Välkommen! Måndag 2015-10-12
Medlingsinstitutets generaldirektör CARINA GUNNARSSON
Avtalens utlöpningstid 2016 Antal avtal 250 200 Mars: 1 560 000 anställda 150 100 April: 886 000 anställda 50 0 September: 180 000 anställda Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
#miavtal2016
Konjunkturinstitutet ÅSA OLLI SEGENDORF
KONJUNKTURINSTITUTET Lönebildningsrapporten 2015 Åsa Olli Segendorf
Konjunkturinstitutets uppdrag Konjunkturinstitutet ska analysera sambanden mellan arbetslöshet, sysselsättning och löner i Lönebildningsrapporten som analyserar de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Av särskild vikt är att analysera såväl lönenivåns som lönestrukturens samband med arbetslöshet och sysselsättning.
Dagens presentation 1. Obalanser i ekonomin 2. Strukturell utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet 3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet
Återhämtning i OECD-länderna men mera osäkert i tillväxtekonomierna BNP- tillväxt, procentuell förändring 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18-6 Världen OECD-länderna Tillväxtekonomierna
Prognosen i sammandrag Procentuell förändring om inget annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 BNP 1 2,9 2,9 2,7 2,1 1,6 Arbetslöshet 2 7,5 7,4 6,9 6,6 6,8 Timlön 3 2,5 3,1 3,2 3,2 3,3 KPIF 0,9 1,5 1,7 2,1 2,3 BNP-gap 4-1,4-0,6 0,1 0,4 0,1 1 Kalenderkorrigerade värden 2 Procent av arbetskraften 3 Enligt konjunkturlönestatistiken 4 Procent av potentiell BNP
Efterfrågeläget i näringslivet på genomsnittlig nivå Standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden 3 3 2 2 1 1 0 0-1 -1-2 -2-3 -3-4 06 08 10 12 14-4 Näringslivet Tillverkningsindustrin, total orderstock Privata tjänstenäringar, uppdragsvolym Handeln, försäljningssituation Byggindustrin, orderstock
Lönsamheten i näringslivet nära normalt enligt Konjunkturbarometern Nettotal, säsongsrensade kvartalsvärden 40 40 20 20 0 0-20 -20-40 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14-40 Näringslivet Tillverkningsindustrin Handeln
Lönsamheten mätt med kapitalavkastning har fallit men det har även riskfri räntan Procent, nettodriftsöverskott som andel av realkapitalstocken samt 10-årig statsobligation minus samtida KPIF-inflation 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15-4 Nettokapitalavkastning Real statsobligationsränta Real reporänta
Hög sysselsättningsgrad men även hög arbetslöshet Procent av arbetskraften respektive procent av befolkningen, 15 74 år 9.0 67.5 8.5 67.0 8.0 66.5 7.5 66.0 7.0 65.5 6.5 65.0 6.0 64.5 5.5 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 64.0 Arbetslöshet Sysselsättningsgrad (höger)
Produktiviteten i näringslivet ökar långsammare än normalt Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 82 86 90 94 98 02 06 10 14 18-6 Faktisk Potentiell
Inflationen mätt med KPI och KPIF kommer att uppnå 2 procent under perioden Procentuell förändring 4 4 3 3 2 2 1 1 0 0-1 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 19-1 KPI KPI med fast bostadsränta (KPIF) Förädlingsvärdepris i näringslivet
Uppsummering så här långt. Ekonomin nära konjunkturell balans Produktivitetstillväxten lägre än normalt Inflationen nära 2 procent under den kommande treårsperioden
Samband mellan löneökningar och arbetslöshet Vid en löneförändring: A Företagens kostnader påverkas B Hushållens inkomster påverkas C Riksbanken anpassar räntan eftersom inflationen påverkas. Ränteändringen påverkar konsumtion och investeringar, kronkursen och exporten, och i förlängningen sysselsättningen.
Simuleringar med en procentenhets lägre respektive högre årlig tillväxt i löneökningar 4.5 4.5 4.0 4.0 3.5 3.5 3.0 3.0 2.5 2.5 2.0 2.0 1.5 14 16 18 20 1.5 Scenario 1 - Lägre löner 2016-2018 Scenario 2 - Högre löner 2016-2018 KI:s huvudscenario, september 2015
Riksbanken sänker räntan och det ger lägre arbetslöshet (scenario 1) Arbetslöshet, 15 74 år, procent av arbetskraften 8.0 8.0 7.5 7.5 7.0 7.0 6.5 6.5 6.0 14 16 18 20 6.0 Scenario 1 - Lägre löner 2016-2018 Scenario 3 - Lägre löner 2016-2018 + räntegolv KI:s huvudscenario, september 2015
Om Riksbanken har begränsat penningpolitiskt utrymme kan mycket lägre löneökningar istället ge högre arbetslöshet (scenario 3) Arbetslöshet, 15 74 år, procent av arbetskraften 8.0 8.0 7.5 7.5 7.0 7.0 6.5 6.5 6.0 14 16 18 20 6.0 Scenario 1 - Lägre löner 2016-2018 Scenario 3 - Lägre löner 2016-2018 + räntegolv KI:s huvudscenario, september 2015
Högre löneökningar och om Riksbanken höjer räntan enligt vanlig analysram innebär det högre arbetslöshet (scenario 2) Arbetslöshet, 15 74 år, procent av arbetskraften 8.0 8.0 7.8 7.8 7.6 7.6 7.4 7.4 7.2 7.2 7.0 7.0 6.8 6.8 6.6 6.6 6.4 14 16 18 20 6.4 Scenario 2 - Högre löner 2016-2018 Scen. 4 Högre löner 2016-18+mindre ränterespons KI:s huvudscenario, september 2015
Med högre löner och där Riksbanken inte höjer räntan lika mycket så ger högre löner inte så stor påverkan på arbetslösheten (scenario 4) Arbetslöshet, 15 74 år, procent av arbetskraften 8.0 8.0 7.8 7.8 7.6 7.6 7.4 7.4 7.2 7.2 7.0 7.0 6.8 6.8 6.6 6.6 6.4 14 16 18 20 6.4 Scenario 2 - Högre löner 2016-2018 Scen. 4 Högre löner 2016-18+mindre ränterespons KI:s huvudscenario, september 2015
Men inflationen skjuter rejält över 2 procent (scenario 2 och 4) KPIF, årlig procentuell förändring 3.5 3.5 3.0 3.0 2.5 2.5 2.0 2.0 1.5 1.5 1.0 1.0 0.5 0.5 0.0 14 16 18 20 0.0 Scenario 2 - Högre löner 2016-2018 Scen. 4 Högre löner 2016-18+mindre ränterespons KI:s huvudscenario, september 2015
Uppsummering så här långt Ekonomin nära konjunkturell balans Det begränsade penningpolitiska utrymmet medför risker med både för låga och för höga löneökningar
1. Obalanser i ekonomin 2. Strukturell utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet 3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet
Utfall tom 2014 och strukturell utveckling 2016-2019 Genomsnittlig tillväxt per år, procent Utfall 1997-2014 Strukturellt 2016-2019 Strukturell utveckling lång sikt KPIF 1,5 2,0 2,0 Produktivitet i näringslivet 1 2,5 1,7 2,2 Förädlingsvärdepris 1 1,0 1,6 1,4 Arbetskostnad per timme 3,5 3,2 3,6 1 Exkl. vissa brancher. För hela näringslivet motsvarar detta 2,1 på lång sikt.
1. Obalanser i ekonomin 2. Strukturell utveckling av arbetskostnaden i näringslivet Arbetskostnadsutveckling i näringslivet 3. Parternas ambition om jämviktsarbetslöshet - lönestrukturen
Sysselsättningsgraden i Sverige är hög i ett internationellt perspektiv Sysselsättningsgraden i EU och Norge 2014, 20-64 år Procent av befolkningen 90 90 85 85 80 80 75 75 70 70 65 65 60 EU15 DK DE NL AT FI SE GB NO 60 Kvinnor Totalt Män
Även arbetskraftsdeltagandet är högt Arbetskraftsdeltagande i EU och Norge 2014, 20-64 år Procent av befolkningen 90 90 85 85 80 80 75 75 70 70 65 65 60 EU15 DK DE NL AT FI SE GB NO 60 Kvinnor Totalt Män
Arbetslösheten är på en relativt hög nivå Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 12 12 10 10 8 8 6 6 4 4 2 2 0 80 85 90 95 00 05 10 15 0 Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet
Hög andel arbetslösa som har liten jobbchans Procent av arbetslösa, 15 74 år 40 40 35 35 30 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 05 07 09 11 13 5 Utrikes födda Högst förgymnasial utbildning Äldre, 55-74 år Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa mer än 26 veckor
Arbetsmarknadspolitiska program på en hög nivå Tusental, säsongsrensade kvartalsvärden 250 250 200 200 150 150 100 100 50 50 0 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 0 Arbetsmarknadspolitiska program totalt Utbildningsprogram Sysselsättningsprogram inkl. nystartsjobb
Liten skillnad i lön mellan dem som har förgymnasial och gymnasial nivå Medianlön, tusental kronor per månad före skatt respektive sysselsättningsgrad i åldersgruppen 30 54 år 2014, procent av befolkningen 40 40 35 35 Eftergymnasial 30 30 Gymnasial 25 Förgymnasial 25 20 50 60 70 80 90 20 100
Viktiga slutsatser i årets rapport Ekonomin nära konjunkturell balans Lönsamhet är normal enligt företagen Produktivitetstillväxten blir jämförelsevis svag 2016-2019 Inflationen blir i genomsnitt 2 procent 2016-2019 Risker med både för låga och för höga löneökningar Arbetsmarknaden är tudelad parterna kan bidra genom att anpassa lägstalönerna
Industrins ekonomiska råd CECILIA HERMANSSON JUHANA VARTIAINEN
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Vårt uppdrag i denna rapport Att beskriva vilka ekonomiska förutsättningar som kan förväntas råda det kommande och de närmaste åren för industrin i Sverige Inga egna prognoser för utvecklingen av de svenska lönekostnaderna och inga rekommendationer vad gäller löneutrymme 38
Bakgrund: Löner Industrins lönenormerande roll har varit tydlig Reallönehöjningar med lätt nedåtriktad trend Källa: SCB Källa: Medlingsinstitutet och SCB 39
Bakgrund: arbetskraftskostnader De svenska arbetskraftskostnaderna per timme ligger högt i absoluta tal Arbetskraftskostnader per timme i gemensam valuta har ökat i linje med Västeuropa 2000-2008, men snabbare 2008-2014. Kronans förstärkning under senare år förklarar till stor del den snabbare ökningen än i omvärlden Prognoser från OECD förutser en måttlig utveckling 2015 och 2016 (Euroområdet 1,9% resp. 1,7%) 40
Bakgrund: Arbetsproduktivitet Dåtid: Svag utveckling Framtid: Svag utveckling 2013 2014 2015 2016 EU 0,4 0,4 0,9 1,2 Tyskland -0,5 0,6 1,0 1,3 USA 0,4 0,0 0,6 0,7 Sverige 0,3 0,3 1,0 1,3 Källa: SCB Källa: EU, Conference Board Slutsats: Arbetskraftskostnader och produktiviteten enhetsarbetskostnader Sverige klarat sig hyggligt p.g.a. växelkursen utmaningarna för konkurrenskraften ökar 41
Den internationella konjunkturen USA leder den internationella återhämtningen Aktiviteten på väg upp i Västeuropa. Kv2 2015 svagaste sedan 2009 i tillväxtländerna. Drar ned global tillväxt och då är Kinas friserade siffra på 7% grunden för beräkningarna. Stor risk för att svackan i tillväxtländerna förlängs och fördjupas. Västvärlden bör ändå kunna fortsätta att växa, men riskerna har ökat. fortsatt osäker 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 Global BNP-tillväxt kvartal på kvartal i årstakt åter på väg ned 0,0 2010-Q1 2011-Q1 2012-Q1 2013-Q1 2014-Q1 2015-Q1 42
Svag utveckling för svensk export senaste 10 åren och fortsatt måttliga utsikter 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 7,4 7,3 7,3 3,3 3,7 2,8 1954-64 1964-74 1974-84 1984-94 1994-2004 2004-14 Svag utveckling för global handel Nya länder konkurrerar men svensk export har även tappat i förhållande till Västeuropa Svagare konjunktur har missgynnat Sverige med mycket investerings- och insatsvaror Internationaliseringen av svenska företag Kronans utveckling har höjt det relativa kostnadsläget (kapitalavkastning, produktion utomlands, Riksbanken) Räkna med måttlig exporttillväxt och därmed också långsam återhämtning för industrin 43
Svensk konjunktur var i konjunkturläget befinner vi oss? BNP-gapet är på väg att slutas men risker för försening finns Inhemsk efterfrågan tillväxtmotor medan svagare i exportindustrin Källa: Konjunkturinstitutet och Riksbanken Källa: Konjunkturinstitutet 44
Inflation och inflationsutsikter Fortsatt låg KPI-inflation, men KPIF på väg upp Osäkerheten stor i prognoserna Källa: SCB Källor: Riksbanken, Konjunkturinstitutet, Finansdepartmentet, Nordea, Handelsbanken, Swedbank, SEB, ESV och SKL 45
Osäkerheten stor kring inflationsutsikterna Riksbankens 1-årsprognos Riksbankens 2-årsprognos Källor: SCB och Riksbanken Källor: SCB och Riksbanken 46
Riksbankens omläggning av penningpolitiken välkommen men sen Källa: Riksbanken, Macrobond 47
Färre anställda inom industrin, men den industrinära tjänstesektorn ökar Anställda inom industrin och industrinära tjänster, 2008-2013, index 2008 = 100 Expansion av sysselsättning i redan etablerade utlandsverksamheter Källa: Egna bearbetningar av data från SCB Störst minskning inom metall-, maskinoch fordonsindustrin Endast gruv- och mineralutvinningsindustri ökning Minskning inom industrin genom: Uppsägningar Stängning av arbetsställen Externalisering, dvs outsourcing, till industrinära tjänster Marginell utflyttning av produktion Risk för ytterligare struktur-rationalisering utomlands om inte produktionen går upp. 48
Färre med industribakgrund arbetslösa Antal arbetssökande fördelade efter a-kassetillhörighet, 2008-2015 Källa: Arbetsförmedlingen 49
Procent Kompetens och matchningsproblem Betydande matchningsproblem på den svenska arbetsmarknaden Ej betydande problem att tillsätta tjänster inom industrin Låg risk för löneglidning Kompetensbrist inom industrinära tjänster 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Rekryteringsgrad industrin Vakansgrad industrin Rekryteringsgrad industrinära tjänster Vakansgrad industrinära tjänster 50
Bemanningsbranschen Minskning sedan 2011 Statistiken begränsad Antalet personaluthyrningsföretag har ökat Osäkerhet om långsiktiga konjunkturläget och ökade sjukskrivningstal kan leda till ökning Antal anställda i personaluthyrningsföretag Källa: Företagsdatabasen, SCB 51
Bra argument för både lägre och högre löneökningnar Vi ska inte rekommendera något, men skisserar för- och nackdelar med olika löneökningar Höga löneökningar kan bidra till snabbare inflation och gynnsam makroekonomi Riksbanken har signalerat att det finns ökningsutrymme Höga löneökningar kan dock skada industrins lönsamhet och sysselsättning, i synnerhet om: - Kronan förblir trots allt stark - Inflationen förblir låg 52
Låga löneökningar kan också vålla problem Låga löneökningar ökar sannolikheten för att kronan ytterligare förstärks och den låga inflationstakten fortsätter Den starka kronan skapar då svårigheter för industrin Detta kan dock leda till att Riksbanken intervenerar på valutamarknaden Hur som helst, det är viktigt att värna om normeringen. 53
Kaffepaus
Nordea ANNIKA WINSTH
Svensk ekonomi går bra, riktigt bra! BNP, % y/y 2014 2015P 2016P 2017P Sverige* 2,5 3,2 2,8 2,4 *Kalenderk orrigerad 56
Kraftig strukturomvandling - nya utmaningar 57
Sverige utklassar Tyskland 58
Stark, inte svag arbetsmarknad 59
Utrikes födda står för sysselsättningsökningen 60
Riksbanken öppnar för att byta fot Sverige 151009 3M 30jun16 31dec16 31dec17 Reporänta -0,35-0,45-0,45 0,00 0,00 10-årig statsobligation 0,67 0,65 0,85 1,20 1,75 61
Kronan det verktyg Riksbanken har Valuta 151009 3M 30jun16 31dec16 31dec17 EUR/SEK 9,30 9,50 9,30 9,10 8,90 USD/SEK 8,21 8,80 9,03 9,10 8,09 EUR/USD 1,13 1,08 1,03 1,00 1,10 62
Kreditkanalen inget problem i Sverige 63
Ungdomsarbetslöshet 64
Regeringen har fel målfokus 65
Uppsala universitet OSKAR NORDSTRÖM SKANS
Paneldiskussion Cecilia Hermansson, Industrins ekonomiska råd Oskar Nordström Skans, Uppsala universitet Henry Ohlsson, Riksbanken Åsa Olli Segendorf, Konjunkturinstitutet Juhana Vartiainen, Industrins ekonomiska råd Annika Winsth, Nordea
Beställ bilderna från info@mi.se