UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN ENHETEN FÖR INSPEKTION SKOLINSPEKTÖRER SÖREN BERNHARDTZ, TELEFON 073-91 71 994 MONICA HEDLUND, TELEFON 076-12 33 846 CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON 076-12 33 257 INGEGERD SALOMONSSON, TELEFON 076-12 33 882 SID 1 (19) 2009-04-09 Rapport från inspektion av Sundbyskolan 9/12-15/12 2008 Box 22049, 104 22 Stockholm. Telefon 08-508 33 000. Fax 08-508 33 693 Besöksadress Hantverkargatan 2F www.stockholm.se
SID 2 (19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE...3 OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN...4 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...4 Kunskaper...4 Bedömning och betyg...4 Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...4 Skolbarnomsorgens verksamhet...4 BESKRIVNING AV SKOLAN...5 SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...6 Styrkor...6 Svagheter...6 Områden att utveckla...7 Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning...7 RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE...8 Utveckling sedan den senaste inspektionen...8 Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap...8 Kunskaper...8 Elevhälsa... 10 Elever i behov av särskilt stöd... 10 Samverkan och övergångar... 11 Bedömning och betyg...12 Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling)...12 Samverkan mellan skola och fritidshem...13 Skolbarnsomsorgens organisation och förutsättningar...14 Målstyrning i skolbarnsomsorgen... 15 Verksamheten i fritidshemmen...16 Normer och värden i fritidhemmen... 17 Barns inflytande i fritidshemmen... 17 Öppen fritidsverksamhet...18 TILL SIST...19
SID 3 (19) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Enheten för inspektion utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets och Myndigheten för skolutvecklings definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de som förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.
SID 4 (19) OMRÅDEN SOM OMFATTAS AV INSPEKTIONEN Stadens utbildningsinspektion granskar verksamheterna ur ett helhetsperspektiv. Inspektionen fokuseras särskilt på nedanstående områden, men inspektörerna kan även kommentera andra områden om det finns starka skäl till det. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning, Stockholms stads kvalitetsstrategi samt utifrån riktlinjer i Läroplan för det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Kunskaper Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Under åren 2008-09 genomförs även en särskild granskning av hur skolorna arbetar för att elever med funktionshinder skall få stöd och hjälp som är anpassade efter deras särskilda situation. Bedömning och betyg Detta område granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Stockholms stads skolplan. Skolors arbete med att främja likabehandling (arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Detta område granskas främst utifrån Skolverkets Allmänna råd för arbetet med likabehandling. Skolbarnomsorgens verksamhet Fritidshemmets uppdrag granskas främst utifrån mål och riktlinjer i läroplanen och Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem.
SID 5 (19) BESKRIVNING AV SKOLAN Sundbyskolan är en F-9-skola som ligger i Spånga. Skolan har sammanlagt ca 800 elever och i princip fyra paralleller i årskurs F-3 och tre i årskurs 4-9. Det finns skolbarnsomsorg för årskurs F-3 som är lokalintegrerad med respektive årskurs och ett fritidshem i en byggnad i Mariehäll som ligger på tio minuters bussavstånd från skolan. I skolans verksamhet ingår också en fritidsklubb för elever i årskurs 4-6 med ca 150 inskrivna elever. Denna drivs av en föräldraförening med stöd av och i samarbete med skolan. Vår inspektion omfattar inte verksamhetsbesök i årskurs 9 då den elevgruppen var på praktisk arbetslivsorientering (PRAO) under vår inspektionsvecka. Skolans ledning består av rektor och tre biträdande rektorer. Rektor och två av de biträdande rektorerna, är nya på skolan inför höstterminen 2008. Det finns en utökad ledningsgrupp (ULG) som består av skolledningen och arbetslagsledarna för de elva arbetslagen. Skolan ligger i ett villaområde varifrån de flesta elever kommer. Allt fler elever som har gått på skolan i årskurs F-5 söker sig dock till andra skolor i samband med övergången till årskurs 6. I stället har skolan börjat få en inflyttning av elever till årskurs 6-9 från andra områden norr om Spånga.
SID 6 (19) SAMMANFATTNING AV SKOLANS RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera skolans resultat. Med resultat menar vi skolans förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att skolan utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Eleverna trivs på sin skola vilket är en viktig förutsättning för lärandet. Skolledningen markerar tydligt mot mobbning. Skolan har en genomtänkt förebyggande verksamhet mot mobbning, trakasserier och andra kränkningar i årskurs F-3. Lärarna har höga förväntningar på eleverna och det är oftast god studiero under lektionstid. Lärarna samverkar aktivt i olika former för att utveckla sin förmåga till likvärdig bedömning. Fritidshemmet har en tydlig struktur i verksamheten med god balans mellan fri och styrd lek. Förskoleklasserna bedriver en varierad verksamhet av god kvalitet med tydliga målbeskrivningar. Skolan har ett väl fungerande bibliotek som bland annat erbjuder bokprat i klasserna. Fritidsklubben har en attraktiv öppen fritidsverksamhet för barnen i årskurs 4-6. Skolan har bra former för samverkan med polis och socialtjänst. Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som skolan delvis brister i, bland annat följande: På skolan finns stora brister i samverkan inom och mellan de olika verksamhetsdelarna och F-9 perspektivet saknas till stor del. Kvalitetsarbetet i de olika verksamheterna har brister.
SID 7 (19) Skolan har en bristfällig organisation och planering av elevhälsoarbetet. Elevernas resultat varierar mycket från årskurs till årskurs. Elevinflytandet är delvis mycket begränsat. Vissa barngrupper inom fritidshemsverksamheten är stora, vilket bör ses över för att skapa en likvärdig kvalitet. Det är en relativt låg andel fritidspedagoger inom fritidshemsverksamheten. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Det systematiska kvalitetsarbetet och målstyrningen behöver utvecklas i alla verksamheter. Värdegrundsarbetet behöver systematiseras och förtydligas. Elevhälsoarbetet behöver utvärderas och utvecklas. Elevernas ojämna resultat bör analyseras. Mål- och kriteriedokumenten bör revideras och utvecklas. Samverkan mellan pedagogerna i ett F-9-perspektiv under elevens/barnets hela dag bör förbättras. Arbetet med utvecklingssamtal och IUP bör utvecklas ytterligare för att skapa likvärdighet och ge tillgång till information inför samtalen. Målstyrningen och uppföljningen kring kvalitet och likvärdighet av fritidshemsverksamheten bör stärkas. Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Skolan har ingen kvalitetsredovisning. Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte kraven enligt förordningstexten. Svenska som andraspråksundervisning måste ges till de elever som behöver sådan.
SID 8 (19) RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE Utveckling sedan den senaste inspektionen Stadens inspektörer besökte skolan våren 2003. Även om det skett en viss utveckling när det gäller det sociala klimatet kan vi konstatera att de flesta av styrkorna och även av svagheterna/bristerna från den rapporten kvarstår. Detsamma gäller utifrån Skolverkets besök 2006. Det gäller bland annat likabehandlingsplanen, stödundervisning, svenska som andraspråk och uppföljning i alla ämnen. Systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap Sundbyskolan har till stora delar en ny ledningsgrupp. Rektor och två biträdande rektorer anställdes inför höstterminsstarten 2008. En av de biträdande rektorerna har varit på skolan under många år. Personalen har stort förtroende för skolledningen vilket resulterat i att man redan märker en positiv utveckling. De senaste åren har skolledningen av olika anledningar bytts ofta vilket har medfört en bristande kontinuitet och många påbörjade projekt som sedan stannat av eller upphört. Personalen och eleverna menar att den nya ledningen prioriterar en sak i taget och genomför det, vilket medför en bättre kvalitet. Rektorn har satsat på ett nära ledarskap och följt olika klasser en dag i veckan, vilket är uppskattat av såväl elever som personal. Även de biträdande rektorerna vistas en del ute i verksamheten. Verksamhetsplanen är framtagen av den förra skolledningen och likabehandlingsplanen är ännu så länge ett förslag från 2006. Kvalitetsredovisning för 2007-2008 saknas. Med tanke på att den nya ledningen endast arbetat i några månader är detta förståeligt, men det är något som måste åtgärdas enligt gällande förordningar. Skolan har inget systematiserat kvalitetsarbete. Vår bedömning är att skolan bör bygga upp ett sådant med hjälp av till exempel ett årshjul, som tydligt visar när olika uppföljningar och utvärderingar ska göras. Kunskaper Förskoleklasserna har en skolförberedande verksamhet mellan klockan 9.00 och 12.00. Det finns en gemensam arbetsplan för förskoleklasserna där mål och arbetssätt kring språk, rörelse, natur, matematik och social utveckling ingår. Personalen bedriver på flera håll ett språkutvecklande arbetssätt vilket ger avtryck i både lärandemiljön och personalens förhållningssätt till barnen. Verksamheten har ett tematiskt arbetssätt som varierar under veckan och utgår från barnens mognadsnivå och behov. Verksamheten har en tydlig struktur vilket ger goda förutsättningar för barn med behov av stöd att utvecklas i gruppen. Vi bedömer att Sundbyskolans förskoleklasser håller en hög kvalitet och ger barnen en mycket god start på sin tid i grundskolan.
SID 9 (19) De elever vi pratat med anser att skolan har bra lärare, att man lär sig mycket och blir väl förberedd inför gymnasiet. Eleverna anser att lärarna har höga krav och förväntningar på eleverna, vilket också är vår bedömning och något vi ser som positivt. Sundbyskolan är enligt personalen en traditionell skola som är kunskapsinriktad. Vi har under vårt besök sett många lektioner med god studiero. Organisationen för årskurs 6 har dock ännu inte funnit sina former. Eleverna där ingår från och med detta läsår i högstadiedelen, vilket gör att de bytt såväl lokaler som lärare. Vi kan se att sexorna inte funnit den studiero som annars präglar skolan. Lokala kursplanemål och kriterier finns på skolans hemsida. De är av varierande kvalitet och vår bedömning är att de bör revideras och utvecklas. De utgår från läroplanens och de nationella kursplanernas uppnåendemål och det är oklart hur skolan arbetar med strävansmålen, något som dock sker i förskoleklasserna. Skolan har ambitiösa och självständiga lärare men samarbetet mellan lärarna och klasserna/grupperna är ett utvecklingsområde för skolan. Temaarbeten mellan olika ämnen förekommer därmed inte så ofta. Vi anser att skolan har mycket att vinna på ett ökat samarbete där man kan lära av varandra. Det kan till exempel möjliggöra teman som integrerar olika ämnen och ger helhetsperspektiv och meningsfulla sammanhang. Skolans arbete med individuella utvecklingsplaner (IUP) kom igång sent, men alla elever har nu en IUP. Utseendet på dessa varierar och lärarna väntar nu på en ny blankett för en gemensam struktur. Informationen inför utvecklingssamtalen håller ingen gemensam standard. I årskurs 6-9 finns det dock en gemensam blankett för omdömen om eleverna. Både arbetet med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och informationen inför utvecklingssamtalen behöver utvecklas. Åtgärdsprogram skrivs vid behov i alla ämnen. Tabellen visar andel elever i procent som uppnår godkänd nivå i årskurs 5 2006 2007 2008 Svenska 94 % Engelska 98 % Matematik 91 % Resultaten i årskurs 5 är goda. Resultaten från 2006 och 2007 har vi inte fått tillgång till och kan därför inte göra en bedömning av utvecklingen över tid.
SID 10 (19) Resultat på betyg i årskurs 9 Ämne 2005 2006 2007 2008 Svenska 98,0 97,1 100 95,8 Matematik 98,1 96,3 95,8 90,8 Engelska 96,1 97,2 96,6 94,7 Meritvärde 217,7 204,7 222,8 207,9 Källa: Skolverkets statistik Resultaten under de senaste fyra åren har enligt ovanstående tabell försämrats. Andelen behöriga till gymnasiet 2008 var 85,9 procent, vilket är en försämring jämfört med tidigare årskurs, då behörigheten legat på cirka 94 procent. År 2008 var det 74,4 procent som nådde godkända betyg i alla ämnen. Skolan är medveten om detta och ser allvarligt på denna förändring. Den nya skolledningen har under hösten, på olika plan, börjat förändra och utveckla verksamheten utifrån de nya behov som uppkommit. Bland annat finns det ett större behov av svenska som andraspråksundervisning än tidigare. Skolan har ett stort bibliotek med hög tillgänglighet. Det bemannas av en lärare under hela skoldagen. Biblioteket erbjuder klasserna möjlighet till informationssökning, bokprat med mera. Elevhälsa Skolan har ett elevhälsoteam (EHT) som bestående av tre specialpedagoger, skolsköterska, psykolog, kurator, skolläkare och socialpedagog samt skolledningen där en av de biträdande rektorerna har ansvar för studie- och yrkesvägledningen på skolan. Teamet träffas mest uppdelat i årskurs F-5 och årskurs 6-9, men har ett par gemensamma möten per termin för att diskutera övergripande frågor. Det finns ett utvecklingsbehov kring arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Beslutsgången är inte alltid tydlig och det är många beslut som ligger och skvalpar. En elevhälsoplan är på väg att ta form men den kräver ytterligare diskussioner och förankringsarbete. En strävan är att arbetslagen ska få ett mer uttalat uppdrag innan problem lyfts vidare till EHT. Skolans skolpsykolog och skolläkare skriver vid behov remisser till vidare utredning. Många elever är noggrant utredda, ofta i tidigare årskurs. Elever i behov av särskilt stöd Skolan har påbörjat en kompetensutveckling, som ska pågå under hela året, kring arbetet med utåtagerande elever. All personal är med på föreläsningarna, vilket vi
SID 11 (19) bedömer som positivt eftersom hela personalgruppen möter dessa elever. Skolan har tidigare haft många elever placerade i särskilda undervisningsgrupper utanför skolan, men ambitionen är nu att skolan själv ska kunna ta hand om flera av dessa elever. Ett flertal elever med funktionsnedsättningar finns i de olika klasserna. Flera av dessa elever har en assistent som stöd. För närvarande finns det en studio för specialundervisningen med en grupp elever i årskurs 6-9. I denna grupp arbetar bland annat en socialpedagog. Hon har ansvaret för alla föräldrakontakterna. Hon arbetar dessutom mycket ute bland eleverna genom att finnas tillgänglig på exempelvis raster hon deltar även i antimobbningsarbetet. Enligt den nuvarande ledningen har gruppen skapats utan att man tänkt över mål och syfte och hur den ska fungera. Det har resulterat i att man nu funderar över den framtida specialundervisningens organisation. Skolan har också en särskild undervisningsgrupp med sex elever. I årskurserna F-5 finns flera elevassistenter till elever i behov av särskilt stöd. Ledningen räknar med att cirka 20-25 procent av eleverna har behov av stöd i någon form. Totalt har skolan tre specialpedagoger som dock arbetar mer som speciallärare med direkt stöd till eleverna. Skolan har anställt en lärare på femtio procent i svenska som andraspråk. Dessutom finns svenska som andraspråkskompetens hos en specialpedagog och en lärare i årskurs 4-6. Det finns ett stort behov av svenska som andraspråk i årskurs 9 och många elever har registrerats som svenska som andraspråks -elever, utan att ordentlig prövning gjorts. I årskurs F-3 undersöker specialpedagogen vilka elever som bör ha svenska som andraspråk. Det finns inga förberedelseklasser på skolan, men skolan samarbetar vid behov med andra skolor.. Samverkan och övergångar Förskolan och skolan har kontinuerliga möten för att planera och utvärdera övergången till förskoleklassen. Barnen besöker skolan vid några tillfällen under vårterminen innan starten. Däremot besöker inte förskolläraren barngrupperna på förskolan. Enligt personalen beror det på att tid saknas för detta. Vi bedömer att övergången mellan förskola och skola går att utveckla ytterligare. Det saknas även en handlingsplan för övergång från förskoleklass till årskurs 1. Skolans verksamhet är fördelad på sjutton olika byggnader. Det försvårar givetvis samarbetet mellan personalen och det kan ha bidragit till att det utvecklats många skolor i skolan. Lärarna är självständiga och många har arbetat länge på skolan. Det finns också ett flertal personalrum, vilket gör att man inte heller träffas under raster. Vi bedömer att ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att ena skolan och skapa samverkan på många olika plan. I förskoleklass och de lägre skolåren förekommer en del gemensamma aktiviteter, till exempel sångsamling en gång per månad. Skolan har bra former för samverkan med polis och socialtjänst, viket vi bedömer vara en styrka. Det finns också ett bra samarbete med föräldrarna och skolan har en aktiv föräldraförening.
SID 12 (19) Bedömning och betyg Skolan använder läsutvecklingsschema (LUS) och eleverna i årskurs 1-3 bedöms enligt detta två gånger per årskurs. Lärarna spelar in på band när några av eleverna läser och banden används sedan för gemensamma bedömningsdiskussioner. Inför övergången till årskurs 4 diagnostiseras eleverna i läsförståelse och i årskurs 7 gör alla elever ett test i svenska. Specialpedagogerna genomför även andra tester utifrån behov. Genom att läsa Skolverkets allmänna råd kring betyg och bedömning har lärarna skapat en gemensam terminologi och de diskuterar ofta vad det är som ska bedömas. Lärarna samverkar även kring bedömning av de nationella proven. Vissa av ämneslärarna i årskurs 6-9 har gemensamma höst- och vårprov i årskurs 8 och 9. Förutom prov kan eleverna visa sina kunskaper genom till exempel föredrag, grupparbeten, inlämningsuppgifter, drama och bild. Möjligheterna till varierade redovisningssätt skiftar dock beroende på lärare och ämne. Elever vi pratat med menar att de oftast får bra information om mål och kriterier men att det även här kan variera mellan lärare och ämnen. Vi har, särskilt bland de yngre eleverna, sett flera bra exempel på tydlig information och diskussion kring olika målnivåer. Lärarna i årskurs F-3 informerar årligen skolledningen om elevernas utveckling. Det saknas dock en sammanställning av resultaten i samtliga ämnen i alla årskurser och skolan har heller inga klasskonferenser för att följa upp resultaten på skolnivå. Detta är ett utvecklingsområde. Skolan har ingen formell kontakt med andra skolor i betyg och bedömningsfrågor, vilket vi ser som en svaghet. Utbildningsförvaltningens årliga statistik över hur hållbara årskurs 9-betygen är på gymnasieskolan visar att Sundbyskolans elever när de har gått ut sin utbildning på ett stort antal gymnasieskolor har fått gymnasiebetyg på ungefär den nivå som är statistiskt förväntad utifrån betygen i årskurs 9. Det tyder på att lärarna på Sundbyskolan har gjort bedömningar som är likvärdiga med de genomsnittliga grundskolorna i staden. När resultaten på de nationella proven i årskurs 9 jämförs med slutbetygen ser man att differensen mellan provresultat och slutbetyg är relativt liten och ungefär som på stadens genomsnittliga skolor. Skolans arbete med att främja likabehandling (Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling) Skolledningen arbetar aktivt mot mobbning och tar genast itu med upptäckta fall av trakasserier eller annan kränkande behandling. I de lägre årskurserna F-3 arbetar man med Stegvis, som är en metod för att förhindra aggressivt beteende och utveckla det sociala klimatet. Detta arbete bidrar
SID 13 (19) säkert till att de elever vi pratat med uppger att de trivs på skolan. I årskurs 4-6 och Klubben finns samverkan kring förebyggande värdegrundsarbete. Högre upp i årskurserna finns inget liknande förebyggande arbete men där finns ett samarbete med Friends. Två elever per klass i årskurs 7-9 tas ut till att vara friendsare, alltså en form av kamratstödjare och kontaktpersoner i trygghetsfrågor. Det finns en trygghetsgrupp vid skolan, som dock inte är så känd bland eleverna. Den har haft en otydlig funktion, varför ledningen under vårt besök hade ett möte med gruppen som resulterade i en plan för hur arbetet ska utvecklas. Skolan har tidigare haft ett fungerande värdegrundsarbete som delvis upphört. Skolgården är stor och har många hörn och skymda vrår där mycket kan hända, vilket kan innebära att rastverksamheten behöver utvecklas ytterligare för att skapa trygghet för eleverna. Rastvakter har synliga reflexvästar på sig men kan upplevas som få på skolgården. Skolan gör inga regelbundna enkäter kring trygghet och trivsel och har inte genomfört någon kartläggning av den fysiska miljön med avseende på trygghet. En sådan kartläggning bör genomföras enligt Skolverkets allmänna råd för arbetet med att främja likabehandling. Lagen om arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling föreskriver att det ska finnas en likabehandlingsplan. Denna plan ska årligen följas upp och ses över. Uppföljningen ska redovisas i kvalitetsredovisningen. Sundbyskolan saknar en aktuell kvalitetsredovisning och vi har endast sett ett förslag till likabehandlingsplan för årskurs 2006/2007. Varken personal eller elever har varit delaktiga vid framtagandet av detta förslag. Skolan uppfyller därmed inte förordningarnas krav kring dessa dokument. Det är en brist som skolan omgående måste åtgärda. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att skola och fritidshem samverkar i viss utsträckning. Tidsmässigt arbetar fritidshemspersonalen i skolan i stor utsträckning, men innehållsmässigt endast inom ramen för klasskontaktsuppdraget. Vad som ingår i klasskontaktsuppdraget varierar mellan person och uppdrag. Det är tydligt att personalens utbildningsnivå i relativt hög grad påverkar hur innehållet i samverkan utvecklas. Det är ofta individrelaterat vilket gör att det fungerar på olika sätt och olika bra. I personalens uppdrag ingår att vara rastvakter, medverka vid utflykter och friluftsdagar, äta lunch tillsammans med klassen och arbeta med barnen när det är halvklasser i början eller slutet av skoldagen. Personalen medverkar inte vid utvecklingssamtal med skolan om inte föräldrar särskilt önskar detta vid bokning av utvecklingssamtal. Vi bedömer att förutsättningarna för möten mellan de olika personalkategorierna är bristfällig då det saknas tillräcklig tid för gemensam planering. Det saknas även tydliga mål för samverkan mellan skola och fritidshem. Vi bedömer också att lärare och fritidshemspersonal saknar en samsyn när det gäller uppdraget om samverkan, både när det gäller tid och innehåll.
SID 14 (19) Vi bedömer att fritidspedagogernas kompetens kan tas tillvara bättre i verksamheten än den görs idag. Fritidshemspersonalen arbetar relativt stor del av sin arbetstid i klasser under skoldagen men deras kompetens tillvaratas inte fullt ut. Vi anser att det bör förbättras för att nå en högre måluppfyllelse. Skolbarnsomsorgens organisation och förutsättningar En av de biträdande rektorerna har personal- och verksamhetsansvar för årskurs F- 3 där antalet anställda uppgår till drygt 40. Han leder arbetsplatskonferenser som sker mellan klockan 8.00 och 9.00 vilket gör att all personal inte kan delta då somliga arbetar i verksamheten eller inte är i tjänst. En dag i veckan träffas all barnomsorgspersonal och planerar gemensamt verksamheten. Biträdande rektor deltar regelbundet på dessa möten. En förskollärare leder förskoleklassernas arbetslag och en barnskötare är arbetslagsledare för ett annat lag och representerar fritidshemmet i den utvidgade ledningsgruppen. Biträdande rektor har börjat genomföra verksamhetsbesök mer regelbundet än tidigare. Barn och personal i fritidshemmen På fritidshemmen finns 373 inskrivna barn inklusive förskoleklasserna. Antalet anställda omräknat i årsarbetare är 24,25. Det innebär en förhållandevis god personaltäthet, men det är en relativt låg andel fritidspedagoger eller motsvarande. Vi anser att skolan bör rekrytera fler fritidspedagoger eller personer med motsvarande högskoleutbildning. Det finns ingen extra personal för barn i behov av särskilt stöd utan dessa uppgifter ingår i ordinarie tjänster. I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare. Avdelningens namn Vintergatan Grytan/Locket Karlavagnen Avdelnin gs Typ Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa 90 1,0 4,75 5,75 88 1,0 4,75 5,75 74-4,5 4,5 3 Galaxen/Nora* F 50 1,5 1,5 3 Tellus/Sedna* F 41 1,5 1,25 2,75 Svalvägen F-3 30 1,0 1,5 2,5 Totalt 373 6,0 18,25 24,25 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna Andel fritidspedagoger eller motsvarande: 25 % (Jfr: Sthlms stad ht 2007-40 %) Antal barn per personal: 15,38 ** ( Jfr: Stockholms stad hösten 2007-16,6) **Inklusive verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd Grupperna är åldershomogena och storleken på barngrupperna varierar i stor utsträckning. Förskoleklasserna har heldagsomsorg med 41 respektive 50 barn på
SID 15 (19) hemvisterna och de arbetar oftast klass/gruppvis. Ibland delar de barnen i mindre grupper Det är en stor förändring för barnen när de börjar i årskurs 1 på fritidshemmet, eftersom gruppstorlekarna där varierar mellan 44 och 90 barn. I ett av de större husen finns avdelningarna Grytan och Locket. Där har arbetslaget strukturerat barngrupperna så att drygt 40 barn går i respektive grupp vilket visar på de möjligheter som finns inom organisationen. Det externt placerade fritidshemmet Svalvägen utgör ett undantag när det gäller gruppstorlek och gruppsammansättning. Där finns ålderblandad verksamhet för årskurs F- 3 med 30 inskrivna barn. Vi bedömer att barnens behov av trygghet och omsorg inte tillgodoses i tillräcklig omfattning eftersom flera barngrupper är väldigt stora. Därigenom får barnen många andra barn och personal att knyta an till. Det bör vara ett prioriterat utvecklingsområde att se över hur verksamhetens förutsättningar och organisation blir likvärdig, både när det gäller barngruppernas storlek och en helhetssyn på barns lärande och utveckling. Skola och fritidshem är lokalintegrerade och nyttjar lokalerna gemensamt men det sker oftast på skolans villkor. Somliga klassrum förblir klassrum där fritidshemmet kan vara utanför skoltid. Det är en trygghet för barnen att vistas i hemvisten under hela dagen även om det finns stora begränsningar i vad barnen kan göra på sin hemvist. Det finns hemvister som saknar kök och som har små möjligheter till lugn och ro. Fritidshemmet har tillgång till idrottssalen och ett rörelserum i källaren men det blir relativt begränsat eftersom det är många barn som ska dela på tiden och barnens rörelsebehov är stort. Vi bedömer att fritidshemmens lokaler trots allt är ändamålsenliga, men i varierande grad. Ledningen bör se över lokalernas storlek och utformning för att skapa likvärdiga förutsättningar för fritidshemsverksamheten. Utemiljön inbjuder till lek och barnen har tillgång till uteleksaker samt närhet till parker vilket är en styrka för verksamheten. Svalvägens fritidshem ligger i en villa med tillhörande tomt i Mariehäll. Det går skoltaxi till och från skolan regelbundet vilket tar cirka 10 minuter. Huset är i tre våningar och ger ett charmigt intryck fast det är slitet och i behov av renovering. Fritidshemmet har ett kök och matrum där mellanmål serveras i en trivsam miljö. Vi bedömer att lokalerna är relativt ändamålsenliga och anpassningar har gjorts utifrån barnantal och utformningen av miljön. Barnen kan spela pingis i rörelserummet, och ha skapande verksamhet i olika små rum. Det finns en läshörna i kombination med dockvrå och bygglek, som även kan användas för att ta det lugnt. Målstyrning i skolbarnsomsorgen Fritidshemmet har en arbetsplan som är utarbetad år 2000. I den beskrivs värdegrund, uppdrag, samverkan med skolan och att fritidshemmet ska
SID 16 (19) komplettera skolan. Vi bedömer att det inte är ett levande dokument och att det behöver revideras i nära samverkan med personalen. Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i fritidshem bör ligga till grund för planeringen av verksamheten i högre grad än vad fallet är nu. Arbetslagen har påbörjat diskussioner utifrån de Allmänna råden, men de är inte slutförda. Vi anser att skolledningen bör prioritera detta. Det finns en struktur för mötesformer och planeringstider som fungerar. Vi bedömer att förutsättningarna för planering, uppföljning, utvärdering och dokumentation av fritidshemmens verksamhet kan förbättras. Personalen deltar i skolans kompetenssatsning och de allra flesta har utbildats i att leda Stegvis. Under 2009 har skolledningen planerat kompetensutveckling för all personal kring bemötande av barn i behov av särskilt stöd. Vi bedömer också att styrningen av fritidshemsverksamheten bör stärkas med att arbetslagen sätter upp utvärderingsbara mål. Ledningen bör intensifiera uppföljningen och utvärderingen av verksamheten för att öka kvaliteten och förbättra likvärdigheten. Verksamheten i fritidshemmen Vi bedömer att verksamheten kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt. Verksamheten erbjuder barnen en varierad verksamhet med både styrd och fri lek. Strukturen i verksamheten är relativt likvärdig mellan de olika avdelningarna. Det innebär till exempel samling före mellanmålet, mellanmål i matsalen och sedan ett pass med utevistelse fram till klockan 15.00 då aktiviteter börjar. Barnen har under samlingen gjort val utifrån personalens presentation av olika aktiviteter. På ett av fritidshemmen har en av klasserna ofta utevistelse en dag i veckan. Personalstyrda aktiviteter kan vara rörelse i idrottssal eller rörelserum, bakning, skapande verksamhet och utflykter i närmiljön till närliggande parker. Aktiviteterna är dock inte inriktade på specifika målgrupper, som till exempel barn i årskurs 3 eller pojk- och flickgrupper. Vi bedömer att verksamheten bör varieras i högre grad utifrån barnens behov och mognad. Många barn på fritidshemmet har föreningsaktiviteter på sin fritid vilket gör att de har ett stort behov av den fria leken då det ges tid att fördjupa eller knyta nya kamratrelationer. Fritidshemmet har ett utvecklat samarbete inom Stockholm stads projekt Idrottslyftet vilket möjliggör för många barn att prova på nya aktiviteter under fritidshemstid. Barnen kan göra egna val under den fria leken inom- och utomhus. Då kan de välja mellan att spela pingis, lyssna på musik, rita, spela spel, leka i dockvrån, bygga med lego eller läsa. Personalen har tydliga strukturer för att dela de stora barngrupperna och de har samling klassvis. Flera grupper har samlingarna i klassrummet i direkt anslutning till att barnen slutar sin skoldag. Fritidshemmet har en daglig kontakt med föräldrar vid hämtning och lämning. Information om verksamheten finns på varje hemvist. Varje fritidshem har en anställd som turas om att vara löpare. Löpare har ansvar för att ha kontroll över
SID 17 (19) vilka barn som går hem från fritidshemmet och sköter den dagliga föräldrakontakten. Fritidshemmets personal ordnar inga egna utvecklingssamtal men finns med på skolans utvecklingssamtal om föräldrar så önskar. Vid skolans föräldramöten samlas alla föräldrar i matsalen där skolledningen informerar och vid detta tillfälle ges fritidshemmet cirka 15 minuter för att informera om sin verksamhet. Vi bedömer att personalen bör ge en tydligare information om verksamhetens mål och uppdrag. Fritidshemmet besöker fritidsklubben under vårterminen i årskurs 3 i syfte att informera om verksamheten. Arbetslagen har ingen handlingsplan för hur utskolningen ska ske för de barn som slutar på fritidshemmet. Vi anser att en sådan plan bör utarbetas. Normer och värden i fritidhemmen Vi bedömer att värdegrundsarbetet är en integrerad del i det vardagliga arbetet. Vid vårt besök upplevde vi i huvudsak ett öppet klimat hos såväl barn som personal. De barn vi pratade med kände väl till fritidshemmets regler. Personalen hade stort fokus på att snabbt lösa uppkomna konflikter. Barnen har förtroende för personalen och vuxna finns oftast tillgängliga vid konflikter. Personalen har överlag ett respektfullt förhållningssätt till barnen. Barnen äter mellanmål i matsalen och går dit gruppvis. Det finns stora skillnader på hur barngrupper förflyttar sig till och från matsalen. En del incidenter mellan barnen kan uppstå till exempel när de väntar på vuxna utanför matsalen. Barnen har bestämda bord i matsalen. Eftersom det är många som äter samtidigt och all mat finns uppställd på två ställen förekommer det ändå mycket spring och det är en hög ljudnivå. Vi bedömer att personal och barn tillsammans bör utveckla arbetssätt för att skapa ett bättre klimat under mellanmålet. Arbetslagen bör även klargöra personalens roll under måltiderna. I de flesta arbetslagen arbetar både kvinnor och män vilket ger goda förutsättningar för att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete integrerat i verksamheten för flickor och pojkar. Vi bedömer att det kan vara ett viktigt utvecklingsområde att diskutera inom arbetslaget. I barngruppen finns flera barn i behov av särskilt stöd. Trots att det inte finns extra stödresurser för dessa barn uppfattar vi att det fungerar i huvudsak väl. Det beror delvis på att de anställda har ett strukturerat sätt att dela barngrupperna vilket fungerar mycket väl framförallt i förskoleklasserna. Barns inflytande i fritidshemmen Vi bedömer att barnens inflytande och ansvar fungerar i viss utsträckning. Före mellanmålet har alla grupper samling med kontroll av närvaron och samtal om skoldagen och information om dagens aktiviteter. Om det finns tid används även en del av samlingen för sång, lek eller värdegrundssamtal. De barn vi pratade med tyckte att samlingarna är viktiga och oftast roliga. Flera barn hade egna önskemål
SID 18 (19) om aktiviteter i verksamheten. Vi anser att personalen i högre grad kan tillvarata dessa önskemål och mer systematiskt utvärdera verksamheten tillsammans med barnen. Öppen fritidsverksamhet I ett friliggande hus på skolgården ligger den öppna fritidsverksamheten Klubben. Klubben drivs av en ideell förening med föräldrar och pedagoger i styrelsen. Verksamheten har 151 inskrivna barn och har dagligen oftast cirka 110 besökare. I verksamheten arbetar en person heltid och tre personer deltid. En är utbildad fritidspedagog och en är barnskötare. Föreståndaren ingår i skolans utökade ledningsgrupp. Arbetsgruppen består av både kvinnor och män. Verksamheten har öppet dagligen efter skoltid fram till klockan 17.30, på lovdagar är öppettiden mellan klockan 9.00 och 17.00. Barnen äter mellanmål på Klubben och miljön upplevs som trivsam av barn och personal. Klubben har en varierad verksamhet och erbjuder dagligen minst två personalstyrda aktiviteter i verkstaden eller rörelserummet. Barnen har fria val och kan själva välja att läsa, spela sällskapsspel, pingis, biljard eller att bara umgås och koppla av. Vuxenkontakt och samtal är en viktig del i verksamheten. Klimatet upplevs som lugnt och trevligt av både barn och personal och vi uppfattar att värdegrunden är tydlig, liksom regler och förhållningssätt. Verksamheten och dess målbeskrivning utgår från Stockholms stads riktlinjer och de nationella styrdokumenten. Årligen genomförs en fritidsklubbsbarometer där föräldrar och barn ges möjlighet att värdera verksamheten när det gäller bland annat trivsel och trygghet. Syftet är att få underlag till att utveckla verksamheten. Under skoltid samverkar pedagogerna med de elva klasserna i årskurs 4-6. Samverkan kan ske inom olika temaarbeten tillsammans med klasser som delas och går i mindre grupper till Klubben. Personalen uttryckte i våra samtal att efterfrågan av samarbete med dem är stort och att de har hittat en väl fungerande balans utifrån de personella resurser som finns. Vi bedömer att verksamheten är attraktiv för barnen och håller en god kvalitet. Ett utvecklingsområde bör vara att utveckla arbetsplanen utifrån Skolverkets Allmänna Råd för den öppna fritidsverksamheten.
SID 19 (19) TILL SIST Sundbyskolan är en stor skola med många möjligheter och utmaningar. Kvalitetsarbetet måste dock förbättras och arbetet med den gemensamma värdegrunden likaså. Trots att skolan under flera år har haft dålig kontinuitet när det gäller skolledare, fungerar den i huvudsak väl tack vare många erfarna pedagoger. Vi ser också att den nya skolledningen har personalens förtroende vilket ger goda förutsättningar att driva skolans utveckling framåt. Stockholm 2009-04-07 Sören Bernhardtz Monica Hedlund Cathrine Sahlsten Ingegerd Salomonsson