Erfarenheter av alternativa odlingsarter i Norden: Sik i Finland Coregonus lavaretus sp. Nordisk konferense om odling av sötvattenfiskar Billund 23.9.2010 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Jari Setälä och Juha Koskela VVFI Information för hållbara val
Struktur av presentationen 1. Varför nya arter? 2. Varför sik? 3. Hur har sikodling utvecklats? 4. Produktionen och marknader 5. Framtid
Produktionen av odlad fisk i Finland Stor regnbåge Källa: VFFI s statistik
Utbud av odlad fisk ökar 1000 ton 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Produktion of regnbåge (Stor) 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 0 2 4 6 Chile Norge Finland VFFI information för hållbara val Källa: VFFI s statistik, Statistisk Sentralbyrå Norge
Importerad fisk erövrar marknader Källa: VFFI s statistik Matfisk marknad i Finland
Nya arter för matfiskodling Förundersökning Marknadsmöjligheter God Gös Sik Dålig Abborre Siklöja Röding God Uppfödningsmöjligheter Lake Dålig Koskela, J., Setälä, J. ja Honkanen, A. 1998. Viljelyn monipuolistaminen uusien lajien avulla - Lajien taloudelliset ja tekniset mahdollisuudet ruokakalaviljelyyn. Kala- ja riistaraportteja 111.
Sik är allmän fiskart i Finland Vandringssik
Sik är allmän fiskart i Finland Vandringssik Havssik
Sik är allmän fiskart i Finland Vandringssik Havssik Skärgårdssik
Sik är allmän fiskart i Finland Vandringssik Havssik Skärgårdssik Insjösikar
Den vanligaste utsättningsarten Inkubering Photo: J. Koskela Naturnäringsdammar Photo: J. Koskela Utsättningar Photo: A. Tikkala Photo: A. Vaikkinen 20-40 milj. st/år
Naturnäringsdammar i Finland 320 naturnäringsdamföretag år 1998 VFFI: Landskapens fiskeri. SVT: Jord- och skogsbruk samt fiske 199:9
Tn Källa: VFFI s statistik
Tn Källa: VFFI s statistik
Marknader 1993 Kommersiell utbud: Produkter: Photo: Prokala ry Havsfångst 1 200 tn Färsk rensad 1 100 tn Insjöfångst 800 tn File 400 tn Import 1 000 tn Rökt 1 400 tn Övriga produkter 100 tn Totalt 3 000 tn Totalt 3 000 tn Storlek : I-sik (> 800 gr. rensad) 10 % Säsongmässigt fångst: II-sik (400-800 gr.) 40 % III-sik (250-400 gr.) 30 % IV-sik (<250 gr.) 20 % Källa: VFFI s statistik
Utveckling av nya arter för matfiskproduktion Marknader Ekonomi Biologi Teknik
Utveckling av nya arter för matfiskproduktion Odlingsanstalter Experimenter i full skala Laboratorieexperimenter Photo: S. Airaksinen
Utveckling av matsikproduktion Grundfakta för anvisningar för utfordring och vaccinering Matintagning Tillväxtbiologi Välfärd Merikasvatuksen menetelmät Paras tuotantokanta Tuotantotekniikan käyttöönotto 2000 2005 2010 Ravitsemustutkimus Valintajalostuksen tutkimus J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Utveckling av matsikproduktion Grundfakta för att optimera fodret Sojaprotein lämplig för sik Kasvu- ja ruokintabiologia Hyvinvointi Merikasvatuksen menetelmät Paras tuotantokanta Tuotantotekniikan käyttöönotto 2000 2005 2010 Näringsfysiologi Valintajalostuksen tutkimus J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Utveckling av matsikproduktion Kumoälvs stam i bruk Kommersiell havsodling och fodertillverkning påbörjade Kasvu- ja ruokintabiologia Hyvinvointi Bästa produktionsstam Havsodlingsmetoder 2000 2005 2010 Ravitsemustutkimus Valintajalostuksen tutkimus J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Analys av möjligheter att utveckla sikens olika egenskaper Genetisk utvecklingsprogram startar Kasvu- ja ruokintabiologia Hyvinvointi Merikasvatuksen menetelmät Paras tuotantokanta Tuotantotekniikan käyttöönotto 2000 2005 2010 Ravitsemustutkimus Genetisk utveckling av sik J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Utvecklingsarbetet nu/i framtid Kvalitets utveckling Optimering av fettinnehållet för olika produkter När råvaror för foder förändrar, hur kan man behålla fettsyreinnehållet optimal Utveckling av sikens produktions- och kvalitetsegenskaper via genetisk utveckling J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Sikens produktionscykel Inkubering av rom Vinter Kramning av moderfiskar och befruktning av rom Vaccinering och förflyttning till havet för 1-2 år Uppfödning til matfisk 2-3 år Sommar Uppfödning av yngel Kläckning och startuppfödning J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Moderfiskar lekfärdiga på hösten Sikar över tre år producerar rom och mjölke Sikar kramas oktober-november Photo: J. Koskela Photo: J. Koskela J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Rommen inkuberas över vinter och yngel kläcks på våren Photo: J. Koskela Photo: J. Koskela Photo: J. Koskela J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Yngel uppfödning börjar på våren Nykläckt yngel är liten och underutvecklat I startuppfödning används special foder Photo: J. Koskela Photo: J. Koskela J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Efter sommar uppfödning flyttas yngel till havet Fiskarna växer under sommaren från 0,01g till 30-50g Före förflyttning fiskarna skyddas mot fisksjukdomar med vaccinering Photo: J. Koskela J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät. Photo: J. Koskela
Uppfödning i havet tar 1-2 år Efter 1 år försäljningsstorlek ca. 0,6 kg Efter 2 år försäljningsstorlek ca. 1kg Photo: J. Koskela J. Koskela 2008. Siika ui ruokapöytiimme. Viikki yliopistopäivät.
Källa: VFFI s statistik Produktion av odlad sik
Spordjur: Henneguya zschokkey Photo: ÅA
Källa: VFFI s statistik Total utbud av sik
Färsk sik året om Odlad Fångad Källa: VFFI s statistik
Priset på sik har ökat II-sik Kanada sik 2-2,5 /kg Källa: VFFI s statistik
Prismekanismen Regnbåge Sik Gös Lax Abborre Setälä J., Nielsen, M., Virtanen, J., Saarni,K., Laitinen, J. och Honkanen, A. Prisbildning för sötvattenfiskar. Analyser av finska, svenska, danska och tyska fisk marknader. TemaNord: 2008:574
Mervärde produkter av odlad sik Källa: VFFI s statistik 2005
Produktionen av alternativa arter 5 % Källa: VFFI s statistik
Varför inte större andel? - Känslig fisk (jämfört med regnbåge) - Henneguya - Marknadssituationen - laxfiskarnas pris - begränsad marknad för sik
Nya arter i framtiden (Östersjö) Setälä, J., Vielma, J., Koskela, J., Honkanen, A., Saarni, K., Jokelainen, T., Suvanto, M., Kankainen, M. ja Virtanen, J. 2007. Utvecklingsalternativ för hållbar fiskodling på Åland.. Fisk- och viltrapporter nro 412B. 71 s
Nya arter i framtiden Setälä, J., Vielma, J., Koskela, J., Honkanen, A., Saarni, K., Jokelainen, T., Suvanto, M., Kankainen, M. ja Virtanen, J. 2007. Utvecklingsalternativ för hållbar fiskodling på Åland.. Fisk- och viltrapporter nro 412B. 71 s
Tack för uppmärksamheten! jari.setala@rktl.fi juha.koskela@rktl.fi www.rktl.fi Photo: Mi.Remes