Omvårdnadens grunder och höjder Vad innebär progression inom omvårdnad från grundläggande till avancerad nivå? Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet.
1982 2001 2003
Sjuksköterskeyrket är en egen profession Vilar på vetenskap i eget kunskapsområde Utbildning som leder till legitimation Följer etiska regler Är autonom Värderas högt av samhället Nolin, J.(2008) Science for the professions. Report no 4. Borås: Borås högskola
Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde Undervisningsämne Kunskapsområde Forskningsområde Verksamhet
Omvårdnad som kunskapsområde avser att bidra till personens Självständighet och oberoende Hälsa Delaktighet Trygghet Integritet Värdighet
Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt Febe Friberg & Joakim Öhlén (red) Hälsa och ohälsa Anna-Karin Edberg & Helle Wijk (red) Ansvar och utveckling Anna Ehrenberg & Lars Wallin (red) Studentlitteratur 2009
Vem, vad hur... Målgrupp blivande sjuksköterskor Bidra till en vård som främjar hälsa och välbefinnande hos såväl patienter som närstående 80 författare, disputerade sjuksköterskor
...och varför?
Perspektiv och förhållningssätt Norberg & Ternestedt 2009
Allvarliga brister i äldrevård Glömda måltider, bristande tandvård och obefintlig planering. Socialstyrelsen kritiserar kommun efter att ha granskat vården av en äldre dam. Öronmärk resurserna till äldreomsorgen Man får den äldrevård man betalar för Äldrevården missköts i kommunen. Dags redovisa utgifterna Äldrevården behöver riktig valfrihet
GOD VÅRD Skall vara.. Kunskapsbaserad Säker Effektiv Jämlik I rimlig tid Personfokuserad KÄRNKOMPETENSER Att vårda Säkert Evidensbaserat Teambaserat Personcentrerat Socialstyrelsen 2006 Förbättringskunskap IKT Institute of Medicine of the National Academies (2003).
Personcentrerad vård ett nytt modeord? Ett grundantagande för en personcentrerad vård är att vi alla är personer som kan råka ut för ohälsa till exempel i form av sjukdom, och att man inte blir sin sjukdom eller sitt symptom
Personcentrerad vård ett nytt modeord? Personcentrerad vård något annat än patientcentrerad vård Personcentrerad vård är något annat än individuell vård Personcentrerad vård värderar personens egen upplevelse av sjukdom och ohälsa lika viktig som det professionellas perspektiv på sjukdom och ohälsa.
Påverkar det dig att du har flera sjukdomar? Nej det gör inte det, det är bara kolen [kronisk obstruktiv lugnsjukdom] som spökar mest. Och sådana här dagar då mår jag ju jättebra när det är hög och klar luft, men när det blir regnigt, grått och kallt och himlen ligger på taken mår jag illa. Då får jag andnöd och då hostar jag. (19 diagnoser) Utdrag ur intervjuer med äldre personer Summer Meranius Att vara äldre och multisjuk Doktorsavhandling (2010).
Framväxt av personcentrerad vård Ursprung inom psykologin Personen som söker hjälp är expert om sig själv, och terapeuten en befrämjare av självinsikt Carl Rogers 1961 Vidare utveckling inom äldrevård och demensvården Personcentrering bygger på det värde som ges en människa, av andra, i ett socialt sammanhang och via relationer. Detta förutsätter erkänsla, respekt och tillit Tom Kitwood 1997 Idag spridd inom alla vårdområden och utgör grunden för riktlinjer och policydokument I stora delar av världen
Att reflektera över Vad skulle vara viktigt för andra att veta om dig om du själv inte kunde uttrycka dig? Hur vill du exempelvis ha det på morgonen? Skulle det vara möjligt att genomföra i vården? Om nej, varför inte?
Personcentrerad omvårdnad Att se personen bakom sjukdom, åldrande,symtom eller beteende Expert på sin egen upplevelse Teamet och vårdrelationen är central Personen en i teamet Vården skall dokumenteras
Att reflektera över Vad får dig att känna dig värdefull och betydelsefull? På vilket sätt skulle du kunna överföra det till mötet med de personer med sjukdom och deras närståendesom Du möter i Ditt arbete?
Exempel på områden som är väsentliga att ha information om... Fysiska, psykiska, sociala, kulturella andliga och existentiella behov Personlighet Situationer som vårdtagaren upplever som svåra att hantera Egna resurser Andra sjukdomar och besvär Läkemedel och deras effekter Tidigare intressen och vilken typ av aktiviteter som man har föredragit Glädjeämnen i vardagen Betydelsen av tidigare händelser i livet
Att reflektera över Hur mycket vill Du lämna ut av dig själv och Din livshistoria till andra? Vad berättar du, och vad berättar du inte?
Hälsa och ohälsa Hälsa sker inuti människan och vårdens uppgift är att skapa sådana förutsättningar att hälsa främjas
Omvårdnadens betydelse ur ett Salutogent Förebyggande Behandlande Vårdande perspektiv Ett tydligt exempel är Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom
Positiva och negativa möten Personalens verbala och icke-verbala kommunikation Tonfall och kroppsspråk Att se personen och/eller uppgiften Att vänta in Vara i samma takt Stödja självständighet Positiv ögon- och kroppskontakt Personalens uppmärksamhet
Ellen ligger i sin säng och sover. Dörren öppnas och personal C kommer in på Ellens rum, går sakta och tyst. Går fram till Ellens säng och rör försiktigt vid hennes arm. Personal C: Ellen (talar tyst). Ellen: Mmm. Personal C: Ellen, vill du stiga upp? Ellen: Nja. Personal C: Hur är det med din förkylning i dag? Ellen: Inte så bra. Personal C: Vill du ligga kvar en stund även om det är frukost? Ellen: Ja, jag tror det en liten stund till. Personal C: Då kommer jag in om ett tag igen, försök att vila en liten stund till. Lägger filten om Ellen, klappar henne på kinden och går ut Observationsstudier inom ramen för Edberg, A-K. (1999). The nurse-patient encounter and the patients state. Effects of individual care and clinical group supervision in dementia care. Doktorsavhandling Lunds universitet.
En personcentrerad vårdmiljö Relationen mellan omgivning, hälsa och omvårdnad
Fundera över ett tillfälle då Du besökt sjukvården som patient eller nära anhörig Vad hade störst betydelse för Dig då när det gäller - Den fysiska miljön hur det såg ut? - Den psykosociala miljön hur Du blev bemött?
Personcentrerad vårdmiljö Kontroll Orientering Socialt stöd Avledning
Att skapa kontroll
Var är min säng? Vilka dörrar få jag öppna? Hallå syster, var är du??
Personcentrerad vårdmiljö Kvalitativa aspekter Känslan av välbefinnande Trygghet Känslan av att vara välkommen Livskvalitet Hemlikhet Kvantitativa aspekter Ökad patientsäkerhet Minskade avvikelser Sjukhusrelaterade infektioner Fall Läkemedelsinteraktioner
Vad är hemlikhet för dig, vad är det för din kollega vilka likheter och skillnader finns?
Nu är jag inte en människa som är beroende av att sitta och prata bara. Det märker jag att det finns sådana här. De trivs med det men jag har mitt rum och jag har det jag behöver, och de är väldigt hjälpsamma och snälla alla människor här så jag trivs bra och jag äter och umgås med mina bordskamrater, men sedan går jag gärna in till mig. Radion och talböcker, det är det som jag har och det är jag nöjd med. Falk H., Wijk H., Persson L-O Intra-institutional relocation - Effects on elderly persons health and quality of life. International Psychogeriatric Association Montreal 2009
Bild 12.
En personcentrerad miljö Ett tempo som är anpassat till dem som vårdas Gemensam personcentrerad värdegrund Ett klimat som befrämjar sociala relationer Tillgänglig, personlig och professionell vård Gästfrihet att få bjuda på det lilla extra Att känna sig välkommen och delaktig Edvardsson och medf. 2005
En personentrerad vårdmiljö kräver en personcentrerad organisation Edvardsson 2011
En god vårdmiljö beaktar alla delar Värdegrund/vårdfilosofi Fysisk miljö Varande och görande Edvardsson 2008, Edvardsson & Wijk 2009
Forskning Personcentrerad vård med utgångspunkt i - Patientens berättelse - Överenskommen delaktighet/partnerskap - Teamarbete - Dokumentation har visat påverka hälsoindikatorer samt patientens tillfredsställelse med vården mycket positivt Centrum för personcentrerad vård (GPCC) vid Göteborgs universitet
Ansvar och utveckling Evidensbaserade bedömningar och åtgärder Ledare av omvårdnad Förbättrings- och patientsäkerhetsarbete Internationellt arbete
Sjuksköterskans bedömningsprocess
Grundläggande omvårdnad är evidens- och erfarenhetsbaserad Evidensbaserad vård ger bättre kommunikation minskad frekvens komplikationer och återbesök, förbättrad livskvalitet och följsamhet till behandling samt överlevnad Aiken et al 1994, 2002
Omvårdnad på avancerad nivå What s the difference
Avancerad omvårdnad i relation till grundnivån Utbildning på avancerad nivå skall leda till en självständig specialiserad sjuksköterska som aktivt utvärderar och utvecklar omvårdnaden inom sitt fält samt initierar forsknings och förbättringsprojekt
Sjuksköterskan på avancerad nivå Anpassar uppgifterna till personens specifika behov inom/över specialområden Har ett specifikt tekniskt kunnande Arbetar med hög grad av självständighet Är Magister/Master i omvårdnad Specialistsjuksköterska Avancerad klinisk sjuksköterska/nurse practitioner
Omvårdnad på avancerad nivå Kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden Edberg AK, Ehrenberg A, Friberg F, Wallin L, Wijk H, Öhlén J. Studentlitteratur 2013 Vem, vad hur och varför? Sjuksköterskor på specialistnivå oberoende av inriktning Professionsspecifik kunskap på avancerad nivå Struktur från de sex kärnkompetenserna Sex tryckta kapitel, 100 artiklar på webben Författad av 80 disputerade/expert sjuksköterskor Stöd för progression i förhållande till grundnivån
Avancerad omvårdnad Alla perspektiv Promotion, Prevention Rehabilitering,Palliation Hela livsloppet Barn, ungdom, vuxna, äldre Alla vårdformer Öppen, sluten, kommunala vårdform
Kärnkompetenser Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Säker vård Informations- och kommunikationsteknologi Institute of Medicine of the National Academies (IOM, 2003) respektive Quality and Safety Education for Nurses (QSEN, 2005)
Kärnkompetenser Generella inom vården Delas med andra vårdprofessioner Särskilt fokus : Att sjuksköterskan, som del av specialistkompetensen inom omvårdnad på avancerad nivå också besitter kunskap av generisk karaktär
Samverkan i team
Samverkan i team Tvärprofessionellt teamarbete genererar de bästa resultaten avseende överlevnad, symtomlindring och välbefinnande ex. Strok Unit Collaboration in Cochrane Database of Systematic Reviews, 2007
Samverkan i team Överbryggar kompetenser Främjar kontinuitet Stärker säkerheten Inkluderar familj & närstående Tvärprofessionell dialog Helhetssyn
Evidensbaserad vård Systematiskt insamlad och kritiskt värderad forskning - litteraturöversikter - nationella vårdprogram, - standardvårdplaner - kliniska riktlinjer Faktakunskapen kombineras med förtrogenhetskunskap, färdigheter och förståelse
Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling System Variationer Förändringspsykologi Lärandestyrt förändringsarbete Kombinera förbättringskunskap & professionella kunskap
Säker vård Kunskap om ansvarssystemet Riskanalys av inträffade och förväntade händelser Patientens kunskap Kopplat till bemanning kompetens, arbetstider och ekonomi
Informatik Engagemang i utveckling av väl fungerande informations- och kommunikationssystem till stöd för vården Virtuella lärmiljöer - simulering
Specialistsjuksköterskan en motor i förbättringsarbetet Analyserar det patientnära arbetet för att identifiera förbättringsområden Söker och finner det nödvändiga kunskapsunderlaget Inför evidensbaserad vård i kliniskt vardagsarbete
VET ATT
VET ATT Specialistsjuksköterskor utbildas på avancerad nivå i ett reflekterande och problemlösande förhållningsätt i relation till vetenskap och beprövad erfarenhet
VET VAR
VET VAR Specialistsjuksköterskor besitter informationskompetens och andra nödvändiga allmänna kompetenser för att ta fram och värdera kunskapsunderlag för evidensbaserad vård.
VET HUR
VET HUR Specialistsjuksköterskor tränas under utbildningen genom olika uppgifter och i sitt examensarbete i att förändra och förbättra vården
Tack för Er uppmärksamhet!