PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN Läsåret 2015-2016 Upprättad 2015.12.03 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling s.3 2. Att främja barns och elevers lika rättigheter och skyldigheter s.4 3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling s.5 4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling s.7 5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling s.7 6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling s.8 7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling s.8 Bilagor: Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen s.9 Dokument kring enstaka kränkningar s.11 Rapportering, utredning, uppföljning s.12 2

1. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Syftet är att skydda barn och elever mot kränkningar. Både diskrimineringslagen och kapitel 6 i skollagen har till syfte att skydda barn och elever. Dessa två lagar ligger till grund för Öringe Montessoriförskolas plan mot diskriminering. Definitioner: Att diskriminera innebär att någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Diskrimineringen kan vara direkt eller indirekt. Direkt diskriminering: Någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. Missgynnandet skall ha samband med diskrimineringsgrunderna. Kalle får inte delta i sprinterloppet eftersom han är kristen. Indirekt diskriminering: Någon missgynnas av en bestämmelse som framstår som neutral. Ingen får ha något på huvudet. Alltså får ingen bära huvudbonad eller annan religiös symbol. Att trakassera innebär att man kränker någons värdighet i samband med diskrimineringsgrunderna. Att kränka innebär att man kränker någons värdighet där diskrimineringslagen inte kan gälla. Att mobba är en upprepad negativ handling mot någon. Personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. På Öringe Montessoriförskola för vi en pågående diskussion om gränsen mellan befogade tillrättavisningar och kränkande behandling. Diskussionerna förs främst på studiedagar och APT men också spontant på förekommen anledning. Vårdnadshavare skall vända sig till rektor om de anser att en anställd har kränkt deras barn. Rektor skall skyndsamt utreda ärendet. Om rektor har kränkt ett barn skall vårdnadshavaren vända sig till styrelsen som då utreder fallet. 3

2. Att främja barns och elevers lika rättigheter och skyldigheter Det främjande arbetet skall vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete. Syftet är att förankra respekten för alla människors lika värde. Arbetet skall riktas till alla och genomföras utan att det föranletts av något särskilt problem. På Öringe Montessoriförskola är barnen delaktiga i aktiviteter som syftar till att skapa en god atmosfär. Det finns ett samarbete mellan förskola och skola. Klimatet präglas av förtroendefulla och öppna relationer mellan personalen och mellan personalen och barnen. Vi lär barnen visa respekt för varandra på samma sätt som vi visar respekt för varje barn. Barnen arbetar i små grupper. Vid måltiderna sitter en personal med få barn i separata rum. På så sätt möjliggörs samtal med varje enskilt barn. Det är få barn i varje samling, detta för att varje barn skall få synas och komma till tals. På samlingarna pratar vi med barnen om hur de skall vara mot varandra. Genom att göra rollspel med bland annat kasperdockor förstärks kunskapen om hur man är mot varandra. Vi läser böcker för barnen som handlar om värdegrunden. Vi har samarbetsövningar med barnen. Ordningsregler har tagits fram i samarbete med de äldre barnen. Reglerna diskuteras inför varje nytt läsår och eventuella förändringar görs. Det finns en samsyn mellan personalen om vilka konsekvenser som kan bli följden då reglerna inte följs. Vi arbetar med diskrimineringsgrunderna på följande sätt: Kön: Vi har könsneutralt materiel, montessorimaterielen. Barnen leker traditionella lekar och sagor t.ex. Törnrosa, Rödluvan, där de väljer olika roller efter intresse. Pojkar kan bli prinsessor, flickor kan bli jägare. Könsöverskridande identitet eller uttryck: Om/då någon av pojkarna/flickorna har traditionella flick-/pojkkläder visar vi att det är okey. Etnisk tillhörighet: Vi har dockor med olika hudfärg. Vi har världsdelslådor med bilder på människor från olika länder, som visar hur de ser ut och hur de lever. Förskolan har ett fadderbarn från Afrika. Barnen får ta del i fadderbarnets liv genom brev och bilder. Vi arbetar med rollspel där både barn och personal tillsammans lever sig in i andras kulturer. Varje år uppmärksammar vi FN-Dagen. Vi sjunger tillsammans olika vänskapssånger. Religion eller trosuppfattning: Med de äldre barnen talar vi om barnkonventionen och kring den skapar vi en bok. Då vi firar våra högtider uppmärksammar vi olika religioners skillnader i sitt firande. Funktionshinder: Våra aktiviteter är anpassade till alla barn. 4

Sexuell läggning: När vi talar om olika förhållanden är vi tydliga med att visa respekt för regnbågsfamiljer. Ålder: Vi visar att ett litet barns tankar och kompetens är lika viktiga som ett äldre barns. Vi visar också att barns tankar är lika viktiga som vuxnas. Alla åldersgrupper skall ha samma rättigheter. 3. Att förebygga trakasserier och kränkande behandling Förskolan har efter att ha analyserat och utvärderat förra läsårets mål gjort en kartläggning för att se hur det förebyggande arbetet skall utformas. Med analysen av kartläggningen har förskolan satt upp följande mål: Mål: Stjärnan Alla barn ska lära sig samarbeta. Följande insatser skall genomföras så att målen ska uppnås: När vi bakar får barnen träna på att samarbeta när de vispar, öser och häller. De får hjälpas åt med denna syssla. Även vid skapande aktiviteter får barnen samarbeta till exempel vid en större målning. Barnen får bygga trä järnväg tillsammans. Barnen har möjlighet att bygga tåg med stolar framför en träleksak med ratt, då får de samarbeta och turas om att vara chaufför. Barnen tränar också på att samarbeta när de låtsas laga mat vid leksaksspisen och duka med leksaksservis vid bordet bredvid. Vid samlingen har vi en del lekar där barnen får samarbeta, till exempel får barnen lägga en filt över ett annat barn då vi sjunger gubben i lådan. När vi leker med play-doh leran tränas samarbete genom att dela med sig av lerbitar och redskapen. Mål: Solen Alla barn ska känna trygghet och gemenskap i gruppen Alla barn ska visa respekt för varandras olikheter Alla barn ska känna tillit till sin egen förmåga 5

Följande insatser skall genomföras för att målen skall uppnå Det är viktigt att alla barn ska känna trygghet och gemenskap i gruppen, detta är något vi arbetar med dagligen. Redan vid överlämnandet på morgonen skapas en grundtrygghet för dagen. Det är viktigt hur vi pedagoger bemöter barnet för att skapa trygghet. När hela barngruppen är samlad har vi samling, grupplekar, temaarbeten, sammarbetsövningar m.m. för att skapa en god gemenskap. Vi uppmuntrar även till olika gruppkonstellationer, genom detta får vi ett bättre samarbete mellan barnen och en mer harmonisk barngrupp. Vi är noga med rutiner och kontinuitet för att barnen ska känna samhörighet och skapa sin egen identitet i gruppen. Vi uppmuntrar barnen till att våga synas och ta plats i gruppen, detta gör vi genom att t.ex. i samlingen låta barnen agera och prata inför varandra. Vi vill att barnen ska lära sig visa hänsyn och respekt genom att lyssna på varandra och vänta på sin tur. Vi skapar förtroende och tillit genom att ge hjälp till självhjälp i alla vardagliga sysslor detta utvecklar och stärker barnets identitet. I samlingen kommer vi börja med att diskutera tillsammans med barnen hur man är en bra kompis, hur vi skall vara och bete oss mot varandra. Barnen får komma med sina tankar kring temat som vi sedan gör en stor kompissol av och sätter upp på väggen. Vi kommer även sjunga kompissånger och leka kompislekar. I förskolan har vi barn från olika länder, genom att läsa böcker och titta på bilder från olika kulturer får vi barnen att lättare förstå och visa respekt för varandra. Vid konflikter mellan barnen, arbetar vi efter läroplanens normer och värden och värdegrunden hur man ska vara mot varandra, för att inte såra. Vi visar att ett beteende inte är okej, att barnen ska titta på sin kompis för att förstå deras känslor och se konsekvenserna av sitt eget handlande. Vi lär även barnen att de har rätt att säga nej och säga ifrån, genom att de kan säga stopp och visa stopphanden, när de inte vill något. Som pedagog är det viktigt att vara en god förebild, vi finns för barnen, lyssnar och stöttar dem i deras sociala samspel. Mål: Månen Vi strävar efter att barnen ska lära sig att bemöta och respektera varandra på ett bra sätt. Vi strävar efter att alla barn ska bli accepterade för de individer de är. Följande insatser skall genomföras för att målet skall uppnås: Vi använder oss av Mamma Mådmaterial (bok-,bild- och musikmaterial som belyser god kamratskap) där barnen får fundera och reflektera över texterna och bilderna. Vi gör en kompissol (barnen kommer själva med förslag på hur vi ska bemöta och vara mot varandra). Bamsematerial (vi använder oss av tecknade bilder på olika leksituationer i barnens miljö som diskuteras i samling). 6

Slarve-Fia kommer på besök och vi pedagoger visar tydligt att vi respekterar och accepterar hennes lite udda personlighet och hennes annorlunda agerande. Vi uppmuntrar barnen att stötta och uppmuntra de barnen som inte pratar svenska så bra genom bl.a. ordkort under middagarna och små grupper på arbetsstund. 4. Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling All personal som får kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling har skyldighet att anmäla detta till rektorn. Alla händelser där ett barn känner sig kränkt skall anmälas. Då rektorn har fått kännedom om att ett barn har blivit kränkt skall anmälan ske till styrelsen (huvudmannen). Styrelsen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i verksamheten. Vi har rutiner för ansvar, rapportering och dokumentation. Förskolepersonalen är alltid ute tillsammans med barnen. Särskild uppmärksamhet läggs på de platser, baserat på kartläggningen, som upplevs särskilt farliga: Den trånga hallen (Stjärnan) Rutschkanan Lekstugan Sandlådan Dockis (Solen) Grupperna Solen och Månen dokumenterar, inför varje läsår, barnens tankar om hur en bra kompis är och vilka sociala regler som gäller i gruppen. 5. Att utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande behandling. Alla händelser där ett barn känner sig kränkt skall dokumenteras. Den som får kännedom om en kränkning ansvarar för att dokumentationen görs. Förskolepersonalen talar först med barnen, sedan med föräldrarna. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat. Är det en konflikt mellan barn som inte har bråkat tidigare görs utredning och åtgärder av den som fått kännedom om fallet. Dokumentationen görs på blanketten Dokumentation kring enstaka kränkningar. Har barnet utsatts för en upprepad kränkning skall rektor kopplas in. På blanketten Rapportering, utredning, uppföljning framgår vilka åtgärder som skall sättas in och vem som är ansvarig. Det skall också tydligt framgå vilka som skall informeras och när uppföljning skall ske. Föräldrarna skall informeras snarast, helst redan samma dag. Rektor skall alltid informeras skriftligen för att kunna göra en bedömning om anmälan till andra myndigheter behövs. 7

Om kränkningarna begås av barn på fritiden men fortsätter i vår verksamhet har vi skyldighet att utreda dessa. 6. Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling Om ett barn har utsatts för kränkande behandling skall åtgärder vidtagas snarast. Föräldrarna skall informeras skyndsamt, helst samma dag. Följande åtgärder används på Öringe Montessoriförskola: Samtal med barn Samtal med vårdnadshavare Ökad observation vid olika tillfällen Omorganisation av grupper Ändrade sittplatser i t.ex. vid samlingar och matbord Disciplinära åtgärder får inte användas som bestraffning på Öringe Montessoriförskola. Vi för diskussioner om skillnaden mellan konsekvenser och bestraffning, främst på studiedagar och APTträffar men också på förekommen anledning. Dokumentation förs på våra blanketter Dokumentation kring enstaka kränkningar och Rapportering, utredning, uppföljning. Dessa är ett viktigt led i arbetet mot diskriminering men också i fråga om rättssäkerhet då berörd personal, elev och vårdnadshavare har möjlighet till insyn. 7. Planer mot diskriminering och kränkande behandling På planeringsdagen 2015 gjordes en analys av kartläggningen. Den låg till grund för planen 2015-2016. Barn och vårdnadshavare kommer att bli delaktiga i arbetet för likabehandling. Föräldrarna informeras via mail och pappersutskick om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Där får de möjlighet att komma med synpunkter. De punkter i planen som barnen kan förstå, beroende på ålder, kommer vi att diskutera med barnen i respektive förskolegrupp. Barnen får komma med förslag på förändringar. Efter eventuella justeringar läggs planen ut på hemsidan. Öringe 3/12-2015 Lillevi Johansson, Caroline Jakobsson, Susanne Persson, Linda Eliasson, Ulrika Olander, Annelie Lövholt, Ann-Margret Eek, Helene Strid, Jessica Lönnergård 8

Om utredningar enligt skollagen och diskrimineringslagen Öringe Skola har en enkel blankett för enstaka kränkningar. Den dokumenteras av personal från både skola och fritids. Efter fyra händelser med samma elev skall hela gruppen med rektor inkopplas för diskussion. Det är viktigt att vara uppmärksam på om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av systematiska och återkommande kränkningar. Utredningsplikt-skyldigheten att utreda om någon har utsatts för kränkningar/trakasserier/diskriminering träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning. Skyldigheten att utreda inträder redan vid första tillfället och oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Om ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så fort som möjligt. Det är viktigt att den enskildes upplevelse av det inträffade är utgångspunkt för utredningen kring vad som hänt. Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen kartlagd. En sådan enkel utredning kan dock bara anses tillräcklig om händelsen varit bagatellartad och situationen därefter är uppklarad. I andra fall kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta fler barn eller elever samt personal. En utredning kan även involvera barnets eller elevens vårdnadshavare. Bedömningen av händelsen bör kopplas till de begrepp som används i verksamhetens plan mot kränkande behandling och diskriminering dvs. kränkningar, trakasserier och de sju diskrimineringsgrunderna(kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet/uttryck eller ålder), vilka dessutom kan vara indirekta eller direkta. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Utifrån bedömningen av utredningen kan anmälan till socialtjänsten och/eller polisen göras. Anmälan av tillbud och arbetsskada ska göras enligt arbetsmiljölagstiftningen. Åtgärdsplikt- i förekommande fall ska åtgärder vidtas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. De åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp och verksamhetsnivå. Åtgärderna som vidtas bör grundas på utredningen och riktas till såväl det barn/elev som blivit utsatt som till den eller dem som utövat kränkningen. De vidtagna åtgärderna bör följas upp och utvärderas. Om det visar sig att åtgärderna varit otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att situationen är varaktigt löst. Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt förändra dem eller sätta in nya. De är även en rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Dokumentationen kan även vara ett underlag om det blir rättslig process avseende det inträffade. Preskriptionstiden för kränkningar/trakasserier/diskriminering är 10 år, enligt preskriptionslagen. 9

Personal får inte utsätta ett barn/elev för kränkande behandling. Om ett barn/ en elev, som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, visar omständigheter som ger anledning att anta att hon/han har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. Rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion ska ansvara för utredningen om händelsen rör barn/elev som anser sig kränkt/trakasserad/diskriminerad av personal. (källor: bl.a. skollagen 14a kap, diskrimineringslagen 2 kap. och Skolverkets Allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling) 10

Dokumentation kring enstaka kränkningar Uppgiftslämnare: Datum Händelse/inblandade/vittne Åtgärder Lämnas till rektor 11

Rapportering, utredning, uppföljning Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för utredning Ansvarig rektor Skola/förskola Namn på elev/barn som anser sig blivit utsatt Elevens klass/barnets avdelning Namn på involverade elever/barn och klass/avdelning Namn på personal som deltagit i utredningen Beskrivning av händelsen Bedömning av händelsen Diskriminering utifrån: kön etnisk tillhörighet funktionshinder Missgynnas religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Trakasserier utifrån: Värdighet kön etnisk tillhörighet funktionshinder religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning könsöverskridande identitet/uttryck ålder Kränkande behandling: då diskrimineringsgrunderna ej kan gälla Kommentarer till bedömning av händelse anses vara diskriminering/trakasserier/kränkning Annan bedömning (t.ex. mobbning, bråk mellan barn) 12

Vårdnadshavare som informerats Namn Informerad av Datum Andra personer som informerats (t.ex. mentor, arbetslag, rektor) Namn Informerad av Datum Åtgärder Åtgärd och mål för åtgärden Ansvarig Datum för uppföljning/utvärdering Ärendet avslutas Utredningen avslutad vid följande datum Utredarens underskrift Vårdnadshavare har informerats om att ärendet är avslutat Vårdnadshavaren tel/mail/personligen Informerad av Datum 13