Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Relevanta dokument
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

Vaccinationer på BVC

Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun

Vägledning för vaccination

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Barnvaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet

Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet

En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom elevhälsan. Mona Insulander

Vaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Välkomna till. Vaccinationer, Läkemedelskommitténs utbildningar Mats Erntell, smittskyddsläkare. Mars 2013

Ofullständigt vaccinerade barn och unga Upphandling Under 5 mortality rate

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD ( )

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Länk till rapporten: skyddseffekt-och-biverkningar/

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Vaccination av barn

Vacccinationsstatistik från skolhälsovården Elever i årskurs 6, läsåret 2005/ 2006

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

HPV Kort om virus, vaccination, screening och cervixcancer. Utbildningsdag i Göteborg Ann Sofie Cavefors

Sveriges Nationella Vaccinationsprogram. Adam Roth Läkare, Docent och Utredare vid Enheten för Vaccinationsprogram

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Nya föreskriften-vad innebär den konkret? Ann Lindstrand, barnläkare och enhetschef Enheten för Vaccinationsprogram, Folkhälsomyndigheten

Så fungerar vacciner. Utbildningsdag om vaccinationer Oktober Tiia Lepp Folkhälsomyndigheten

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Vaccinationsprogrammet

Riktlinjer för vaccination av barn och ungdomar från andra länder

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Bakgrund. Konsekvensutredning Dnr /2015 1(10) Allmänt

Vaccinationsprogrammet

Publicerat för enhet: Barn- och ungdomsklinik Version: 10

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Vaccinationsprogrammet

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Elevhälsa och vaccinationer Smittskydd Stockholm

Vaccinationsforskningen främjar barnets hälsa

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn

Barnsjukdomarna i svenska vaccinationsprogrammet- känner vi igen dem?

Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret

Vaccinationsfall, barnhälsovården FACIT

Hälsoundersökning av Barn och Unga. Ann Lindstrand Barnläkare Folkhälsomyndigheten

Vad händer när vaccin tar slut?

Riktlinjer för komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga under 18 år i Västra Götaland

Centrala Barnhälsovården Bilaga 0 VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen. Centrala Barnhälsovården

Asylhälsa -Vaccinationer barn BHV-enheten

Vaccination av barn och ungdomar

Ny föreskrift och vägledning

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Kommittédirektiv. Översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen, m.m. Dir. 2008:131

HUR SER VACCINET UT? Om tillsatser och andra egenheter TYPER AV VACCIN

Barnvaccin pneumokocker

Dags att välja Barnavårdscentral

Vaccinationsprogram för hela livet

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Det svenska vaccinationsprogrammet

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV

Dokumentera vaccination

Svar på motion om att utreda hur kommunens tillgång till vaccin ser ut

Motion: Subventionera TBE vaccin till barn Handlingar i ärendet:

Ofullständigt vaccinerade nyanlända barn-vad är skolans resp. landstingets ansvar inom

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Personalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Vaccinering av barn mot pneumokocker?

ALLMÄNT OM VACCINATIONER

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Innehåll: Årets influensa Utvärdering av influensavaccinationer Skolvaccinationer Antibiotikaförbrukning Klamydia

Riktlinjer för vaccination av migranter

att som svar på remiss Vaccination mot hepatit B till Socialdepartementet avge upprättat förslag till yttrande.

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

VACCINATIONSSTATISTIK FRÅN BARNAVÅRDSCENTRALERNA

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

Hur ser sjukdomarna ut?

Vaccinationer - av till Sverige inflyttade barn

Pneumokockvaccination av små barn i Sverige i dag och i morgon

fi 7o Motion 2018:14 av Linda Älegård (S) om flytt av ålder

7 Yttrande över remiss från Folkhälsomyndigheten Ändrade föreskrifter (HSLF-FL 2016:51) om vaccination av barn enligt det allmänna

Yttrande över Folkhälsomyndighetens remiss "Ändrade föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn enligt det allmänna vaccinationsprogrammet"

Vacciner kan delas in i två huvudgrupper efter sin verkningsmekanism:

Åke Örtqvist, Smittskydd Stockholm

Vaccination av medicinska riskbarn

Vaccinationsprogram har genom åren utrotat eller kraftigt minskat risken att drabbas av en mängd sjukdomar. Idag ingår vaccin mot tio

Transkript:

1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet utgörs av nationella rekommendationer eller föreskrifter från Socialstyrelsen, vilka tillämpas inom landsting (vaccinationer inom barnhälsovården, BHV) och kommuner (vaccinationer inom skolhälsovården, SHV). Hittillsvarande författningssamlingar har varit rekommendationer, men från 2006 regleras det allmänna vaccinationsprogrammet i föreskrift (SOSFS 2006:22), vilket innebär bindande regler. Det inkluderar även kompletterande vaccinationer till barn som inte tidigare vaccinerats enligt programmet. Den 13 maj 2008 ändrades föreskriften SOSFS 2006:22 då Socialstyrelsen beslutade att även vaccin mot pneumokocker ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet från och med den 1 januari 2009 (SOSFS 2008:7). Den 24 november 2008 ändrades föreskriften SOSFS 2006:22 då Socialstyrelsen beslutade att även vaccin mot humant papillomvirus (HPV) ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet från och med januari 2010 (SOSFS 2008:31). De barnvacciner som år 2012 erbjuds till alla barn inom BHV och SHV ger skydd mot följande tio sjukdomar ses nedan. Från 1 januari 2013 tillkommer också vaccin mot hepatit B i Stockholms län. polio difteri stelkramp kikhosta infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ B infektioner orsakade av Streptococcus pneumoniae mässling påssjuka röda hund HPV, endast flickor I Sverige har vi idag ingen allmän vaccination mot tuberkulos eller influensa. Inte heller för pneumokocker när det gäller barn äldre än 5 år. Dessa sjukdomar hålls istället under kontroll med så kallad riktad vaccination. Detta innebär att barn som har ökad risk att bli smittade, eller riskerar få svårare sjukdom om de blir smittade, erbjuds vaccinering. I Stockholms läns landsting kommer som nämnts ovan hepatit B-vaccination erbjudas alla nyfödda barn, från 1 januari 2013.

2(5) En ny Vaccinationslag togs i juni 2012, som ska gälla från 1 januari 2013. Enligt denna kommer hepatit B och tuberkulos att ingå i gruppen särskilda vaccinationer riktade mot riskgrupper. Socialstyrelsen kommer att få uppdrag att inom 3 år pröva om dessa vaccin uppfyller kraven på att ingå i det nationella programmet. Om de finner att så är fallet kommer landsting och kommuner vara skyldiga att erbjuda dessa till riskgrupperna utan kostnad för den enskilde individen. Tidpunkt för de olika vaccinationerna följer ett nyligen reviderat schema som gäller barn födda från 2002. Barn födda till och med år 2001 följer det tidigare schemat. Ge alltid den dos tillverkaren rekommenderar Dela aldrig upp doserna i mindre portioner i avsikt att minska biverkningarna Tabell 2. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård i Stockholms läns landsting (SLL) # Vaccin mot Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib Hepatit B # Pneumokocker Mässling Påssjuka Röda hund HPV Ansvarig för vaccination Ålder 3 mån I I I I I Barnhälsovård 5 mån II* II* II* II* II 12 mån III** III** III** III** III 18 mån I 5 6 år IV IV 6-8 år II 10 år IV före 2002)*** 10-12 år 12 år II före 2002) Skolhälsovård Dos I-III 14-16 år V # Från 1 januari 2013 kommer hepatit B-vaccin ingå i programmet och ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder, från att tidigare endast erbjudits barn med familjekontakt med personer från länder med >2% prevalens av sjukdomen. * Minsta intervall är 6 veckor och längsta är 6 månader mellan injektion I och injektion II. Vid avvikelse krävs läkarordination.

3(5) ** Minsta intervall är 6 månader och längsta är omkring 12 månader mellan injektion II och injektion III. Dos III skall ges senast vid 2 års ålder. Vid avvikelse krävs läkarordination. *** Den fjärde injektionen rekommenderades 1996 med enbart difteri- och stelkrampsvaccin. Från läsåret 2005/2006 rekommenderas även kikhostevaccin i denna injektion. Tabell 3. Riktad del. Vaccinationer i SLL till barn med ökad risk för smitta Typ av vaccination Tuberkulos Hepatit B Influensa/Pneumokocker* Ansvarig för att erbjuda vaccinationen Beror på risksituation, barnets ålder och härkomst Barnhälsovård Förlossning + Barnhälsovård Barnhälsovård eller Behandlande läkare Ges från 6 månaders ålder, men tidigare om barnet har påtagligt ökad risk * För pneumokocker gäller detta barn äldre än 5 år Behandlande läkare för riskbarn Tabell 4. Rekommenderade tidsgränser för när olika vaccin kan ges i förhållande till varandra och till barnets ålder utan ordination från läkare. Nedanför tabellen ges kommentarer avseende ordination av vaccination utanför programmet. Vaccin Min ålder Max ålder Min intervall från tidigare dos Max intervall från tidigare dos Hepatit B, Pneumokocker dos 1 Hepatit B, Pneumokocker dos 2 Hepatit B, Pneumokocker dos 3 Polio, Kikhosta dos 4 Kikhosta dos 5 2,5 månader 6 månader - - 4,5 månader 12 månader 6 6 veckor 1 6 månader 11,5 månader 2 år 6 månader 12 månader 5 år 6 år 3 år 5 år 14 år 16 år 8 år 11 år MPR dos 1 12 månader 6 år - - MPR dos 2 6 år 12 år 1 månad 11 år HPV dos 1 2 10 år 12 år HPV dos 2 2 10 år 12 år 1 mån 3 mån HPV dos 3 2 10 år 13 år 3 mån 9-11 mån 1 Om dos 1 ges redan vid 2,5 månaders ålder är det lämpligt att vänta minst 8 veckor innan dos 2 ges. 2 Alla tre doserna ska ges inom 12 månader.

4(5) Ge alltid den dos tillverkaren rekommenderar Dela aldrig upp doserna i mindre portioner i avsikt att minska biverkningarna Kommentarer till tabell 4, med Hepatit B-vaccin inkluderat eftersom detta kommer att ingå för alla från 1 januari 2013 Difteri-stelkramp-kikhosta-polio, Hib och hepatit B-vaccin (DTaP-IPV, DTaP-IPV-Hib- HB), samt pneumokockvaccin Generellt gäller att alla barn bör få tre doser av DTaP-IPV-Hib-HBvaccin, tre doser pneumokockvaccin, en dos av DTaP-IPV-vaccin och en dos dtp-vaccin. DTaP betyder Difteri, Tetanus, och acellular Pertussis, dvs vaccin tillverkat av beståndsdelar av pertussisbakterien, inte som tidigare av hela bakterien, som då brukar benämnas whole cell eller DTPw. Dos I. Tidigarelagd vaccinationsstart kan ske minus 2 veckor, men vid vaccinationsstart före 2,5 månaders ålder bör ett grundvaccinationsschema med 3 doser tillämpas. Inför en resa kan till exempel ett accelererat schema ges med 3 doser vid 2, 3 och 5 månaders ålder. Observera, att trots den extra dosen i grundschemat ska barnet fortsätta vaccinationsprogrammet som vanligt, det vill säga med boostervaccinationer vid 12 månaders ålder, vid skolstart och vid skolslut. För barn som inte påbörjat grundvaccinering vid 6 månaders ålder bör en individuell planering göras och läkarordination är nödvändigt. Dos II. Ges tidigast 6 veckor efter dos I. Vid försening kan den andra dosen ges upp till 6 månader efter den första, därefter görs en individuell bedömning, med läkarordination. Dos III. Ges vid 12 månaders ålder men minst 6 månader bör ha förflutit efter dos II. Vid försening kan den tredje dosen ges upp till 12 månader efter dos II. Därefter görs en individuell bedömning, med läkarordination. Dos IV. Ges som förskolebooster och bör planeras till 5 6 års ålder. Vaccinationen kan tidigareläggas men minst 3 år måste ha förflutit efter föregående dos. Vid försening kan förskoleboostern ges 5 år efter föregående dos och upp till 6 års ålder. Därefter görs en individuell bedömning. Dos V. Ges vid 14 16 års ålder, vilket vanligtvis motsvarar årskurs 8 9. Har föregående vaccination getts avsevärt senare än vid 5 6 års ålder görs en individuell bedömning göras, med läkarordination. Mässling-påssjuka och röda hundvaccin (MPR) Generellt gäller att alla barn bör få två doser MPR-vaccin.

5(5) Dos 1. Erbjuds från 18 månaders ålder. Om barnet ska vistas utomlands kan första dosen MPR-vaccin ges på BVC från och med 12 månaders ålder. MPR-vaccin kan ges redan från 9 månaders ålder. Behöver barnet vaccineras före 12 månaders ålder betraktas det som reseprofylax och föräldrarna hänvisas till vaccinationscentral. Observera att om första dosen ges före 12 månaders ålder ska den ordinarie dosen vid 18 månaders ålder också ges. De maternella antikropparna av IgG- karaktär som överförs via placenta till barnet kan kvarstå upp till 1 års ålder och störa vaccinationsanslaget. Dos 2. Ges vid 6 8 års ålder, vilket vanligtvis motsvarar förskoleklass till årskurs 1 2. Minsta tillåtna intervall mellan två MPR-doser är 1 månad men det finns egentligen inte något längsta tillåtna intervall. För barn som inte fått någon eller båda doserna vid 12 års ålder görs individuell bedömning, med läkarordination. Vid försenad vaccination bör graviditet uteslutas då MPR-vaccination är kontraindicerad. Efter vaccination ska graviditet undvikas under minst fyra veckor. Även om barnet vaccinerats utomlands med enbart mässlingvaccin eller vaccin mot mässling och röda hund, skall MPR-vaccin erbjudas.