JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

JAK Medlemsbank Årsredovisning 2010

En droppe droppad i livets älv Har ingen kraft att flyta själv Det ställs ett krav på varenda droppe Hjälp till att hålla de andra oppe Tage Danielsson Foto: Omslag, s. 5: Hans Månsson s. 4: Egil Denizo Priskorn s. 6, 7, 8, 14, 16: JAKs arkivbilder s. 12, 13 personbild, 15: Karin Backström s. 13 cykelbild: Karin Nordström

Årsredovisning JAK Medlemsbank 2010 JAK Medlemsbank ligger i framkant... 4 Vår värdegrund... 5 Redovisning för verksamhetsåret 2010... 6 Förvaltningsberättelse... 6 Fem år i sammandrag... 10 Resultaträkning... 17 Rapport över totalresultat... 17 Balansräkning... 18 Rapport över förändring i eget kapital... 19 Kassaflödesanalys... 20 Noter till de finansiella rapporterna... 21 Not 1 Uppgifter om banken... 21 Not 2 Redovisningsprinciper... 21 Not 3 Riskhantering... 25 Not 4 Räntenetto... 33 Not 5 Provisionsintäkter... 34 Not 6 Provisionskostnader... 34 Not 7 Nettoresultat finansiella tillgångar... 34 Not 8 Övriga rörelseintäkter... 34 Not 9 Allmänna administrationskostnader... 35 Not 10 Övriga rörelsekostnader... 40 Not 11 Kreditförluster, netto... 40 Not 12 Skatter... 41 Not 13 Belåningsbara statsskuldförbindelser... 41 Not 14 Utlåning till kreditinstitut... 41 Not 15 Utlåning till allmänheten... 42 Not 16 Aktier och andelar... 42 Not 17 Immateriella anläggningstillgångar... 43 Not 18 Materiella tillgångar... 43 Not 19 Övriga tillgångar... 44 Not 20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 44 Not 21 Skulder till kreditinstitut... 44 Not 22 Inlåning från allmänheten... 44 Not 23 Övriga skulder... 45 Not 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter... 45 Not 25 Ansvarsförbindelser och åtaganden... 45 Not 26 Eget kapital... 45 Not 27 Finansiella tillgångar och skulder... 46 Not 28 Kapitaltäckning... 48 Revisionsberättelse... 50 3 (52)

JAK Medlemsbank ligger i framkant När jag var på min första JAK-skola år 2001 var medelåldern klart över 50. Jag var lite utstickande med mina då 20 år och kommer ihåg hur föryngringen av föreningen var ett samtalsämne. Nu, under 2010 var nästan hälften av deltagarna vid våra riksarrangemang under 30 år. Föryngras gör vi och det med besked! Kärnan i JAKs folkbildningsarbete är att ta tillvara erfarenheter och kunskaper och att sträva efter en mångfald av perspektiv. De yngre deltagarna kommer med nya perspektiv. Många lär sig snabbt både hur ekonomin i stort och hur JAK som bank fungerar. Det dyker upp kritiska frågor om allt från vår interna demokrati till inriktningen att bli våra medlemmars förstabank. Men vad jag särskilt noterar är att få ställer sig vid sidan av i sin kritik. De undrar: Hur kan vi i JAK göra för att förbättra detta? De håller sig därmed borta från de ibland lockande förhållningssätten det är någon annans problem eller det där borde ledningen göra något åt. Under 2010 har vi hört att vi nu kan se en vändning i ekonomin i Sverige. Det finns emellertid anledning att se försiktigt på framtiden. Svenskarna är fortsatt högt skuldsatta och många har valt att inte amortera under tiden som räntorna varit rekordlåga. De kan nu tvingas börja amortera samtidigt som räntorna förutspås stiga, vilket kan sätta många i en svår ekonomisk situation. Därutöver är situationen i den globala ekonomin högst osäker. Tillgången på en mängd råvaror, inte bara oljan, kommer att bli allt knappare. Vi vet inte vad vi står inför men att tro att den ekonomiska krisen (som om det bara finns en) nu är över är helt klart för mycket sagt. Vi måste genomgå en samhällelig omställning och där är JAK en viktig pusselbit för att hitta kreativa och uthålliga lösningar. I JAK Medlemsbank har vi uttalat vilka värderingar vi har. Ekonomi är hushållning med resurser och förutsättningen för ekonomin är det ekologiska systemet. Vi har alltid haft krav på amortering och målet är alltid att låntagaren så snart som möjligt ska kunna bli skuldfri. Dessutom har vi aldrig satt priset på våra lån utifrån något pris på pengar som om pengar är en vara bland andra. Vi tar betalt för de kostnader vi har för att kunna driva vår bank. Därutöver har vi ett krav på att jag som nyttjar systemet (lånar) måste bidra (spara) och skapar på så sätt inga nya pengar med vår lånegivning. Vi vill att det ekonomiska systemet ska vara rättvist. Den som har pengar och därför kan spara ska inte bli belönad av den som inte har pengar och måste låna. JAK är också ett forum för etiska diskussioner, något det är brist på i övriga samhället. Vi anser att det ekonomiska systemet ska vara tillgängligt för alla. Det ska inte behöva vara så svårt med ekonomi och vi ska alla ha möjlighet att delta i beslut som rör våra pengar och vår bank. Några av de principer vi arbetar efter har under året lyfts fram av övriga bankvärlden som nya lösningar på problem, t.ex. krav på amortering (!). Min förhoppning är att de följer efter oss på fler områden och att vi får se en mer öppen, rättvis och mer demokratisk samhällsekonomi växa fram. Den kan då också börja genomsyras av våra yngre medlemmars devis Hur kan vi tillsammans göra för att förbättra? Härnösand januari 2011 KarinMalin Ekström, ordförande i JAK Medlemsbank 4 (52)

Vår värdegrund JAK Medlemsbank har sin utgångspunkt i etiska värderingar. Värderingarna ingår i JAKs Reglemente som beslutas av bankens medlemmar och de genomsyrar vår verksamhet. Helhetssyn Vi anser att människor ska mötas som fria, jämlika och jämställda individer. Vi tror på mångfald och solidarisk samverkan. hållbara ekonomiska relationer är möjliga. etiska avvägningar och gemensam nytta ska vara mer vägledande än egoistiska vinstmotiv. ett långsiktigt perspektiv är grundläggande för att åstadkomma en god utveckling. Ekologi Vi anser att den ekonomiska verkligheten ska anpassas till kraven på ekologisk uthållighet. försörjning och hushållning ska ordnas på ett sådant sätt att ekosystemen inte äventyras. Därför tar vi ställning mot kravet på ständig tillväxt. räntefri finansiering främjar hållbara investeringar medan ränteekonomin bidrar till en utarmning av jordens resurser. Rättvisa Vi anser att ekonomin ska motverka klyftor mellan fattiga och rika. ekonomiska relationer ska präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. Demokrati Vi anser att en rättvis ekonomi förutsätter en demokrati där allas åsikter och meningar kan göra sig gällande med samma tyngd. alla ska ha tillgång till den information som behövs för att kunna delta i beslutsfattandet. debatt och samtal med respekt för skilda synsätt ska stimuleras. Lokalt och globalt Vi anser att sunda lokala ekonomier är grunden för en sund globalisering. pengar främst ska inriktas på att användas lokalt där människorna är och för reella behov. Ekonomisk frigörelse Vi anser att pengar ska brukas som ett räntefritt bytesmedel som underlättar samverkan och utbyte av varor och tjänster, inte användas för spekulation. pengarnas viktigaste funktion är att åstadkomma ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. JAK Medlemsbank är ett av verktygen för förverkligandet av denna ekonomiska frigörelse. räntesystemet är orättvist eftersom det omfördelar pengar från dem som har lite till dem som har mycket. 5 (52)

Redovisning för verksamhetsåret 2010 Styrelsen och verkställande direktör för JAK Medlemsbank (nedan kallad JAK) lämnar härmed årsredovisning för bankens verksamhetsår 2010, det trettonde året som Medlemsbank. Föregående års värden presenteras inom parantes om inget annat uppges. Förvaltningsberättelse JAK en räntefri medlemsbank Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är insikten om att hållbara ekonomiska relationer är möjliga. En hållbar ekonomi präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. I JAK ser vi pengar som ett instrument för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. JAK är en öppen, demokratisk organisation som ägs och styrs av sina medlemmar med föreningsstämman som högsta beslutande organ. Vi bedriver kooperativ bankverksamhet med räntefri in- och utlåning och är genom det ett exempel på väl fungerande finansieringssystem med samarbete som grund i stället för konkurrens. Vi är också ett forum för debatt, utveckling och utbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi. Verksamheten baseras på idéutveckling med lokal förankring. Genom medlemsverksamheten sprids och utvecklas kunskapen om räntans effekter på människor och miljö. JAK är partipolitiskt och religiöst obunden. Allmänt om verksamheten JAK Medlemsbank bedriver ett räntefritt sparlånesystem som finansieras med medlemmarnas egen inlåning. För att få låna krävs att låntagaren förbinder sig att spara samma mängd (pengar * tid) som han eller hon lånar. JAK har i huvudsak två typer av produkter för utlåning; sparlån och stödsparande. Eftersom all utlåning finansieras med medlemmarnas inlåning förutsätter systemet att den totala inlåningen balanserar den totala utlåningen. Vanligast är att låntagarna själva gör en sparprestation innan eller parallellt med amorteringen. Balans mellan sparprestation och lån ska vara uppnådd för att sparbeloppet ska bli fritt att disponera. Många låntagare har sparat en tid innan de får sitt lån, men det är möjligt att få ett lån även om man inte har sparat något innan. I så fall måste hela sparprestationen göras under amorteringstiden. Det är dock inte ovanligt att någon annan ofta släkt eller vänner står för sparprestationen, helt eller delvis. Produkten Stödspar används ofta för att finansiera ett projekt som är av gemensamt intresse för en större grupp. Om projektet inte klarar av mer än att betala amortering och låneavgift kan man organisera ett stödsparande hos en grupp intressenter. JAK hanterar denna låneansökan på samma sätt som alla andra medlemmars ansökningar, men kräver att den stödsparande gruppen har en inlåning som inte understiger det aktuella skuldsaldot. De stödsparande intressenterna öppnar sparkonto men behöver inte vara medlemmar i JAK. Om några av dem vill ta ut sitt sparande går det bra, men låntagaren ser till att stödsparandet inte understiger det aktuella lånesaldot. JAKs organisation JAK är en kooperativ verksamhet; en öppen, demokratisk förening där medlemmarna samverkar för sin gemensamma nytta. Antalet medlemmar har under året ökat med 140 (38) till 35 828, en ökning med 0,4 procent. Varje medlem är delägare i medlemsbanken och har en röst på föreningsstämman som genomförs en gång per år. De medlemmar som vill engagera sig ideellt har stora möjligheter att göra så, främst i de 24 lokalavdelningarna som finns i landet. Lokalavdelningarna bedriver informations- och utbildningsverksamhet och verkar för att stödja JAKs idé och verksamhet lokalt. De fungerar som en mötesplats för medlemmar, men också mellan medlemmar och allmänhet i ekonomiska frågor, både samhällsekonomiska och privatekonomiska. Den ideella kraften växer med hjälp av de riksarrangemang som JAK ordnar, främst JAK-skolorna och seminarierna, samt det stöd som ges från anställda i medlemsverksamheten. 6 (52)

2010 års utveckling Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Utlåning Större delen av JAKs utlåning går till privatpersoner och snittlånet är för närvarande 146 000 (116 000) kronor. Bland de medlemmar som är juridiska personer är det vanligt med föreningar av olika slag. Den låga nyutlåningen från 2009 fortsatte även en bit in under 2010, men ökade under andra halvan av året och slutade på totalt 171 miljoner kronor, vilket är i linje med budget. Såväl antalet lån som storleken på lånen har ökat jämfört med föregående år. Den totala utlåningen till allmänheten efter kreditförluster uppgår till 888,2 (888,3) miljoner kronor, en minskning med 0,1 procent. I posten utlåning till allmänheten ingår även behållning på konto hos Riksgälden (för ytterligare information se not 15). Banken har hanterat 1 650 (1 531) låneansökningar under 2010, vilket har resulterat i 1 175 (1 084) nya lån. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2010 var 1,83 (1,77). Ytterligare information om kapitaltäckning finns i not 28. Inlåning Den totala inlåningen uppgick till 1 123,7 (1 043,5) miljoner kronor, en ökning med 7,7 procent. Av inlåningen är 452,2 (430,4) miljoner kronor bundet sparande. Det bundna sparandet ökade med 5,1 procent under året och det fria sparandet ökade med 9,5 procent. Balans och resultat JAKs balansomslutning var 1 194,4 (1 110,3) miljoner kronor vid räkenskapsårets utgång. Internetbanksatsningen pågår och funktionen betaltjänster lanserades tillsammans med nya självadministrerande funktioner vid årsskiftet 2010/2011. Samtidigt övergick banken till en ny låneberäkning där medlemmens kostnad för lånet beräknas som en procentsats på aktuell skuld, istället för som tidigare, på ursprungsskulden. Benämningen ändrades samtidigt från låneavgift till lånekostnad. Låneavgiftsintäkterna uppgick till 20,3 (20,4) miljoner kronor och medlemsavgifterna till 6,9 (6,7) miljoner kronor. JAKs kostnader före kreditförluster uppgick till 25,7 (27,7) miljoner kronor. JAKs egna kapital ökar i form av låneinsatser. I not 26 finns information om förändring av det egna kapitalet. De redovisningsprinciper som började tillämpas år 2007 påverkar bankens periodisering av låneavgifter så att bankens intäktsfördelning ändras de kommande åren, något som gör oss mindre beroende av nyutlåning. Rörelseresultatet uppgick till 1,6 miljoner kronor, att jämföra med - 2 miljoner kronor föregående år. Kommunikation och folkbildning Antalet medlemmar som vill engagera sig ideellt för att sprida idén om räntefri ekonomi har ökat något. Vid årsskiftet var 702 (690) medlemmar organiserade i lokalavdelningar eller på annat sätt ideella resurspersoner i JAK. Under hösten var det ett rekordstort intresse för att delta i JAK-skolan för att lära sig mer om JAK Medlemsbank och räntefri ekonomi. En medveten medlemskår är en förutsättning för att den räntefria idén får växande genomslag i samhället. Likviditet JAKs placeringar består till största delen av utlåning till medlemmar. JAKs likviditetsplaceringar sker till låg risk genom utlåning till privatpersoner och placeringar i statsskuldväxlar. Tillgångar som inte kan placeras i utlåning till medlemmarna placeras normalt i statsskuldväxlar med löptider upp till ett år. Likviditet finns också på konto hos Riksgälden och på konto hos andra banker. Placeringarna sker endast i svenska kronor. Kreditförluster Inbetalningar på såväl befarade som konstaterade kreditförluster gör att årets kreditförluster netto ger ett positivt resultat på 47 (- 852) tusen kronor. Antalet krav och förfallna belopp har minskat under året jämfört med föregående år. En förbättrad konjunktur i kombination med en medveten satsning på ett samarbete med de medlemmar som har problem är förklaringen till detta. 7 (52)

Penningtvätt och terroristfinansiering Banken har de senaste åren gjort en stor satsning i arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering. Under 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft som ökade ansvaret för bankerna att ha kontroll över medlemmarnas pengar och transaktioner. Detta har gjorts genom att kontakterna med medlemmarna ökat i samband med medlemskapet och när medlemmen nyttjar bankens tjänster. Övriga händelser av väsentlig betydelse under räkenskapsåret Under året har mycket arbete lagts på övergången till den nya låneberäkningen som infördes vid årsskiftet 2010/2011. Den nya strukturen skapar möjligheter för nya produkter samtidigt som effekterna av medlemmars förtidsinlösen av lån minskar. Vid årsskiftet infördes också möjligheten att betala räkningar via transaktionskonton på Internetbanken. Satsningar har gjorts i form av informationsinsatser och planering för nya produkter för att öka nyutlåningen. JAKs långsiktiga strategi är att satsa på folkbildning och stöd till lokala aktiviteter för att öka kunskaperna och intresset för räntefri ekonomi. Förväntad framtida ekonomisk utveckling I budgetarbetet för 2011 har fortsatta neddragningar gjorts i verksamheten parallellt med satsningar för att öka nyutlåningen. Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2011 på ett positivt rörelseresultat (före kreditförluster) om 2,5 miljoner kronor. Sparandet förväntas ligga på en fortsatt hög nivå under 2011. Arbetet med kapitalplanering har fortsatt under 2010, med syfte att stärka det egna kapitalet och på sikt göra organisationen mer oberoende av ränteintäkter på likvida medel. I detta arbete ingår att arbeta för positiva resultat för att under de närmaste åren arbeta bort den balanserade posten som uppgår till - 47,6 miljoner kronor. Information om riskhantering Risktagandet inom JAK ska vara lågt samt begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart och främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Definitioner Med risk avses här kreditrisk, finansiell risk och operativ risk. Här utöver finns strategisk och koncentrationsrisk. Med strategisk risk avses risken för skada som uppkommer om JAK gör fel vägval i sin strävan efter att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri grund. Strategisk risk hanteras inom ramen för JAKs strategiska planering. Koncentrationsrisk uppkommer om JAKs engagemang koncentreras till ett begränsat antal medlemmar, till en viss bransch eller geografiskt område. Mer om riskhantering finns beskrivet i not 3, Riskhantering. Kreditrisk Med kreditrisk avses risk för förlust på grund av att en kredit inte fullgörs. Bankledningen strävar efter att minimera kreditrisker genom en kontinuerlig prövning och översyn av JAKs kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer JAKs styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till JAKs kreditutskott, lånedelegationen samt lokalstyrelsen för Orsakontoret. JAK arbetar efter en försiktig inställning till risker med krav på låntagaren att amortera och det finns i många fall även krav på ett bundet sparande. En grundbult i JAK är att främja medlemmars samverkan. När det gäller likviditeten är medlemmarnas sparande i JAK en förutsättning. Genom ett ökat sparande kan föreningen växa och riskerna minska. Finansiell risk Finansiell risk kan indelas i två huvudgrupper: likviditetsrisk och marknadsrisk. Likviditetsrisk syftar på risken att banken får svårigheter att infria sina betalningsåtaganden vid respektive förfallotidpunkt. Marknadsrisk består av ränterisk, valutakursrisk samt aktiekursrisk. Valutakursrisk och aktiekursrisk förekommer inte alls eller i liten utsträckning hos JAK. Enligt styrelsens regelverk för hantering av likviditetsrisk ska JAKs betalningsberedskap (banktillgodohavande + statsskuldväxlar) motsvara 15 procent 8 (52)

av det totala fria sparandet. Kortare perioder kan betalningsberedskapen tillåtas sjunka till 10 procent av det fria sparandet. Bankledningen har en process för att hantera likviditetsrisken och behovet löpande. En del av JAKs likvida medel är idag placerade i statsskuldväxlar och på konto hos Riksgälden. Resterande del finns på konton hos svenska banker. Denna likviditet används för att hantera medlemmars uttag från sina konton i JAK. JAKs likviditet har under 2010 varierat mellan 33-42 procent av det fria sparandet. Ytterligare information om likviditetsrisk finns på JAKs hemsida. Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk är risken för att en ändring av ränteläget påverkar räntenetto, och för JAKs del innebär det hur stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande värdepapper. Operativ risk Med operativ risk avses risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker. JAK är en liten organisation med få anställda. Alla funktioner kan inte ersättas inom den befintliga personalen i händelse av att någon faller ifrån. Några av dessa nyckelpersoner kan ersättas utifrån, medan andra besitter specialkunskap om bankens organisation eller system. Banken arbetar aktivt med att minska personberoendet genom att säkra bankens löpande verksamhet med hjälp av dokumentation, att fler medarbetare kan varandras arbetsuppgifter och genom underleverantörer av IT-tjänster. Riskhantering och regelefterlevnad Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, kontroll och rapportering av risker. Utöver detta så innebär riskhantering att ta fram åtgärder som minskar de identifierade riskerna. Åtgärder är av olika art t.ex. handlingsplaner för att hantera risken när den uppstår och/eller beräkna behovet av eget kapital. Arbetet med riskkontroll och regelefterlevnad ska syfta till att identifiera och reducera de risker som är relaterade till JAKs verksamhet. Riskkontroll- och regelefterlevnadsfunktionen ska också verka för att gällande interna och externa regler, riktlinjer och rutiner efterlevs och förbättras i den operativa verksamheten. För ytterligare information om riskhantering, se not 3. 9 (52)

Fem år i sammandrag Nyckeltal (tkr) 2010 2009 2008 2007 2006 Utveckling Volym 2 011 873 1 931 746 1 840 149 1 712 866 1 629 415 (in- och utlåning) förändring under året, % 4,15 4,98 7,43 5,12 6,96 Kapital Soliditet 5,44 5,60 6,25 5,76 9,23 (beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) Kapitaltäckningskvot 1,83 1,77 1,76 1,76 2,02 Resultat Rörelseresultat/volym (rörelseresultat i % av volym) K/I-tal efter kreditförluster (summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) Kostnader/medlemsavgift (administrativa kostnader, samt övriga rörelsekostnader, i förhållande till medlemsavgifter) Kreditförluster Kreditförlustnivå (kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 0,08-0,10 0,00 0,03-0,13 0,94 1,07 1,00 0,98 1,09 3,74 4,12 5,31 5,19 5,28-0,01 0,09 0,13 0,03 0,15 Övriga uppgifter Medelantal anställda 31 31 29 28 28 10 (52)

Resultat- och balansräkningar 1 2010 2009 2008 2007 2006 Resultaträkning Räntenetto 20 041 19 922 21 876 20 564 17 908 Provisionsnetto -7-223 -139 154 49 Nettoresultat av finansiella transaktioner 0-32 104 - - Övriga intäkter 7 256 6 949 5 685 5 331 5 109 Summa intäkter 27 290 26 616 27 526 26 049 23 066 Allmänna administrationskostnader -21 844-23 596-22 716-21 731-20 009 Övriga rörelsekostnader 2-3 829-4 133-3 856-3 592-4 125 Kreditförluster 47-852 -1 044-209 -1 069 Summa kostnader -25 626-28 581-27 616-25 532-25 203 Rörelseresultat 1 664-1 965-90 517-2 137 Bokslutsdispositioner 0 0 0 0 0 Skatter 0 0 0 0 0 Årets resultat 1 664-1 965-90 517-2 137 Balansräkning Kassa 15 10 27 21 12 Belåningsbara statsskuldförbindelser 195 642 146 955 29 957 93 921 114 484 Utlåning till kreditinstitut 61 055 29 496 35 518 31 101 21 192 Utlåning till allmänheten 888 178 888 280 901 231 806 329 758 286 Aktier och andelar 401 401 1 301 1 300 1 300 Materiella och immateriella tillgångar 9 099 8 703 7 447 6 885 6 625 Övriga tillgångar 620 338 345 388 903 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 39 440 36 107 32 419 27 909 63 018 Summa tillgångar 1 194 450 1 110 290 1 008 245 967 854 965 820 Skulder till kreditinstitut 1 132 1 132 2 000 2 000 2 000 Inlåning från allmänheten 1 123 695 1 043 466 938 918 906 537 871 129 Övriga skulder 1 662 666 1 570 1 033 1 178 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 994 2 875 2 707 2 530 2 389 Summa skulder 1 129 483 1 048 139 945 195 912 100 876 696 Obeskattade reserver 0 0 0 0 0 Eget kapital 64 967 62 151 63 050 55 754 89 124 Summa skulder och eget kapital 1 194 450 1 110 290 1 008 245 967 854 965 820 Icke-finansiell verksamhet JAK är en del av en folkrörelse som tror på att en annan värld är möjlig. JAK har under hela sin historia präglats av tankefrihet kring ekonomi och att våga tänka i nya banor. JAKs hjärtefrågor handlar om rättvisa och en ekologisk grundsyn samt strävan efter ekonomisk frigörelse. Vårt namn kommer från de tre grundstenarna i klassisk nationalekonomi, Jord, Arbete och Kapital. Jord är alla våra naturresurser, förnybara och icke förnybara. Arbete står för det vi människor bidrar till i form av skaparkraft, kunnande och arbetsförmåga. Kapital är produkten av jord och arbete, det vill säga byggnader, redskap med mera. Vi blir fler som inser behovet av en ekonomi som bygger på alla dessa tre grundstenar, liksom på hållbarhet och samverkan, istället för kortsiktighet och girighet. Det är de ideella krafterna i JAK Medlemsbank som bär och förvaltar idén om räntefri ekonomi. Aktivite- 1 Jämförelsesiffrorna för år 2006 har inte omräknats enligt tillämpade redovisningsprinciper från 2007. 2 Inklusive avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 11 (52)

ter för att sprida idén bedrivs huvudsakligen av ideellt aktiva medlemmar runtom i landet. I JAK har vi antagit utmaningen att prata ekonomi utifrån vår dagliga tillvaro. Det är det som är folkbildning, att utifrån våra egna erfarenheter försöka förstå samhället. Vi är övertygade om att det är utifrån den förståelsen som vi kan vara delaktiga i att skapa någonting nytt. Internationellt Den internationella satsningen som påbörjades under 2008 har övergått i den ordinarie verksamheten under 2010 och vi ser ett kraftigt ökande internationellt intresse. Vi svarar varje vecka på frågor från olika håll i världen. Det har varit artiklar i tidningar i Frankrike, Norge, USA, Danmark och Spanien. En professor i marknadsföring har gjort ett PM som kommer att presenteras i Dubai under 2011. JAK tar också emot studiebesök från olika länder. Under 2010 har vi haft besök från USA, Spanien och Nederländerna. När det kommer förfrågningar om att informera om JAK Medlemsbank på olika håll i världen skickar vi i första hand ideella informatörer. Under 2010 har resor bland annat gått till Spanien tre gånger och en resa till Ghana på en västafrikansk konferens om räntefri ekonomi. JAK har initierat ett internationellt nätverk för att sprida information och utbyta erfarenheter. Vi ger också ut ett internationellt nyhetsbrev med en av våra medlemmar som redaktör. Det internationella nyhetsbrevet har idag 319 prenumeranter från 59 olika länder. 35 medlemmar i JAK prenumererar på det internationella nyhetsbrevet och de flesta av dem har visat intresse för att hjälpa till att sprida JAKs idé internationellt. I våra grannländer händer det också saker: I augusti 2010 hade JAK Finland uppstartsmöte för sitt nya kooperativ och de har öppnat en ny hemsida, www.jak.fi. JAK Danmark har översatt delar ur JAK Boken till danska och publicerat i sin medlemstidning. Seminarium om diskonteringsränta i juni 2010 Folkbildningsverksamhet För att bredda och fördjupa diskussionen om räntefri ekonomi samt medverka i den samhälleliga debatten, satsar JAK på folkbildningsarbete. Folkbildningsinsatserna bidrar till att medlemmarna blir bättre insatta i den demokratiska processen i JAK och bättre på att föra en dialog om räntefri ekonomi i de sammanhang de befinner sig. Ökade kunskaper leder till opinionsbildning, inspiration och handlingskraft. JAKs kursoch seminarieverksamhet är mycket uppskattad. Det vet vi genom de utvärderingar som kontinuerligt görs av de olika aktiviteterna. 12 (52)

Lokalt Det finns 24 lokalavdelningar runtom i landet som ordnar lokala aktiviteter för att uppmärksamma JAK och räntefri ekonomi. Aktiviteten har totalt sett varit lägre än tidigare år, men det ser väldigt olika ut i olika lokalavdelningar. Under 2010 hölls totalt 123 (181) lokala informationsmöten, medlemsmöten och öppet hus, 35 (51) bemannade utställningsdagar och 34 (42) lokala kurser. Lokalavdelningen JAK Helsingborg har upplösts, medan JAK Kalmarsund är en nykomling som har bidragit till en stark medlemsutveckling i en del av landet som tills nu har legat sämst till. Vi har fått 5 (9) nya kursledare som tagit steget att hålla i en grundkurs. En kursledarutbildning hölls på riksnivå för att få fler kursledare. Stor ökning bland unga medlemmar Ung-satsningen som påbörjades 2003 har utvecklats och gett goda resultat. Andelen unga som deltar i rikskurserna ökar stadigt. Nytt för 2010 är en sommarkurs på Axevalla folkhögskola i 5 dagar för medlemmar upp till 30 år. Emma och Emelie vid sommarkursen 2010 Seminarium om diskonteringsränta Frågan om Hur tungt framtiden bör väga i ekonomiska analyser? lyftes i JAK under 2010. De ekonomiska analyser av klimathot och hot mot biologiska mångfalden som börjat göras i FN, EU och i Sverige gjorde att vi ville sätta extra fokus på diskonteringsräntans betydelse. Under ett öppet seminarium i juni fick deltagarna en orientering om nationalekonomers argument för och emot diskontering. Diskonteringsräntan påverkas av marknadsräntan och har en stor betydelse i kalkyler inför investeringsbeslut. Banken som är ute och cyklar Kampanjen Banken kommer introducerades under 2010. Bankpersonal kom, ofta på cykel, till evenemang som lokalavdelningar ordnade. Lokala, tillfälliga bankkontor öppnades för en dag där intresserade fick information om JAK och möjlighet att prata direkt med våra lånehandläggare. Ökade insikter om räntans negativa effekter JAK medverkar i den samhälleliga debatten bland annat genom medlemstidningen Grus&Guld. Tidningen levereras till 28 200 hushåll fem gånger per år, innehållande artiklar om räntefri, uthållig och rättvis ekonomi. Tidningen används flitigt av medlemmarna för att bilda opinion. JAKs exponering mot allmänheten sker genom lokalavdelningar, hemsidan, medlemstidningen och i ökande utsträckning genom sociala media. JAK har i större omfattning än tidigare använt sig av pressmeddelanden, bloggar och nyheter med reflektioner kring aktuella omvärldshändelser, kommentarer och information om våra olika evenemang. JAKs blogg följs av några hundra personer i veckan och alltfler upptäcker vår sida på Facebook. Nyhetsbrevet JAKtuellt har skickats ut 6 gånger under året med start i maj, främst till medlemmar, men även till ickemedlemmar som har anmält intresse. Filmen Vår bank har producerats och finns på hemsidan och har spridits via olika sociala fora. Vi har under 2010 haft 358 (417) deltagare i JAKskolor och andra riksarrangemang, varav 169 (141) var mellan 16 och 30 år. Runt varje medlem blir en ring av personer som också nås av värdefulla insikter om sin ekonomiska situation och om räntans effekter på människor och miljö. Spara och låna ett samarbete för ekonomisk frigörelse JAK ger möjlighet till ett samarbete medlemmar emellan genom att spara och låna av varandra utan ränta. Idag är det 85 (85) procent av medlemmarna som sparar och 17 (18) procent som lånar. JAK ger medlemmar chansen att få lån som de inte hade fått i andra banker i och med att JAK bedömer varje medlems förutsättningar för sig och använder få schabloner. 12 938 låntagare har under 2010 totalt amorterat 165,9 miljoner kronor och därmed blivit mindre skuldsatta och mer ekonomiskt oberoende. Många av dem äger mer av sin bostad nu och behöver inte vara 13 (52)

rädda för att värdet på bostaden ska sjunka under bostadens belåning vid finanskriser. 1 740 medlemmar har slutbetalt sina lån under året och därmed kunnat minska sina månadsutgifter. Det är 1 331 medlemmar vars bundna sparande har omvandlats till fritt i samband med att de slutbetalt sina lån. De har kommit i en bättre ekonomisk situation i sina liv. Sakta men säkert blir fler och fler skuldfria och handlingsutrymmet för dessa ökar. Detta är ekonomisk frigörelse i praktiken. Medlemmars sparande har gett möjlighet till att 171 (126) miljoner kronor har lånats ut till medlemmar. Medlemmar som så småningom kommer att bli skuldfria och därmed komma i ett bättre läge i sina liv. Jämställdhet och mångfald I JAK Medlemsbank verkar vi i en folkbildningstradition där människors olika erfarenheter och perspektiv värderas som en resurs för verksamheten. Människors olikheter kan härledas till olika erfarenheter på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder, religion och sexuell läggning, men också av livsstil, utbildning, värderingar, familjesituation m.m. Vi vill verka för jämställdhet och ökad mångfald samt motverka diskriminering i alla former. Detta ska avspeglas i såväl administrationen som medlemsverksamheten. Miljö I JAK anser vi att den ekonomiska verkligheten ska anpassas efter kraven på ekologisk uthållighet. Vi försöker i alla delar av föreningen minimera eventuella skadliga miljöeffekter från vår verksamhet. Resor sker till allra största delen med tåg. I miljöredovisningen från SJ nedan framgår skillnaden mellan koldioxidutsläpp vid tågresor jämfört med om samma resa hade gjorts med bil, eller när flyg är ett alternativt färdsätt med flyg. Vi använder oss i stor utsträckning av telefonmöten för att på så sätt spara både tid, pengar och minska miljöpåverkan. I det dagliga arbetet skapar vi rutiner för att minska behovet av utskrifter och vi arbetar med att utveckla en digitaliserad dokumentarkivering. Under året har vi dragit ned på mängden pappersutskick, ett arbete som fortsätter även under 2011 när alltmer kan skötas via telefon och Internetbanken. Material som köps in ska vara miljömärkt enligt de märkningar som finns. Vid arrangemang och möten av olika slag används krav- och rättvisemärkta varor så långt det är möjligt och helst närproducerat. På våra kontor källsorteras avfallet och vi bidrar därmed till återvinning och återanvändning. JAKs kontorsfastighet är ansluten till fjärrvärmenätet och elen kommer från ett vindkraftkooperativ, där JAK innehar vindkraftandelar. All el är ursprungsmärkt samt miljömärkt och 2010 kom 14 procent från vindkraft och 86 procent från vattenkraft. Miljöredovisning från SJ I JAK har vi under 2010 rest 317 069 kilometer med tåg. Det är med den siffran som jämförelsen nedan har gjorts för att visa besparingarna i koldioxidutsläpp. Antal kilometer som vi rest med annat färdmedel har inte mätts. Jämförelse med bil Jämförelse med flyg* Tåg Bil Tåg Flyg Totalt antal resta kilometer 317 069 317 069 138 495 105 291 Koldioxid (CO2), växthuseffekt (kg) 0,67 60 560,18 0,29 16 320,10 0,67 kilo koldioxid motsvarar förbränning av 0,282 liter bensin *Siffrorna avser endast sträcka där flyg är ett alternativt färdsätt 14 (52)

Etik, demokrati och utveckling Aktuellt i styrelsen JAKs organisation är direktdemokratisk. I takt med att föreningen växer och tekniken utvecklas blir organisationsfrågorna allt mer aktuella. Föreningsstämman 2010 gav styrelsen i uppdrag att arbeta vidare med förslaget på ett nytt demokratiskt system för JAK utifrån ett antal fastslagna inriktningar. Systemet ska ta fasta på de olika fördelar som finns i ett direktdemokratiskt system och i ett fullmäktigesystem, med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för alla som vill delta i den demokratiska utvecklingen av banken. Frågan har diskuterats vid seminarier under året och skickats på remiss till medlemmar och lokalavdelningar. Arbetet fortsätter under 2011 och frågan kommer upp för behandling vid stämman 2011. Föreningsstämman 2010 gav också styrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på räntedefinition att inkludera i det Reglemente för JAK som stämman fastställer. Ett förslag till definition har skickats på remiss till JAKs lokalavdelningar under året. Även denna fråga kommer upp för behandling vid stämman. Styrelsen har vidare på uppdrag av stämman sett över metoder för att profilera oss tydligare som etisk bank och lyfta fram medlemmars verksamheter. En del i detta arbete handlar om att förbättra produkten Stödspar och på detta sätt göra det enklare för medlemmar att målinrikta sitt sparande. Samtidigt pågår ett arbete med att ta fram en föreningsstrategi som visar vad vi som medlemsbank vill uppnå och åstadkomma på lite längre sikt. Mycket fokus på organisationens styrande dokument under de senaste åren och bra kvalitet på underlagen gör att det är god ordning och reda och att styrelsens beslut är väl beredda. JAK Medlemsbanks styrelse vid stämman 2010 Etikråd och lekmannarevisor JAK har ett Etikråd vars uppdrag är att identifiera de etiska frågeställningar som är aktuella bland föreningens medlemmar och initiera diskussions- och utbildningstillfällen kring dessa utifrån JAKs värdegrund och riktlinjerna för etik. Rådet ägnar sig åt principfrågor där man kan komma i konflikt med god etik. Utskottsarbete vid stämman 2010 Lekmannarevisorn granskar huruvida JAKs verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och ur medlemmarnas synvinkel tillfredsställande sätt, samt om JAK följer de av stämman beslutade styrande dokumenten. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till stämman. Hälsa och arbetsmiljö En hörnsten i god service till kunderna i ett företag är att personalen tycker att företagets produkter har kvalitet och är etiska. I JAK har det av naturliga skäl inte varit ett problem. En annan hörnsten är personalens arbetsmiljö i dess många betydelser. I kontorsmiljö är det alltför vanligt med kroppsliga besvär i samband med kombinationen stress, ensidiga arbetsställningar och -rörelser. På senare år har bland annat ny teknik, en mer erfaren organisation, mindre övertid och ökat hälsomedvetande i såväl JAK som samhället i övrigt bidragit till att vända utvecklingen till det bättre. JAKs interna arbetsmiljöarbete stäms av med jämna mellanrum av externa ögon, senast 2009. Företagshälsovårdens hälsoundersökning bekräftade att JAK arbetar rätt och att personalens arbetsmiljö och hälsa är god. Förväntad framtida utveckling JAK kommer under det kommande året att fortsätta fokusera på medlemsnyttan. Utvecklingen av Internetbanken och banksystemet fortsätter. Möjlighet till betalning av fakturor är på plats från årsskiftet 2010/2011, liksom låneansökan via Internetbanken. Nya tjänster som förbättrad OCR-hantering, autogiro från JAK till andra banker samt digital låneavisering kommer att lanseras under våren 2011. Den nya låneberäkningen ger större möjligheter till flexibla lösningar och olika typer av lån, vilket kommer att utvecklas under 2011. Det kommer också att bli möjligt med mer förskjuten och successiv utbetalning av eftersparande. 15 (52)

Den nya hemsidan har utvecklats under året och lanseras i januari 2011. Även detta arbete fortsätter under 2011. Folkbildningen och medlemsverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara den viktigaste strategin för ett starkt och livskraftigt JAK. JAK är och ska fortsätta att vara en organisation där alla ska känna att de har något att lära och där alla har något att ge. Insatsbelopp Låneinsatser avseende lån lösta mellan 1 december år 2009 och 30 november år 2010, 7,1 (9,0) miljoner kronor kommer att betalas ut under 2011 efter Finansinspektionens godkännande. Under 2011 kommer låneinsatserna i enlighet med tidigare stämmobeslut att betalas ut vid två tillfällen under året, i januari och i juli. Förslag till behandling av årets resultat Styrelsen föreslår stämman att årets resultat i sin helhet överförs i ny räkning enligt nedan. (kr) Balanserat resultat -47 626 046 Reserver -135 223 Årets resultat 1 664 299 Balanseras i ny räkning -46 096 970 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att JAK vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med JAKs interna kapitalutvärdering. JAKs kapitaltäckningskvot efter årets vinst uppgår till 1,83. Kapitalbasen uppgår efter årets resultat till 61,4 miljoner kronor och minimikapitalkravet uppgår till 33,6 miljoner kronor. JAKs ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att JAK förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att JAKs egna kapital så som det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning. Beträffande JAKs resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 16 (52)

Resultaträkning 1 januari - 31 december (tkr) Not 2010 2009 Låneavgifter 20 309 20 436 Avkastning likvida medel 1 119 518 Räntekostnader -1 387-1 032 Räntenetto 4 20 041 19 922 Provisionsintäkter 5 906 727 Provisionskostnader 6-913 -950 Nettoresultat av finansiella transaktioner 7 0-32 Övriga rörelseintäkter 8 7 256 6 949 Summa rörelseintäkter 7 249 6 694 Summa räntenetto och rörelseintäkter 27 290 26 616 Allmänna administrationskostnader 9-21 844-23 596 Avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar 17, 18-1 157-1 063 Övriga rörelsekostnader 10-2 672-3 070 Summa kostnader före kreditförluster -25 673-27 729 Resultat före kreditförluster 1 617-1 113 Kreditförluster, netto 11 47-852 Rörelseresultat 1 664-1 965 Skatt på årets resultat 12 0 0 Årets resultat 1 664-1 965 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december (tkr) Årets resultat 1 664-1 965 Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas -102-40 Årets totalresultat 1 562-2 005 17 (52)

Balansräkning 31 december 2010 (tkr) Not 2010 2009 Tillgångar Kassa 15 10 Belåningsbara statsskuldförbindelser 13 195 642 146 955 Utlåning till kreditinstitut 14 61 055 29 496 Utlåning till allmänheten 15 888 178 888 280 Aktier och andelar 16 401 401 Immateriella anläggningstillgångar 17 3 523 2 660 Materiella tillgångar 18 5 576 6 043 Övriga tillgångar 19 620 338 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 39 440 36 107 Summa tillgångar 27 1 194 450 1 110 290 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut 21 1 132 1 132 Inlåning från allmänheten 22 1 123 695 1 043 466 Övriga skulder 23 1 662 666 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 2 994 2 875 Summa skulder 1 129 483 1 048 139 Eget kapital Bundet eget kapital Grundinsatser 7 220 6 960 Låneinsatser 89 067 88 286 Reservfond 14 777 14 564 Fritt eget kapital Reserver -135-33 Balanserat resultat -47 626-45 661 Årets resultat 1 664-1 965 Summa eget kapital 26 64 967 62 151 Summa skulder och eget kapital 1 194 450 1 110 290 Poster inom linjen 25 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 1 203 1 043 Beviljade ej utbetalda krediter 8 936 2 899 Lånelöften 18 085 0 18 (52)

Rapport över förändring i eget kapital 2010 Reserver Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt 2009 Reserver Ingående eget kapital 2010-01-01 6 960 88 286 14 564-33 -45 661-1 965 62 151 Förändring av insatser 473 781 1 254 Till Reservfond överförda grundinsatser -213 213 0 Total resultat 2010-102 -102 Behandling av resultat: Omföring resultat -1 965 1 965 0 Årets resultat 1 664 1 664 Utgående eget kapital 2010-12-31 7 220 89 067 14 777-135 -47 626 1 664 64 967 Grundinsatser Låneinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt Ingående eget kapital 2009-01-01 6 652 87 690 14 363 7-45 572-90 63 050 Förändring av insatser 509 597 1 106 Till Reservfond överförda grundinsatser -201 201 0 Total resultat 2009-40 -40 Behandling av resultat: Omföring resultat -90 90 0 Årets resultat -1 965-1 965 Utgående eget kapital 2009-12-31 6 960 88 286 14 564-33 -45 662-1 965 62 151 19 (52)

Kassaflödesanalys 1 januari - 31 december (tkr) 2010 2009 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 1 664-1 965 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 1 157 1 063 Kreditförluster -47 852 Resultat avyttring inventarier 63 4 Förändring i verkligt värde på statsskuldväxlar -102-39 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2 735-85 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring utlåning till allmänheten 242 42 130 Förändring inlåning från allmänheten 80 229 104 548 Förändring skulder till kreditinstitut 0-869 Förändring förutbetalda kostnader och upplupna intäkter -3 333-3 688 Förändring övriga tillgångar -284 9 Förändring övriga skulder inkl. upplupna kostnader 1 115-736 Kassaflöde från den löpande verksamheten 80 704 141 309 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella och immateriella tillgångar -1 616-2 324 Förändring aktier och andelar 0 900 Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 616-1 424 Finansieringsverksamheten Insatser från medlemmar 1 254 1 105 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 254 1 105 Årets kassaflöde 80 342 140 990 Likvida medel vid årets början 206 492 65 502 Likvida medel vid årets slut 286 834 206 492 Följande delkomponenter ingår i likvida medel och likviditetsreserv Kassa och banktillgodohavanden 61 070 29 506 Kortfristiga placeringar i form av statsskuldväxlar 195 642 146 955 Riksgälden 30 122 30 031 Summa 286 834 206 492 I banktillgodohavanden ingår 1,0 miljoner kronor som har en löptid längre än 3 månader. Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. Statsskuldväxlar är JAKs likviditetsreserv och hanteras enligt följande utgångspunkter: De har en liten eller obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tolv månader från anskaffningstidpunkten. Placering av medel hos Riksgälden ingår i likvida medel i kassaflödesanalysen. I balansräkningen återfinns posten under utlåning till allmänheten enligt FFFS 2008:25. För upplysning om betalda respektive erhållna räntor se not 4. 20 (52)