AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Relevanta dokument
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Sven Lindblom 1

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Åsa Sjöström Ross Arbetsmiljöinspektör. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kränkande särbehandling

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Allmänna reflektioner

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hemsidor. Lästips

Att tänka på Lars Nordfors

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, motsvarande/angränsande/relevanta paragrafer. AFS 2015:4, allmänna råd från AMV i urval

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Arbetsmiljöverket. Vår vision

SAM vid uthyrning av

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Med tillhö rande riktlinjer fö r arbetsmiljö arbetet. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Årshjul systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Checklista/lathund/körschema för SAM, med fokus på OSA

Kränkande särbehandling

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

Att (in)se innan det går för långt

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4

Michael Rangne Överläkare, specialist i psykiatri Maj 2017

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen

Kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Diskussionsunderlag till APT

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 3

Föregående år: Nuvarande år: ARBETSMILJÖ ARBETSMILJÖ. Hög risk: Arbetsmiljö. Verktygslådan SMART. Organisation Organisatorisk del: Gräsåkers förskola

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

REGLER FÖR UPPGIFTSFÖRDELNING I DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

Företagshälsa Hållbara organisationer ur ett Genus & Jämställdhetsperspektiv. Lenita Norberg & Robert Björngard

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Bättre arbetsmiljö varje dag

Transkript:

Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1

Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17) Föreskrifter om omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 1990:18) Bakgrund - statistik Psykiska problem utgör nu den dominerande andelen av långtidssjukskrivningar (Vingård, 2015). För sjuk- och aktivitetsersättning var 40% av alla nybeviljade sjukersättningar under 2012 orsakade av psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2013). 2

Bakgrund - vår egen statistik Bakgrund - vår egen statistik 3

Diskussionsövning 1. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? 2. Varför tror ni? Faktorer som bidrar till ohälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön Konflikter eller mobbning Belöningen liten i förhållande till ansträngningen Osäkerhet i anställningen Utsätts för orättvisor Nattarbete Långa arbetsveckor Skiftarbete Källa: Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering, SBU 4

Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet Balans mellan arbete och fritid Balans mellan arbetsinsats och belöning Tydliga mål Anställningstrygghet AFS 2015:4 Föreskriften adresserar: hur arbetsgivaren organiserar arbetet hur sociala samspelet på arbetsplatsen fungerar fokus på förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete att kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom/ohälsa uppstår. 5

Organisatoriska arbetsmiljön Organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet såsom; ledning och styrning kommunikation delaktighet handlingsutrymme fördelning av arbetsuppgifter krav, resurser och ansvar Sociala arbetsmiljön Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet såsom; socialt samspel samarbete och socialt stöd från chefer samarbete och socialt stöd från kollegor 6

Konsekvenser för arbetsgivaren Stöd i att förebygga ohälsa Tydliga regler Lägre kostnader för sjukfrånvaro/rehab Ökad produktivitet och kreativitet Om reglerna inte följs finns risk för vite från Arbetsmiljöverket Är det värt att investera i arbetsmiljön? Arbetsmiljöproblem orsakade högre prestationsnedsättning än hälsoproblem. Dåligt ledarskap och socialt klimat var de faktorer som påverkade prestationen mest. (Lohela M. et al. 2014) De ekonomiska effekterna av förebyggande insatser ger upp till två gånger pengarna tillbaka på gjorda investeringar. (ISSA 2011) 7

Enligt den nya föreskriften är arbetsgivaren ansvarig för: Arbetsbelastning Arbetstagarna får inte ha en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Arbetsgivaren bör arbeta förebyggande med detta genom att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning. 8

Krav och resurser Faktorer att prata om och justera KRAV Oklara förväntningar på arbetsinsats Krav på att hålla många bollar i luften Krav som genereras av svåranvända ITsystem Stor arbetsmängd Ständiga förändringar Hög personalomsättning 9

Faktorer att prata om och justera RESURSER Arbetsmetoder Arbetsredskap Kompetens Bemanning Socialt stöd från chefer och kollegor Återkoppling på arbetsinsats Möjligheter till kontroll i arbetet Möjligheter till återhämtning Tecken på ohälsosam arbetsbelastning Låg kvalitet på / sen leverans av arbetsresultat Bristande motivation, nedstämdhet, blir lättare irriterad Försämrad koncentrationsförmåga, ökad glömska, svårare att komma igång och ta initiativ, svårare att fatta beslut Konflikt, samarbetssvårigheter, kränkningar Värk/sömnbesvär/mag-tarmbesvär Sjukskrivningar, sjuknärvaro, hög personalomsättning Olyckstillbud 10

Frågor att ställa sig - Vilka krav ställs i arbetet och vilka resurser finns det? Är de i balans? - Finns det möjlighet till återhämtning? - Finns det sätt att rapportera och fånga upp signaler om ohälsosam arbetsbelastning? Starkt psykiskt påfrestande krav i arbetet Att bemöta människor i svåra situationer Att fatta svåra beslut där etiska dilemman ingår Kan leda till känslor av otillräcklighet, frustration, sorg och ohälsa Exempel på åtgärder: Professionell handledning Information och utbildning Hjälp och stöd från chefer och kollegor Rutiner för att hantera krävande situationer 11

Arbetstider Arbetstidens förläggning får inte leda till ohälsa. Risk för ohälsa finns t ex vid förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och se till att det finns tid för återhämtning. Frågor att ställa sig - Finns det hälsorisker med hur vi disponerar vår arbetstid? - Om det finns, kan det helt undvikas? - Om inte, vilka åtgärder har vidtagits för att motverka ohälsa eller fånga upp signaler i tid? 12

Kränkande särbehandling Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy. Det ska finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, t ex hur/var var utsatta snabbt ska få hjälp. Kränkande särbehandling Ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras Vem som tar emot information Vad som händer med informationen Vad mottagaren ska göra Hur de som är utsatta snabbt kan få hjälp 13

Kunskap Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras. Hur ser det ut hos er idag? Mål Arbetsgivaren ska sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö. 14

Att göra på arbetsplatsen Anpassa resurserna till kraven i arbetet (eller vice versa) Klargöra arbetets innehåll Vad som görs, vad som ska göras och vem som ska göra vad Kvantitet (hur mycket) och kvalitet (tillräckligt bra) Arbetsgång/metod Prioriteringsprinciper Identifiera psykisk påfrestning Bedöma risker kopplade till arbetstid Förebygg kränkande särbehandling Ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras Vem tar emot information Vad mottagaren ska göra Hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp Se till att chefer/arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ovanstående Komplettera arbetsmiljöpolicyn med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö. Att göra RÄTT insatser Vad behövs inom organisationen Insatser/åtgärder i verksamheten Mediatorer / det som är verksamt Mål på kort sikt Mål på lång sikt Minskad stress Balans mellan arbetsinsats och belöning Ökad kontroll i arbetet Ökat engagemang och ansvar från medarbetare och chef i den egna arbetsmiljön Minskad sjukfrånvaro Ökad frisknärvaro Vidmakthållen/ förbättrad fysisk och psykisk hälsa Ökad produktivitet 15

Att göra RÄTT insatser Vad behövs inom organisationen Insatser/åtgärder i verksamheten Mediatorer / det som är verksamt Mål på kort sikt Mål på lång sikt Kompetens inom: Lagar och regelverk inom arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hälsa Policys Minskad stress Balans mellan arbetsinsats och belöning Ökad kontroll i arbetet Ökat engagemang och ansvar från medarbetare och chef i den egna arbetsmiljön Minskad sjukfrånvaro Ökad frisknärvaro Vidmakthållen/ förbättrad fysisk och psykisk hälsa Ökad produktivitet Att göra RÄTT insatser Vad behövs inom organisationen Insatser/åtgärder i verksamheten Mediatorer / det som är verksamt Mål på kort sikt Mål på lång sikt Kompetens inom: Lagar och regelverk inom arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hälsa Policys Arbetsmiljöutbildning för chefer med syftet att: Utbilda chefer och arbetsledare i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras (Krav enl nya AFS:en) Minskad stress Balans mellan arbetsinsats och belöning Ökad kontroll i arbetet Ökat engagemang och ansvar från medarbetare och chef i den egna arbetsmiljön Minskad sjukfrånvaro Ökad frisknärvaro Vidmakthållen/ förbättrad fysisk och psykisk hälsa Ökad produktivitet 16

Att göra RÄTT insatser Vad behövs inom organisationen Insatser/åtgärder i verksamheten Mediatorer / det som är verksamt Mål på kort sikt Mål på lång sikt Kompetens inom: Lagar och regelverk inom arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och hälsa Policys Arbetsmiljöutbildning för chefer med syftet att: Utbilda chefer och arbetsledare i hur ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling förebyggs och hanteras (Krav enl nya AFS:en) Chefer tillämpar Minskad stress policys och ökar sin kunskap om Balans mellan arbetsplatsrelaterad psykisk arbetsinsats och belöning ohälsa (APO) Ökad kontroll i arbetet Ökat engagemang och ansvar från medarbetare och chef i den egna arbetsmiljön Minskad sjukfrånvaro Ökad frisknärvaro Vidmakthållen/ förbättrad fysisk och psykisk hälsa Ökad produktivitet Våra psykosociala tjänster med syftet att primärt skapa effekt på grupp- och organisationsnivå Systematiskt arbetsmiljöarbete Stöd i policyskapande och implementering Stöd i skapande av mål gällande psykosocial arbetsmiljö (Feelgood bedömer SAM) Hälsostrategiska projekt Organisationsförändring/för ändringsledning?? Chefens förutsättningar/kunskap genom chefsleden (AFS) Chefsutbildning Arbetsmiljöutbildning chefer Chefsstöd (handledning/coaching mm) Hälsofrämjande ledarskap Kartläggning/analys Skyddsrond frisk/risk Psykosocial analys Arbetsmiljökartläggning GDQ-mätning Bedömning/utredning/beho vsanalys* Åtgärder utifrån kartlagda behov* Grupputveckling Grupputv utifrån GDQ Individuell handledning i grupp (t.ex. ärende) Workshops/föreläsningar Grupphandledning Konflikthantering Krishantering/avlastning för grupp/org Ledningsgrupputveckling 17

Exempel på vad Feelgood kan stödja er i Systematiskt arbetsmiljöarbete Mål: Väl förankrade Främja hälsa och kartlägga risker och underlag till mål policyer, styrdokument och mål inom området. Mål: System för mätning Feelgood erbjuder t.ex : och uppföljning av Expertkunskap och stöd i arbetsmiljö, hälsa och Kunskap genom chefsleden skapandet av policyer och mål samt stöd i implementeringen ohälsa. Feelgood erbjuder t.ex : Mål: Ledarstil som Validerade och reliabla mätmetoder gällande psykosocial arbetsmiljö samt psykisk ohälsa uppmuntrar deltagande i beslut, konstruktiv återkoppling, delegering, rättvist och stödjande bemötande m.m. Feelgood erbjuder t.ex : Utbildning av chefer gällande hälsofrämjande ledarskap/arbetsmiljöutbild ning Åtgärder utifrån kartlagda behov Mål: Klarlägga anmälda uppgifter om förekomst av kränkande särbehandling Feelgood erbjuder t.ex: Utredning av kränkande behandling/mobbning av anställd 18