Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Relevanta dokument
Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för 2012/2013

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Välkommen till vår förskola Grimsta

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Pedagogisk plan för Silvertallens förskola

Arbetsplan Med fokus på barns lärande

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Handlingsplan för Trollgårdens förskola, läsåret:

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Arbetsplan Violen Ht 2013

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

Lokal arbetsplan läsår 2017/2018

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Lokal Arbetsplan för VALEN

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Välkommen till vår förskola Karamellen

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Arbetsplan. Killingens förskola

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan för

Dokumentera med ipad i förskolan

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016

Arbetsplan för Förskolan Vitsippan 2018/2019. Avdelning Månskenet

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Näckrosens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning

Transkript:

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Sunne kommun

Innehåll Förskolan Klätten... 3 Kunskap och kompetens... 4 Bakgrund... 4 Vision för förskolan Sunne kommun... 5 Vad ska känneteckna undervisningen... 5 Utveckling och lärande matematik... 6 Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik... 7 Barns inflytande... 8 Utveckling och lärande social utveckling... 9 Utveckling och lärande rörelse/motorik...10 Utveckling och lärande språk och kommunikation...11 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet...12 Förskola hem...13 Normer och värden...14

Förskolan Klätten Klättens Förskola ligger i natursköna Stöpafors vid foten av Tossebergsklätten, ca 17 km norr om Sunne på västra sidan av Fryken. Förskolan ligger i samma byggnad som Klättenskolan och i naturen runt omkring finns det tillgång till både skog och öppet landskap. Förskolan har bland annat närhet till Diner 45, Stöpafors Kvarn, flera bondgårdar, Tossebergsklätten och en slaktbod som det finns möjlighet att besöka vid älgjakten. På förskolan finns det plats för 30 barn. Vi har två avdelningar där det går barn mellan ett till fem år. Avdelningarna heter Cirkustältet och Tomteskogen som sammarbetar på olika sätt under dagarna. Det finns också ett samarbete med förskoleklass och fritids. Vi har fem tjänster som arbetar på förskolan är utbildade förskollärare. Vi besöker skogen 1-2 gånger i veckan. I skogen tränas både barnens fin- och grovmotorik, samtidigt som skogsmiljön ger stort utrymme för fantasin. De upplevelser som fås/ges i naturen ger kunskap för framtiden. Förskolan har även tillgång till gymnastiksalen minst en förmiddag i veckan. Vid öppning och stängning samt skollov samarbetar förskolan med fritidshemmet. Klättens tre ledord är Barnens bästa Tillåtande och trygghet Samarbete

Kunskap och kompetens Bakgrund Enligt läroplanen ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. I samarbete med hemmet ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska ges möjlighet att utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans verksamhet ska enligt skollag utgå från en helhetssyn på barnen och barnens behov. Verksamheten ska utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Förskolan ska lägga grunden för fortsatt utbildning och livslångt lärande. Förskolans miljö ska vara trygg, främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet. Ett medvetet bruk av leken ska prägla verksamheten där varje barns utveckling och lärande främjas. Alla verksamheter ska kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla den egna verksamheten. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om verksamhetens kvalitet. Vid utvärdering genomlyses verksamhetens organisation, innehåll och genomförande för att barnens ska ges bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Kunskap om varje barns utveckling och lärande är nödvändig för att utvärdera, upprätthålla och utveckla förskolans kvalitet. Konkret handlar det om att observera, dokumentera, följa och analysera barnens lärprocesser och lärstrategier som synliggörs i barnets portfolio. Verksamheten ska även observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten svarar mot målen i läroplanen och därmed bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet. Det pedagogiska arbetet vid en förskola ska enligt skollagen ledas och samordnas av förskolechef. Förskolechefen har ansvar för förskolans kvalitet och inom givna ramar ett särskilt ansvar för att arbetsformer utvecklas så att barnens utveckling, lärande och inflytande främjas. Enligt skollag framgår att huvudmannen ska använda förskollärare som har utbildning som är avsedd för den undervisning som förskolan ska bedriva. Utöver förskollärare får det i undervisningen finnas annan personal med sådan utbildning med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas.

Värdeord som genomsyrar vår verksamhet är respekt, utveckling och professionalism. Vision för förskolan Sunne kommun Alla barn i Sunne ska utvecklas till sin fulla potential Vad ska känneteckna undervisningen Allt lärande utgår från barnets starka sidor. Undervisningen grundas utifrån det systematiska kvalitetsarbetet planering, uppföljning, utvärdering och utveckling. Den sociala gemenskapen på förskolan och arbetet med värdegrunden tydliggörs i likabehandlingsplanen och plan mot kränkande behandling. Lärmiljön ska utgå från det kompetenta barnet och stimulera barnet i sitt fortsätta lärande och utveckling. Förskola och vårdnadshavare ska samarbeta för barnets bästa.

Utveckling och lärande matematik Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning, och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, Syfte: I vårt arbete med bokresan har bokens bilder inspirerat oss med att arbeta med matematik, då den bland annat tar upp former. Detta är också något som barnen själva visat intresse för. Vi tror att med hjälp av bok och filuren Grönan väcker vi barnens intresse för former. Hur/Vad: Filuren Grönan från boken Dum blir snäll kommer vara ett verktyg för att visa på olika former och ge barnen olika uppdrag för att lära och uppleva dem. Exempel: Potatistryck av former Plocka naturmaterial i skogen till former Formsaga Formsånger Mönster Måla former Formkonst Tid: Utvärderas 4/5 2015 Ansvariga medarbetare: Sofia, Emma och Kristina

Utveckling och lärande naturvetenskap och teknik Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, Syfte: I Sunne kommun görs en satsning inom teknik i förskolor via NT-utvecklare och kollegialt lärande. Tanken är att skapa ett större intresse för teknik hos barnen för att de sedan ska söka sig till tekniska yrken i framtiden. Satsningen har även som tanke att förskollärarna skall utveckla ett förhållningssätt till teknik i förskolan. Problemformulering: Varför har man hus och hur kan man bygga ett? Hur/ Vad: Frågeställning: Vad är ett hus? Teknikpromenader olika husformer, konstruktioner, material hållbarhet. Fakta och sagoböcker Tid: Utvärderas 4/5 2015 Ansvariga medarbetare: Alla gruppmedlemar NT-utvecklaren

Barns inflytande Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att alla barn Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjligheter att påverka sin situation. Syfte: I förskolan vill vi arbeta för respekt för barnet och dess tankar och idéer. Vi vill vara lyhörda för barnens tankar och åsikter för att få en mer demokratisk vardag i förskolan. Frågeställning: Tar vi vara på barnens kompetens i våra vardagliga situationer? Hur/vad och tid: Ge barnen tid Lyssna Ställa frågor istället för att ge ett direkt svar Låta barnen prova egna lösningar utan rätt eller fel Utvärderas 4/5 2015 Ansvarig medarbetare: Hela arbetslaget

Utveckling och lärande social utveckling Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt ta ansvar för gemensamma regler, Syfte: Vi pedagoger vill att det ska vara en miljö där barnen ska kunna lyssna på både pedagogerna och på varandra. Att samlingen blir meningsfullt för oss alla. Hur/Vad: Vi ska ha samling i målarrummet Innan fruktstunden på förmiddagen Vi ska ha bestämda platser i samlingsringen Tid: Utvärderas 4/5 2015 Ansvariga medarbetare: Sofia, Emma och Kristina

Utveckling och lärande rörelse/motorik Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Syfte: Hos oss har vi förmånen att ha tillgång till en gymnastikhall vid flera tillfällen under veckan. Detta uppskattas av barnen och glädjen för att få vara där är stor. Vi vill använda gymnastikhallen för att barnen ska få möjlighet att utveckla sina motoriska färdigheter. Hur/Vad: Vi kommer att använda gymnastikhallen så ofta vi kan arbeta med samarbetsövningar öva på enklare motorikövningar i en trygg och tillåtande miljö Tid: Utvärderas 4/5 2015 Ansvariga medarbetare: Personalen på Cirkustältet

Utveckling och lärande språk och kommunikation Lpfö 98, reviderad 2010 Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtal om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Syfte: Ett flertal av barnen, både stora och små har visat intresse för bokstäver på olika sätt. Vi kommer därför ta tillfället i akt att jobba med bokstäver lite mer intensivt nu. Vi vill att Rödan ska inspirera och utmana barnens intresse för bokstäver. Hur/Vad: Filuren Rödan från boken Dum bli snäll kommer att vara ett verktyg för visa på bokstäver och ge barnen olika uppdrag för att lära och uppleva dem. Exempel: Få bokstäver av Rödan Bokstavskonst Bokstavsmålarbilder i målarpärmen Färglägga sina namn Samlingspåse med bokstäver Klippa och klistra bokstäver Ta kort på något som börjar på barnets bokstav (barnen tar kortet) Prata bokstäver Dega bokstäver Tid: Utvärderas 4/5 2015 Ansvariga medarbetare: Sofia, Kristina och Emma

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När övergången till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Syfte: Vi vill bygga upp en förförståelse för vad förskoleklass innebär och ska möjligheter för en lugn och trygg överskolning. Tack vare vårt kontinuerliga samarbete med fritidshem och förskoleklass så brukar detta fungera bra. Hur/Vad I slutet av vårterminen går blivande förskoleklass över till förskoleklassen för inskolning någon gång per vecka.

Förskola hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns forstran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande. Hur/Vad Daglig kontakt vid hämtning och lämning Utvecklingssamtal Föräldramöten Fixarkväll Drop-in fika

Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Se Likabehandlingsplan