Kvalitets- och patient-/brukarsäkerhetsberättelse 2015
Kvalitets- och patient-/brukarsäkerhetsberättelse 2015 Stiftelsen Bräcke diakoni Bräcke diakoni Stockholm AB Bräcke diakoni - februari 2016 1
2
Innehåll 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Strategier och fokusområden... 6 Organisation och ansvar... 7 4.1 Bräcke diakoni... 7 Systematiskt förbättringsarbete... 8 Riskanalyser... 9 6.1 Riskanalyser på organisationsnivå... 9 6.2 Riskanalyser på individnivå... 9 Egenkontroll... 10 7.1 Kvalitetsdialog... 10 7.2 Externa revisioner... 10 7.3 Omvärldsbevakning... 10 Avvikelsehantering... 11 8.1 Avvikelser... 11 8.2 Klagomål och synpunkter... 11 Medarbetarnas delaktighet... 13 Samverkan... 14 10.1 Samverkan med andra vårdgivare/omsorgsgivare... 14 10.2 Samverkan med patienter, brukare och närstående... 14 10.3 Samverkan med andra samhällsaktörer... 14 Resultat... 16 11.1 Systematiskt förbättringsarbete... 16 11.2 Kvalitetsdialog... 20 11.3 Årlig kvalitets-, patient- och brukarsäkerhetsberättelse... 21 11.4 Avvikelser... 21 11.4.1 Antal avvikelser och synpunkter... 22 11.4.2 Avvikelseorsaker... 22 11.4.3 Allvarlighetsgrad... 23 11.5 Resultat efter verksamhetsområden... 24 11.5.1 Hälsa och vård... 25 11.5.2 Rehab och funktionshinder... 26 11.5.3 Äldreomsorg och Hospice... 27 Strategier för det kommande året... 30 12.1 Avvikelsehantering... 30 12.2 Mätningar och analyser... 30 12.3 Kvalitetsdialog... 30 12.4 Verksamhetsområdesspecifika insatser... 30 3
1 Sammanfattning I denna rapport beskriver vi vårt samlade arbete med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet samt vårt patient- och brukarsäkerhetsarbete. Arbetet mot hög kvalitet och patient-/brukarsäkerhet sker utifrån ett processorienterat arbetssätt, där vi aktivt arbetar med individen i centrum. Medarbetare och chefer har en samsyn, lär av varandra, tänker nytt och delar med sig av goda erfarenheter och skapar på detta sätt en lärande organisation genom kunskapsutveckling. Under 2015 har detta arbete fokuserat på följande tre områden: Utveckla arbetssätt kring läkemedelshantering, hygienrutiner, avvikelsehantering och personcentrering. Bygga kompetens och kapacitet för systematiskt förbättringsarbete, analys av kvalitetsmätningar, kvalitetsledarskap, händelse- och riskanalys samt social dokumentation. Utveckla kvalitetsavdelningens stöd för systematiskt kvalitetsarbete, dokumentationen av ledningssystemet och mätningar av brukar-/patient-/kundnöjdhet. Med utgångspunkt av slutsatserna i denna rapport kommer vårt kvalitets- och patient/brukarsäkerhetsarbetet under 2016 fokusera på följande områden: Konsolidera avvikelsehanteringen med gemensamma bedömningar av allvarlighetsgrad och datainsamling i gemensamma system Utveckla återkopplingen och analys av avvikelser inom verksamheterna Utveckla infrastruktur för mätningar för uppföljning av verksamheternas kvalitet inom hela Bräcke diakoni Utveckla kompetens hos medarbetare för att analysera resultat och prioritera åtgärder i det dagliga arbetet Utveckla kvalitetsdialogen som verktyg för att synliggöra verksamheternas arbetssätt och kvalitet, identifiera förbättringsområden och skapa lärande tvärs genom organisationen. Utveckla avvikelsehanteringen samt patientupplevd kvalitet inom verksamhetsområdet Hälsa och Vård Systematisera och sammanställa befintliga mätningar samt utveckla användningen av kvalitetsindikatorer på områdesövergripande nivå inom verksamhetsområdet Rehab och Funktionshinder Utveckla sociala aktiviteter, tillgängligheten till sjuksköterskor och läkare samt det förbyggande arbetssättet inom verksamhetsområdet Äldreomsorg och Hospice 4
2 Inledning Bräcke diakonis vision, att skapa ett medmänskligare samhälle, bygger på att det varje dag skapas värden mellan människor som har behov av vård, stöd och omsorg och människor som ger vård, stöd och omsorg. Det är i detta möte som vården och omsorgen utvecklas eftersom det finns kunskaper om problem och hur de kan lösas. Ett framgångsrikt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete kräver en kultur där man vågar och får ifrågasätta befintliga arbetssätt, där man lär av fel och brister och där man utvecklar kompetens och kapacitet i systematiskt förbättringsarbete i organisationen. Bräcke diakoni erbjuder vård och omsorg inom bl.a. äldreomsorg, palliativ vård, primärvård, rehabilitering, habilitering, stöd till personer med funktionsnedsättningar och flyktingar. Verksamheterna bedrivs både som öppenvård, daglig verksamhet, mottagningar eller som slutenvård/rehab och boenden. Våra 40-tal verksamheter bedrivs i uppdrag av sex landsting/regioner (Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting, Landstinget i Värmland, Landstinget Kronoberg, Region Jönköpings län, Region Halland) och 17 kommuner (Göteborg, Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Uddevalla, Öckerö, Alingsås, Borås, Mullsjö, Jönköping, Linköping, Stockholm). Denna berättelse utgår från kraven i Socialstyrelsens föreskrift för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 5
3 Strategier och fokusområden Arbetet mot hög kvalitet och patient-/brukarsäkerhet sker utifrån ett processorienterat arbetssätt, där vi aktivt arbetar med individen i centrum. Medarbetare och chefer har en samsyn, lär av varandra, tänker nytt och delar med sig av goda erfarenheter och skapar på detta sätt en lärande organisation genom kunskapsutveckling. För att uppnå en hög patient-/brukarsäkerhet arbetar vi kontinuerligt med att förbygga fel och brister och hanterar avvikelser systematiskt för att skapa lärande. Bräcke diakonis arbetssätt med balanserade styrkort skapar övergripande mål och i ett processorienterat ledningssystem beskrivs roller och ansvar samt rutiner och metoder för vård- och omsorgsprocesserna. Ledningssystemet används för att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet och patient-/brukarsäkerhet. Med utgångspunkt i förra årets kvalitets- och patient-/brukarsäkerhetsberättelse samt i organisationens övergripande styrkortsmål fokuserade vårt kvalitets- och patient- /brukarsäkerhetsarbete under 2015 på följande områden: Arbetssätt: Se över och utveckla läkemedelshanteringen, följsamhet till basala hygienrutiner, avvikelsehanteringen, måltidssituationen i äldreboenden samt tillgängligheten på vårdcentralerna. Fortsätta utvecklingen av personcentrerade arbetssätt. Utveckla kompetens i social dokumentation samt i lågaffektivt bemötande. Kompetens och kapacitet: Intensifiera deltagande i Förbättringskraft, utveckla dokumentation av förbättringsarbeten samt tillgång och analys av mätningar, utveckla ledarskapet med fokus på kvalitets- och förbättringsarbete, utbilda i händelse- och riskanalys samt social dokumentation. Stödprocesser: Utveckla kvalitetsavdelningens stöd till verksamheterna samt dokumentationen av ledningssystemet på intranätet. Fortsätta arbetet med att mäta brukar-/patient-/kundnöjdhet. 6
4 Organisation och ansvar 4.1 Bräcke diakoni Styrelsen för Bräcke diakoni har det övergripande ansvaret som vård-/omsorgsgivare. Bräcke diakoni bedriver verksamheter inom bl.a. följande lagrum: Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen för stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Alla verksamhetschefer utses av ledningen. I de fall där man bedriver verksamhet enligt HSL utses verksamhetschefen av direktor som företrädare för vårdgivaren. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet och kostnadseffektivitet samt för att skapa förutsättningar för god patient- och brukarsäkerhet. I verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård ansvarar legitimerad personal för att utföra riskbedömningar på individnivå och genomföra nödvändiga insatser. De ansvarar också för att omvårdnadsåtgärder utförs och måluppfyllelse fortlöpande utvärderas och dokumenteras. Bräcke diakonis kvalitetsavdelning stödjer verksamheterna i sin egenkontroll, omvärldsbevakning, analys och uppföljning samt i hanteringen av avvikelser. Den främjar lärande och utveckling genom att bygga kompetens och kapacitet för det systematiska utvecklingsarbetet i hela organisationen. Kvalitetsavdelningen består av kvalitetsutvecklare, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), socialt ansvarig samordnare (SAS), kvalitetssamordnare inom området Hälsa och Vård, utvecklingssjuksköterska och utvecklingsledare. Det finns en bred yrkeskompetens inom gruppen med bl.a. leg sjuksköterska, leg arbetsterapeut, leg läkare, leg sjukgymnast, socionom samt forskningskompetens inom systematisk förbättringsarbete och ledarskap. Kvalitetsavdelningen leds av kvalitetschefen som ingår i Bräcke diakonis ledningsgrupp. 7
5 Systematiskt förbättringsarbete Bräcke diakoni bedriver ett systematiskt förbättringsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 med syftet att säkra och utveckla verksamhetens kvalitet och patient-/brukarsäkerhet. Förbättringsarbetet består av att analysera och förebygga risker (riskanalys), analysera verksamhetens resultat över tid samt i förhållande till andra aktörers resultat eller synpunkter (egenkontroll) samt att analysera, synliggöra och lära av fel och brister i verksamheten (avvikelser). Riskanalys, egenkontroll och avvikelser bildar strukturen för vårt systematiska kvalitets- och patient/brukarsäkerhetsarbete och är återkommande delar av ledningens arbete på olika nivåer. Vi bedriver också ett eget kompetensutvecklingsprogram för systematiskt kvalitetsarbete som kallas Förbättringskraft samt deltar i branschorganisationen Famnas program Värdeforum. Utgångspunkten för detta arbete är att välfärdens värdeskapande sker i mötet mellan den som har behov av och den som ger vård, omsorg eller stöd. På detta sätt tar vi vara på alla medarbetares kompetens och engagemang och skapar stolthet och glädje över förbättringar för de vi finns till för. Förbättringskraft har utvecklats i nära samarbete med vår branschorganisation Famna och bygger på erfarenheter och forskning om hur de bästa vård- och omsorgsaktörerna har uppnått sina resultat. I Förbättringskraft jobbar tvärprofessionella team med förbättringsarbeten som utgår från behoven hos dem verksamheterna finns till för: brukare, patienter, boende, elever eller gäster. Under programmet lär sig deltagarna att identifiera förbättringsbehov, sätta mål, ta fram mätningar och testa förbättringsidéerna i verksamheten. Varje förbättringsteam har en coach som har till uppgift att leda teamet genom förbättringsprocessen. Upplägget utgår från Dartmouth Microsystem Improvement Curriculum 1. Förbättringskraft är också en del i ett pågående forskningssamarbete med Famna och Hälsohögskolan i Jönköping där vi undersöker hur ständiga förbättringar utvecklas i idéburna non profit-verksamheter. För att ytterligare stärka tillämpningen av förbättringskompetensen är ett av de övergripande målen i Bräcke diakonis styrkort att varje verksamhet ska genomföra minst ett dokumenterat förbättringsarbete. Med detta menas en insats som följer en vedertagen förbättringsmodell med att identifiera problem, sätta mål, hitta mått och idéer för att uppnå målen samt att man testa åtgärden enligt PGSA (Planera, Göra, Studera, Agera). Under de senaste åren har över 300 medarbetare och chefer inom Bräcke diakoni deltagit inom Förbättringskraft och Värdeforum. Det finns över 70 förbättringscoacher med erfarenhet att leda utvecklingsprojekt som leder till mätbara förbättringar. 1 https://clinicalmicrosystem.org/knowledge-center/curriculum/ 8
6 Riskanalyser 6.1 Riskanalyser på organisationsnivå Bräcke diakonis systematiska patient/brukarsäkerhets- och kvalitetsarbete bygger på att synliggöra eventuella brister i organisationen för att stimulera och främja lärande och för att undvika fel i framtiden. Detta innebär att vi aktivt jobbar för att uppmuntra alla medarbetare att bidra med att skapa transparens samtidigt som det förebyggande arbetet stärks genom riskanalyser på olika nivåer i organisationen. Ledningsgruppen analyserar och följer upp risker på strategisk nivå samtidigt som medarbetare i vårdens och omsorgens vardag gör individuella riskbedömningar tillsammans med patienter och brukare. På detta sätt skapar Bräcke diakoni en kultur där risker hanteras och där kunskapen om dessa bidrar till att skapa säkrare vård och omsorg. Arbetet med riskanalyser sker efter förankrade arbetssätt och genomförs särskilt vid upprepade mindre allvarliga avvikelser, vid införande av ny teknik, nya metoder och arbetssätt eller vid organisationsförändringar. 6.2 Riskanalyser på individnivå I det dagliga vård- och omsorgsarbetet sker en mängd riskanalyser på individnivå. Inom äldreomsorgen används olika nationella kvalitetsregister som t.ex. Senior alert eller BPSD-registret för att bedöma och hantera risken för fall, undernäring, trycksår, ohälsa i munnen eller BPSD. Inom primärvården förs samtal om livsstil och hälsa samt ges strategier för minskad stressbelastning som verktyg för att minska risken för ohälsa. Inom de sociala verksamheterna bedöms och hanteras bl.a. risker för oro och otrygghet hos personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar eller risker för hot och våld i våra boenden. 9
7 Egenkontroll 7.1 Kvalitetsdialog Som en viktig del i Bräcke diakonis egenkontrollarbete genomförs årligen minst en kvalitetsdialog i varje verksamhet, som leds av kvalitetsavdelningen. Dialogen utgår från ledningssystemföreskriften (SOSFS 2011:9) och går igenom hur verksamheten arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. Den tar upp frågor kring verksamhetens struktur-, process- och resultatkvalitet samt följer upp ledningssystemet och verksamhetens avvikelser. Kvalitetsdialogen hjälper oss att synliggöra och sprida goda exempel samt att identifiera verksamhetens utvecklingsbehov. I kvalitetsdialogen deltar t.ex. MAS, MAR eller SAS samt verksamhetschef och andra medarbetare från verksamheten. Under 2015 har vi utvecklat formen för dialogen och bl.a. testat att ha med en verksamhetschef från annan verksamhet på kvalitetsdialogen. På detta sätt kan vi ta vara på andra chefers kompetens, främja lärande över verksamhetsgränser och skapa en kultur av öppenhet och nyfikenhet. 7.2 Externa revisioner Under 2015 har flera av våra verksamheter rutinmässigt reviderats externt av beställares inspektörer, t.ex. avtalshandläggare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, hygiensjuksköterska, miljö- /hälsoinspektörer, eller genom inspektioner från IVO. Vi har ett strukturerat samarbete med Apoteket AB för att utveckla och säkra vår läkemedelshantering. De externa revisionerna gav värdefulla insikter kring utvecklingsbehov och utvecklar organisationens kultur för öppenhet och transparens. Inga av de externa revisionerna resulterade i några allvarliga påpekanden. 7.3 Omvärldsbevakning För att utveckla verksamheten använder Bräcke diakonis verksamheter information och data från följande källor: Brukar-/patient-/kundundersökningar Socialstyrelsens nationella undersökningar inom äldreomsorgen, Nationella patientenkäten inom primärvården, livskvalitetsuppföljningar inom regioner och landsting (EQ-5D), egna undersökningar med validerade instrumentet KUPP (Kvalitet ur patientens perspektiv) Nationella kvalitetsregister BOA-registret, Nationellt Register över Smärtrehabilitering, Swedamp, Senior alert, Svenska Palliativregistret, BPSD-registret, Nationella Diabetesregistret, Svenska demensregistret 10
8 Avvikelsehantering 8.1 Avvikelser På Bräcke diakoni hanteras och analyseras alla identifierade fel och brister, inkomna klagomål och synpunkter som avvikelser. Avvikelser är en viktig källa för att identifiera förbättringsbehov i verksamheten och vi jobbar löpande med att skapa en säkerhetskultur där man tillsammans pratar om, analyserar och förebygger avvikelser. Alla medarbetare introduceras och får fortlöpande information om rutiner för rapportering av avvikelser som finns inom Bräcke diakoni. För varje avvikelse eller synpunkt genomförs en systematisk analys av bakomliggande orsaker som leder till en åtgärdsplan och förbättringsförslag. Behov av systemändringar lyfts fram även när de avser en annan nivå eller huvudman. All personal har en skyldighet att rapportera avvikelser till närmaste chef och direkt åtgärda en händelse och/eller risk. Vid allvarliga hälso- och sjukvårdsavvikelser samt allvarliga brister och missförhållanden (SoL, LSS) diskuterar verksamhetschefen med kvalitetsavdelningen för lämplig hantering av ärendet. Vid allvarlig risk för personskada och vid allvarlig personskada gör kvalitetsavdelningen tillsammans med verksamhetschefen en internutredning som vid behov anmäls till IVO (Lex Maria, Lex Sarah) och/eller beställande myndighet. Varje enhet analyserar, åtgärdar och följer upp avvikelser i syfte att dra lärdom och på så vis kunna vidta förebyggande insatser för att förhindra upprepning. Som stöd för avvikelsehanteringen använder Bräcke diakoni ett webbaserat avvikelsehanteringssystem (DF Respons). Vissa verksamheter använder utöver vårt eget system även kommunens/regionens system i enlighet med gällande avtalskrav. Med dessa kan vi löpande analysera avvikelser i ett större sammanhang och över tid. Kvalitetsavdelningen sammanställer statistik från systemet och hjälper verksamheterna att initiera utvecklingsinsatser för att minska fel och brister. 8.2 Klagomål och synpunkter Externa klagomål och synpunkter från patienter, brukare eller närstående är en självklar del av vår avvikelsehantering och en viktig källa för förbättringar. Synpunkter och klagomål kan framföras på följande sätt: Broschyren Välkommen att tycka till! Säg vad du tycker som finns tillgänglig i samtliga verksamheter Den enskilde pratar direkt med personalen Den enskilde framför synpunkter via brev, mail eller sms Via hemsidan med direktlänk till formuläret Tyck till 11
Information om möjligheterna att framföra synpunkter ges vid första mötet med patienten eller brukaren. Verksamhetschefen ansvarar för fortsatta kontakter med den som framfört synpunkter och som inte är nöjd med svaret eller vidtagen åtgärd. 12
9 Medarbetarnas delaktighet Alla medarbetare bidrar aktivt med att hela tiden anpassa verksamheten till behoven hos dem vi finns till för. Bräcke diakoni har genom sin lednings- och kvalitetsorganisation skapat en ändamålsenlig och fungerande struktur för att tidigt fånga upp förbättringsbehov i verksamheten samt upptäcka, rapportera och åtgärda fel och brister. Som en del i att utveckla en levande förbättrings- och säkerhetskultur erbjuder Bräcke diakoni bl.a. inom ramen för utbildningsprogrammet Speranza omfattande kompetensutvecklingsinsatser: Introduktionsutbildningen för alla nya medarbetare förmedlar kunskap om Bräcke diakonis historia, värdegrund, ledningssystem, lagstiftning samt avvikelsehantering m.m. Omfattande utbildningsinsatser inom områden demens, palliativ vård, mjukmassage samt social dokumentation. Introduktionsutbildning för nya chefer som särskilt tar upp frågor kring ledningssystem, lagstiftning, balanserade styrkort och informationssäkerhet. Förbättringskraft är Bräcke diakonis egna kompetensutvecklingsprogram för systematiskt förbättringsarbete. Medarbetare utvecklar under ett halvår sina färdigheter i att analysera förbättringsbehov, sätta mål, använda mätningar och sprida resultat. Under 2015 har ett 20-tal förbättringsprojekt genomförts både inom Förbättringskraft och som utvecklingsprojekt i verksamheten. Under 2015 har Bräcke diakoni särskilt satsat på en utbildning om medarbetarskap. I tvärprofessionella grupper har alla medarbetare jobbat med frågor kring bemötande, medarbetarskap och ledarskap på olika nivåer i organisationen och skapat ett forum för delaktighet och ansvarstagande för organisationens utveckling. 13
10 Samverkan 10.1 Samverkan med andra vårdgivare/omsorgsgivare Vården och omsorgen är ett komplext system med olika aktörer t.ex. i en huvudmannaroll som myndighet eller vårdgivare eller som profession i mötet med patienter, brukare och deras närstående. Många brister i vården och omsorgen beror på övergångarna mellan olika aktörer, professioner eller enskilda personer som leder till glapp där det krävs att alla aktörer tar sitt ansvar utöver sina egna verksamhetsgränser. För Bräcke diakoni är en sammanhållen vård och omsorg en viktig målsättning och vi tar vår roll som idéburen aktör i detta system på största allvar. Bräcke diakoni deltar t.ex. i vårdplaneringen för äldre personer i övergången mellan primärvården och äldreomsorgen, eller för barn med funktionshinder som rör sig mellan boenden, skola och det egna hemmet. För att säkerställa behovet av specialistkompetens inom organisationen samarbetar vi också med olika läkarorganisationer, Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) och vårdcentraler. Inom flera verksamheter har vi avtal med externa jourverksamheter för att täcka behovet av tillgång till sjuksköterska på kvällar, nätter och helger. Andra samverkanspartner kan vara Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommuner, assistansbolag, hemhabiliteringar, regionhabilitering, brukarstödcenter, apoteken m.fl. Dessutom förekommer övergripande samverkan med brukar- och patientorganisationer. Vårt arbete utgår från en personcentrerad vård och omsorg där vi strävar efter att synliggöra hela personen och prioriterar tillgodoseende av andliga, existentiella, sociala och psykiska behov i lika hög utsträckning som fysiska behov. 10.2 Samverkan med patienter, brukare och närstående I de flesta av våra verksamheter finns särskilda råd för brukare, patienter eller närstående. Vi har dessutom samarbeten med ett flertal olika organisationer som t.ex. Riksföreningen för ME-patienter, Neuroförbundet, Hjärnfonden, Föreningen för de neurosedynskadade och olika pensionärsorganisationer. 10.3 Samverkan med andra samhällsaktörer Bräcke diakoni har som nationell idéburen aktör en bred samverkan med många olika organisationer. Vi är bl.a. genom Famna (Riksorganisation för idéburen vård och social omsorg) involverad i flera nationella utvecklingsprocesser som t.ex. Öppna Jämförelser, Nationell ehälsa samt olika offentliga utredningar. Internationellt finns Bräcke diakoni representerad i den europeiska paraplyorganisationen Eurodiaconia och i ett nordiskt nätverk kring palliativ vård. Kvalitetschefen har bl.a. tidigare varit medlem i programrådet för Nationella patientsäkerhetskonferensen och ansvarar för en session på 14
International Forum on Quality and Safety in Healthcare som arrangeras av Institute for Healthcare Improvement (IHI) och British Medical Journal (BMJ). Bräcke diakonis delägarskap i Ersta Sköndal högskola skapar en närhet till forskning och utbildning inom vård- och socialvetenskap med konkreta forskningssamarbeten och möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning för studenter. Vidare har Bräcke diakonis verksamheter bl.a. följande samarbeten: Idéburet partnerskap (IOP) i Göteborg kring ensamkommande barn och unga, med andra idéburna organisationer (Individuell människohjälp, Räddningsmissionen, Reningsborg, Röda korset, Rädda barnen, Skyddsvärnet) och Göteborgs stad Idéburna organisationer inom samordningsförbundet Södra Vätterbygden Medlem i Primör (Privata vårdgivare i Västra Götalandsregionen) Samarbete med NU-sjukvården för att korta vårdköer Olika församlingar runtom i Sverige Samarbete med CancerRehabFonden kring onkologisk rehabilitering Samarbete med övriga Riksgymnasier i landet Nationella kvalitetsnätverk för neuromuskulära sjukdomar, CP, förvärvade hjärnskador och ryggmärgsbråck Internationellt samarbete kring utvecklingen av konduktiv pedagogik, bl.a. med Petöinstitutet i Budapest Inom Personligt ombud finns ett stor kontaktnät med relevanta myndigheter Bräcke diakoni driver tillsammans med Famna, Jönköping Academy och Alkit Communication AB en av Vinnova finansierad testbädd för innovationer inom personcentrerad vård och omsorg Det pågår ett flertal utvecklingsprojekt, bland annat med finansiering från Allmänna Arvsfonden. Nedan två exempel: o Puzzlet ett arbetsmarknadsprojekt för personer med funktionsnedsättning i samarbete med bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Post- och Telestyrelsen, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar o Delaktighet och stöd ett stödprojekt för föräldrar som har vuxna barn med funktionsnedsättning, i samarbete med bl.a. Studieförbundet Vuxenskolan, Nationellt kompetenscenter anhöriga, Anhörigas riksförbund 15
11 Resultat I följande avsnitt presenteras resultaten av Bräcke diakonis systematiska kvalitets- och patient- /brukarsäkerhetsarbete. 11.1 Systematiskt förbättringsarbete Förutom ett ständigt pågående förbättringsarbete i de olika verksamheterna har 17 förbättringsteam med sammanlagt 70 medarbetare under 2015 deltagit i Förbättringskraft med följande förbättringsarbeten: Stress Mer än bara hög arbetsbelastning. Verksamhetschefer och stödprocesser inom HR, ekonomi och kvalitet Delaktighet Tydliggörande och trygghet lockar till kommunikation mellan människor Daglig Verksamhet, Lerum Inga fler falsklarm! Fokusområde: minska antalet onödiga brandlarm Ett steg till, Göteborg Egenvård i praktiken Kvalité är att göra rätt ifrån början Famna Väst (Bräcke diakoni, Stiftelsen Gyllenkroken, Göteborgs stadsmission) Förkorta nattfastan! Fristad vård- och omsorgsboende, Stockholm Evidensbaserad Habilitering Ett arbetssätt för kartläggning av evidensbaserad praktik Habiliteringen vid Riksgymnasiet för rörelsehindrade, Göteborg Lipödem Kartläggning av symtom och problem Rehabcenter Sfären Lymfödemmottagning och rehabilitering, Solna Vi vill komplettera vårdkedjan med vår kompetens och erfarenhet Rehabcenter Sfären Protesenheten, Solna Utevistelse med kvalitet Sjöstadsgårdens vård- och omsorgsboende, Stockholm Personcentrerad omvårdnad Sofiagårdens vård- och omsorgsboende, Stockholm Jag KAN med DITT stöd! Uppmuntrande personal en viktig faktor för självständighet Äldreboendet Bastuplan, Linköping Ny Kund = Nöjd Kund Tydligare ny-kundprocess inom hemtjänst Blandarens och Tannefors Servicehus, Linköping Ju fler vi är tillsammans, ju gladare vi blir Äldreboendet Gottfridsbergs gård, Linköping Stärkt samarbete gav ännu nöjdare gäster! Rehabcenter/Kurorten Mösseberg, Falköping Trivsel och kvalité vid måltiderna Att skilja på vardag och helg Sjöstadsgårdens vård- och omsorgsboende, Stockholm Ökad tillgänglighet till akutsköterskan med hjälp av akutundersköterska Vårdcentralen Vilan, Skara Vi ökade tillgängligheten genom omfördelning av arbetsuppgifter Vårdcentralen Centralhälsan, Falköping 16
Två team med 11 medarbetare deltog i ett särskilt program för innovationsutveckling inom ramen för Famnas testbädd för personcentrerad vård och omsorg. BPSD-registret som stöd i demensvården Vindragarens vård- och omsorgsboende, Stockholm Personcentrerad dokumentation och uppföljning (PDU) Sofiagårdens vård- och omsorgsboende, Stockholm Alla projekt dokumenterades som postrar, se exempel nedan. Dessa finns tillgängliga i en sökbar databas på intranätet som inspirationskälla för andra verksamheter och för att öka lärandet i organisationen. Sedan vi startade arbetet med Förbättringskraft 2010 har 380 medarbetare deltagit med sammanlagt 90 dokumenterade förbättringsprojekt. Under 2015 har vi initierat ett verksamhetsövergripande förbättringsprojekt kring hanteringen av SoL-avvikelser på de sju enheterna inom Bräcke diakoni Stockholm AB. Avvikelsehanteringen sker idag på papper och projektet innehåller införandet av vårt webbaserade system (DF Respons) samt kompetensutveckling av medarbetare och chefer. Syftet med projektet är att öka brukarsäkerheten och värdet för den enskilde. I projektet följer vi upp antal, orsak och allvarlighet av avvikelserna samt förändringar i avvikelsekulturen. Projektet består av tre interventioner uppdelade i tre förbättringscyklar enligt PGSA-modellen: PGSA 1: Införande av DF Respons och kompetensutveckling om systemet. Målsättning: Öka avvikelserapporteringen PGSA 2: Fördjupad kompetensutveckling för chefer och medarbetare rörande avvikelsekultur Målsättning: Förbättra avvikelsekulturen i verksamheterna för öka lärande och förebygga fel PGSA 3: Återkommande genomgångar analyser och reflektioner kring avvikelser Målsättning: Införa en återkopplingsprocess på APT 17
18
19
11.2 Kvalitetsdialog Under året har kvalitetsavdelningen genomfört 27 kvalitetsdialoger. Under 2015 har kvalitetsdialogerna hjälpt till att skapa en bild över och förståelse för varje enskild verksamhets uppdrag, vilka kompetenser som finns, hur avtalen ser ut samt vilket eller vilka lagrum verksamheten lyder under. Det har också varit viktigt att belysa det som fungerar bra samt identifiera risker och förbättringsbehov. Årets kvalitetsdialog har även fokuserat på att följa upp hygienrutiner, läkemedelshantering, delegering och hur funktionskontroller av medicintekniska produkter fungerar. I organisationen är det god följsamhet till dessa rutiner. Verksamhetscheferna arbetar aktivt med balanserade styrkort tillsammans med medarbetarna. Utifrån verksamhetens uppdrag och inriktning har vi diskuterat rutiner och ledningssystem. Många verksamheter arbetar aktivt med att se över och uppdatera sina lokala rutiner. Flertalet verksamhetschefer påtalar att det finns ett utbildningsbehov kring hur ledningssystemet ska användas. Kvalitetsdialogerna visade att det finns en stor medvetenhet inom Bräcke diakoni att arbeta med patient-/brukarmedverkan. Vi kan också konstatera att användandet av kvalitetsregister inom Bräcke diakoni är utbrett i verksamheter där det finns nationella kvalitetsregister. Många verksamheter arbetar också med att förbättra och systematisera arbetet med kvalitetsregister som en naturlig del i det vardagliga vård- och omsorgsarbetet. Återkoppling av kvalitetsregisterresultat till medarbetare är däremot eftersatt och verksamheterna efterfrågar stöd i detta. Det finns tydliga arbetssätt för hur man arbetar med avvikelsehanteringen. Många enheter har kvalitetsråd eller liknande där man lyfter avvikelserna på ett mer övergripande sätt, APT är ett forum där man också tar upp och diskuterar avvikelser i verksamheten. Det finns en övervägande positiv kultur i organisationen kring arbetet med avvikelser och att det är en viktig del i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Hur och när journalgranskning genomförs har också tagits upp under dialogen. Strukturen för journalgranskning skiljer sig inom organisationen. Många verksamheter ombesörjer detta på egen hand och på vissa verksamheter saknas det helt. På andra enheter genomför MAS, SAS och MAR journalgranskningar. Här finns behov av att tydliggöra tillvägagångssätt och mål med journalgranskningen. Vidare kunde vi konstatera att det finns vissa brister i arbetet med systematiska loggkontroller av åtkomst till personuppgifter i våra elektroniska journalsystem. Detta är ett viktigt förbättringsområde för kommande år. Både Bräcke diakoni som organisation och varje verksamhet erbjuder sin personal utbildning inom många olika områden. Mycket av utbildningen är specifik och anpassad till uppdragens olika behov. Men i många verksamheter anser man att introduktion till nyanställd personal kan förbättras och olika arbeten pågår också att se över dessa processer. Detta arbete kommer att följas upp under kvalitetsdialogen 2016. 20
11.3 Årlig kvalitets-, patient- och brukarsäkerhetsberättelse Under 2015 har för första gången nästan alla verksamheter (33 av 36) skrivit egna kvalitets- och patient-/brukarsäkerhetsberättelser. Kvalitetsavdelningen har hjälpt till med att ta fram rapporterna genom att utveckla ett webbverktyg och sammanställa kvalitetsdata. Alla verksamhetschefer har sedan utifrån detta analyserat sina resultat och tagit fram strategier för utvecklingsarbetet. De enskilda rapporterna kommer att användas i kontakt med beställare och andra externa intressanter samt användas som underlag i årets kvalitetsdialoger. De ligger också till grund för denna övergripande rapport. 11.4 Avvikelser Avvikelsehanteringen är en central del av vårt förbättringsarbete. Alla verksamheter har system för att hantera fel och brister och det finns väl förankrade arbetssätt hur dessa hanteras. En av utmaningarna är att vi som utförare i vissa kommuner och landsting är tvungna att använda beställarens system. Dessa har i de flesta fall sämre funktionalitet gällande gradering av avvikelsens allvarlighetsgrad och möjlighet till analyser. Detta försvårar för oss, både hanteringen av avvikelserna och vårt utvecklingsarbete samt minskar lärandet. Nedan redovisar vi resultat av avvikelsehanteringen. Den bygger på data från vårt egna webbaserade system DF Respons samt övriga som finns i verksamheterna (Treserva, Vodok, Synergi). DF Respons infördes på Bräcke diakoni 2014 vilket standardiserade avvikelshanteringen och ökade på så sätt systematiken och är idag ett mycket värdefullt verktyg för att hantera, förebygga och undvika fel och brister. 21
11.4.1 Antal avvikelser och synpunkter Totalt antal avvikelser och synpunkter ökar ständigt inom Bräcke diakoni eftersom vi befinner oss i en expansionsfas (Tabell 1). Tabellen visar en bild av hur många avvikelser som vi hanterar inom Bräcke diakoni. Siffrorna är inte jämförbara mellan åren eftersom det förekommer väsentliga verksamhetsförändringar både gällande innehåll och volym. Många avvikelser som graderats som betydande (3) har utretts enligt Lex Sarah och Lex Maria. Av dessa har sex avvikelser anmälts till IVO vilket är något lägre än tidigare år. Under 2015 har 121 synpunkter och klagomål inkommit direkt från patienter, brukare eller närstående. Många av dessa har berört bemötandet och alla har hanterats lokalt av respektive verksamhetschef. Tabell 1. Antal avvikelser och synpunkter inom Bräcke diakoni 2012-2015. Här anges antal orsaker och antal enskilda ärenden där enskilda ärenden kan ha haft flera olika orsaker. 2012 2013 2014 1) 2015 Avvikelser orsaker 1093 1031 2671 2515 Avvikelser ärenden 1093 1031 1542 1435 varav Lex Maria 2 2 6 2 2) varav Lex Sarah 6 4 5 4 Synpunkter och klagomål 68 95 139 137 1) Fr o m 2014 ingår även data för Bräcke diakoni Stockholm AB, tidigare Vingslaget Omsorg AB. Samma år infördes ett nytt arbetssätt där ett ärende kan ha flera olika orsaker. 2) En av dessa anmäldes också till Läkemedelsverket eftersom avvikelsen inträffade i samband med användningen av ett hjälpmedel. 11.4.2 Avvikelseorsaker I Figur 1 redovisas fördelningen av olika avvikelsorsaker. Måttet är beräknat på antal avvikelser i förhållande till det totala antalet under året vilket ger oss ett jämförbart mått över tid. Innan 2014 finns bara uppgifter om de vanligaste avvikelserna. Figur 1. Andel av olika avvikelseorsaker under 2012-2015. Vanligaste Övriga avvikelser sammanfattas i Figur 1B. Data avser registrerade avvikelser i DF Respons, Treserva (Linköping) samt Vodok (Stockholm). Som i många liknande vård- och omsorgsverksamheter är de vanligaste orsakerna för avvikelser fall och hanteringen av läkemedel. Under 2015 utgör de tillsammans ca 80 % av alla avvikelser. Bland 22
övriga avvikelser finns huvudsakligen fel och brister i behandlingar och insatser, i samverkan i vård- /omsorgskedjan samt med medicintekniska produkter. Intressant är att se hur andelen fallavvikelser har minskat över tid. En orsak kan vara att fallavvikelser länge har dokumenterats inom vården och omsorgen men sedan avvikelsehanteringen utvecklats och systematiserats, och elektroniska system införts, har andra avvikelser synliggjorts. Det gör att andelen fall minskar i förhållanden till andra. Det verkar som att andelen fall- och läkemedelsavvikelser stabiliserats runt 40 %. 11.4.3 Allvarlighetsgrad I vårt system (DF Respons) graderas alla avvikelser efter SKL:s Handbok för riskanalys och händelseanalys 2 i fyra steg: 1-Mindre, 2-Måttlig, 3-Betydande, 4-Katastrofal. Grad 1 och 2 hanteras av verksamhetscheferna själva medan grad 3 och 4 utreds av MAS, MAR eller SAS. Alla avvikelser med grad 3 och 4 anmäls till beställaren och utreds enligt Lex Maria eller Lex Sarah. Grad 4-avvikelser anmäls till IVO. Tyvärr använder beställarnas olika system andra graderingar än SKL:s. I Stockholms stads system finns t.ex. ingen gradering alls medan man i Linköpings kommun använder en annan skala. Detta gör jämförelserna svåra. Vi har därför valt att endast analysera avvikelser som ligger i DF Respons (Figur 2). Figur 2. Andelen avvikelser fördelad på allvarlighetsgrad och verksamhetsområde inom Bräcke diakoni under 2015 samt förändringen mot 2014. Innehåller endast data från DF Respons. För verksamhetsområdet Hälsa och Vård (HoV) betyder det att det bara finns avvikelser från tre vårdcentraler inom Västra Götalandsregionen, inom Äldreomsorg och Hospice (ÄoH) saknas verksamheterna i Linköping och Stockholm och inom Rehab och Funktionshinder (RoF) finns alla verksamheter med. Även om statistiken inte är heltäckande kan vi analysera mönster. 2 SKL, 2015: Riskanalys och händelseanalys. Analysmetoder för att öka patientsäkerheten. Sveriges kommuner och landsting, Stockholm, 98 s. 23
Tittar man på 2015 kan man konstatera att man inom verksamhetsområden RoF och ÄoH har liknande avvikelsemönster. Drygt hälften av alla avvikelser är mindre allvarliga och sammantaget ligger ca 90 % av alla avvikelser inom grad 1 och 2. RoF har något fler betydande avvikelser än ÄoH, men inga av verksamheter i detta urval hade avvikelser med graden katastrofal. Inom område HoV ser det lite annorlunda ut. Här är andelen måttligt allvarliga avvikelser större, men andelen betydande avvikelser är lägre. Den totala datamängden är dock för HoV betydligt lägre (n= 41) i förhållande till ÄoH (n=384) och RoF (n=413). Det är svårt att dra några långtgående slutsatser men skulle det kunna vara så att man inom primärvården är mer restriktiv att registrera mindre allvarliga avvikelser jämfört med t.ex. äldreomsorgen? Förändringen av avvikelsemönstret kan användas för att synliggöra en förflyttning på allvarlighetsskalan. En förflyttning från allvarliga till mindre allvarliga avvikelser visar då en organisations ökande förmåga att jobba mer förebyggande. I Figur 2 ser vi en omvänd trend där mindre allvarliga avvikelser minskar och mer allvarliga ökar. Skillnaderna är stora inom området HoV, dock finns här minst data och några få avvikelser kan därför ge ett stort utslag. Inom ÄoH samt RoF är skillnaderna små och eftersom vi bara har data från två år är det svårt att bedöma detta. Det är första gången vi har möjlighet att analysera våra avvikelser på detta sätt och analysen bör därför ses som en baslinje för framtida analyser. Verksamheternas resultat har återkopplats i samband med arbetet med den årliga kvalitetsberättelsen och under 2016 kommer vi löpande tillhandahålla verksamhetsspecifika analysrapporter till respektive verksamhet. Användningen av ett gemensamt elektroniskt system samt standardiserade bedömningsunderlag är helt avgörande för detta. Förutom bättre förutsättningar att analysera resultat och lärande tvärs genom organisationen så underlättar systemet själva utredningen av fel och brister. För att utveckla och säkra avvikelsehanteringen kommer vi därför under 2016 inleda en dialog med våra beställare, med målsättningen att kunna använda våra egna system. 11.5 Resultat efter verksamhetsområden Tillgången till mätningar av kvalitet skiljer sig mellan verksamhetsområden. Inom ÄoH och HoV finns t.ex. ett flertal etablerade kvalitetsregister och andra nationella undersökningar som kan användas medan det helt saknas nationella data inom RoF. Som ett gemensamt mål i det balanserade styrkortet för 2016 finns att alla verksamheter identifierar sina viktigaste kvalitetsparameterar. Dessa kommer framöver att ligga till grund för att följa upp kvaliteten på verksamhets-, områdes- och organisationsnivå. 24
11.5.1 Hälsa och vård 11.5.1.1 Nationella patientenkäten En gång per år genomförs på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL) en nationell undersökning om patienters upplevelser av vården på landets vårdcentraler 3. Undersökningen bygger på ett antal frågor som grupperas i olika områden som t.ex. Respekt och Bemötande, Tillgänglighet, Emotionellt stöd m.fl. I Figur 3 visas medelvärden av Bräcke diakonis vårdcentraler i förhållande till medelvärdet för alla vårdcentraler i hela Sverige. Variationen av våra vårdcentraler visas med felstaplar där den övre gränsen är det högsta och den nedre gränsen det lägsta värdet i respektive indikator. Figur 3. Nationell patientenkät primärvård 2015. Medelvärden för Bräcke diakonis vårdcentraler i jämförelse med medelvärdet för hela Sverige. Variationen anges med högsta och lägsta värde i varje indikator. Data från patientenkat.se Resultaten visar att våra vårdcentraler ligger i snitt över medelvärdet gällande Respekt och Bemötande samt Tillgänglighet. Däremot ligger vi tydligt lägre inom Information och Kunskap samt Emotionellt stöd. Övriga indikatorer (Delaktighet och Involvering, Kontinuitet och Koordinering, Helhetsintryck) ligger runt medelvärdet. 3 Läs mer på patientenkat.se 25
Den nationella undersökningen 2015 skiljer sig från tidigare år varför det är svårt att jämföra över tid. Det finns dock några indikatorer som har mätt samma område fast på olika sätt. Vi har beräknat skillnaden mellan 2015 och 2014 års resultat för dessa indikatorer för alla vårdcentraler i Sverige och jämfört dessa med våra egna vårdcentralers resultat för samma period. Differensen visar alltså inom vilka områden våra egna vårdcentraler har varit bättre än snittet och var vi har varit sämre. Tabell 2 visar att våra vårdcentraler har förbättrat sina resultat inom bemötande och tillgänglighet och försämrats inom områden Delaktighet, Information och Helhetsintrycket. Tabell 2. Skillnaden mellan 2015 och 2014 års patientenkät hos Bräcke diakonis vårdcentraler i förhållande till medelvärdet för alla vårdcentraler i Sverige. Siffrorna anger förändringen i andelen positiva svar där positiva värden () betyder att Bräcke diakonis vårdcentraler var bättre och negativa värden ()att de var sämre än medelvärdet. Bemötande Delaktighet Information Tillgänglighet Helhetsintryck 7-4 -10 6-7 Förbättringarna inom områdena Tillgänglighet och Bemötande är en stark förbättring mot föregående år och ett direkt resultat av förra årets strategier. 11.5.2 Rehab och funktionshinder Inom verksamhetsområdet Rehab och funktionshinder använder flera verksamheter olika patientenkäter och synpunktslådor för att utvärdera sin verksamhet. Även brukar- och närståenderåd är utbredda arbetssätt. Rehabiliteringsverksamheterna gör regelbundna mätningar av livskvalitet med ett validerat instrument (EQ-5D). Resultaten av dessa undersökningar återkopplas lokalt till medarbetarna och har använts i det kontinuerliga förbättringsarbetet inom verksamheten. Det saknas dock strukturer och arbetssätt för att systematiskt och överskådligt sammanställa data för att kunna jämföra med liknande verksamheter eller tidigare år. Detta är ett utvecklingsområde för 2016. 26
11.5.3 Äldreomsorg och Hospice 11.5.3.1 Socialstyrelsens nationella undersökningar Socialstyrelsen genomför varje år en kommun- och enhetsundersökning samt undersöker vad de äldre tycker om äldreomsorgen 4. Undersökningarna har diskuteratas under ett antal år. Det finns bland annat svårigheter med att kommun- och enhetsundersökningen bygger på självrapporterade data och att många äldre har svårigheter att fylla i enkäter på grund av kognitiva nedsättningar. Resultat av dessa undersökningar kan därför bara användas för att visa grova skillnader och trender och behöver analyseras noggrant vad de betyder för respektive verksamhet. Figur 4. Bräcke diakonis verksamheters resultat i Socialstyrelsens nationella undersökningar inom äldreomsorgen 2015 samt jämförelser med medelvärdet för kommunerna Alingsås, Linköping och Stockholm och förändringen mot föregående år. Data från Nationella brukarundersökningen och Kommun- och enhetsundersökningen. Medelvärdet av Bräcke diakonis verksamheter ligger i 15 av 20 indikatorer bättre än medelvärdet i samma kommuner (Figur 4). Två av indikatorerna är omkring medelvärdet och tre indikatorer (Påverka tider, Information om förändringar, Sociala aktiviteter) är lägre än medelvärdet i kommunerna. Som ett resultat av förra årets satsningar på maten och läkemedelsgenomgångar ser vi att dessa två indikatorer tydligt har förbättrats mellan 2015 och 2014 (Figur 4). Områden som behöver utvecklas under kommande år är sociala aktiviteter, möjligheten att komma utomhus samt tillgången till sjuksköterska och läkare. 4 Läs mer på Socialstyrelsens undersökningar av äldreomsorg 27
11.5.3.2 Senior alert Senior alert 5 är ett nationellt kvalitetsregister inom äldreomsorgen som stödjer arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen. Arbetet bygger på att man regelbundet genomför riskbedömningar med varje individ, planerar åtgärder i vårdteamet och följer upp om åtgärderna har genomförts. Resultat kan sammanfattas i andelen av de äldre i en verksamhet som har fått respektive insats (Figur 5). Uppgifterna i Senior alert kan i vissa fall vara en underskattning av det verkliga arbetet i verksamheten eftersom inte alla insatser registreras i kvalitetsregistret utan bara i journalen. Figur 5. Bräcke diakonis verksamheters resultat från Senior alert 2015 (141201-151130) samt jämförelser medelvärde för kommunerna och förändringen mot föregående år. Andel boende med riskbedömningar (RB) anges i förhållanden till antal platser. Andel RB med risk avser andelen av de genomförda riskbedömningarna som visar risker. Andelar planerade och utförda åtgärdar anges i förhållande till de som hade risk. Uppgifterna avser riskbedömningar för alla riskområden tillsammans. Data kommer från kvalitetsregistret Senior alert. Bräcke diakons äldreboenden ligger under 2015 i hela processen bättre än medelvärdet för kommunerna. Det är dock en bit kvar till att 100 % av alla äldre med risk har fått en åtgärd planerad och utförd. Förändringen mot föregående år visar att andelen äldre som har fått riskbedömningar har minskat med över 20 %. Samtidigt ser vi en lätt ökning av äldre som har fått åtgärden planerad och en minskning för de som har fått åtgärden utförd. 5 Läs mer på senioralert.se 28
11.5.3.3 Svenska Palliativregistret I Svenska Palliativregistret 6 följer vi upp den sista tiden i livet. En uppsättning av indikatorer hjälper verksamheterna att förbättra den palliativa vården. I denna sammanställning har vi tittat på alla äldreboenden i Bräcke diakoni (Figur 6). Figur 6. Bräcke diakonis verksamheters resultat från Svenska Palliativregistret för 2015 (kvartal 4 2014 - kvartal 3 2015) samt jämförelser med medelvärden för alla äldreboenden i Sverige och förändringen mot föregående år. Data avser Bräcke diakonis äldreboenden utan Hospice Helhetsvården och kommer från Svenska Palliativregistret. Vi kan konstatera att Bräcke diakonis verksamheters resultat i 10 av 12 indikatorer ligger bättre än medelvärdet för alla äldreboenden i Sverige. Ett viktigt utvecklingsområde är arbetet med att förebygga trycksår där Bräcke diakonis verksamheters resultat ligger 15 % under snittet. När man tittar på förändringen mot 2014 kan vi se att arbetet med trycksår, behandling mot rosslig andning samt samtalet mellan läkare och patient respektive närstående har försämrats under 2015. Däremot ser vi tydliga förbättringar inom områdena behandling av illamående samt validerad smärtskattning. 6 Läs mer på palliativ.se 29
12 Strategier för det kommande året Med utgångspunkt av slutsatserna i denna rapport kommer vårt kvalitets- och patient- /brukarsäkerhetsarbetet under 2016 fokusera på följande områden: 12.1 Avvikelsehantering Konsolidera avvikelsehanteringen med gemensamma bedömningar av allvarlighetsgrad och datainsamling i gemensamma system Utveckla återkopplingen och analys av avvikelser inom verksamheterna 12.2 Mätningar och analyser Utveckla infrastruktur för mätningar för uppföljning av verksamheternas kvalitet inom hela Bräcke diakoni Utveckla kompetens hos medarbetare för att analysera resultat och prioritera åtgärder i det dagliga arbetet 12.3 Kvalitetsdialog Utveckla kvalitetsdialogen som verktyg för att synliggöra verksamheternas arbetssätt och kvalitet, identifiera förbättringsområden och skapa lärande tvärs genom organisationen. 12.4 Verksamhetsområdesspecifika insatser Hälsa och Vård Utveckla avvikelsehanteringen Analysera och åtgärda försämringen i patientupplevd kvalitet Rehab och Funktionshinder Systematisera och sammanställa befintliga mätningar Utveckla användningen av kvalitetsindikatorer på områdesövergripande nivå Äldreomsorg och Hospice Utveckla arbetet med sociala aktiviteter inom vissa verksamheter Se över tillgänglighet till sjuksköterskor och läkare Utveckla förebyggande arbetssätt för att undvika fall, undernäring och trycksår 30