Vi är chefer allihopa. En dag med D(-kompisarna. POSITIV Gärna en teatergrupp eller artist på stora ICA-tillställningar. inte sponsring.

BEKYMRAD Att både hinna omskola folk och ändå ha dem kvar till Nästa 1990 är ett svårlöst nummer problem. utkommer 23 mars Bengt-Arne Nilsson, driftchef DC Kristianstad Sidan 3 POSITIV Gärna en teatergrupp eller artist på stora ICA-tillställningar. Men kalla det inte sponsring. Sidan 10 Göran Nord, vd ICA E Nr 3 Torsdagen den 2 mars Exakt vad chefen sysslar känner ofta ledningsgruppen till. Hans Bäck på DC Helsingborg tänker dock ändra på den saken. Han har börjat bjuda in intresserade medarbetare att tillbringa en dag tillsammans med honom. Sidan 8 Rickard Mattsson från dataavdelningen t b, blev bäpen över DC-chefen Hans Bäcks digra arbetsdag som bestod av möten och butiksbesök från kl. 8 på morgonen till framåt midnatt. En dag med DC-chefen En dag med D(-kompisarna Henrik Svensson, Allan Kartsson och Peter Kartsson från djupfrystavdelningen får en lektion i kycklingstyckning av inbjudna Ulla Kartsson-Hedlin. FOTO: MATS SAMUELSSON Växjö arrangerade en programspäckad DC-dag. 185 av 220 medarbetare samlades en lördag för att bättre lära känna varandra, för att få en helhetssyn över DC och ICA samt för att fördjupa sina kunskaper inom sitt eget arbetsområde. Sidorna 6_ 1 Vi är chefer allihopa Thore Carlsson t v, är lagerchef samt frukt & gröntansvarig. Jan Prydahl fungerar som ställföreträdande snabbgrosscbef och har ansvar för djupfryst och Sära dig-programmet. FOTO: INGRID ROSENLUND Att vara chef betyder inte alltid att basa över en grupp människor. Den som har totalansvar för ett eget arbetsområde är också chef. ICA Snabbgross Syd i Växjö har elva medarbetare och samtliga är chefer. Det upplevs som stimulerande men krävande, dock klart bättre jämfört med att jobba som anonymt allt-i-allo. Sidan 8

2 ICA kontakten Nr 3 Mats Å st rom fick ett "chefsjobb" direkt efter skolan på snabbgrossen i Växjö. ICA Frukt & Grönsaker Timo Karlsson tillträdde den 27 februari 1989 befattningen som avdelningschef Storhushåll. ICA Essve 1989-05-01 utnämns till vd för ICA Eol Affärsinvest AB. Gunnar Olofsson kommer i fortsättningen att verka som kommersiell rådgivare åt såväl Affärsinvest samt på sikt även åt ICA Eols koncernledning. Organisationen inom HK betr Kontorsservice (post- växeltryckeri- HK- dataoperatörer/ku-funktionen) som tidigare var fördelad mellan adm- och pers-avdelning är fr o m 1989-03-01 samordnad på så sätt att en särskild kontorsservicefunktion inrättats inom personalavdelningen. Till.Kontorsservice överförs den praktiska handläggningen av inventarier (inköp, flyttningar etc) som sorterar direkt under chefen för Kontorsservice, Anders Fahlén på adm avdelningen vid HK är fr o m 1989-03-01 direkt underställd adm direktören med ansvar för den koncernmässiga policyn betr kontorsutvecklingsfrågor. Han ansvarar dessutom för lokaldisponeringen av kontorsutrymmen i Kallebäcksfastigheten. Göte Ekström, chef för Wickmans Storköksföretag i Malmö, är fr o m den 1 mars projektansvarig för ICA-företagens gemensamma storhushållsverksamhet (ICA Storhushåll) gällande Disponent Torsten Engevik, med ansvar för administration på huvudkontoret i Stockholm, har fr o m den 1 januari 1989 utnämnts till direktör. Torsten Engevik ingår sedan tidigare i företagets ledningsgrupp. Disponent Stefan Gideskog, chef för distributionscentralen i Stockholm, har fr o m den 1 januari 1989 utnämnts till direktör. Disponent Urban Malm, chef för distributionscentralen i Östergötland, har fr o m den 1 januari 1989 utnämnts till direktör bl a leverantörsavtal, Disponent Hans Carlson, chef för distributionscentralen på Gotland, har from den 1 januari 1989 utnämnts till direktör. ICAEol Nuvarande chefen för ICA Eol Affärsinvest AB, Gunnar Olofsson, lämnar sin tjänst 1989-04-30. Som efterträdare har utsetts Owe Krook som from branschoch kundkontakter. Placeringsort blir också i fortsättningen Malmö. Han kommer dessutom att arbeta som konsult i storköksfrågor inom ICA Eol. Ny t f chef för Wickmans med tillträde 1989-03-01 är Gert Gustafsson, Kungälv, som varit Eolanställd 1975-81 på HK:s Detaljhandelssektor och 1981-1983 inom Olegruppen. De senaste Efterfrågat: Ett jobb med kvalitet Lönen får en alltmer underordnad betydelse. Det som avgör om Per idag nappar på ett jobb på frukt- och gröntlagret är ett flertal andra faktorer. Kompisarna, miljön, chefen, möjligheter till utbildning och vidareutveckling samt själva uppläggningen av arbetsuppgifterna, förklarar Per. Därmed är inte sagt att jag jobbar för vilken lön som helst. Men jag föredrar en juste arbetsplats där jag får mindre betalt framför ett trist ställe där de erbjuder några hundralappar mer. Hade Per sökt samma sorts jobb på 60-talet och framfört sådana önskemål och förväntningar så hade chefen spärrat upp ögonen, skakat på huvudet och svarat: Vem tror du att du är, unge man? Du har ingen utbildning att tala om, ingen tidigare praktik, är inte släkt med disponenten (detta bara tänkte han) och vill ha ett jobb som inte ens en blivande vd skulle göra anspråk på. Du måtte vara från vettet! Ja, det var då det. åren har han varit egen företagare. ICA Hakon Sture Boström, chef för distributionscentralen i Sundsvall, kommer av hälsoskäl att vara borta från sin tjänst i två månader. Under Sture Boströms frånvaro kommer Per-Axel Folcker, idag huvudproduktchef för kolonialvarusortimentet vid huvudkontorets marknadsfunktion, att upprätthålla tjänsten som DCchef i Sundsvall. Under Per-Axel Folckers tjänstgöring i Sundsvall kommer Björn Eklind, marknadschef vid DC Uppsaka, att arbeta vissa dagar per vecka vid huvudkontorets marknadsfunktion. Sten-Ove Angmo tillträdde den 1 mars 1989 en befattning som byggnadstekniker vid Hakonbolaget AB. Sten-Ove Angmo kommer närmast från NPL Bygg AB i Västerås. Håkan Carlsson, DC Örebro, har utsetts till lagerchef vid nämnda DC. Håkan Carlsson kommer att ansvara för avsnitten färskvaror, chark och djupfryst. Befattningen har tillträtts. Thomas Holten, DC Östersund, har from den 1 februari 1989 utsetts till lagerchef vid nämnda DC. Thomas Holten ansvarar för varugrupperna färskvaror, djupfryst samt frukt och grönt. Kjell Jacobsson, DC Östersund, har from den 1 februari 1989 utsetts till försäljningschef special vid nämnda DC. Kjell Jacobsson har tidigare innehaft en befattning som konsult vid detaljhandelsavdelningen, Östersund. Vad är det egentligen som har hänt under de senaste 25 åren? Ont om arbetskraft var det även då. Där ligger alltså inte skillnaden. Mycket kort sammanfattat kan man säga att den tekniska utvecklingen har skapat både renare och fysiskt mindre påfrestande jobb. Den största förändringen har dock skett genom att man under årens lopp upptäckt människan bakom arbetskraften. Människan med en kropp som inte tål vad som helst, människan med känslor, förväntningar och målsättningar och människan som automatiskt arbetar effektivare när hon känner sig frisk, harmonisk och motiverad. Svante Karlsson har fr o m den 1 februari 1989 åt erans t allt s i företaget som marknadschef vid DC Östersund. Svante Karlsson som tidigare innehade befattningen som avdelningschef vid DC Östersund kommer närmast från Pripps i Östersund. Stefan Larsson har tillträtt en befattning som konsult vid detaljhandelsavdelningen, DC Skövde. Stefan Larsson kommer närmast från en befattning som distriktschef vid Malaco. Bengt-Arne Lindberg, DC Östersund, har from den 1 februari 1989 utsetts till lagerchef vid DC Östersund. Bengt-Arne Lindberg ansvarar för varugrupperna kolonial, special och storhushåll. För att avdelningens beteckning bättre skall beskriva avdelningens ansvar och arbetsuppgifter kommer den hittillsvarande organisationsavdelningen vid HK i fortsättningen att kallas Avdelning för logistikutveckling. ICA AB Lännart Södergren, chef för Speditionsavdelningen, har utnämnts till disponent. Jan-Åke Johansson har utnämnts till administrativ chef och disponent. Han har tidigare Sten-Ove Angmo Lännart Södergren läddra igenom detta num- >mer av ICA-kontakten. Inte mindre än sex reportage handlar om olika åtgärder som vidtagits för att få ICAs medarbetare att trivas på sina arbetsplatser. Det ordnas DC-dagar med utbildning, inbjuds till en dag med DC-chefen, erbjuds förebyggande hälsovård, arbetsrotation, egna ansvarsområden och en del annat. S nabbgrossen i Växjö är ett utmärkt exempel på en modern arbetsplats. (Det finns säkert fler.) Här arbetar sammanlagt elva personer. För 25 år sedan hade det varit en lätt match att basa över en liten grupp på tio personer. Chefen var då ofta den person som jobbat längst inom företaget, han visste precis hur saker och ting skulle skötas, och tio man gjorde som han sa. Dagens chef har dock delegerat jobbet och arbetar hand i hand med tio avdelningschefer i- stället för tio anställda. Att pussla ihop ett välfungerande system med naturligt avgränsande ansvarsområden, som givetvis också anpassats till respektive medarbetares kunskaper och intressen, tar tid och tålamod samt kräver mycket tankearbete. Men det är värt besväret. Idag trivs samtliga elva chefer på snabbgrossen med sina jobb. Deras insatser behövs och det känns stimulerande. Dessutom finns där en stor risk att även omsättningen ökar. tttfi U c/ ^sl&*<ud2ou^u varit chef för redovisningsfunktionen inom företaget. Inga Aatolainen har fr o m 3 april anställts som chef för redovisningsfunktionen. Hon kommer närmast från Atlas Copco. ICAEol Butiksdatakonsult till DC Malmö. Närmare upplysningar lämnas av Roland Gunneflo eller Lars Rehn, tel 031-83 50 00. Administrav chef till DC Växjö. Kontakta Egon Pelle Pettersson eller Carlaxel Peterson för närmare besked, tel 0470-201 00. ICA Hakon Redovisningsassistent till redovisningsbyrån på DC Järna. Ring Elisabeth Bengtsson för närmare upplysningar, tel. 0755-791 00. Jan-Ake Johansson Inga Aatolainen Timo Karlsson Torsten Engevik Stefan Gideskog Urban Malm Hans Carlson Göte Ekström Gert Gustafsson Svante Karlsson Stefan Larsson

ICA kontakten Nr 3 3 Alla tänkbara lösningar diskuteras Erne Ramnemark från HK:s personalavdelning t b, diskuterar Kurt Ohlins framtid. Kurt bar varit anställd i 30 år hos ICA Eol, är i 60-årsåldern och tycker det känns svårt att behöva flytta till Malmö där man bar vakans på postavdelningen. Varenda internannons studeras noggrant. År det bär nigot för dig, undrar fr v Handelsordförande Kurt Lindgren och HT i-ordförande Henry Olsén. Men Petra Lindahl har redan bes töm t sig för att börja arbeta inom vården. Hon får ta tjänstledigt någon månad för att pröva på. Tre månader har förflutit sedan det bittra beslutet om nedläggningen av DC Kristianstad tillkännagavs. Under den tiden har man pratat, diskuterat, förhandlat och försökt komma på olika lösningar för att hitta nya jobb åt de 130 medarbetare som i mars 1990 blir arbetslösa. Det har varit en mycket jobbig tid för medarbetarna på DC Kristianstad. Både för dem som med ljus och lykta letat efter nya och helst meningsfulla jobb samt för dem som skall hjälpa och stötta: DC-chefen, avdelningscheferna, representanter från HK:s personalavdelning och inte minst fackets förtroendevalda. Aldrig i mitt liv har jag pratat med så många människor under så kort tid om så många angelägna ärenden, säger Handelsordföranden Kurt Lindgren. Samtidigt som tiden varit mycket påfrestande har den också varit oerhört lärorik. Dessbättre kan man nog påstå att den värsta chocken är över idag. Alla har börjat tänka realistiskt och konstruktivt och den fina stämningen har också återvänt. DC Kristianstad kan för övrigt ståta med den bästa volymutvecklingen och den bästa lönsamheten inom ICA Eol under 1988, vilket känns både underbart och bittert samtidigt. Tjänstledighet I mitten av januari fattades det definitiva beslutet om det så kallade tjänstepaketet. Vissa funktioner som Marknadsservice, Medlemsservice, Specialvaruavdelning samt Detaljhandelsavdelning med ansvar för Kristianstad/Blekinge-sektionen kommer att finnas kvar när den övriga DC-verksamheten flyttar till Växjö. Vid MBL-förhandlingar beslutades om vilka personer som kommer att sköta de här uppgifterna, allt som allt 20 befattningar, fortsätter Kurt Lindgren. Visst har beslutet utsatts för en del kritik men det är väl rätt naturligt att avundsjuka uppstår i sådana här krislägen. Samtidigt måste man också inse att inte vem som helst kan placeras exempelvis på ett jobb som originalare på reklamavdelningen. Men vi försöker göra allt som står i vår makt för att hitta lösningar även för våra övriga medarbetare. Man har till och med möjlighet att ta tjänstledigt under någon månad för att testa ett annat jobb. Ett mycket generöst erbjudande som redan börjat utnyttjas av ett antal medarbetare. Det i sin tur har dessvärre skapat nya problem, nämligen att hitta ersättare åt dem. Paradoxalt nog är vi redan nu ute med annonser där vi söker mer folk, både som sommarvikarier och ersättare till dem som börjar på nya jobb under de närmaste månaderna. En ny chans Medan facket och personalavdelningen på HK oavbrutet diskuterar olika lösningar försöker DC-chefen Sven Nederstedt hitta jobb genom sina kontakter: Vid varje telefonsamtal och varje möte med folk från andra företag tar jag upp frågan: Behöver ni möjligen en ny, duktig medarbetare inom den närmaste tiden? Synd bara att folk inte vill eller kan flytta på sig. allt skulle vara så mycket enklare då, för det finns ju jobb på annat håll, menar Sven Nederstedt. Är man modig och bestämmer sig för att se situationen ur positiv synvinkel kan man ju faktiskt sadla om helt och ta ett jobb som man kanske tidigare bara drömt om. Varför inte se det som en ny möjlighet? En av våra medarbetare tänker till exempel pröva sin lycka inom klädbranschen. Tufft, tycker jag Text och foto: Ingrid Rosenlund Svett, saft och bullar På grund av den dåliga snötillgången kommer betydligt färre människor att åka Vasaloppet i år. Men bland dem som radar upp sig i startfållan i Salen kommer Hans-Åke Hansson att befinna sig. Till vardags är Hans-Åke Hansson expeditör på DC Kungälv men också en passionerad skidåkare. År 1976 gav han sig ut i vasaloppsspåret för första gången och nu gör han sitt fjortonde lopp på råken. Ibland har det suttit hårt åt men hittills har han kommit i mål varje år. Ditt värsta lopp? Det var nog det första. Dels var jag ganska otränad och dels glömde jag bort maten på morgonen. Först efter två och en halv mils åkning fick jag något i mig. För två år sedan var kylan problemet. Det var över 40 grader kallt ute på myrarna. Vad äter och dricker man? För min del mest bullar, saft och sportdryck. Hur fort åker du? Inte särskilt fort men jag brukar ha några tusen åkare bakom mig. Alla som åker på segrartiden plus 50 procent eller bättre får en medalj men så långt har jag ännu inte nått. Lycka till då! Tack! För jämförelsens skull bör nämnas att man Någon vasaloppsmedalj bar Hans-Åke Hansson ännu inte lyckats erövra. Däremot bar han gott om de diplom som bilden visar. numera med hjälp av "skridskoåkning" sprängt fyratimmarsvallen. Det innebär att man för att få medalj måste åka de 89 km på mindre än sex timmar. Gör det den som kan! Duka och Önskebutikerna blir ett HJALMAR BLOMOVIST De båda fackhandelskedjorna Duka- Butikerna AB och Önskebutikerna AB har från och med den 1 mars gått samman i ett företag, Duka-Önskebutikerna AB. All operativ verksamhet övertas från detta datum av önskebutikernas ledning och personal. Vd för det nybildade företaget blir önskebutikernas nuvarande vd, Göran Lindblad. Den nya fackhandelskedjan för glas och porslin består av 104 butiker och når en marknadsandel på 24 procent. Den budgeterade omsättningen för 1989 är 540 miljoner kronor. Samgåendet var en naturlig utveckling. En stark tackhandelskedja är att föredra framför flera mindre om vi vill ha bra villkor från fabrikanterna, säger Lars-Gunnar Hansson. Rationaliseringsvinster genom bland annat ett väl utbyggt centrallager, anges som en av anledningarna till sammanslagningen. För Hjalmar Blomqvist i Linköping som redan i dag fungerar som grossist för Önskebutikerna, innebär det en kraftig ökning av lagervolymen. Vi räknar med att lagervolymen kommer att öka med 50 procent på två år, säger Lars-Gunnar Hansson, vd på Hjalmar Blomqvist. Hur vi skall få plats med det i våra befintliga utrymmen blir nästa fråga som måste lösas.

ICA Nr 3 Storhushållavdelningen på DC Skövde firade sin ettåriga födelsedag med att överträffa alla prognoser. Undra på att stämningen är munter bland personalen. Främre raden fr v Ulla HeUgren, Claes Hallstensson, Christina Kling. Bakre raden fr v Agneta Karbelius, Gunilla Spångberg, Berndt-Olof Johannesson, Göran Johansson och Anneli Eliasson. ICA HAKON För drygt ett år sedan startade DC Skövde sin storhushållavdelning. Med sig i bagaget hade man 270 av Heidenborgs tidigare kunder och en omsättning på 50 miljoner kronor. Under 1988 omsatte avdelningen 65 miljoner och prognosen för 1989 pekar på 80 90 miljoner. Det har med andra ord varit ett framgångsrikt år för Storhushåll och det är inte att förundra sig över att det råder en munter stämning när ICA-kontakten kommer på besök. Men den som tror att den gynnsamma utvecklingen gått av sig själv tror fel. Den första tiden tyckte jag att vi jobbade både dag och natt, säger inköparen Göran Johansson. Själv hade jag tidigare jobbat tolv år på charkavdelningen där det var rutin och ett jämnt tempo som gällde. Här händer det alltid saker och då handlar det om snabba ryck. Men sammanhållningen på avdelningen är god och vi ser alltid framåt, aldrig bakåt. Slagsmål Det är många som slåss om kunderna i skaraborgsområdet. Konjunkturläget för storhushållskunderna är i allmänhet Ett fantastiskt första år! gynnsamt och rent distributionsmässigt är området lättarbetat. Trots detta gäller det att alltid vara på hugget och försöka tillgodose kundernas önskemål. Man vet aldrig vad som kan hända, säger konsulenten Berndt-Olof Johannesson. Verkligt uppskattad hjulgåva, säger både Einar Clasén t v och Ingvar Landström. Kunderna har ingen uppsägningstid utan läget kan helt förändras över en natt. Mycket jobb För de verkligt stora kunderna är det anbudsförfarande som gäller. På storhushåll lägger man ner hundratals arbetstimmar för att kunna lämna ett attraktivt men ändå realistiskt anbud. De stora anbudskunderna är för vår del just nu landstinget och regementena T2 och P4. Vi levererar till dem för närvarande men man vet ju aldrig vad som kan hända. Priserna är redan nu så lågt pressade som det går, så i stort sett är det servicedelen som fäller avgörandet. Trots ovissheten på anbudssidan ser vi med tillförsikt fram emot 1989. Förlorar vi någon anbudsstrid så kan vi i alla fall trösta oss med att vi gjort vårt absolut bästa, Med kaffe och tårta, vackra blommor och varsin femväxlad cykel tackades nyligen två verkliga trotjänare på snabbgrossen i Jönköping. I drygt 40 år har de varit anställda inom ICA Eol. De båda veteranerna är eniga om att det fria och rörliga jobbet tillsammans med trevliga arbetskamrater starkt bidragit till de många anställningsåren. Einar Clasén började sin ICA-bana i Värnamo, arbetade som lagerchef i Tranås innan han kom till DC Jönköping som transportchet. Mar DC flyttades till Växjö erbjöds han Kesko säljer BOB-produkter BOB INDUSTRIER Kesko, ICA:s motsvarighet i Finland, har kommit överens med BOB om att sälja deras produkter i Finland. Det är i första hand fyra slags saft som kommer att finnas i de finska butikerna, men även marmelad skall vi erbjuda konsumenterna, säger BOB:s vd Lars-Gunnar Lann. Saften tillverkas i Finland då export från Sverige inte är ekonomiskt möjligt på grund av de införselkostnader tull slutar Berndt-Olof Johannesson. Även på lagret är man nöjd med utvecklingen under det första året. Så här säger Urban Fasth på fryslagret: I stort sett har det varit ett bra år. Antalet kunder har ökat och vi har haft fullt upp med jobb utan att ha behövt arbeta alltför mycket övertid. Tyvärr har vi redan växt ur de nya lokalerna. Trots att vi skurit ner sortimentet är vi fortfarande trångbodda. Text och foto: Sven Wesström Einar och Ingvar arbete på den nyöppnade snabbgrossen. Snabbgross är roligare än DC, tycker Einar. Direktkontakten med kunderna är stimulerande och gör också att man känner ett större ansvar för att varorna finns på plats. Ingvar Landström har under alla åren varit verksam i Jönköping. Han började med att packa småkollin till handlarna. Sedan var han under många år varumottagare, ända tills DC lades ned. Då fick också han, tillsammans med de tio som varit anställda längst, möjlighet att börja på snabbgrossen. Sin nya cykel har han redan invigt. Jag cyklar till jobbet varje dag, säger han. Kul med två extra växlar. Min gamla hade bara tre växlar. och sockeravgift som läggs på dessa produkter. Marmelad däremot kan vi leverera från Sverige, beroende på att råvarorna, apelsin och boysenbär, (ett bär från Nya Zeeland) inte förekommer i Finland. BOB:s försäljning i Finland kommer att ske på ett sådant sätt att den svenska gränshandeln inte skall irriteras eller ta skada. Vi är mycket nöjda med 1988 ICA ESSVE Med en partihandelsförsäljning på 4 257,8 miljoner kionor och en omsättningsökning på 12,4 procent kan medarbetarna på ICA Essve glädja sig åt att 1988 blev ännu ett framgångsrikt år. Vi är mycket nöjda, säger Fabian Wrede, marknadschef och vice vd på ICA Essve. Utvecklingen på butikssidan har varit fantastisk, framför allt i Stockholm där vi också har den största ökningen. Den höga nyetableringstakten är en av anledningarna till vårt fina resultat. Men också "identiska" butiker visar en volymökning. Även DC Östergötland och DC Gotland redovisar volymökningar. Ett starkt säljprogram och våra så kallade lyft för de olika varugrupperna har säkert också bidragit, fortsätter han. För butikerna blev volymökningen förra året fyra procent och för partihandelsledet blev den ännu större, mellan fem och sex procent. Också för dotterbolaget Jeppsson & Co AB blev 1988 ett bra år med en försäljningsökning på 15,8 procent. Fabian Wrede förklarar det positiva utfallet med att Jeppssons höga servicegrad och satsning på kvalitet helt tydligt givit utdelning. En stark prestation på en kräsen men oerhört viktigt marknad. Debatt kring 90-talets butik KÖPMANNATJÄNST Alldeles i slutet av förra året inbjöd Köpmannatjänst ett större antal representanter för ICA-handlarna, regionföretagen och ledande leverantörer till ett seminarium i Västerås. Tillsammans med våra egna deltagare blev det en församling om ca 120 personer, rapporterar informationschefen Göran Sandberg på Köpmannatjänst. Först fick gästerna lyssna på ICA-förbundets ordförande Rolf-Erik Hjertbergs inledningsanförande och sedan följde kvällens estraddebatt. Temat för debatten var "90-talets butik vad får den kosta?" Investerings- och driftkostnaderna har under de senaste åren ökat i en takt som gör att det är viktigt att noggrant överväga byggkostnader, kostnader för utrustning och kundservice vid en nyetablering eller förändring av en butik så att rätt investeringsnivå erhålls.

ICA kontakten Nr 3 5 ICA-inget för ungdomar? Är ICA ointressant som arbetsplats för dagens ungdomar? Det undrar man då och då när det blir fråga om rekrytering av personal främst på lagersidan. IC A-kontakten refererar här en studie från DC Växjö som rör personalförsörjning, främst inom ICA. Ett onekligen aktuellt diskussionsämne. Ann-Marie Morstedt, personalchef på DC Växjö, har hållit anföranden och funderat kring dagens anställningssituation och även försökt se fram mot morgondagens. "Förgubbning" Först konstaterar Ann-Marie att de största rekryteringssvårigheterna gäller kollektivsidan, lagerpersonal och chaufförer, men troligt är att om några år kommer även tjänstemannasektorn att drabbas. Detta senare antagande bygger hon på statistik, som säger att den så kallade "förgubbningen" accentueras ju längre tiden går beroende på att personalomsättningen inte är lika hög för tjänstemän som för kollektivanställda. I dag är det inga större problem att rekrytera arbetskraft till tjänstemannasidan. I många fall sker besättningen av tjänster via internrekrytering. Vid extern rekrytering är det många ansökningar till varje ledig plats. En tredjedel slutar Svårigheten att anställa och kunna behålla yngre personal på kollektivsidan belyses av en SIFO-undersökning från 1987, gällande industrin som Ann- Marie nämner. Den visade, att en tredjedel av de ungdomar som vid en viss tidpunkt anställdes slutade inom tre månader. Orsaken var bl a monotonin i arbetet och dåliga individuella utvecklingsmöjligheter. Lönen var inte den dominerande orsaken till avhoppen. En likartad utveckling inom ICA bör vi försöka bromsa, säger Ann-Marie, men tyvärr visar åldersfördelningen i dag och anställningstidernas längd för chaufförer och lageranställda en helt annan bild. Av det digra underlag, som Ann-Marie tagit fram kan bl a konstateras, att mellan 12 och 48 procent av de kollektivanställda slutar inom ett år efter det de börjat. Procentsatserna avser anställda inom olika avdelningar på lagret. Tjänstemän som slutar inom ett år efter det de anställts utgör endast fem procent. När det gäller åldersstrukturen så är den för kollektivanställda enligt följande: 18 25- åringar, 46 procent. 46 år och däröver, 14 procent medan tjänstemännen har dessa siffror: 18 25-åringar, 9 procent. 46 år och däröver, 45 procent. Hård konkurrens Inför 2000-talet förutspår Ann-Marie, med tillgängliga prognoser som underlag och egna funderingar, att ungdomar blir "bristvara'' och de äldre blir allt fler. Konkurrensen om de yngre hårdnar och det kanske kan resultera i att intresset hos de unga att skaffa sig kvalificerad utbildning minskar. Här ställer Ann-Marie några viktiga frågor: Är ICA och dess distributionscentraler arbetsplatser som är attraktiva för ungdomarna? Finns det kapacitet för internutbildning? Är arbetena på driftssidan så organiserade, att den äldre arbetskraften orkar hänga med i de förändrade förhållandena? Är det dags att rekrytera nya grupper, t ex kvinnor till tidigare manliga yrken, utländsk arbetskraft, äldre samt handikappade? För att de två senare grupperna arbetstagare skall bli helt accepterade krävs troligen ganska omfattande attitydförändringar på många håll. Nytänkande För att kunna bibehålla en god service från DC till kunder Hans Lindell, produktchef på ICA Eols specialvaruavdelning i Göteborg, har gått i pension. Nära 30 år det fattades bara ett par månader har han ägnat åt textilier inom ICA, först i Helsingborg och Västerås och senare i Göteborg. Jag har arbetat med så gott som allt utom strumpor under alla dessa år, berättar Hans Lindell. Ändå har jag Ann-Marie Morstedt ger ILAs chefer en allvarlig tankeställare. FOTO: ANNELIE RINKEBORN behövs översyn och nytänkande när det gäller arbetsorganisation, till exempel mer jobbrotation, säger Änn-Marie. Även stimulans- och belöningsfrågor, samt lön, bör ägnas uppmärksamhet. Till sist konstaterar Ann- Marie, att allt detta är väsentliga frågor som snarast möjligt måste tas upp till diskussion i många sammanhang för att förhoppningsvis leda till genomförbara åtgärder. Nils Glaveby Hans 30 år på special aldrig tröttnat på varugruppen som sådan. Det har varit en intressant tid med mycket omväxling. Vad anser du som expert om strump- och undertrikåförsäljning i livsmedelsbutiker, är det en riktig satsning? Definitivt. Jag anser att det alltid bör finnas ett bassortiment av bra kvalitet och god passform, varor som kunden i ICA-butiken känner igen och kar. lita på. Der blev blommor och presenter och ett varmt tack för många trogna år då Hans Lindell gick i pension. Modell "Livslinjen" populär ICA ESSVE Volvokoncernens omtalade friskvårdsprogram "Livslinjen" är inte längre en intern företeelse nu praktiseras idéerna på flera företag i landet. Det är inte den fysiska träningen som är målet, säger Sigrid Hedén, friskvårdschef på Volvo, utan vart den leder. I personaltidningen Volvo Nu redogör Sigrid Hedén för sin syn på friskvård. Hon förfäktar idén att det inte enbart gäller att äta mindre och röra sig mer, utan det handlar om en helhetssyn på människan. Man vill skapa mentala marginaler, mod och självkänsla samtidigt som fysiska problem rättas till eller elimineras. "Friskvård är personalutveckling". Varje deltagare i Livslinjen testas fysiskt, matvanorna gås igenom och det utmynnar i ett personligt friskvårdsprogram. Förutom hjälp till Volvos egen personal anordnas kurser för externa företag som vill få friskvårdshandledare utbildade enligt modell Livslinjen. Syster Marie Nylow, företagssköterska för Essve-anställda i Stockholm, säger så här om Sigrid Hedéns arbete och hennes syn på friskvård: Den helhetssyn på människan som Sigrid Hedén förfäktar ansluter jag mig oreserverat till. I något mindre skala arbetar vi med samma inriktning i vårt hälsoprogram, som vi kallar "Hälsoprofilen". Vi har dock inte lika stora resurser och möjligheter till uppföljning som finns hos Volvo. En kombination av friskoch sjukvård är vad vi eftersträvar. Vi vill arbeta i förebyggande syfte och vi ägnar oss naturligtvis åt direkt sjukvårdande uppgifter. Vad gäller friskvården är det i många fall så, att' 'det är de redan frälsta" som främst anammar vårt budskap. Friskvård med tester, kostråd och arbetsplatsförbättringar ligger i tiden och med totalsyn på den anställde bör vi kunna nå bättre hälsa, välbefinnande och livslust. Nils Glaveby Trygg Hansa har för sina anställdas barn inrättat eget dagis i omedelbar närhet till arbetsplatsen. Föräldrarna själva är mycket positiva till initiativet och företagsledningen anser att det med en sådan förmån blivit lättare att rekrytera personal. ICA-dagis något för dig? Gunnel Bergman Inköpare Jeppsson & Co AB, ICA Essve: Ja, absolut och fördelarna är flera. Man får mer tid för barnen eftersom restiden blir gemensam och barnens tid på dagis blir därmed också kortare. Närheten till varandra om något skulle hända är ytterligare ett plus. Sören Eriksson Administrativ chef DC Uppsala, ICA Hakon: Ja, inte för egen del men många av våra medarbetare skulle säkert uppskatta det. Nu är vi en liten arbetsplats och frågan är om vi skulle kunna driva det i egen regi. Ett alternativ vore att samordna det med andra företag. Anitha Andersson VD-sekreterare BOB Industrier AB, Kumla: Ja, det skulle bli mindre jäkt när man slipper åka till olika ställen för att lämna barnen. Kontakten med andra barnföräldrar skulle förmodligen öka liksom barnens kontakt med föräldrarnas arbetsplats. Roland Sahlberg Servare Expeditör DC Kungälv, ICA Eol: Nej, jag behöver det inte eftersom min fru är kommunal dagmamma. Men idén är bra. Att ha jobb och dagis i närheten av varandra spar tid och gör det mindre stressigt för alla parter.

ICA kontakten Nr 3 6 ic* kontakten Nr 3 7 Lyckad DC-dag i Växjö Det som händer, det händer på DC Växjö. Det hävdar, inte utan stolthet i rösten, DC Växjös handelsordförande Rolf Karlsson. Nu senast arrangerades en DC-dag och succén var given. Gemensam frukost och lunch, information och olika föredrag lockade en överväldigande majoritet av de anställda att offra åtskilliga lediga lördagstimmar. Idén till DC-dagen fick man från en tidigare lyckad satsning för färskvaruavdelningen. Sedan dess hade önskemål uttryckts om en liknande dag för hela DC. Varierat program På djupfry stavdelningen fick deltagarna lära sig bur man delar en kyckling ocb vid lunchen gavs flera exempel på hur fågel kan anrättas. Kursledare Utta Karlsson-Hedin från Kronfågel övervakar att allt går rätt till. Elever är fr v Henric Svensson ocb Alla Karlsson. AUvarstyngda eller bara morgontrötta? Klockan halv nio samlades medarbetarna i motionshatten där Egon Pelle Pettersson hälsade välkommen. Sista lördagen i januari välkomnade DC Växjö sina medarbetare som gäster på den egna arbetsplatsen. De bjöds på frukost och ett inledningstal av DC-chefen Egon Pelle Pettersson innan det var dags för en timmes information från Företagshälsan. Därefter delades personalen in i grupper för avdelningsvis information. Transportavdelningen hade till exempel bjudit in en polis från länstrafikgruppen och på färskvaruavdelningen föreläste en hälsovårdsinspektör, berättar Rolf Karlsson. Vi fick själva välja vilken grupp vi ville tillhöra, men helst skulle det finnas någon form av samhörighet med det vi arbetar med, förklarar han. Efter lunch med en uppskattad underhållning av flickor från musikskolan, gick ordet till en ICAhandlare. Succé Ett inslag som verkligen gick hem hos publiken, säger Egon Pelle Pettersson. I skämtsamma ordalag framförde han sina åsikter om hur han som köpman upplever sin DC. Egon Pelle Pettersson är mycket nöjd med DC-dagen och tvekar inte att ta ordet succé i sin mun. Som chef är det viktigt att kanna att jag har medarbetarna med mig. Jag är oerhört glad över att så många ställde upp. Av 220 medarbetare kom 185 och de som uteblev hade laga förfall. Kanske kan man tolka det stora intresset som att många är intresserade av sitt jobb och gärna vill utvecklas vidare? En av tankarna bakom dagen är att ge personalen möjlighet att lära sig mer om sitt eget jobb och att öka insikten om jobbet, instämmer Egon Pelle Pettersson. Men lika viktigt är att personalen får tillfälle att föra fram synpunkter och åsikter om sina jobb. Dessutom hoppas vi att personalen skall lära känna varandra bättre och att nya kontakter knyts, också över avdelningsgränserna. Ingen engångsföreteelse. För DC Kalmar finns sedan tidigare redan ett beslut om en egen DC-dag, förmodligen senare i vår eller tidigt i höst. Och på DC Växjö skulle ingen ha något emot att en gång till få uppleva en sådan lyckad dag. Varför inte när nya DC Växjö står färdigt, funderar Rolf Karlsson. Text: Annelie Rinkeborn Foto: Mats Samuelsson VIP-träff med basketfiickor ICA HAKON För en tid sedan bjöd Heidenborgs i Karlstad in ett 70-tal gatuköksägare från Värmland/Dalsland till en informationsträff. Medarrangör var Gatuköksgruppen från Malmö som är ett marknadsföringsorgan för gatuköksleverantörer. Ett attraktivt inslag i programmet var de målfarliga, serieledande tjejerna från Arvika Basketklubb, som gör fin reklam för Grillköket ICA Storhushålls samlade namn på gatuköksprodukter. Försäljningschef Berndt Jansson, stående till vänster om de spänstiga reklampelarna från Arvika, samt tränaren Göran Bredberg. t h vid Heidenborgs vn»-ti*ff. FOTO: MIKAEL PETERSEN Toppenprodukter, tyckte de inbjudna kunderna om både Heidenborgs Grillköksvaror och basketflickorna. t En lyckad kväll, som blev mycket uppskattad av våra VIPgäster, meddelar försäljningschef Berndt Jansson. Krediteringen halverad ICA HAKON På DC Järna har man den senaste tiden skärpt avgångskontrollen av frukt och grönt till butikerna samt vidtagit en rad andra åtgärder för att få en god utveckling för avdelningen. Vi kollar utleveranserna mycket noga, säger Anders Ejdeskog, inköpare på frukt & grönt, och den åtgärden tillsammans med expeditörernas omsorgsfulla hantering av produk- terna har gjort att krediteringarna sjunkit till hälften av vad de var motsvarande tid för ett år sedan. Konkurrensen från andra leverantörer är hård och vi akti- verar oss på olika sätt, bland annat har vi stärkt säljsidan med en tjänst. För att ytterligare öka köptroheten hos våra kunder har vi en tävling igång, som är indelad i tre klasser beroende på butiksstorlek och där god köptrohet premieras. De här åtgärderna tror vi skall bidra till en fin utveckling för vår avdelning, slutar Anders. Aktivare Special Martin Björk från HK i Göteborg föreläste om persondatorer. Stöd ocb hjälp hade han av kollegan Lena Aldin, närmast kameran. Inger Karlsson, Ingrid Råsmark, Sally Sundberg-Johansson ocb IngaBritt Bengtsson är intresserade åhörare. På transportavdelningen pratade polisman KjellKarsson om trafikregleroch arbetstidsregler. Lyssnar gör från vänster: Weine Wiberg, Jan-Olof Ultén, Per Ström ocb Christer Andersson samt närmast kameran Ove Svangren. ICA HAKON Kring runda bordet samlades från vänster Roland Johansson, Bert Karlsson, Karl-Erik Wirland, Sven-Åke Berggren, Lennart Norén ocb Witty Johansson för att titta på bilder från olika bränder ocb diskutera brandskydd. Vi miste ba en viss brandberedskap, understryker Witty Johansson. De första minuterna är oerhört viktiga och då måste alla göra rätt Special är en lönsam varugrupp och en varugrupp som ger butikerna möjlighet att öka sina marknadsandelar. Men då måste varorna framhävas på rätt sätt och butiksmedarbetarna måste lära sig hur man arbetar med special. Ett nytt hjälpmedel i kampen om specialkunderna är ICAskolans nyproducerade tvådagarskurs Aktiv special, där DCoch butiksmedarbetare utbildas tillsammans. I stort sett har den gamla teorispäckade kursen på en dag utökats med en praktikdag i butik där deltagarna får omsätta sina nyvunna kunskaper i praktiskt arbete. Lämpligt I närmare 2Vi timme informerades från vänster Eva Nilsson, Kent Gustavsson, Cecilia Blomqvist och Sally Sandberg-Johansson om persondatorer. Vi stansare har inte nytta av detta, säger Cecilia men det var roligt ändå. Färskvaruavdelningen både bjudit in hälsovårdsinspektör Acke Linden som redogjorde för livsmedelsstadgarna ocb livsmedelslagar och hur de berör ICAs verksamhet. Aktuellt ämne var datummärkning ocb ommärkning av cbarkuterier. Från vänster Olle Andersson, Per-Ola Olsson, Mats Jäderberg ocb Leif Wickléus ärsamtliga engageradei projektnärbatik 95. Cirka 600butiker skall inom loppet av sex år rustas upp ocb gruppen passade på att diskutera det arbetsprogram som finns för genomförandet. I månadsskiftet januari/februari hölls den första kursen på DC Järna som fungerade som test-dc. Kursen kom mycket lämpligt, säger Thomas Åström, biträdande avdelningschef för kolonial/special. Vi har nyligen slagit samman kolonial och special till en avdelning och kursen gav oss många värdefulla impulser. Inte bara om hur vi skall sälja mer special utan också hur man kan sambandsexponera varor från kolonial och special. Praktiken ny ICA-skolans Lars Kristiansson, ansvarig för specialutbildningen, förklarar närmare hur kursen är upplagd. Första dagen går vi igenom varför vi skall sälja special, vad som menas med aktiv försäljning och hur varorna kan exponeras. Vi diskuterar också skyltar, sambandsförsäljning, demonstrationer och temaaktiviteter. Det nya med utbildningen är praktiken i butik dag två. Deltagarna har då delats in i grupper och fått sig tilldelade varor. Genom valfria åtgärder skulle de få kunderna att lägga märke till specialsatsningen. Längre fram i vår samlas deltagarna till en uppföljning på HK:s specialavdelning i Väste- Bra att kursen vänder sig titt medarbetare både i butik och på DC, säger Thomas Åström. Jag bar lyssnat ocb lärt en hel del från våra diskussioner. rås. På programmet då står bland annat varukännedom. Slår försöket väl ut, kommer det att följas upp på andra DC.er så småningom. Annelie Rinkeborn

8 ICA kantakten Nr 3 Det kan bli hårt många gånger, många moment ingår i vira jobb. Men vi får använda både händer och huvudet och det känns bra, säger fr v Lars Lilja, Thomas Gunnarsson, Richard Lönn och Mats Åström. Lars, Thomas, Richard och Mats på ICA Snabbgross Syd i Växjö anser att deras jobb har blivit betydligt mer stimulerande, men också mer krävande. Istället för att bara plocka varor eller ta emot beställningar per telefon har de sedan ett drygt halvår tillbaka egna ansvarsområden som omfattar både inköp, försäljning samt expediering. Att egna avgränsade ansvarsområden ger ökad motivation och mer arbetsglädje är inget nytt. Problemet är bara att det på vissa arbetsplatser kan vara svårt att förverkliga en sådan idé. Man kanske är sedan årtionden van att jobba på ett visst sätt och kan helt enkelt inte föreställa sig att ett annat system skulle kunna fungera lika bra eller till och med bättre. Men allt som kan göra jobbet mindre monotont är värt att pröva. Det ansåg man definitivt på snabbgrossen i Växjö och fördelade arbetsuppgifterna så att var och en fick ett eget litet rike att regera över. Justeringar Vi har fått göra en del justeringar sedan vi började arbeta efter det nya systemet men nu fungerar det riktigt bra, säger Thomas Gunnarsson som har ansvar för kolonial samt hälften av Nära dig-butikerna. Jag har klart mer att göra men jobbet är intressantare än tidigare. Men emellanåt, exempelvis vid större helger, kan det bli lite väl mycket. Då får vi hjälpas åt över gränserna. Varorna måste ju levereras och bilarna vi kör ut ungefär 70 procent av alla varor får inte stå stilla. De kostar också pengar. Lars Lilja, färskvaruchef och ansvarig för de övriga Nära digbutikerna (ca 10), instämmer: Jobbigast är det vid stora Irene Joelsson t v sköter alla administrativa ärenden och Marinette helger. Då finns det hur mycket Dahlén är tobak- och reklamchef. som helst att göra. Men viktigt EGET ANSVAR krävande men kul är att våra kunder idag får en bättre och mer personlig service än tidigare och att vårt arbete har blivit mer omväxlingsrikt. Elva chefer Hela snabbgrosspersonalen Så här är arbetsuppgifterna fördelade: Peter Oisberg Jan Prydahl Thore Carlsson Conny Rockhagen Irene Joelsson Marinette Dahlén Lars Lilja Thomas Gunnarsson Richard Lönn Mats Aström består av elva medarbetare. Strängt taget är de chefer allihopa utom möjligen Stig Nilsson som är halvtidspensionär och enbart ägnar sig åt telefonförsäljning. Text och foto: Ingrid Rosenlund Snabbgrosschef stf snabbgrosschef, ansv för djupfrysta varor samt Nära dig-programmet. Lagerchef samt ansv för frukt & grönt Konfektyr- och chipsansvarig Administrativ chef Tobakschef samt ansv för skyltning och reklam Färskvaruchef samt ansv för ca 10 Nära dig-butiker Kolonial/specialchef samt ansv för ca 10 Nära dig-butiker Ansv för ca 15 större gatukökskunder Ansv för övrig kioskhandel samt mindre gatukökskunder och bensinstationer -Vad gör han egentligen, vår DC-ehef? ICA Eol Vem är Hans Bäck? Vad gör han? Varför visar han sig aldrig på lagret? Dessa och liknande frågor ställdes bland "övriga synpunkter" vid en omfattande attitydundersökning på DC Helsingborg i höstas. DC-chefen Hans Bäck fick sig en rejäl tankeställare, antog utmaningen och inbjöd till "en dag med DC-chefen". I samråd med facket valde Hans Bäck ut två av DCs medarbetare. Det var Rickard Mattsson på dataavdelningen och Tony Karlsson på fruktlagret som blev tillfrågade om de var intresserade att följa DC-chefen under en vanlig arbetsdag. Båda tackade ja. Dagen planerades in i god tid och ersättarfrågan kunde lösas utan att några störningar uppstod på respektive avdelning. 16 timmarsdag Rickard Mattsson har arbetat på DC Helsingborg i tre år. Han började som expeditör på lagret och fick senare jobbet som dataoperatör. Jag visste i och för sig vem Hans Bäck var, men hade ingen aning om vad en DC-chef egentligen diskuterade på alla sina sammanträden, säger Rickard. Men det fick jag sannerligen reda på. Vi började med ett möte med Pris- och Marknadskommittén som pågick i 2 1/2 timmar, fortsatte att diskutera ett ägarbyte med ledningsgruppen, besökte en liten butik tillsammans med en ekonom från vår detaljhandelsavdelning och åkte tillbaka till DC för att där träffa en annan köpman som också ville ha ekonomiska råd. Därefter åt vi en mycket sen lunch och så var det dags för ett antal telefonsamtal med både köpmän och DC-medarbetare. Även det var intressant att lyssna till. Givetvis blev jag ålagd tystnadsplikt. Mycket av det som diskuterades var ju personliga och rätt känsliga ärenden. Vid 4-tiden på eftermiddagen åkte vi iväg till ett nytt möte i Markaryd. Här var det några köpmän som ville prata om sina möjligheter att tillsammans marknadsföra sig för att kunna hävda sig mot den stora Markant-butiken i samma område. Mycket intressant. Mötet var slut vid halvtolv-tiden på natten. Hans Bäck fortsatte direkt till Göteborg för att där på morgonen delta i ett nytt möte. Nog har han en dryg arbetsdag, vår DC-chef. Jag blev oerhört imponerad. Jag har numera också full förståelse för att han inte hinner umgås så mycket med sina medarbetare här på DC, sammanfattar Rickard. Värdefullt Tony Karlsson, expeditör på frukt & grönt, följde med DCchefen en annan dag. Den dagen stod endast butiksbesök på programmet. Sätt på dig jackan, Tony, sa åker vi ut till några butiker, säger Hans Bäck. Vi var i Halmstad och området där omkring. Jag fick för förstått att många tydligen tror ställde en mängd frågor. Jag har första gången se hur våra varor att en DC-chefs huvuduppgift från DC tas emot, hur de kontrolleras och vad man i största all För att undanröja alla är att sköta driften på DC. mänhet anser om vårt jobb på tveksamheter om vad jag verkligen sysslar med tänker jag fram DC. En nyttig upplevelse, tycker Tony. åt våren inbjuda flera medarbetare från DC att vara med mig Även Hans Bäck anser att de båda dagarna var värdefulla. under en dag, lovar Hans Bäck. Killarna var på alerten. De Text och foto: Ingrid Rosenlund

ICA.kontakten Nr 3 9 Järnvägstransporter men orealistiska, ICA HAKON, ICA ESSVE Ur miljösynpunkt är det önskvärt med flera inleveranser per järnväg till våra distributionscentraler. Det anser Kenneth Ljungberg, ansvarig för miljö- och konsumentfrågor inom ICA Eol. Men då måste SJ garantera ett järnvägsnät som fungerar tillfredsställande. I början av maj förra året tillträdde Kenneth Ljungberg en nyinrättad befattning som ansvarig för miljö- och konsumentfrågor på ICA Eol. Inför ICA Eols regionala företagsnämndsmöte i höstas redogjorde han för bakgrunden till och målsättningen med miljösatsningen. Bland flera åtgärdsförslag för en bättre miljö som presenterades, fanns också ett förslag om att fastlägga en plan för byte till miljövänligare lastbilar och att verka för en ökning av inleveranser per järnväg till DC och dotterbolag. Saknar garantier...,^.. I dag utgör inleveranserna per järnväg 7 10 procent av de totala leveranserna på ICA Eol. Undantag är DC Kungälv som saknar spår, säger Kenneth Ljungberg. Hur mår ni på lagret För att vi skall kunna öka den andelen, måste järnvägsnätet fungera tillfredsställande och det kan till och med bli aktuellt med en utökning av järnvägsnätet. Men några garantier om att våra önskemål kan tillgodoses har vi ännu inte fått från SJ. Bättre avgasrening Mot denna bakgrund står det klart att lastbilarna också i fortsättningen kommer att spela en viktig roll. Men även där arbetar man med miljöförbättrande åtgärder. Kenneth Ljungberg igen: Vi har regelbundna samtal med våra lastbilsleverantörer. För närvarande diskuterar Mattias Eriksson och Per Tegnelid på DC Västerås lossar ankommande järnvägsgods. FOTO: ANNELIE RINKEBORN vi en utveckling av avgasreningssystemet för dieseldrivna bilar. Fram till 1992 respektive 1994 måste vi ha funnit en lösning som klarar de nya krav som då gäller för lättare respektive tyngre lastbilar och bussar. Orealistiskt Är en ökning av inleveranserna per järnväg realistisk? Vi lät frågan gå vidare till regionföretagen. Kortsiktigt är det svårt att styra om lastbilsleveranserna till järnväg, anser Åke Gustavsson, transportansvarig på ICA Eols huvudkontor i Göteborg. Våra nuvarande leveransvillkor innebär att det är leverantören som bestämmer hur varorna skall distribueras. Men på sikt kan man tänka sig att vi själva ombesörjer frakten vilket ger oss möjlighet att styra transportsätt. En förutsättning för fler leveranser är givetvis att vi har tillräcklig tillgång till järnväg. ÅJte Lundgren, distributionschef på DC Sundvall, är tveksam till ökade järnvägsleveranser. På DC Sundsvall svarar järnvägsleveranserna för 40 procent, resten går med bil. Det är en fördelning som fungerar bra och som ger oss en jämn lossning över dagen. I dag är det leverantören som avgör hur varorna skall transporteras. För långa sträckor är järnväg mest lönsamt. Men det finns andra aspekter som också är värda att uppmärksammas, fortsätter han. Säkerheten är mycket större med lastbil och dessutom är det smidigare. Att ändra en ankomsttid för gods som skickas med lastbil är inga problem medan det är näst intill omöjligt om man använder järnvägen. Inte heller ICA Essves vd Vi bar kontakt med fria experimentverkstäder och redan nu finns det en avgasrenare för dieselmotorer som vi har pratat om att pröva tillsammans med Volvo, säger Kenneth Ljungberg. Göran Nord tror på en ökad andel järnvägsleveranser. Faktum är att andelen ankommande gods per järnväg har minskat de senaste åren, säger han, och det beror helt enkelt på att lastbilarna är överlägsna som transportmedel. Han ger några exempel: Ledtiderna, dvs tiden från det varan lämnat leverantören tills den via DC når ut i butiken, blir betydligt kortare med bil. En annan aspekt är säkerheten. Med lastbil kommer varorna fram i tid och vi behöver inte riskera att vagnen kopplas bort någonstans på vägen. Mindre kross är ytterligare en fördel med lastbil. Omkopplingar av järnvägsvagnar går hårt åt godset. Slutligen sparar vi tid. Vanligtvis är det leverantörens chaufförer som lossar godset hos oss. Varor som kommer med järnväg måste vi lossa själva. Jag är medveten om miljöaspekterna, säger Göran Nord avslutningsvis. Därför är det viktigt att våra lastbilsleverantörer arbetar för att hitta lösningar på avgasproblemen, bland annat genom effektivare avgasrening. Trots allt tror jag på en framtid för lastbilen. Annelie Rinkeborn Belastningsskador uppmärksammas mer och mer och som en följd därav försöker företagen genom olika åtgärder i största möjliga mån eliminera skadeorsakerna. Även den del av arbetet som har med trivsel, stimulans, kontakt med kolleger och arbetsledning att göra har kommit i blickpunkten som västentliga faktorer för ett meningsfyllt arbetsklimat. Våren 1988 gav ICA Eols skyddskommitté Företagshälsovårdscentralen SKÄR AB i uppdrag att göra en undersökning gällande belastningsskador och psykosocial arbetsmiljö. Undersökningsobjekt var ICA Eols lageranställda, indelade i fem arbetsområden: expedition, smalgångslager, varumottagning, uppackning och blandade uppgifter. Frågeformulär Avsikten var att ge en bild av förhållandena vid undersökningstillfället i syfte att få underlag för förbättringar. Undersökningen har utförts med hjälp av frågeformulär. Av 55 formulär besvarades 17 stycken. Åldersfördelningen var 19 till över 60 år och anställningstiden från 0 till över 20 år. Nacke och rygg Undersökningen visade att när det rör sig om belastningsskador så anger kvinnor mest besvär från nacken och män mest från landryggen. 43 % av kvinnorna hade bekymmer med nacken, 14% av dessa har haft en arbetsinskränkning på grund av skadan. Av männen är det 50% som anger besvär koncentrerade till landryggen och detta har medfört arbetsinskränkning för 18% det senaste året. Många av de svarande har också angett att de har besvär från flera kroppsdelar. Exakt specifikation om en skada härrör sig från leder eller muskler har ej framgått av formuläret, varför undersökningen skall följas upp. Olika avdelningar skiljer sig i fråga om skadefrekvens och -typ. Trivs bra När det gäller trivsel på arbetsplatsen, som redovisar den psykosociala sidan, visar undersökningen i korthet att de anställda trivs i företaget och att de "behandlas väl". Undersökningen visar också att kontakten med arbetsledningen är god även om den anställdes synpunkter mer borde beaktas. Informationen till de anställda kunde vara bättre. Arbetsgemenskapen är bra och arbetstakt och -mängd anses inte orimligt hög. I rapporten ingår ett flertal tabeller. Denna visar var de flesta besvären finns samt omfattningen av dem. Egenkontrollen i arbetet och arbetsstimulansen däremot är inte helt tillfredsställande. Detta fakum ger anledning till ytterligare undersökning och förändringsåtgärder. Även i den här delen av undersökningen märker man skillnader mellan avdelningarna. Värdefullt Sven Jensen på personalavdelningen vid ICA Eols huvudkontor i Göteborg ger följande kommentar till undersökningsrapporten: Det är mycket värdefullt att undersökningen gjorts både för arbetstagare och arbetsgivare. Vi får härigenom hållbara uppgifter som bygger på vetande ej tro och detta kommer att vara viktigt vid en planerad uppföljning av ämnet. Nils Glaveby

10 i CA kontakten Nr 3 LYRIKAFTON i stället för baluns, ICA ESSVE, ICA HAKON Kan svenska storföretag exempelvis ICA tänka sig att blanda in litet flera seriösa kulturinslag i sina bolagsstämmor, kundmiddagar och personalfester? Varför inte en lyrikafton i stället för den sedvanliga supén med dans? Privat sponsring av kulturevenemang (jämför idrotten) är ingen nyhet och det finns ett klart intresse hos många företag. Inom ICA föreligger inga som helst principiella hinder. Kulturen sitter trångt till i Sverige, åtminstone om man begränsar sig till teater, bildkonst, musik och kanske ytterligare någon gren. För en tid sedan hölls ett stort möte i Kulturhuset i Stockholm där hundratals kulturarbetare bl a konstaterade att politikerna snackar för mycket och uträttar för litet. De har en djupt inrotad motvilja mot att anslå pengar till något som inte omedelbart ger avkastning i form av flera röster på det egna partiet. De struntar i om de kör kulturen i botten. Som motåtgärd planerade kulturarbetarna att kräva raka svar av de politiska partierna vilka frågor de ämnade driva i valrörelsen. Som en ytterligare markering av missnöjet föreslog man också en landsomfattande, tre minuter lång, kulturstrejk den första september, knappa tre veckor före valet. Gott om pengar Tyvärr var förutsättningarna för ett lyckat resultat inte särskilt stora. Var statskassan stängd då lär den också vara det efter valet. Kulturarbetarna får nog ställa in sig på att söka efter pengar på annat håll. Inom idrotten har man sedan länge klarat av akuta ekonomiska problem genom sponsring. Storföretagen har gott om pengar. De vill självfallet ha något i utbyte för sitt satsade kapital men det betyder inte att den som sponsras måste ha reklamtext på ryggen. Ett trevligt kulturarrangemang skapar goodwill på sitt sätt. ICA-kontakten har ställt två frågorjan-olle Folkesson, vd ICA Eol, Göran Nord, vd ICA Essve och Frans-Henrik Schartau, vd ICA Hakon och fått liknande svar. Frågorna vi ställde var: 1. Finns det några principiella hinder att sponsra vissa kulturevenemang? 2. Anser du att sponsring medför ofrihet för den sponsrade? Jan-Olle Folkesson, vd ICA Eol: Rent principiellt anser jag inte att det finns några hinder för ett företag som ICA att ställa upp som sponsor i vilket seriöst sammanhang som helst. Det gör vi också, men vår förankring i de breda lagren gör att vi satsar mest på idrott. ICA Eol har till exempel stött IFK Göteborgs fotboll i tretton fjorton år. Beträffande debatten att med sponsring följer ofrihet har jag åtminstone inte i vårt land hört talas om att några orättmätiga krav ställs. Göran Nord, vd ICA Essve: Först vill jag betona att jag inte tycker om ordet sponsring. Om du däremot frågar om jag anser det vara i sin ordning att som uppmuntran engagera en teatergrupp till en firmafest så blir svaret ett obetingat ja. På ICA Essve har vi redan anlitat en fristående teatergrupp för att reda ut problemen med aids och artister på en bolagsstämma är heller ingen nyhet. Vi kommer även i fortsättningen att hålla fast vid den linjen. Vad ofriheten beträffar kommer vi inom ICA Essve aldrig att skapa någon sådan för de artister vi anlitar. Frans-Henrik Schartau, vd ICA Hakon: Visst kan vi inom ICA Hakon tänka oss att stödja kulturell verksamhet och det gör vi också redan. Vårt läge på marknaden kanske medför att vi satsar mera på utveckling och forskning än på kultur, men det finns absolut inga hinder att sponsra en konsert med exempelvis Staffan Scheja om vi anser det angeläget. Naturligtvis ställer vi vissa kvalitetskrav och att framträdandet skall passa in i sitt sammanhang men de beömningarna är redan gjorde när vi engagerar vederbörande. Artisten åtnjuter alltid full integritet. Sven Wesström Samarbetspolicy förebygger problem I Dagens Industri ger Lennart Dagerfall, konsult vid Sevenco, ett svar till en företagschef på frågan hur denne skall komma tillrätta med hämmande osämja och stridigheter bland personalen. I svaret konstateras, att relationsstörningar finns överallt där människor har med varandra att göra. Utvecklingsinsatser för att råda bot på den här sortens problem har inte gjorts i lika hög grad som man satsat på att nå ett vidgat yrkeskunnande hos personalen, säger Lennart Dagerfall. Kanske på grund av att vi känner oss osäkra inför de här frågorna och troligen heller inte inser de stora negativa konsekvenserna de medför för företaget. Ett sätt att finna en positiv utväg är att skapa någon form av samarbetspolicy, som alla kan acceptera. Policy Dagerfall skisserar i punktform följande förkortade policy: Den skall vara förankrad hos alla anställda samt enkel och tydlig. Medarbetarna bör uppträda just och hänsynsfullt mot varandra. Personlig prestige skall i största möjliga mån minskas. Störningar mellan de inblandade skall klaras ut direkt. Chefen har skyldighet att befrämja samarbetet mellan medarbetarna. Blir det meningsskiljaktigheter skall chefen omgående tala med de berörda för att finna en lösning. Relationsproblem skall lösas fortlöpande. Åtgärdas snabbt ICA-kontakten har vänt sig till Nils-Gustav Forsen, personalchef på ICA-förlaget, för en kommentar. Förekommer det inom ICA likartade problem? Finns det en samarbetspolicy? Vi är turligt nog förskonade från allvarligare samarbetssvårigheter, säger Nils- Gustav Forsen. Beträffande policy för hur samarbetsfrågor inom förlaget skall lösas så finns det ingen skriven sådan. I den chefsutbildning som pågår diskuteras problem av den här arten och cheferna får där klart för sig hur viktigt det är att samarbetsproblem ej "sopas under mattan", utan att de så snart de blivit kända diskuteras med berörda parter i syfte att bringa konflikterna ur världen. Det är då upp till varje chef att försöka lösa detta endera själv eller med hjälp från personalavdelningen eller extern konsult. NilsGlaveby Dr Svante Sima pä Miljö & Hälsa i Västeras svarar på dina frågor om arbetsskador eller andra problem. Dr Sima är sedan 1973 företagsläkare. Han är specialistläkare i invärtes medicin och belastningssjukdomar. -Hur får man tennisarmbåge? Sedan några år tillbaka arbetar jag på lagerexpeditionen med att plocka ihop varuleveranser till butiker. Trots att arbetet tidvis är tungt har jag inte haft några besvär från muskler eller leder. Inte förrän för ungefär två månader sedan. Plötsligt fick jag värk i höger underarm. Det blev svårt att lyfta varor eftersom det gjorde ont i armen och handen kändes svag. I början hade jag till och med svårt att ta fram mjölken ur kylskåpet. Ett vanligt handslag gör också ont, från ovansidan av underarmen och upp mot utsidan av armbågen. Läkaren som undersökte mig konstaterade att ingenting var svullet och några andra förändringar syntes inte heller. Jag fick böja upp handen mot ett motstånd och då gjorde det ont. Likaså när jag lyfte en tyngd med handryggen uppåt. Däremot kände jag nästan ingenting när jag lyfte samma tyngd med handflatan uppåt. Värst var det i alla fall när läkaren klämde på ett område på utsidan av armbågen. Då var det nära att jag hade hoppat högt. Tennisarmbåge, var min läkares diagnos. Vad menade han med det och vad beror det på? Har jag överansträngt mig på jobbet eller kan det bero på att jag hjälpte en kompis att spika väggpanel några dagar innan jag första gången kände smärtan? Doktorn svarar: Tennisarmbåge, eller lateral epikondylit, beror på att senfästena till handens sträckmuskler har blivit överansträngda med belastnings- och tryckömhet som följd. Orsaken är oftast att man gjort något ovanligt eller särskilt ansträngande. Det vanligaste är att man skaffar sig tennisarmbåge på fritiden men att besvären underhålls eller känns av i arbetet. Om just din skada beror på överansträngning i arbetet eller på att du hjälpte till att spika väggpanel är svårt att avgöra. Även om besvären ökar när du är i arbetet kan det vara svårt att bevisa för Försäkringskassan att det rör sig om en arbetsskada. Vid ett eventuellt avslag kan det löna sig att överklaga till högre instans. Behandling I allmänhet läker en tennisarmbåge ut av sig själv, men det kan ta lång tid. Vid akut smärta rekommenderas vila. Men alltför lång vila kan ge muskelsvaghet och nya besvär vid återgång till arbetet. Stödbandage strax under armbågen eller över handleden kan ha god effekt. Töjning av den onda muskulaturen är alltid bra. Ultraljudsbehandling eller akupunktur kan v,ara värt att pröva. Hör med en sjukgymnast. Kortisoninjektioner i det smärtande senfästet har nästan alltid effekt. Operation kan komma ifråga vid envisa smärtor och där inget annat har hjälpt. Försök undvika att ta saker på ett sådant sätt att det gör ont. Byt i så fall grepp. Om du vill försöka utan behandling, räkna med att det kan ta närmare ett år innan du blir helt bra. Ring eller skriv till ICAkontakten med frågor om arbetsskador. Dr Sima kommer att så långt det är möjligt besvara insända brev. Ditt namn och din signatur skall bifogas brevet, men brev som publiceras förses endast med signatur.

ICA kontakten Nr 3 n Hej alla läsare! I förra numret råkade vi uttrycka en viss glädje över att den tidiga våren uppenbarligen inspirerat läsekretsen till en ökad produktion av de bidrag som skall förgylla Glappkontaktens bistra vardag. Det kanske var dumt och gav möjligtvis ett intryck av att vi var överhopade med historier, bilder och kåserier. Så ar det inte alls. Däremot har vi gott om böcker som vi gärna delar med oss av. Har ni tidigare fått en bok från oss så säg till. Då slipper ni få samma bok en gång ti ti. Ta sedan och damma av kameran, pennan eller någon gammal vits. Välkomna! Redaktionen Svart som ett samvete Moralen i vårt land håller på att uppluckras, anser många. En nyligen företagen undersökning visar t ex att över hälften av de tillfrågade skulle kunna tänka sig att jobba svart. Grönköpings Veckoblad alltid snar till tanke och handling redovisar i januarinumret sina synpunkter: Hr informationssekreterare Viking Helmersson, vilken å lediga stunder tjänstgör som taxe ringsnämndsordförande, föreslår med anledning av detta i ett m e m oväntat utspel att det skall bli tillåtet att arbeta svart, åtminstone i de fall där de erhållna inkomsterna deklareras. Sweetie ny favorit i salladen Lilla fröken Karleman på lagerkontoret hade svårt att komma i tid till jobbet på rnornarna och skyllde på att hon sov så dåligt på nätterna. Hon hänvisades till företagsläkaren som skrev ut några piller att tas på kvällen. Fröken K tog några piller på kvällen och somnade omedelbart. Hon vaknade pigg och kry på morgonen, gick till jobbet och sade till chefen: Vet du vad sweetie är? Om inte är du i gott sällskap. Men lugn bara. Glappkontakten har träffat en som vet, nämligen frukt- och gröntchefen Peter Gustavsson på DC Borlänge: Sweetie är en citrusfrukt som vinner alltmera insteg i Sverige. Tidigare fanns den bara under oktober-december men numera har säsongen sträckts ut ända in i mars. Det var väldigt fina tabletter det här. Jag hade inte det minsta svårt att stiga upp och gå till jobbet. Idag, ja, sade chefen. Men var var ni hela dagen i går? Fru Johansson kommer hem med en ny päls. Hennes lilla känsliga och djurvänliga dotter suckar och säger: Tänk, vad det stackars kräket har fått lida för att mamman skulle få en ny päls. Jag förbjuder dej att tala på det sättet om din far, tillrättavisar mamman. Sweetien kommer ursprungligen från Israel men som praktiskt taget alla exotiska frukter odlas den idag rationellt i ett flertal andra länder. Till Sverige kom den för ett par år sedan och efterfrågan ökar ständigt. Vi har lagt ner en hel del arbete på att marknadsföra den och vi har också nått en viss framgång genom att sprida den i butikerna och låta våra kunder provsmaka. En klar fördel är att den i stort sett har en grapefrukts fördelar utan att ha dess beskhet. En annan fördel är att den är relativt billig. Cirka fem kronor kostar en sweetie i butiken. Det finns många användningsområden för en sweetie. Man kan naturligtvis äta den som en grapefrukt (sweetien är något grönare än grapefrukten) men allra bäst gör den sig nog i en sallad. Många undviker grapefrukt i sallader just på grund av beskheten och då är sweetien en utomordentlig ersättare. Varför inte pröva tillsammans med eller i stället för apelsin, föreslår Peter Gustavsson. Fläsk filé med färg En dag med Tomas - som varvar lager- och kontorsjobb Lagerarbetare och säljare på en gång. Hur går det ihop? Ganska bra, säger Tomas Gustavsson. Han är visserligen bara 21 år gammal men han vet vad han talar om. Under hela sitt yrkesverksamma liv har han nämligen varit anställd vid DC Järna som just lagerarbetare och säljare med tonvikt på lagerarbetare. Glappkontakten har följt Tomas under någonting han kallar en ganska normal arbetsdag: 0600 Uppstigning, dusch, frukost. Från hemmet i Vagnhärad till jobbet är det två mil så det är bäst att lägga på ett kol först som sist. 0700 Instämpling, mjukstart med kaffe, hämta trucken och kolla läget. 0745 Morgonmöte på lagret. Inkommande varor checkas, budgetläget kollas, arbetsuppgifter fördelas. Inga uppgifter på säljsidan ännu för Tomas. 0900 Snabbinryckning som säljare. Här kommer lagerkunskapen till nytta och samarbetet med butikerna går som en dans. Blir det tid över kollar Tomas inköpsunderlag mot fraktsedlar. 1100 Tillbaka på lagret. Expedierar order. 1150 Lunch i den nyrenoverade fina matsalen. Fläskkotlett, vällagad och saftig, sitter som ett spjut. 1230 Återvänder till lagret fylld av fläskkotlett och energi. Expedierar flera order. Körde tyvärr lite för fort med trucken och välte en pall i en kurva. Inga skador dock, vare sig på personer eller varor. 1430 Arbetsdagens slut börjar skönjas. Det är fredag idag så det finns chans att sluta litet tidigare än vanligt. Lagret städas. 1600 Slut för idag. 1700 Åter hemma i Vagnhärad. Middag hos föräldrarna i grannskapet. 1900 Fotbollsträning fyra kvällar i veckan. Vagnhärad spelar f n i division IV och hoppas på en placering i mitten av serietabellen. 2100 Bio. Ingmar Bergmans gamla "Smultronstället" lockar. 2300 Hemma igen. Några sidor i någon thriller hinns med innan det är dags för skönhetssömnen. 2330 Lampan släcks i det Gustavssonska huset. Recept: Monica Åhman och Ingrid Andersson, DC Järna De glada flickorna på bilden är Monica Åhman t v, och Ingrid Andersson. De är husmor resp husmorsassistent på DC Järna. Varje dag förser de 60 hungriga gäster med en lunch som förväntas vara både näringsriktig och välsmakande. Många skulle säkert vara nöjda om deficklövbiff och pommes frites varenda dag, säger Monica, men vi har både salladsbord och andra lätträtter. Naturligtvis måste vi för Glappkontaktens räkning pressa de båda damerna på ett recept och sedan de slagit sina kloka mathuvuden ihop enades de om den här festliga fläskfilén: Det här behövs för fyra personen Vi kg fläskfilé 2 gula lökar 1 röd paprika 1 grön paprika 3 dl vispgrädde chilisås salt, peppar, riven ost Så här gör man: Hacka och bryn lök och paprika tillsammans medfilén.skär filén i lagom stora bitar och lägg alltsammans i en eldfast form. Salta och peppra. Blanda sedan chilisås, vispgrädde och gärna stekskyn som blivit över och slå blandningen över köttet. Strö över denrivnaosten och gratinera i 250 graders värme tills osten fått vacker färg. Servera medriseller potatis och drick rött vin eller mineralvatten till. Smaklig måltid! PS! Om någon undrat över vart smördegen i förra numrets spenatlåda tog vägen kan vi i förtroende tala om att avsikten var att man skulle klä en pajform med den innan man slog i spenatblandningen. Men det hade förstås de flesta redan räknat ut. DS.

Tidning för ICA-företagens personal. Redaktör och ansvarig utgivare: Ingrid Rosenlund. Redaktion: Annelie Rinkeborn, Sven Wesström, Nils Glaveby (tekn. red.) Lena Holmberg (sekr.). Adress: ICA-kontakten, ICA-förlaget AB, 721 85 Västerås. Tel.: 021/19 40 00 ICA-kontakten utges av ICA-förlaget AB. Västerås. *tm. A HolmbCTp Bokir AB Sala 1989 Ett "fimplom'.' till nyblivna ickerökare Peter Hamberg tar skrattande emot ett specialdesignat diplom, ett fimplom, av syster Marie. FOTO: BJÖRN HERLIN ICA ESSVE När Sveriges landsting i slutet av oktober drog igång sin stora kampanj "Fimpa till varje pris", hakade företagshälsovården på ICA Essve i Stockholm på. Med hjälp av affischer och uppmaningar i veckobladet lyckades syster Marie värva 19 rökare som ville bli av med sin last. Landstingen lockade med fina priser, bland annat en resa till Hawaii och som en extra uppmuntran utlovade ICA Essves personalavdelning en överraskning till dem som varit rökfria i två månader. Datum för totalt rökstopp var måndagen den 24 oktober. Tre veckor tidigare samlades en grupp på cirka 10 personer hos syster Marie för uppladdning och information om rökningens skadeverkningar. Resten av gruppen valde att sluta på egen hand. Viljan viktig Strax före jul kunde de nyblivna icke-rökarna kvittera ut belöningen, en härlig middag på restaurang Godthem. Det blev en toppenkväll, intygar syster Marie som är myc- Bistra influensatider gjorde att det blev en starkt decimerad skara som samlades på restaurang Godthem. Överst på trappan syns: Göte Anderson. Därefter från vänster; Olof Lindman, Annie Landelius, Per Forslöf, Claes-Åke Brodd, Stefan Ronqvist (företagsläkaren), Eva Isacson, Bert Edbom, Stefan Gideskog (som inte var med i sluta-röka-gruppen utan representerade företaget), Marie Simling och längst ner syster Marie. ket nöjd med resultatet av rökavvänjningen. Hittills har bara en fått återfall. En förutsättning för att lyckas är att individen själv verkligen vill sluta, understryker hon. Många får problem den första tiden. De känner sig oförklarligt stressade, blir aggressiva och lättirriterade. Viktökningen, som de flesta måste räkna med, upplevs också som negativ. Då känns det bra att träffa resten av gruppen och upptäcka att man inte är ensam om problemen. Bara tjänstemän En liten tankeställare levererar syster Marie avslutningsvis: Gruppen bestod av 13 män och 6 kvinnor. Men jag vet att många kvinnor röker. Varför kom inte flera? Och var är medarbetarna på lagret? Ingen enda hade anmält sig. Vill de inte sluta röka eller var vi dåliga på att nå ut med informationen? Annelie Rinkeborn INFORMATION AR A OCH O Fråga vilken medarbetare som helst på vilket företag som helst. Alla efterlyser en bred och lättbegriplig interninformation, säger Lars Engström, nyutnämnd informationschef hos ICA Eol. Vår målsättning är att så gott vi kan tillfredsställa detta behov för att få motiverade och engagerade medarbetare inom ICA Eol-koncernen. Planerna är onekligen ambitiösa. Trion som tänker ge sig i kast med detta heltäckande informationsprogram består av Susanne Björklund och Mars Olsson som vikarierar för barnlediga Susan Karling och Maud Götherström Hållbus samt Lars Engström. Vi tänker arbeta på tre nivåer, förklarar Lars Engström närmare. Först med en koncernövergripande information som skall gå ut till samtliga medarbetare. Det är ett blad i A4-format som kan bestå av en till tolv sidor. Bladet skall ges ut fyra gånger om året och har som syfte att "hålla ihop familjen". Vår familj består av inte mindre än 4400 huvuden, fördelade på 233 arbetsplatser i fem länder. Här är givetvis alla Lindex-butiker inräknade. För enbart moderbolaget, alltså HK och distributionscentraler, kommer vi att ta fram ett informationsblad varannan vecka. Det är nivå nummer två. Den tredje nivån är HK i Göteborg som vi förser med snabbinformation varje vecka. Ett rätt digert program. Hur skall ni hinna med? Lars skrattar: Dels tror vi på det här. Information är oerhört viktigt. Den stärker samhörigheten inom ett företag. Dels har vi skaffat bra tekniska hjälpmedel. Vi kan ta fram både text och layout på egna persondatorer. Ingrid Rosenlund Susanne Björklund, Lars Engström och Mats Olsson tänker satsa helhjärtat på interninformation. Förutom att regelbundet producera tre olika blad kommer de att ta fram koncernens verksamhetsberättelse och ekonomiinformation, sköta pressklipp-servicen samt med Intervideos hjälp producera videofilmer. Här rosta*» IC A-kaffet.Jätteleverans från ICA Storhushåll Är du sjuk när da inte trivs pä jobbet?