TROMBOSPROFYLAX ANTIKOAGULATION TROMBOLYS

Relevanta dokument
Antikoagulantia pre- och postoperativ rekommendation från Thorax Umeå

Heparininfusion vuxna US Linköping

Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning

Antikoagulantiabehandling i samband med operation, punktion och endoskopi - Medicinkliniken Ljungby

LUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet

Doseringsanvisningar för Fragmin

Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus

Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska

Antikoagulantia och trombocythämmare, tillfällig utsättning inför elektiv operation

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Innehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2

ANELÄK Antikoagulantia, antitrombotika och operation.

Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö

AV-block II och III, samt sjuksinusknutesyndrom utan pacemaker. Patienter indikation. som behandlas med dipyridamol (Persantin). Svår obstruktivitet.

Doseringsanvisningar för Fragmin

Anti-vitaminK-behandling (Waran/Warfarin) inför och efter operationer och diagnostiska ingrepp

5.5 Heparininducerad trombocytopeni (HIT)

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN ROTEM (tromboelastografi) vid trauma

Behandling av Lungemboli IVA

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Behandling av Lungemboli IVA. 1 Allmänt. 2 Diagnos. 3 Riskfaktorer. 4 Klinisk bild. Gäller för: Anestesikliniken. Utförs på: Anestesikliniken Växjö

Trombosprofylax under graviditet,förlossning och puerperium

Terapiråd#1. Trombo embolism. Profylax och terapi. PDF-versionen

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med

Kateterinterventioner JOHAN HOLM

ANELÄK Postoperativ smärtlindring med kontinuerlig epiduralanestesi

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2010

DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI

Handläggning av Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad

Skånes universitetssjukhus VO Bild och funktion Angioröntgen

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL

Knäledsplastik. Allmänna synpunkter. Komplikationer. Symtom. Operationssår

Blödning, Transfusionsstrategi och riktlinjer vid hjärtkirurgi

ANE LÄK Venportar-Inläggning, skötsel och komplikationer

Ansvar Respektive linjechef ansvarar för att rutinen är känd och följs.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

NYA PERORALA ANTIKOAGULANTIA

Regionala riktlinjer för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Waran - praktisk handläggning

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation

ANELÄK Premedicinering till barn

Waran - praktisk handläggning

Antikoagulantia som trombosprofylax vid förmaksflimmer. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Koagulation och Antikoagulantia

Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB

Förskrivarguide för Xarelto (rivaroxaban)

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Trombolys av artärocklusion, SÄS

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Nya perorala antikoagulantia- Nu händer det!

NU-SJUKVÅRDEN. Profylax och terapiråd. Tromboembolism. Läkemedelskommittén i Nordvästra Götaland

KLOKA LISTAN Expertrådet för plasmaprodukter och vissa antitrombotiska läkemedel. Stockholms läns läkemedelskommitté

Koagulation och Antikoagulantia

Bipacksedel: Information till patienten. Heparin LEO 5000 IE/ ml injektionsvätska, lösning. heparin

Inga Waraner i arken om NOAK får bestämma! Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE

STEMI, ST-höjningsinfarkt

Hur fungerar AVK-läkemedel?

Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

1. Vilka två klaffvitier är vanligast i Sverige idag? Beskriv vilka auskultationsfynd du förväntar dig vid dessa! 4p

SGF Nationella Riktlinjer 2012

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 1

Trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum.

Regional riktlinje för trombosprofylax under graviditet, förlossning och postpartum inom mödrahälsovården

Preoperativa rutiner (PM baserat på riktlinjer från Anestesi)

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Rädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA

Riktlinje för handläggning av. Djup Ventrombos (DVT) och Lungemboli (LE) i Västmanland

CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio

ANELÄK Massiv transfusion

Generella ordinationer VUXNA på IVA, UVA, DKE och DUVA (LL)

a. Vilken ålderskategori brukar drabbas av detta tillstånd? (0,5p) b. Förklara en tänkbar sjukdomsmekanism vid primär hypertoni.

efter knä- eller höftledsoperation

SGF Nationella Riktlinjer 2014

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Lungemboli med hemodynamisk påverkan

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hjälpämne med känd effekt: Natriumsulfit 1,5 mg/ml. För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus

1. Vilken diagnos misstänker du i första hand hos denna patient (1p)?

Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska

Frågor 1. Vilken orsak till patientens besvär misstänker du i första hand, motivera? (3p)

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

1 LÄKEMEDLETS NAMN Klexane 100 mg/ml injektionsvätska, lösning, förfylld spruta Klexane (med konserveringsmedel) 100 mg/ml injektionsvätska, lösning

Klinisk lägesrapport NOAK

Antikoagulantia PÅL/2011

Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Frekvens flebografiverifierad trombos i Malmö 1987 per 1000 inv enl Norström et al 1992

NOAK (DOAK) apixaban, dabigatran, rivaroxaban - praktiska riktlinjer

Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

2.4 Profylax vid akut hjärtinfarkt

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Transkript:

Författare: Lars Lindberg Gäller för: Barnhjärtcentrum Giltlighetstid: 2013-01-01 - - 2016-01-01 Version 11.0 TROMBOSPROFYLAX ANTIKOAGULATION TROMBOLYS 1. Generell trombosprofylax (sid 2-3) 2. Tromboemboliprofylax vid enkammarkirurgi (sid 4) 3. Trombosprofylax vid angiografi på hjärtbarn (sid 5) 4. Trombo/embolibehandling (sid 6) 5. Trombosdisponerande tillstånd (sid 7) 6. Antikoagulationsbehandling vid ECC och ECMO (sid 8) 7. Risker och komplikationer (sid 9) 8. Referenser (sid 10)

2 1. GENERELL TROMBOSPROFYLAX Barnkirurgi ortopedi: Ingen generell trombosprofylax ges. Dock ges vid trombosdisponerande tillstånd såsom p-pilleranvändning, beräknat lång postoperativ immobilisering eller stor muskelmassa Fragmin (60 E/kg, högst 2500 E) sc kvällen före operation, alternativt direkt efter anestesiinledning. Behandlingen fortsätter 1 ggn/dygn tills patienten är mobiliserad. Observera vid spinal-, epidural eller sakralbedövning att 10 12 timmar skall förflyta mellan föregående Fragmininjektion och blockadstick alternativt borttagande av kateter och > 2 timmar till efterföljande Fragmininjektion. Thoraxkirurgi: Allmänt ges trombosprofylax till tonåringar, speciellt i pubertet. Fragmin 60 E/kg, högst 2500 E ges sc kvällen före operation eller direkt efter anestesiinledning. Fortsätt med Fragmin en gång dagligen from dag 1 postoperativt och i 3 4 dagar eller längre vid förlängd immobilisering. Vid implantation av biologisk eller mekanisk klaffprotes eller klaffplastik med ring ges Fragmin 60E/kg subcutant kvällen före operation eller direkt efter anestesiinledning. Fragminbehandling fortsättes med 60 E/kg subcutant x 1 fr o m första postoperativa dagen tills PK (INR) är >2, dock bytes Fragmin mot Heparinprofylax (se nedan) fr.o.m postoperativ dag 2, om thoraxdränen är dragna och PK <2. Postoperativt ges Waran fr.o.m första postoperativa dagen i tre månader (biologisk klaff och ring) respektive livslångt (mekanisk klaff). Vid homograftoperation eller annan conduit såsom Contegra ges ingen speciell trombosprofylax. Vid Gore-Tex shunt från artär eller kammare ges Fragmin 60E/kg x 1 i 3 dygn postoperativt samt ASA 4-5 mg/kg/dygn fram till nästa operation (korrektion, Glenn). Börja redan operationsdygnet (ca 6 timmar postoperativt) med Fragmin och ASA om inga blödningsproblem föreligger och trombocyttalet är > 50. Vissa barn svarar inte med trombocythämning när ASA ges. De är icke responders. För att kontrollera om ASA fungerar mäts den trombocythämmande effekten av ASA enligt rutin i lab-pärmen. Vid unifokalisering av MAPCA-kärl ges Fragmin 60 E/kg preoperativt därefter 60 E/kg tolv timmar senare om inte blödningsproblem föreligger. Fragminbehandling 60E/kg x 2 fortsättes till PK (INR) är > 2. Waranbehandling (fram till korrektionsoperation) påbörjas första postoperativa dagen. Vid operationer på förmak och A Pulmonalis med utbredda suturrader och patcher (t ex Senning) ges ev trombosprofylax (Fragmin och ev Waran eller ASA) postoperativt i samråd med operatör. Vid slutning av ASD med Goretexpatch ges Fragmin 60 E/kg x 1 sc med början 12 timmar postoperativt om ej ökad blödning och därefter i 5 dagar. För behandling vid Norwood I, Glennanastomos och TCPC se speciell PM. Heparinprofylax: Intravenös infusion Heparin 10-20 E/kg och timme efter bolus 50-100 E/kg.

Behandlingskontroll cirka var 4:e timme: APT-t 35-50 sek (ökning till 1,2-1,5 x normalvärde) eller ACT-t (Hemochron LR) (150-180 sek). Antitrombin III följs dagligen (bör ligga på 60-100 %). Waranbehandling: Behandling påbörjas postoperativt så snart patienten slutat blöda (pleura- och pericarddränagevätskan blivit serös) och trombocyttalet är >50x10 9 /l och PK (INR) < 2 vanligtvis första postoperativa dygnet. Initial dosering ca 0,1-0,2 mg/kgx1. PK (INR)- värden mellan 2-3 eftersträvas. Vid mekanisk klaffprotes i mitralis ~3 4. OBS: Fragmin/Heparinprofylax tills PK (INR) > 2. Utsättande av Waran/ASA före kirurgi: Inför operation skall PK (INR) vara mindre än 1,8. Waran seponeras 3 dagar före op och ansvarig läkare tar ställning till behov av annan koagulationsprofylax fram till operation, t ex Fragmin 60E/kg (max 2500Ex1). ASA-behandling sätts ut 3 dagar före operation. 3

4 2. TROMBOEMBOLI-PROFYLAX VID ENKAMMARKIRURGI. Patienter opererade med enkammarkirurgi (bidirektionell Glennanastomos, TCPC, Fontan) löper ökad risk för såväl arteriella som venösa tromber. Risken förefaller vara störst de första månaderna postoperativt Rutiner för trombo-/emboliprofylax Norwood I operation: (Sanoshunt eller modifierad B-T shunt) ASA 4 5 mg/kg och dygn fram till Glennoperationen. Om ASA-behandling inte kan påbörjas postoperativt dag 1 ges Fragmin 60E / kg x 1 sc till ASA-start om ej pågående blödning eller trombocyttal < 50 x 10 9 / l och förutsatt att PK(INR) < 2. Bidirektionell Glennanastomos. Patienter utan ökade riskfaktorer för tromboembolism behandlas med acetylsalicylsyra (2-5 mg/kg och dygn) fram till TCPC operationen. Övriga patienter behandlas med warfarin fram till TCPC-operation, eventuellt byte till ASA efter 6 månader. Fragmin 60E / kg sc x 1 ges ibland i 3-5 dagar postoperativt på särskild ordination av kirurg. Ofta start på kvällen op-dagen om ej pågående blödning eller trombocyttal < 50 x 10 9 /l. TCPC operation (intern och extern tunnel) Direkt efter anestesiinledning ges 60 E/kg Fragmin subcutant. Därefter, fr.o.m första postoperativa dagen, 60 E Fragmin/kg och dag x 1 subcutant tills PK INR 2. Samtliga patienter behandlas med warfarin i 6 månader postoperativt. Hos patienter utan känd ökad trombosbenägenhet övergång till acetylsalicylsyra (4-5mg/kg/dag). Hos patienter med kvarstående riskfaktor för tromboembolism samt vid påvisad eller misstänkt tromboembolism överväges fortsatt warfarinbehandling.

5 3. TROMBOSPROFYLAX VID ANGIOGRAFI PÅ HJÄRTBARN. Barn med antikoagulationsbehandling (Waran, Fragmin, Heparin) eller ASA-behandling skall inför angiografi (vanligen perkutan punktion av a. eller v. femoralis) behandlas enl följande: Waranbehandling Heparinbehandling - PK(INR) bör vara 2 3. Pågående behandling behöver vanligen inte ändras. Dock vid interventioner (ductus/asdslutning) sätts Waran ut 3 dagar före och PK(INR) bör vara mindre än 2. Ansvarig kardiolog tar ställning till Fragminprofylax. - APT-t-värde bör ligga under 70 sek. Pågående Heparinbehandling bör justeras med hänsyn till detta. Behandlingen behöver inte sättas ut. Till barn som inte står på antikoagulationsbehandling ges vanligen 100 E Heparin/kg som bolusdos vid artärkateterisering, vid övergång med angiografikateter från vensidan till systemförmak, systemkammare eller systemartärer eller kateterisering i vena cava superior - a. pulmonalis vid cavopulmonell shunt. ACT-tid kontrolleras cirka 10 min efter given bolusdos och därefter cirka 1 gång/h. Värdet bör hållas på 200-300 sek. Vid behov ges mer Heparin. Vid ASD-slutning bör ACT-tiden ligga på 250-300 sek. Fragminbehandling Behandling efter angio ASA behandling Behandling efter angio - Vid subcutan tillförsel som trombosprofylax behövs ingen provtagning eller ändring i behandlingen. Vid ASD-slutning 100 E Fragmin/kg subcutant direkt efter angio och därefter ytterligare en gång efter 12 timmar. - Pågående behandling skall inte ändras inför angiografi. Efter ASD-slutning startas behandling med 4-5 mg ASA/kg/dygn (i cirka 6 månader) om ingen kontraindikation föreligger. I fall av ASA-allergi används Plavix 1 mg/kg/dygn.

6 4. TROMBO/EMBOLI BEHANDLING (OBS! Gäller ej CVI, som behandlas enl speciella riktlinjer) Djup ventrombos: Kliniska symtom: Svullnad, venstas, pleuraexudat, chylusläckage. Diagnos: Kliniska fynd, ultraljud, röntgen. Behandling: Före behandlingen tages trombocyter, PK (INR), APT-tid, fibrinogen. Fibrinogen bör vara över 1 g/l innan Actilyse-behandling inleds. Om PK över 3 och trombocytvärde under 50 kan det också finnas anledning att avvakta med Actilyse-behandling. 1. Actilyse-behandling: Om tromben är CVK-relaterad starta om möjligt behandlingen i den aktuella CVK:n. Actilyseinfusion 0,1-0,6 mg/kg och timme (Actilyse 1 mg/ml) i 3-6 timmar, därefter Heparininfusion i minst 5 dagar (7-10 dagar vid lungemboli). Infusion Heparin 20-30 E/kg och timme. Ingen bolusdos. Kontrollera APT-tid (50-90 sek) alternativt ACT-tid (Hemochronvärde LR 180-200 sek) initialt var 3:e -4:e timme. OBS: Tag plasmafibrinogen direkt efter Actilyse- behandlingen. Starta inte Heparinbehandlingen förrän plasmafibrinogen är > 1g/l. Kontrollera var 3:e timme tills detta värde har nåtts. Warfarinbehandling insättes from första behandlingsdagen och pågår 3-6 månader. Actilysebehandling rekommenderas ej neonatalt (endast på vitalindikation). 2. Heparin-behandling: Bolus 50-100 E/kg. Därefter 20-30 E/kg och timme. Behandlingseffekten kontrolleras initialt var 3:e till 4:e timme med APT-tid alternativt ACT-tid enligt punkt 1. 2-3 gångers förlängning eftersträvas. Warfarin 3-6 månader from första behandlingsdagen. 3. Fragmin-behandling: < 5 kg 150 E/kg, > 5 kg 100 /kg x 2 subcutant. Behandlingseffekten behöver vanligtvis inte kontrolleras. Vid individuellt behov kan antifaktor- Xa halten analyseras: 0,5 till 1 E/ml 3-5 timmar efter 3-4:e injektionen är terapeutisk nivå. Warfarin 3-6 månader. Alternativt neonatalt fortsatt Fragminbehandling i upp till 3 månader. Fragmin/Heparinbehandling bör avbrytas om trombocyttal < 50. Heparin och Warfarinbehandling bör överlappa 4-5 dagar. Heparineffekten kan kontrolleras med antifaktor- X a-bestämning som är säkrare än Aptt ( 0,3-0,7 E/ml är terapeutiskt område).

7 5. TROMBOSDISPONERANDE TILLSTÅND. Dessa kan vara genetiska eller sekundära till annan sjukdom såsom neonatal asfyxi eller operation (speciellt ECC). De vanligaste är APC-resistens, protein C-brist, protein S-brist och antitrombin III-brist. Överväg peroperativ trombosprofylax, t ex 60 E Fragmin/kg x 1 subcutant. Vid antitrombin III-brist ges cirka 50 E/kg och dygn Antitrombin III (Atenativ). Kontrollera dagligen antitrombinnivån. Vid sekundär och fysiologisk sänkning av Antitrombin III-nivån (40-70% 0-3mån) krävs vanligen ingen ersättningsterapi om inga tecken på intravasal koagulation finnes. Antitrombin III ges bara efter individuell bedömning och vanligen vill man då hålla nivån på över 60 % ( 40-50% neonatalt). Daglig tillförsel 10-20 ml/kg färskfryst plasma kan vara tillräcklig behandling.

8 6. ANTIKOAGULATIONSBEHANDLING VID ECC OCH ECMO ANTIKOAGULATIONSBEHANDLING VID ECC OPERATION Heparin 400 E/kg ges som initialdos. ACT-tid kontrolleras efter 3-5 minuter. Värde (Hemochrontid) > 400 sek skall hållas under maskinperioden. Kontrolleras minst 1 gång/timme och nya, mindre doser Heparin ges vid behov. Ett lågt antitrombinvärde ger minskad Heparineffekt. ANTIKOAGULATIONSBEHANDLING VID ECMO Vanligen ges generell Heparinbehandling även om ECMO-systemet är Heparincoated. Vanligen ges också Flolaninfusion på cirka 1 nanogram/kg och minut. Behandling: Kontrolleras med APT-tid (70-100 sek) eller Hemochrontid (LR) (180-250 sek). Utöver detta bör man analysera trombocytantal, fibrinogen, PK- INR, antitrombin III och D-dimer med lämpliga intervall. VÄNSTER BY-PASS Biomedicspump. Tex vid vissa coarctationsoperationer. 150-200 E Heparin/kg ges före kanylering. ACT 250-300 s eftersträvas. Efter dekanylering ges 0-2 mg/kg Protamin efter behov.

9 7. RISKER OCH KOMPLIKATIONER Behandling med preparat för antitrombos, antikoagulation och trombolys skall undvikas vid signifikant blödningsrisk, tex cerebral komplikation och svår hypertoni. Heparin metaboliseras i levern och utsöndras i njuren, Fragmin elimineras helt via njuren. Doserna skall anpassas efter lever/njurfunktion. Vid Warfarinbehandling: Konakion 0,5-1 mg intravenöst till nyfödda, 1-10 mg intravenöst till barn och vuxna. Heparinbehandling: 1 mg Protamin neutraliserar 100 E Heparin, 1 mg Protamin reverserar 100 E Fragmin dock ej hela anti-xa aktiviteten. Heparin och i mindre grad Fragmin kan inducera trombocytopeni, vanligen efter 5-7 dagars behandling. HIT (= heparininducerad trombocytopeni). HIT är en antikroppsmedierad reaktion mot platelet factor 4 och heparin. Tillståndet orsakar artär- och ventromboser men sällan blödning. Preparaten måste sättas ut. Trombocyttal kontrolleras var 2-3 dag under heparinbehandling. Urticaria pga histaminfrisättning är relativt ovanligt speciellt för Fragmin men indicerar också utsättning. Protamin ger trombocytpåverkan och upprepade doser kan försämra blödningsstatus. Fiskallergi och tidigare exponering för Protamin innebär risk för överkänslighetsreaktion. Trombocytkoncentrat, färskfryst plasma, desmopressin(octostim) och eventuellt koagulationsfaktorkoncentrat kan behövas.

10 Referenser 1. Hirsh J, et al. (1998) Heparin and low-molecular-weight heparin: mechanisms of action, pharmacochinetics, dosing considerations, monitoring, efficacy and safety. Chest 114: 489S- 500S 2. Kleinsmidt K, et al. (2001) Pharmacology of low molecular weight heparins. Emerg Med Clin North Am 19: 1025-1049 3. Massicotte P, et al. (1996) Low-molecular-weight heparin in pediatric patients with trombotic disease: a dose fiding study. J Pediatr 128: 313-318 4. Michelsen AD, et al. (1995) Antithrombotic therapy in children. Chest 108: 506S-522S 5. Monagle P, et al. (2001) Antithrombotic therapy in children. Chest 119: 344S-370S 6. Massicotte P, et al. (1998) Central venous catheter related thrombosis in children. J Pediatr 113: 770-776 7. Randolph AG, et al. (1998) Benefit of heparin in central venous and pulmonary artery catheters. Chest 113: 165-174 8. Beck C, et al. (1998) Incidence and risk factors of catheter related deep vein thrombosis in PICU. J Pediatr 133: 237-241 9. van Omnen CH, et al. (2001) Venous thromboembolism in childhood. J Pediatr 139: 676-681 10. Faix RG, et al. ( 2000) Antithrombotic therapy in pediatrics. J Pediatr 136: 425-426 11. Michelsen AD, et al. (1998) Antithrombotic therapy in children. Chest 114: 748S-769S 12. Monagle P, et al (2004) Antithrombotic therapy in children. Chest vol 126:3 13. Goldenberg NA, et al 2008 Venous Thromboembolism in Children Ped Clin of North America vol 55 14. Monagle P, et al 2008 Antithrombotic therapy in Neonates and Children Monagle Petal Chest vol 133:6