Medicinsk psykologi Definitioner Psykologi psyché och lógos = läran om själen. Läran och vetenskapen om människors beteenden, tankar, känslor och relationer. Psykiatri Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar och deras behandling och botande, själsläkekonst. En gren inom den medicinska vetenskapen. Mimmie Willebrand Docent, leg psykolog Medicinsk psykologi Tillämpning av psykologiska metoder och psykologisk kunskap inom det medicinska området Svenska Läkaresällskapet Sektionen för Medicinsk Psykologi Svenska Föreningen för Medicinsk Psykologi Definitioner Medicinsk psykologi Tillämpning av psykologiska metoder och psykologisk kunskap inom det medicinska området...eller vilka psykologiska faktorer kan bidra till sjukdomsutveckling och återhämtning...eller vad händer när en person blir sjuk med personens syn på sig själv, omvärlden och framtiden...eller vilka psykologiska mekanismer påverkar mötet mellan läkare och patient, följsamhet och återhämtning Wundts illusion Wilhelm Wundt Publicerade Principles of Physiological Psychology år 1874 i Leipzig. Känd som psykologins fader. Introspektion var metoden och föremålet inre sensationer, känslor, tankar. Psykoanalys Människans handlingar kan förstås utifrån att hon balanserar inre drifter mot varandra och mot omvärldens krav, en konfliktteori. Sigmund Freud, Österrike. 1856-1939 Neurolog och författare som introducerar psykoanalysen omkring år 1900. Modell: Det omedvetna, jaget och överjaget Exempel på vidareutveckling CG Jung: Det kollektiva omedvetna, Anna Freud: Försvarsmekanismer, John Bowlby: Bindning och anknytning Modern psykodynamisk teori/terapi Psykodynamisk korttidsterapi, manualiserad terapi och enstaka studier visar effekt Beteendeteori Människans handlingar kan förstås utifrån ett inlärningsperspektiv. Ivan Pavlov, Ryssland. 1849 1936. Börjar 1906 beskriva inlärningsprinciper hos hundar vilket vi idag kallar klassisk betingning. John B Watson, USA. 1878-1958. Psykologi definieras som vetenskapen om det observerbara beteendet (1913). BF Skinner, USA. 1904-1990. Beteende formas av positiv och negativ förstärkning, konsekvenser, = operant betingning. 1
Kognitiv teori Tankar är viktiga. Vi tolkar och konstruerar det vi kallar verkligheten. Informationsprocessteorin influeras bl a av informationsteknologin. Albert Ellis 1913-2007. Rational Emotive Behavior Therapy. Appraisal = bedömning/tolkning av en situation är avgörande för hur vi känner och vad vi väljer att göra Aaron T Beck. (f.1921). Kognitiva terapins fader. Upphovsman till Beck Depression Inventory. Schemateori. Kognitiv beteendeterapi (KBT) Kombination av kognitiv teori och beteendeteori. Gott stöd i behandlingsforskning t ex vid ångest, depression, missbruk/beroende, sömnproblem, huvudvärk etc. Ett problem i behandlingsforskning är att KBT i högre grad har utvärderats än andra psykologiska behandlingsformer. Albert Bandura (f. 1925). Socialkognitiv inlärningsteori. Modellinlärning, imitationsinlärning. Testteori och neuropsykologi Fokuserar på mentala processer såsom begåvning, inlärning och minne. Alfred Binet, Frankrike. Intelligenstest för barn år 1905 Jean Piaget, Schweiz, 1896-1980. Kognitiv utveckling: Sensorimotorisk period (0 2 år) - Objektskonstans Preoperationell period (2-6) Egocentrism Konkreta operationer (6-12) Konservering, perspektivbyte Formella operationer (12 +) Abstrakt och logiskt tänkande David Wechsler, USA, 1896-1981 Begåvningstest, intelligenskvot Några exempel: Wechsler Adult Intelligence Scale (WAIS), Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC) Psykologiska arbetsfält Neuropsykologi Motivationspsykologi Hälsopsykologi Emotionspsykologi Utvecklingspsykologi g Personlighetspsykologi Socialpsykologi Experimentalpsykologi Psykoterapi Psykometri Psykologiska arbetsfält Faktorer som påverkar Neuropsykologi Motivationspsykologi Hälsopsykologi Emotionspsykologi Utvecklingspsykologi g Personlighetspsykologi Socialpsykologi Experimentalpsykologi Psykoterapi Testpsykologi och psykometri Perspektiv Biologiskt Psykoanalytiskt y Behavioristiskt Humanistiskt Kognitivt Sociokulturellt Arv Tidig miljö och inlärningshistoria Personlighetsdrag Copingstrategier/ beliefs Livshändelser Social status Socialt stöd Livsfas Kognitiv utveckling/begåvning Kultur 2
Faktorer som påverkar Faktorer som påverkar Arv Tidig miljö och inlärningshistoria Arv Tidig miljö och inlärningshistoria Personlighetsdrag Copingstrategier/ beliefs Personlighetsdrag Copingstrategier/ beliefs Livshändelser Social status Livshändelser Social status Socialt stöd Livsfas Socialt stöd Livsfas Kognitiv utveckling/begåvning Kultur Kognitiv utveckling/begåvning Kultur. Förväntningar, bemötande?. Förväntningar, bemötande? Kognitiva modeller och begrepp Informationsprocessteorin Schemateori Hälsopsykologiska begrepp Self-efficacy Coping Förväntningar Informationsprocessteorin Människan är en tolkande varelse Verkligheten är en konstruktion som vi skapar kontinuerligt Vi väljer ut information, transformerar, kodar, lagrar den och återger den ur minnet Schemateori Schemateori Ny information kodas in i existerande erfarenhetsbank = schema Schemat förenklar bearbetningen, gör den snabbare Scheman påverkar individens perception, tolkning och minnen Scheman berör självet, andra, världen och framtiden Is it a bird? Is it a plane? No, it is superman! Men hur upplever vi schema? 3
Schemateori Schemata påverkar våra perceptioner, tolkningar och minnen Negativa scheman kan påverka upplevelse av hälsa, vårdsökande beteende, synen på behandling - Jag är en sjuklig person, en olyckskorp, hopplös, värdelös - Andra vill mig illa, bryr sig inte om mig - Världen är en farlig plats, en krävande plats - Jag har ingen framtid, inget kan hjälpa mig Mest studerat i relation till depression Ett mål med kognitiv psykoterapi är att förändra dessa schemata Self-efficacy Albert Bandura (f.1925) Känd för sin sociala inlärningsteori (och modellinlärning) Människor är självreglerande, proaktiva, inte reaktiva offer för miljöfaktorer och inre impulser Self efficacy = individens tro på sin egen förmåga att nå ett mål i en specifik situation Exempel: tilltro till egna förmågan att sluta röka, att lösa ett matteproblem i skolan, att simma 25 meter, att klara tentan Hög self-efficacy ökar benägenheten att ta sig för mer hälsobringande aktiviteter Coping Coping = Det är inte hur man har det utan hur man tar det Coping styrs av situationens krav och personlighetsdrag Vanliga strategier är problemlösning, undvikande, söka socialt stöd, ventilera känslor, använda humor, etc. Copingstil är hur individens val av copingstrategier ser ut generellt, över flera situationer Copingstil påverkar hälsan Flexibilitet brukar associeras med bättre hälsa, medan rigida val av enstaka strategier ofta förknippas med sämre hälsoutfall R. Lazarus, S. Folkman, C. Carver, McCrae etc Coping Vilka copingstrategier är bra och vilka är dåliga? Undvikande jag undviker att tänka på det, jag dagdrömmer, jag undviker det som påminner mig om sjukdomen Söka socialt stöd jag berättar för andra vad som har hänt eller jag ber andra om råd och hjälp Problemlösning jag koncentrerar mig på att lösa problemet Positiv omtolkning nu när jag är skadad slipper jag att diska, jag har verkligen lärt mig mycket om mig själv Coping When the sea was calm, all boats alike show d mastership in floating Shakespeare 1623 Only in a storm were they obliged to cope. White 1974 Betydelse av situationen Vad betyder situationen/sjukdomen/olyckan för personen I den aktuella livsfasen, exv är personen beroende av föräldrarna, på väg att bli självständig, familjebildning, förlorat sina föräldrar, pensionering I ljuset av tidigare erfarenheter, exv har sett annan familjemedlem lida av sjukdomen, nyligen förlorat närstående, skuld/skam/rädsla? Vilken faktisk social situation är personen i? Tillgängligt socialt stöd Tillgängliga resurser exv utbildningsnivå, ekonomiskt handlingsutrymme, geografisk närhet till adekvat behandling 4
Positiv psykologi Locus of control - Internal alt External Optimism Personlighetsdrag Känsla av sammanhang Sense of Coherence Posttraumatic Growth (PTG) Se vidare Aspinwall & Tedeschi, 2010 Förväntningar Placebo- och noceboeffekten Studier visar att ett gott bemötande har betydelse för behandlingsresultatet samt att placeboeffekten är mer än bara en subjektiv tolkning. Placeboeffekten är olika stark hos olika personer. Exempel Forskningsdeltagare intalades att de fick en smärtlindrande kräm på den ena underarmen och en kräm utan effekt på den andra. Deltagarna utsattes för en smärta på båda armarna, och effekten i hjärnan mättes med PET-kamera. Endorfin frisattes i flera områden i hjärnan när den smärtlindrade armen stimulerades. Deltagarna skattade lägre smärta på den armen trots att de fått samma kräm och samma smärtstimulering på båda armarna. Sammanfattning Det spelar roll för hälsan hur patienten tänker/känner om situationen (appraisal; är det ett hot, en utmaning...) om sig själv och omvärlden (scheman, self-efficacy) om läkaren och behandlingen (placebo) Det spelar roll för hälsan vad patienten gör T ex om man i en given situation undviker problemet eller närmar sig det (coping) Det går i viss mån att påverka hur patienten tänker och gör Det spelar stor roll hur vi bemöter patienter och närstående, hur vi informerar, förklarar och motiverar! Medicinsk psykologi T3-4 Termin 3 Introduktion Grundläggande psykologiska principer p Beteendemedicin Personlighets- och utvecklingspsykologi Personlighetspsykologi Anknytning (social/emotionell utveckling) Kognitiv utveckling Medicinsk psykologi T3-4 Termin 4 Samhällsperspektivet Socialpsykologi och hälsa Livshändelser/trauma Psykologisk första hjälpen reaktioner på allvarliga händelser Hemuppgift Sammanfattning och muntlig genomgång av hemuppgift Medicinsk psykologi T3-4 Mål Att studenten ska tillägna sig grundläggande kunskaper i psykologiska mekanismer med betydelse för hälsa och ohälsa samt för professionella möten i det dagliga medicinska arbetet. Kursen introducerar ett biopsykosocialt synsätt och syftar till att bidra till studentens professionella utveckling i rollen som läkare i en multiprofessionell vård baserad på en helhetssyn med patienten i centrum. 5
Litteraturtips Antonovsky A. Hälsans mysterium. Natur och Kultur, 2005 Bowlby J. En trygg bas. Kliniska tillämpningar av bindningsteorin. Natur och Kultur, 1994 Broberg A, Granqvist P, Ivarsson T, Risholm Mothander P. Anknytningsteori : betydelsen av nära känslomässiga relationer. Natur och Kultur, 2006. Hansen, S. Från neuron till neuros. En introduktion till modern biologisk psykologi. Natur och Kultur, 2000 Holm, U. Det räcker inte att vara snäll. Förhållningssätt, empati och psykologiska strategier hos läkare och andra professionella hjälpare. Natur och Kultur, 1995 Lundh LG, Eriksson B. Psykoterapins skolbildningar. Studentlitteratur, 1994 Persson T. Att möta människor i kris. Om kristeori och krisbistånd. Studentlitteratur, 1995 Rydén O, Stenström U. Hälsopsykologi. Bonnier Utbildning, 2008 6