VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning

Relevanta dokument
VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

Detaljutformning

18.13 KORSNINGAR. VU 94S-2 18 Mötesfri landsväg och motortrafikled 37 (59) Korsningar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

3 Placering och linjeföring

12 Lutningar Längslutning

Cirkulationsplats i Bollebygd

PM Trafikutredning McDonald s

Vägar och gators utformning

13 Stigningsfält och omkörningsfält

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

VU 94S-2 13 Trafiksignaler 11 (109) 13.4 Utrustning

PM Trafikutredning Snurrom verksamheter

Vidbynäs golfklubb - Korsningsutredning

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl

Ny cirkulationsplats i korsningen Rinkebysvängen/Rinkebystråket. Genomförandebeslut.

TRAFIKUTREDNING DETALJPLAN FÖR DEL AV EDA NOLBY 1:38, CHARLOTTENBERG. Tillhörande. Eda kommun, Värmlands län

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

PM TILL DETALJPLAN. Detaljplaneområde Vena 1:3 KUNGÄLVS KOMMUN GBG VA-SYSTEM GATU-UTFORMNING SWECO ENVIRONMENT AB JOHAN JOHANSSON

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

E18 Arninge, Bytespunkt/Resecentrum

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

TRAFIKUTREDNING. Trafikutredning korsning Ringvägen/Prästängsvägen. Datum Handläggare Tobias Sjöstrand. Projekt-ID

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

3 Grundvärden för förare och passagerare

Konstruktionsgång

Anslutning Dragelundsvägen Koppling till Södra Bålstaleden och trafikplats Draget

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

7 Utformning av belysningsanläggning

Plankorsningar. Vägteknisk utformning. BVS Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 0

4.2 Utformning. Beteckningarna i tabel 1.1 återfinns också i figur 1.5 som är en schematisk beskrivning av väganläggningarna.

Cirkulationsplatser. - en idéskrift

SJÖSTADSHÖJDEN. Gata

6 Rampers linjeföring

VU94S-2 12 Vägmärken 61 (73)

4 Separering av gång- och cykeltrafik

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

3 Val av trafikplatstyper

DOM Meddelad i Borås

Antal fordon per hastighetsklass. Antal fordon per hastighetsklass. Antal fordon per hastighetsklass. Vägverket konsult - TRIO

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Trafikutredning Ängens avloppsreningsverk, Lidköping

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Förslag till utformning av cykelöverfart

Trafikutredning Svanvik, Tjörns kommun I samband med program för Svanvik

PM gällande utformning av cirkulationsplats

PM TRAFIKUTREDNING GÖKEGÅRD

4 Korsningar. Vägmarkeringsritningar. VÄGMARKERING OCH VÄGKANTSUTMÄRKNING 4 Korsningar. 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m

DAGVATTENUTREDNING Landvetters-Backa, östra, etapp 1 HÄRRYDA KOMMUN. Totalt antal blad: 8 st. Göteborg

Trafikplatstyper. TRAFIKPLATSER 2 Trafikplatstyper. ej högklassiga. ruter-droppe. ruter-cpl ruter-cpl ruter-cpl. högklassiga

Trafikanalys. Alingsås Östra Ängabo

Bakgrund. Cirkulationsplatser

2 Motorfordon. Kommentar:

Förändringar i VGU 2015

ÖSTRAND BIORAFFINADERI. Trafikutredning avseende ANSLUTNING TILL JÄRNVÄGSGATAN. 1 Bakgrund. 2 Förutsättningar, trafik. Innehåll:

1 Grundvärden för trafikmiljön

Övergångsstället för gående och cyklande mot Nacka station

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

Trafik-PM till detaljplaner i Dingelsundet

Nordic Human Factors Guideline NHFG

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

VV publikation 2002:

Välsviken. PM Välsviken trafikutredning

Trafikutredning Tvetavägen

UPPDRAGSLEDARE. Anna Svensson UPPRÄTTAD AV. Oscar Lewin

PM Gata, Tvåhus Väppeby 7:18 m.fl.

3 Vägprojektet en översikt

PM Ledningsomläggning vid KV

2 Belysningsklasser. 2.1 Belysningsteknisk kvalitet. 2.2 Belysningsklasser för vägar och gator

Trafikanalys tillhörande fördjupad översiktsplan för Hajom, Årjängs kommun

3 Längsgående markeringar

TRAFIK- OCH KAPACITETSANALYS AV STORGATAN I VÄXJÖ

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Trafikering

Ett forskningsprojekt finansierat av Vägverkets Skyltfond EK50A 2003:6008

ICA Grytan, Västerås - Trafikanalys med hjälp av trafiksimulering i Vissim. Uppdragsnr: (11)

PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d

Förprojektering Oxelbergen 1:2

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Kapacitetsutredning korsningen Ångbåtsvägen/Bryggavägen Ekerö kommun

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Trafikutredning BROPORTEN. Tillhörande planprogram för Kärrängen Klöv, Upplands-Bro kommun. BROPORTEN Logistikcenter E18. Beställd av Structor

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

3. UTREDNINGSALTERNATIV

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmarkering och vägkantsutmärkning

Trafiksituationsmodell. Fordon Körsätt Avstånd

PM Förprojektering Planiavägen & Järlaleden

Vägplan ny korsning väg 263 Steningehöjdsvägen och Ölsta byväg

Transkript:

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7.7.3 Plangeometri Placering och linjeföring För att cirkulationen skall bli så tydlig som möjligt bör rondellen placeras så att de ytor som bildas i varje kvadrant mellan inkommande vägars körbanekanter och rondellen blir ungefär lika stora, se figur 7.7.7-8. FIGUR 7.7.7-8 Exempel på rondellplacering Inkommande vägars linjeföring bör justeras så att tillfarten blir hastighetsbestämmande och så att detta tydligt framgår av utformningen. Figuren illustrerar hur en justering av linjeföringarna kan förbättra rondellplaceringen. Om linjeföringen inte kan ändras kan en oval form eller äggform provas, figur 7.7.7-9. Eftersträva att åstadkomma lika stora båglängder mellan anslutande vägar/gator. VV publikation 2002:117 2002:11

118 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 FIGUR 7.7.7-9 Oval form resp äggform på rondellen. Tre anslutande vägar/gator FIGUR 7.7.7-10,11,12 Trevägscirkulation med vägbenen i T-form, Y- form och otydlig Y-form. Den sistnämnda kan medför höga hastigheter och dålig efterlevnad av väjningsplikten i ett av körspåren. Om cirkulationsplats med tre anslutande vägar/gator övervägs i befintlig miljö är det vanligt att en väg/gata är genomgående. Cirkulationsplatsen kan övervägas ha T-form dvs rondellen lokaliseras till befintliga vägars/gators skärningspunkt eller ha Y-form, dvs samma vinkel mellan väganslutningarna. I befintlig vägmiljö innebär T-formen ofta mindre anläggningskostnad än Y-formen. För Y-formen är det viktigt att den blir tydlig. Annars kan ett av körspåren för personbil bli alltför rakt, med alltför höga hastigheter och dålig efterlevnad av väjningsplikten som följd. En tredje form kan vara att förskjuta rondellens centrumpunkt från den genomgående vägens mittlinje, samt eftersträva lika stora vinklar mellan anslutande vägar/gator genom avböjning av till- och frånfarter. 2002-11 VV publikation 2002:117

VU 94S-2 7 Korsningar 119 (200) FIGUR 7.7.7-13 Lika stora vinklar eftersträvas Fem anslutande vägar/gator FIGUR 7.7.7-14 Fem anslutande vägar / gator. Rondell i äggform. FIGUR 7.7.7-15 Fem anslutande vägar / gator. Cirkulär rondell En relativt vanlig situation vid överväganden om utbyggnad till cirkulationsplats är att den fyrvägskorsning som övervägs åtgärdas har en trevägskorsning med mindre sidoväg eller med infart som ansluter till större väg. Med fem anslutande vägar/gator kan rondell med äggform vara lämplig. Vid cirkulär, ej överkörbar rondell och Lps körsätt A kan även rondell med minst 20 meters radie övervägas. VV publikation 2002:117 2002:11

120 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 Körspår för personbil Grundprincipen för cirkulationsplats är att skapa en utformning som innebär att möjliga körspår inkl. körmån för personbilar: inte får större radier än 100 m vid utformning för 50 km/tim och får sin minimiradie i tillfart och sedan växande eller konstant radie inte får större radier än 50 m vid utformning för 30 km/h FIGUR 7.7.7-16 Körspår för personbilar i 50 resp 30 km/h. DTS, körspår för personbil, 50 km/h blir 2,6 m (1,8 + 2 x 0,4 m) DTS, körspår för personbil, 30 km/h blir 2,0 m (1,8 + 2 x 0,1 m) Körspåret placeras så att det innebär ett så rakt och bekvämt körsätt som möjligt för fordonen. I tillfart, innan fordonet kommit fram till cirkulationen, skall körspåret tangera mittlinjen. Körspåret skall även tangera rondellen. I cirkulationsplatser dimensionerade för 50 km/tim och tillfarterna minst 70 km/h kan avböjning av tillfart övervägas. Där GC-trafik förekommer anordnas cirkulationsplatsen symmetrisk, för att åstadkomma låg hastighet även i frånfart. Hastigheten är starkt beroende av cirkulationsplatsens tvärfall. I tabellen nedan framgår hastighetens beroende av lutningen på tvärfallet (%). 2002-11 VV publikation 2002:117

VU 94S-2 7 Korsningar 121 (200) DIAGRAM 7.7.7-1 Hastighet hos personbilar vid olika tvärfall (%) och radier på körspår. Tvärfall utåt från rondellen anges med minus. VV publikation 2002:117 2002:11

122 (200) 7 Korsningar VU 94S-2 7.7.7.4 Profilgeometri Tvärfall i cirkulation Företrädesvis skall cirkulationsplatsen konstrueras med tvärfall från centrum, vilket bidrar till att öka cirkulationens synbarhet och minska fordonshastigheterna. Tvärfall utåt kan också bidra till att förenkla och minska riskerna vid underhållsarbeten, eftersom dessa arbeten då företrädesvis utförs i korsningens ytterkant eller utanför körbanan istället för mot och i rondellen. Vid lutande markförhållanden kan cirkulationsplats behöva anläggas i lutande plan, för att undvika stora ingrepp eller krav på konstbyggnader. Lutningen på cirkulationsplatsen anpassas till de förutsättningar som förhållandena medger, dock ej över 3,5 % inklusive tvärfall. Vid lutande plan och förhöjd rondell, är det viktigt att tillse en god avvattning. För att undvika omfattande vattenavrinning över cirkulationen och över till- och frånfarter, kan dagvattenbrunnar placeras i rondellens ytterkant. Lutning på anslutande väg/gata Lutning på anslutande väg/gata dimensioneras i enlighet med avsnitt 7.3.1. Lutningarna skall även ta hänsyn till inkommande vägs tvärfall. Vattenavrinningen från anslutande väg/gata bör inte ske mot cirkulationen. Övergångar Övergångar från tvärfall utåt till tvärfall inåt och vice versa bör om möjligt undvikas. Dels ökar risken för vältning, dels uppstår problem för typfordonet Lps, då sidobalkens frigång på 0,10 m inte är tillräckligt. 2002-11 VV publikation 2002:117