2013-10-21 1 (38) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 BILAGA Tertialbokslut 2 2013 för Nacka kommun Innehåll Inledning... 3 Uppföljning av de övergripande målen... 3 Ekonomisk analys... 6 Årets resultat och balanskravsresultat... 6 Finansiella nyckeltal... 8 Nettokostnadsandel... 9 Självfinansieringsgraden av investeringar... 9 Soliditet... 9 Låneskulden...10 Investeringar...10 Kommunens medarbetare...11 Nämndernas analys...12 Kommunstyrelsen...12 Verksamhetsresultat...13 Insatta resurser...13 Förskola, fritid och skola...17 Verksamheten sociala stödresurser...17 Arbets- och företagsnämnden...18 Verksamhetsresultat...18 Insatta resurser...19 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167
2 (38) Fritidsnämnden...20 Verksamhetsresultat...20 Insatta resurser...20 Kulturnämnden...21 Verksamhetsresultat...21 Insatta resurser...21 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden...21 Verksamhetsresultat...21 Insatta resurser...22 Naturreservatsnämnden...22 Verksamhetsresultat...22 Insatta resurser...23 Social- och äldrenämnden...23 Verksamhetsresultat...23 Insatta resurser...25 Tekniska nämnden...25 Verksamhetsresultat...25 Insatta resurser...26 Utbildningsnämnden...27 Verksamhetsresultat...27 Insatta resurser...29 Överförmyndarnämnden...30 Verksamhetsresultat...30 Insatta resurser...30 Ekonomiska tabeller...32 Balansräkning...32 Kassaflödesanalys...33 Driftredovisning...34 Noter...35
3 (38) Inledning I detta ärende redovisas utfallet för verksamhetsresultat och insatta resurser för Nacka kommun vid tertial 2, d.v.s. januari augusti 2013, samt årsprognos för 2013. Ärendet innehåller: Beskrivning av måluppfyllelsen för kommunens övergripande mål och en bedömning av hur målet om god ekonomisk hushållning uppnås, en fördjupad ekonomisk analys, läget för kommunens medarbetare med fokus på sjuktal samt läget för resultaten för respektive verksamhet/nämnd. Sist i ärendet finns ekonomiska tabeller och noter samt en skuldrapport som bilaga. Uppföljning av de övergripande målen Läget för måluppfyllelsen för kommunens åtta övergripande mål bedöms vara detsamma som vid årsbokslutet 2012 och som vid uppföljningen i samband med tertialbokslut 1. Det innebär att målen för verksamhetsresultaten uppfylls men att måluppfyllelsen för målet om kommunal ekonomi i balans, under insatta resurser, har fortsatta brister. Figur Lägesbedömning för de kommunövergripande målen Prognosen för årets resultat för kommunen är något lägre än budget men balanskravsresultatet ser ut att bli betydligt bättre än budget. Balanskravsresultatet är årets resultat exklusive en jämförelsestörande kostnad och exklusive realisationsvinster från försäljning av tomträtter och övrig mark. Bristerna när det gäller måluppfyllelse för målet kommunal ekonomi i balans beror främst på prognostiserade underskott i verksamheter under kommunstyrelsen, främst för lokalenheten samt den egna produktionen av förskola och skola (FFS) och sociala stödresurser (VSS). Positivt är att underskottet för FFS ser ut att minska kraftigt 2013 jämfört med 2012 eftersom en mängd åtgärder vidtagits för att få en budget i balans. Att målet om en kommunal ekonomi i balans inte uppfylls beror vidare på att målsättningarna för de finansiella nyckeltalen inte nås. Nettokostnadsandelen, som mäter de löpande kostnaderna i förhållande till de löpande intäkterna, ser ut att bli betydligt bättre 2013 (98,7 procent jämfört med 100,5 procent 2012) men ligger fortfarande en bit från målet på 97,5 procent. Självfinansieringsgraden av investeringar prognostiseras till 49 procent för 2013, vilket är något sämre än 2012 beroende på ett något lägre årets resultat.
4 (38) Nacka kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen för de åtta kommunövergripande målen. Målet om kommunal ekonomi i balans väger tungt i bedömningen. Den sammantagna bedömningen är därför att det krävs en fortsatt positiv utveckling när det gäller det ekonomiska läget för att kommunen ska kunna anses ha en god ekonomisk hushållning. Läget är dock förbättrat jämfört med 2011 och 2012. Nedan kommenteras några av de övergripande målen för övriga finns få eller inga nya resultat att rapportera för denna period. God kommunal service Sammantaget har Nackas förskolor och skolor en mycket god kvalitet i verksamheten och jämfört med andra kommuner så är Nackas resultat väl över genomsnittet för såväl kundundersökning som betyg och provresultat. Flera områden bedöms dock ha brister, vilket delvis beror på mycket höga ambitionsnivåer för Nackas förskolor och skolor. Ett prioriterat område för utbildningsnämnden är att öka andelen personal inom förskolan med högskoleutbildning, då andelen är fortsatt låg och t.o.m. minskande. Det tuffa läget på arbetsmarknaden gör att efterfrågan ökar på vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI). Studieresultaten för SFI har ökat under perioden och en trolig orsak är införandet av praktik och tydliga incitament för anordnaren att lyckas med sitt uppdrag. Andelen som kommer ut i egen försörjning efter att ha fått en arbetsmarknadsinsats är 55 procent, en bit under målet på 63 procent. En kundundersökning har genomförts inom simskolan, som visar att många föräldrar är nöjda med verksamheten men missnöjda med den tid det tar från det att man anmält sitt barn till dess att man får plats. Nöjdheten bland äldre med hemtjänst är överlag hög, vilket leder till att många personer väljer att bo kvar hemma trots att de har ett mycket omfattande behov av stöd. Många av dessa personer skulle ha rätt till särskilt boende men väljer att bo kvar hemma. Inom individ- och familjeomsorgen märks en ökad inströmning av ärenden och en större komplexitet i problemen som personerna har. När det gäller barn och unga har antalet med svår psykiatrisk problematik ökat och likaså har ungdomsärenden med missbruk ökat. Även när det gäller vuxna har fler som kommer in missbruksproblem. Tekniska nämnden rapporterar att problem förekommit efter att man bytt entreprenör för insamling av hushållsavfall och matavfall men att det började fungera bättre under slutet av perioden. Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes för fjärde gången en undersökning av nöjd-kund-index (NKI) bland företag som varit i kontakt med sin kommun, inom ramen
5 (38) för samarbetet Stockholm business alliance (SBA). Nacka kommun får bäst resultat bland de större kommunerna i undersökningen med ett NKI på 71. Riksgenomsnittet är NKI 67. I den totala rankningen hamnar Nacka på plats 33 av totalt 189 medverkande kommuner. Stor valfrihet Under september beslutades om kundval för samhällsorientering. I samband med att kundval för samhällsorientering införs så vidgas målgruppen för den insatsen till att omfatta alla nyanlända personer. Nu finns i Nacka möjlighet att välja utförare inom 16 områden bl.a. karriärvägledning, familjerådgivning, sysselsättning för personer med funktionssättning och ur det perspektivet är valfriheten i kommunen unikt stor, i jämförelse med andra kommuner. Andelen föräldrar som fått förstahandvalet av skola till sitt barn var 93 procent, en bit under målet på 95 procent. God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Ett omfattande visionsarbete och arbetet med en strukturplan för utveckling av stad på Västra Sicklaön har inletts. Operativt pågår också fyra större programarbeten i området. Ett genomförandeavtal är tecknat med trafikverket för nya Skurubron, planering av en förlängning av tvärbanan till Sickla pågår och Kvarnholmsförbindelsen har börjat byggas. Dessutom är Stockholmsförhandlingen om tunnelbana till Nacka inne i ett intensivt skede. Programarbeten för centrala Älta och Orminge centrum befinner sig i ett slutskede. Tidplanen för nya reservatsbildningar har aktualiserats. Kommunal ekonomi i balans De allra flesta nämnder redovisar årsprognoser med ett resultat som ligger i linje med eller över budget. Inom kommunstyrelsen prognostiseras dock underskott med totalt 47,8 miljoner kronor. Den sammantagna årsprognosen för nämnder och verksamheter är 39,9 miljoner kronor sämre än budget. Det är en försämring med nästan 30 miljoner kronor jämfört med prognosen i tertial 1, vilket främst förklaras av det prognostiserade underskottet för lokalenheten inom kommunstyrelsen. Tabellen nedan visar vilka nämnder och verksamheter som prognostiserar avvikelser jämfört med budget. Respektive nämnds resultat kommenteras vidare i avsnittet Nämndernas analys.
6 (38) Tabell Verksamheter och nämnder med prognostiserade över- eller underskott Ekonomisk analys Årets resultat och balanskravsresultat Prognosen för årets resultat uppgår till 62 mnkr. Det är 9 mnkr sämre än budget. I verksamhetens nettokostnader, som påverkar årets resultat, finns både jämförelsestörande intäkter och kostnader medräknade i prognosen. De jämförelsestörande intäkterna uppgår till 45 mnkr och avser återbetalning av sjukförsäkringspremier från Afa försäkrings AB för åren 2005-2006. De jämförelsestörande kostnaderna uppgår till 46 mnkr och beror på att kommunens pensionsskuld ökat p.g.a. att Sveriges kommuner och landsting beslutat att sänka diskonteringsräntan som pensionsskulden beräknas på. Jämfört med prognosen i samband med bokslutet för tertial 1 så innebär nuvarande prognos en förbättring med 34 mnkr, vilket främst beror på återbetalningen av sjukförsäkringspremier. Det finns risk för att en nedskrivning av en immateriell anläggningstillgång med 10-12 mnkr kommer att belasta resultatet år 2013. Utredning av detta pågår och därför är detta inte beaktat i årsprognosen ovan. Prognosen för balanskravsresultat uppgår till 116,8 mnkr, vilket är 46 mnkr bättre än budget. Den positiva avvikelsen mot budget beror på återbetalningen av sjukförsäkringspremierna från Afa på 45 mnkr. Skillnaden mellan årets resultat och balanskravsresultatet är framförallt den jämförelsestörande kostnaden avseende pensionsskulden, på 46 mnkr. Dessa får räknas bort från balanskravsresultatet eftersom det
7 (38) avser framtida pensionsutbetalningar på väldigt lång sikt. Balanskravsresultatet ska följas upp över en treårsperiod. När det gäller realisationsvinster från exploatering räknas det med i balanskravsresultatet, eftersom dessa räknas in i den ordinarie verksamheten. Övriga realisationsvinster måste räknas bort från balanskravsresultatet. Diagram Balanskravsresultat över tid samt prognos för 2013 150 100 50 0-50 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Balanskravsresultat Budget T1 T2-100
8 (38) Tabell Resultaträkning med årsprognos Mkr Not Utfall 2013-08 Periodiserad budget 2013-08 Avvikelse mot per. budget Årsprognos T2 2013 Årsbudget 2013 Externa intäkter 588,0 492,2 95,8 882,0 737,1 144,9 Verksamhetens kostnader -3 229,3-3 147,1-82,1-4 931,2-4 721,7-209,4 Verksamhetens nettokostnader -2 641,3-2 655,0 13,6-4 049,2-3 984,6-64,6 Realisationsvinster inom exploatering 5,9 8,7-2,8 13,0 12,0 1,0 Realisationsvinster inom tomträttsförsäljning 2,6 0,0 2,6 3,0 0,0 3,0 Realisationsvinster övrigt 1,7 0,0 1,7 2,0 1,0 1,0 Avskrivningar -148,2-163,1 14,8-233,8-244,1 10,4 Verksamhetens nettokostnader efter avskrivning och realisationsvinster -2 779,3-2 809,3 30,0-4 264,9-4 215,7-49,2 Skattenetto 1,2 2 909,9 2 899,8 10,1 4 367,0 4 349,8 17,2 Finansnetto 3,4-30,2-41,8 11,6-40,0-62,7 22,7 Resultat före extraordinära poster 100,4 48,7 51,7 62,0 71,4-9,4 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 100,4 48,7 51,7 62,0 71,4-9,4 Balanskravsresultat 96,1 48,7 47,3 116,8 70,4 46,4 Realisationsvinster Prognosen för realisationsvinster från exploateringsverksamheten uppgår till 13 mnkr för helåret. Detta är något bättre än budget. Det är framförallt försäljningar i Ältaberg som har tagit fart. Prognoser för realisationsvinster från försäljning av tomträtter och övrig markförsäljning överstiger också budget med 3 respektive 1 mnkr. Skattenetto och finansnetto Skatteintäkterna inklusive kommunalekonomisk utjämning överstiger budget med drygt 17 mnkr. Det beror bland annat på att antalet arbetade timmar och därmed lönesumman stigit mer än förväntat. Årsprognosen för finansnettot avviker positivt med 22,7 mnkr mot budget. Avvikelsen beror till största del på att låneskulderna inte har ökat lika mycket som de beräknades göra. Att låneskulden inte har ökat beror i sin tur på att investeringarna har varit lägre än beräknat. Avvikelse årsprognos mot årsbudget
9 (38) Finansiella nyckeltal Kommunens finansiella ställning mäts genom fyra nyckeltal. Tabell Finansiella nyckeltal, prognos för 2013 Finansiella nyckeltal Målvärde Tertial 2 Tertial 1 Låneskuld Under 2,5 mdkr 2,1 mdkr 2,1 mdkr Nettokostnadsandel <97,5 98,7 % 98,3 % Självfinansieringsgrad 100 % 49 % 40 % Förändring av soliditet >0-0,2 %-enheter - Nettokostnadsandel Nettokostnadsandelen har under de två senaste åren legat långt från målet på 97,5 procent; under både 2011 och 2012 låg detta mått över 100 procent. Den nuvarande prognosen för resultatet år 2013 ger en nettokostnadsandel på 98,7 procent, vilket är en tydlig förbättring jämfört med föregående år. Tabellen nedan visar utvecklingen den senaste tioårsperioden. På sikt bör kommunen uppnå det finansiella målet då ett lägre värde innebär att kommunens låneskuld kan minskas. Diagram Nettokostnadsandelen över tid 106 104 102 100 98 96 94 92 Nettokostnadsandel Mål Självfinansieringsgraden av investeringar Måttet bör på sikt överstiga 100 procent och innebär då att kommunen kan finansiera investeringar med egna medel. Det är en lång bit kvar innan detta mål uppfylls. För att det ska uppfyllas behöver kommunens resultat förbättras kraftigt och/eller investeringsnivån vara betydligt lägre. För 2011 uppgick skattefinansieringsgraden till låga 15 procent, men förbättrades till 54 procent år 2012 och prognosen för 2013 är 49 procent. Försämringen jämfört med 2012 beror på ett lägre årets resultat 2012 än vad som prognostiseras för 2013. Soliditet Ytterligare ett nyckeltal är förändring av soliditet, d.v.s. hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, där målet är att förändringen ska vara positiv. Årsprognosen
10 (38) är en försämring av soliditeten (inklusive ansvarsförbindelser) med 0,2 procentenheter, från 8,7 procent i bokslut 2012 till årsprognos för 2013 på 8,5 procent. Låneskulden Taket för låneskulden 2013 är 2,5 miljarder kronor. Vid tertial 2 var utfallet 1,914 mdkr och prognosen för helåret är 2,1 mdkr. En lägre investeringstakt 2013 än prognostiserat gör att låneskulden inte kommer att behöva stiga upp i nivå med det beslutade taket. Investeringar Utfallet för nettoinvesteringarna uppgår till 335 mnkr efter åtta månader. Motsvarande period föregående år uppgick investeringarna till 431 mnkr. Årsprognosen uppgår till 603 mnkr, att jämföra med nettoinvesteringarna för 2012 som uppgick till 609 mkr.
11 (38) Kommunens medarbetare Den totala sjukfrånvaron för perioden januari juli 2013 uppgår till 4,8 procent. Det är en ökning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Bland kvinnorna ligger den totala sjukfrånvaron på 5,5 procent och bland männen på 2,8 procent. En ökning har skett för såväl kvinnor som män, med 0,2 respektive 0,1 procentenheter. Den korta sjukfrånvaron, d.v.s. sjukfrånvaro understigande 60 dagar, ligger totalt inom Nacka kommun på 3,3 procent. Den långa sjukfrånvaron, d.v.s. sjukfrånvaro 60 dagar och mer, ligger på 1,5 procent. I jämförelse med motsvarande period 2012 har den korta sjukfrånvaron ökat med 0,2 procentenheter, medan den långa sjukfrånvaron endast har ökat med 0,05 procentenheter. Hur den korta respektive långa sjukfrånvaron fördelar sig mellan kvinnor och män framgår av tabellen nedan. Diagram Kort- och långtidssjukfrånvaro för kvinnor och män 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Korttidsjukfrånvaro kvinnor Korttidssjukfrånvaro män Långtidssjukfrånvaro kvinnor Långtidssjukfrånvaro män Det krävs fortsatt skarpt fokus på ett systematiskt arbetsmiljöarbete och på att sänka sjuktalen även om Nacka är en av de kommuner i länet som har de lägsta sjuktalen. Åtgärder för att effektivisera rehabiliteringsprocess och minska sjukfrånvaro är att: T2 2011 T2 2012 T2 2013 Prioritera åtgärder för att minimera upprepad sjukfrånvaro bland medarbetare. Detta kan göras genom att personalstrateger/-handläggare påminner och följer upp att hälsosamtal genomförts med medarbetare som har upprepad sjukfrånvaro (6 tillfällen eller mer under senaste 12 månaderna). I de fall anledning till sjukfrånvaro är oklar eller plan för minimerad framtida sjukfrånvaro (alt återgång i arbete) saknas både vid s.k. upprepad samt längre sjukfrånvaro ska alltid personalstrateg/-handläggare informeras/konsulteras. Detta för att säkra att vi arbetar aktivt och gör vad vi kan, för att minimera framtida sjukfrånvaro bland de som har mycket upprepad alternativt längre sjukfrånvaro.
12 (38) Nämndernas analys I tabellen nedan visas en sammanställning av läget när det gäller verksamheternas och nämndernas måluppfyllelse för verksamhetsresultat och insatta resurser. Läget är genomgående detsamma som vid tertial 1. Tabell Lägesbedömning för verksamhetsresultat och insatta resurser per verksamhet/nämnd Nämnderna totalt Kommunstyrelsen Verksamhetsresultat Insatta resurser Förskola, fritid och skola Sociala stödresurser Arbets- och företagsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Naturreservatsnämnden Social- och äldrenämnden Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Överförmyndarnämnden Kommunstyrelsen I uppföljningen av kommunstyrelsen beskrivs dels kommunstyrelsens uppfyllelse av de egna strategiska målen för såväl verksamhetsresultat som insatta resurser, dels resultatet för insatta resurser för stadsledning, stödenheter, myndighets- och huvudmannaenheter samt byggenheten, lokalenheten och mark- och exploateringsenheten under kommunstyrelsen. Uppföljningen innehåller också en genomgång av resultaten för den kommunala produktionen av förskola och skola och verksamheten sociala stödresurser.
13 (38) Verksamhetsresultat Kommunstyrelsen uppfyller överlag sina mål för verksamheten. Medborgarundersökningen visar att nöjdheten är hög bland medborgarna, i jämförelse med i andra kommuner. Kommunen anses vara en attraktiv plats att leva på och nöjdheten med hur kommunen sköter sina verksamheter är hög. Lägre omdöme får kommunen för hur medborgarna uppfattar möjligheterna att påverka, även om betyget är högre än snittet för andra kommuner. Medborgarnas upplevelse av trygghet ökade under 2012 och de har överlag har en god hälsa men det finns oroande tendenser, såsom att narkotikaanvändningen bland unga ökar. Resultaten från medborgarunderökningen 2013 kommer i slutet av året. Ett gott näringslivsklimat Näringslivsklimatet i kommunen bedöms vara fortsatt bra. I servicemätningen som görs inom samarbetet Stockholm business alliance blev nöjd-kund-index för Nacka kommun i mätningen 2013 71, vilket är något lägre än i den senaste mätningen. Det är dock fortfarande ett mycket högt betyg; medelvärdet för alla 190 kommuner där samma mätning görs ligger på 66. Inom handeln, en viktig bransch i Nacka inte minst ur ett sysselsättningsperspektiv sker en fortsatt positiv, om än försiktig, utveckling. Nyföretagandet ökar inte nämnvärt. Däremot har det skett en stark ökning av antalet rådgivningar. Hållbar strategisk samhällsutveckling Ett omfattande visionsarbete och arbetet med en strukturplan för utveckling av stad på Västra Sicklaön har inletts. Operativt pågår också fyra större programarbeten i området. Ett genomförandeavtal är tecknat med trafikverket för nya Skurubron, planering av en förlängning av tvärbanan till Sickla pågår och Kvarnholmsförbindelsen har börjat byggas. Dessutom är Stockholmsförhandlingen om tunnelbana till Nacka inne i ett intensivt skede. Programarbeten för centrala Älta och Orminge centrum befinner sig i ett slutskede. Tidplanen för nya reservatsbildningar har aktualiserats. Insatta resurser Årsprognosen för kommunstyrelsen uppgår till drygt -168 mnkr (-137 mnkr vid tertialbokslut 1), vilket är nästan 48 mnkr sämre än budget. Negativa avvikelser finns framförallt inom lokalenheten med 24,6 mnkr samt den egna produktionen med 10,1 mnkr för förskola, fritid och skola (FFS) och 7,0 mnkr för verksamheten sociala stödresurser. Nedan följer en sammanställning av det ekonomiska resultatet inklusive en årsprognos för samtliga enheter inom kommunstyrelsens ansvarsområde.
14 (38) Tabell Årsprognos för intäkter och kostnader jämfört med budget Verksamhet, tkr Årsprognos Årsbudget Budgetavvikelse 2013 2013 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Kommunstyrelsen totalt 903 248-1 007 050-168 576-120 808-47 768 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 2 800-43 517-40 772-40 772 0 Stadsledningskontoret 962-30 693-29 729-29 729 0 Stödenheter 135 617-183 245-47 628-47 053-575 Bygg- och lokalenheterna 481 900-515 900-34 000-10 000-24 000 Mark- och exploateringsenheten 28 300-19 900 8 400 12 000-3 600 Nacka Brandstation -5 254-5 254-5 254 0 Myndighets och huvudmannaenheter 389 286-391 786-2 500 0-2 500 Produktionsverksamheter 0 0-17 093 0-17 093 Förskola, Fritid & Skola -10 093 0 10 093 Sociala Stödresurser -7 000 0-7 000 Stadsledning Stadsledningskontoret visar ett resultat i nivå med budget och någon justering av årets prognos görs ej. Stödenheter I Nacka kommuns stödenheter ingår ekonomienheten, inköpsenheten, IT-enheten, juridiska enheten, kommunikationsenheten, kontaktcenter, personalenheten, samordnings- och utvecklingsenheten och serviceenheten. De enheterna arbetar huvudsakligen med att stödja enheter och verksamheter som i sin tur arbetar med myndighets- och huvudmannaskap och produktion. Vissa stödenheter har över- eller underskott efter årets första två tertial, men det beror på interna fördelningar och inget som föranleder justerad årsprognos. Inköpsenheten redovisar ett underskott på 0,6 mnkr, vilket främst beror på att Nacka kommun har betalat 0,6 mnkr i startkapital till Stockholms inköpscentral (Kommunstyrelsen 11 februari 2013, 51). Årsprognosen för inköpsenheten justeras därför -0,6 mnkr. Lokalenheten Årsprognos för resultatet 2013 är -28 mnkr, vilket är 24,6 mnkr sämre än budget. Den försämrade årsprognosen om -23,8 mnkr i jämförelse med T1 beror framförallt på avvikelser inom två områden. Felavhjälpande underhåll beräknas till -46 mnkr för 2013, en försämring om -13 mnkr i jämförelse med budget och T1. Det kraftigt försämrade utfallet
15 (38) beror bl.a. på flera stora vattenskador från sommarmånaderna på totalt ca 10 mnkr. Drabbade objekt är bland annat förskolorna Gläntan och Universum liksom äldreboendena Ektorpshemmet och Sofiero. Den andra avvikelsen avser förgäveskostnader på -8,5 mnkr. Lokalenheten flaggar för att investeringsprojekt nytt ridhus i Velamsund resulterar i förgäveskostnader på 8,5 mnkr. Utredning och projektering av ridhus genomfördes på beställning av idrotts- och fritidsenheten medan projektet stoppades efter att bygglovet överklagats och dragits in. En utredning av vidare hantering av projektet tas nu fram. Som åtgärder för att få en ekonomi i balans arbetar lokalenheten med att utvärdera och utveckla systemstöd för underhållsplaner, utformning av och rutiner för arbetet med planerat underhåll samt att stadsledningskontoret kommer att hantera frågan om ett utvecklat underlag vad gäller underhållsbehovet och risk- och konsekvensanalyser i samband med budgetarbetet och samordningen av den ekonomiska långtidsprognosen. Byggenheten Årsprognos för resultatet är -6 mnkr, vilket är 0,6 mkr bättre än budget. Mark- och exploateringsenheten Årsprognosen är ett resultat på 8,4 mnkr, att jämföra med budgeterat resultat på 12 mnkr. Orsaken till det lägre resultatet är lägre intäkter p.g.a. försäljning av tomträtter där intäkterna kom 2012 istället för 2013, som budgeterat. Myndighets- och huvudmannaenheter Många myndighets- och huvudmannaenheter, t.ex. mark- och exploateringsenheten, miljöenheten och planenheten, bedömer att respektive verksamhet löper enligt plan och att det inte finns något behov av att ändra prognosen. Även enheter med negativt utfall efter tertial två, t.ex. bygglovenheten, bedömer att det inte finns någon anledning att korrigera årsprognosen. Arbets- och företagsenheten redovisar ett underskott jämfört med budget på 1,0 mnkr. Prognosen för helåret är ett underskott med 0,5 mnkr. Minskning av tjänster kommer att ske under tertial 3. Kultur- och utbildningsenheten korrigerar sin årsprognos till +0,5 mnkr på grund av tjänstledigheter.
16 (38) Lantmäterienheten har ett negativt utfall på 2,0 mnkr för perioden. Underskottet beror på lägre intäkter för främst fastighetsbildning och högre kostnader för rådgivning, service och systemförvaltning. Enheten har tagit fram en åtgärdsplan för att framförallt minska handläggningstiderna och öka produktiviteten. Enhetens årsprognos justeras till -2,5 mnkr. Idrotts- och fritidsenheten redovisar ett underskott som har justerats mot fritidsnämnden. Underskottet beror på interna transaktioner och omfördelningar och har justerats mot fritidsnämnden. Överförmyndarenheten redovisar ett underskott med 0,1 mnkr på grund av tillfälligt inhyrd konsult. Underskottet har justerats mot överförmyndarnämnden. Underskottet på 9 mnkr hos socialdirektör avser bland annat ökning av gemensamma kostnader samt högre personalkostnader. Underskottet kommer att föras över till socialoch äldrenämnden varför årsprognosen blir 0. Tabell Utfall, budget och prognos för myndighets- och huvudmannaenheter, stadsledningskontoret samt stödenheter. Myndighets- och huvudmannaenheter, Intäkter Kostnader Ack Utfall Periodis Budget Ack Avvikelse Årsprognos Årsprognos stadsledning och stödenheter 2013-08 2013-08 2013-08 2013-08 mot Budget Årsbudget T1 T2 Arbets- o företagsenheten 13 425-14 467-1 042-1 -1 041 0 0-500 Avfallsenheten 3 120-3 112 8 8 0 0 0 0 Barn o ungdomsenheten IFO 26 311-26 862-551 -1-550 0 0 0 Byggenheten 0-7 566-7 566-4 398-3 168-6 612-4 000-6 000 Bygglovsenheten 9 802-10 428-626 -6-620 0 0 0 Direktörer teknik och fritid 3 932-3 932 0 0 0 0 0 0 Ekonomienheten 10 567-14 582-4 015-4 338 323-6 550-6 550-6 550 Enhet för samordning o utveckling 194-8 536-8 342-8 460 118-12 638-12 638-12 638 Enheten för funktionsnedsättning 7 907-8 060-153 0-153 0 0 0 Idrott och fritidsenheten 16 722-16 723-1 0-1 0 0 0 Inköpsenheten 6 220-6 789-569 -1-568 0 0-575 IT enheten 22 992-24 867-1 875-4 188 2 313-6 245-6 245-6 245 Juridiska enheten 1 777-2 602-825 -600-225 -900-900 -900 Kommunikationsenheten 3 993-9 246-5 253-5 460 207-8 180-8 180-8 180 Kontaktcenter 31 789-32 236-447 -219-228 0 0 0 Kultur o utbildningsenheten 13 014-12 112 902 0 902 0 0 500 Kultur-o utbildningsdirektör 1 043-840 203 0 203 0 0 0 Lantmäterienheten 11 006-13 017-2 011 10-2 021 0 0-2 500 Lokalenheten 297 348-320 465-23 117-2 589-20 528-3 387-4 200-28 000 MA enheten 10 040-11 034-994 -16-978 0 0 0 Mark- och exploateringsenheten 12 417-12 320 97 13 84 0 0 0 Mark- och exploateringsenheten m 18 045-13 344 4 701 8 002-3 301 12 000 8 400 8 400 Miljöenheten 12 543-12 227 316 19 297 0 0 0 Stadsbyggnadsdirektör 11 195-11 026 169 1 168 0 0 0 Näringsliv 1 084-2 352-1 268-1 144-124 -1 700-1 700-1 700 Park och naturenheten 9 089-9 068 21 9 12 0 0 0 Personalenheten 12 009-20 297-8 288-8 363 75-12 540-12 540-12 540 Planenheten 11 673-10 911 762 13 749 0 0 0 Serviceenheten 10 819-10 371 448-99 547 0 0 0 Sociala ekonomienheten 3 643-2 864 779 0 779 0 0 0 Sociala kvalitetsenheten 9 864-8 707 1 157 0 1 157 0 0 0 Socialdirektör 49-9 092-9 043 0-9 043 0 0 0 Stadsledning 199-18 121-17 922-18 311 389-28 031-28 031-28 031 Tekniska drift underhållsenheten 22 775-22 556 219-2 221 0 0 0 Teknik och stadsbyggnadsstaben 8 995-7 984 1 011 12 999 0 0 0 Trafikenheten 7 053-7 036 17 17 0 0 0 0 VA enheten 8 574-8 553 21 21 0 0 0 0 Vuxenenheten 20 936-21 075-139 1-140 0 0 0 Vägenheten 5 196-5 184 12 12 0 0 0 0 Äldreenheten 11 191-10 265 926 0 926 0 0 0 Överförmyndarenheten 2 443-2 443 0 0 0 0 0 0
17 (38) Förskola, fritid och skola Verksamhetsresultat Verksamhetsresultaten för förskola, fritid och skola (FSS) bedöms som fortsatt goda. Bland annat visar resultaten från de nationella proven att elever i årskurs 6 och 9 som når kravnivån har ökat ytterligare och överstiger målnivån. Andel elever i årskurs 9 som blir behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram ligger kvar på samma nivå som tidigare. Insatta resurser Förskola, fritid och skola redovisar ett resultat på -0,1 mnkr efter tertial två. Förskola, fritid och skola har under innevarande år arbetat med att effektivisera resultatenheter för att dessa ska uppnå en ekonomi i balans. Arbetet har medfört övertalighet på vissa enheter som har lösts genom intern rekrytering, ökad samverkan mellan enheter och i vissa fall avveckling av medarbetare när så har krävts. Verksamheten har en omsättning på 1,8 miljarder kronor och helårsprognosen pekar på ett årsresultat på drygt -10 mnkr. Den totala sjukfrånvaron för FFS medarbetare har ökat något jämfört med samma period föregående år. Såväl kort- som långtidssjukfrånvaron har ökat. Verksamheten sociala stödresurser Verksamhetsresultat Läget för sociala stödresursers verksamhetsresultat bedöms vara bra. Ett prioriterat område för sociala stödresurser är att göra verksamheten känd och synliggöra allt positivt som görs för Nackas medborgare. Syftet är bl.a. att sociala stödresurser ska ses som ett attraktivt alternativ att välja. Samtliga verksamheter planerar en rad aktiviteter för att förbättra sina rutiner kring klagomålshantering. Vidare är utveckling av synpunktshanteringen är en prioriterad fråga för att kunna hålla en hög kvalitet. Insatta resurser Sociala stödresurser visar för perioden ett negativt resultat i förhållande till budget på 8,7 miljoner kronor. Årsprognosen för sociala stödresurser är ett underskott på 7 miljoner kronor. Underskottet beror bl.a. på höjningar av gemensamma kostnader som beslutades efter att budgeten beslutats och på att den del platser står tomma på särskilda boenden inom Nacka seniorcenter. Åtgärder för att minska underskottet har vidtagits, men får full effekt först 2014. Sjukfrånvaron har i jämförelse med motsvarande period 2012 minskat och ligger lägre än målnivåerna för samtliga mättal för sjukfrånvaron.
18 (38) Resultatredovisning jan-aug 2013 Sociala Stödresurser Ack Utfall/resultat Årsbudget Årsprognos med åtgärder Årsprogn os 2012 Ack Utfall jan-aug Ack Budget jan - aug Avvike lse janaug Kostnad er Resultatenhetens Intäkter Netto namn 2012 Ledning, verksamhetsstöd -601 8-609 23 655-23 655 0-1,5-2,5 2,5 Bemanningsenheten -467-1 -466 2 538-2 538 0 0,0 0,0 0,0 Omsorgerna -1 104 772-1 876 65 156-65 156 0-1,5-0,5-3,5 Individ & familj 225-392 618 77 630-77 630 0 0,0-0,5 1,5 Personlig assistans -759-701 -58 42 000-42 000 0 0,0 0,0-1,0 Seniorcenter Ektorp -182-16 -166 76 873-76 873 0 0,0 0,0-1,0 Seniorcenter Talliden -4 490-28 -4 462 42 461-42 461 0-3,0-1,5-2,5 Seniorcenter Sofiero -509-20 -489 28 349-28 349 0-0,5-0,5-0,5 Seniorcenter Sjötäppan -486-20 -466 38 228-38 276-48 0,0 0,0-1,0 Seniorcenter Älta -722 36-759 10 095-10 047 48-0,5 0,0 0,0-406 Total -9 096-362 -8 734 406 985 985 0-7,0-5,5-5,5 T2 T1 T2 Arbets- och företagsnämnden Verksamhetsresultat Resultaten av verksamhetens insatser är fortsatt goda. Andelen som kommer ut i egen försörjning ligger kvar kring 55 procent. Individer som beviljas och genomför arbetsmarknadsinsatser ökar. Ett samarbetsavtal har upprättats mellan arbetsförmedlingen Nacka/Värmdö och kommunen med syfte att samordna insatser och förenkla vägen till egen försörjning via arbete, studier eller eget företagande för våra medborgare. Ett nytt kundval för att underlätta etablering för nyanlända samhällsorientering införs från september. Den bistra arbetsmarknaden innebär att efterfrågan ökar på vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) ökar. Glädjande är att studieresultaten för SFI ökat under perioden och en trolig orsak är införande av praktik och tydliga incitament för anordnaren att lycka med sitt uppdrag. SFI med arbetsmarknadsanknytning för personer med försörjningsstöd har utvecklats under året som en del i att underlätta för utrikesfödda personer att fortare etablera sig på arbetsmarknaden.
19 (38) Unga som inte studerar eller arbetar är fortfarande en utmaning. Här krävs det krafttag och innovativa lösningar för att hitta nya metoder och insatser för en ökad måluppfyllelse Insatta resurser Nämnden redovisar ett totalt nettokostnadsutfall motsvarande 60,1 mnkr för perioden januari till augusti, en positiv avvikelse med 1,6 mnkr jämfört med periodiserad budget som uppgår till 61,7 mnkr. Prognosen för nettokostnader för helåret är 92,5 mnkr, vilket är i linje med budget. Samma bedömning gjordes vid bokslutet för tertial 1. De största prognostiserade avvikelserna är för verksamheterna: Grundläggande vuxenutbildning en negativ avvikelse med 1,5 mnkr. Orsaken är större efterfrågan jämfört med antaganden i budget. Gymnasial vuxenutbildning en positiv avvikelse med 2,4 mnkr, summan av större intäkter för statsbidrag, yrkesinriktade kurser (+3,5 mnkr) och större kostnader p.g.a. ökad efterfrågan (-1,1 mnkr). Svenska för invandrare en negativ avvikelse med 1,2 mnkr till följd av ökad efterfrågan och därigenom högre kostnader. Måluppfyllelsen av nämndens strategiska mål sker genom att mäta effektivitet, i avseende insatskostnader och ledtider. Kortare ledtider i form av tid med försörjningsstöd, kartläggningar och insatser har två positiva effekter. Dels sparar kommunen pengar och dels kommer individen fortare ut i egen försörjning med allt positivt detta medför. Nämnden har inlett ett samarbete med ett nätverk av kommuner bl.a. i syfte att kunna göra jämförelser av effektivitet. Tabell Årsprognos för intäkter och kostnader jämfört med budget Verksamhet, tkr Årsprognos 2013 Kostnader (-), Intäkter (+) Intäkter Kostnader Prognos Budget Avvikelse Grundläggande vuxenutbildning 900-6 400-5 500-3 997-1 503 Gymnasial vuxenutbildning 13 500-38 100-24 600-26 007 1 407 Svenska för invandrare 700-13 900-13 200-12 019-1 181 Arbetsmarknadsinsatser -6 000-6 000-6 537 537 Köpta tjänster VSS -16 561-16 561-17 182 621 Sommarverksamhet projekt 427-3 014-2 587-2 741 154 Särvux -700-700 -700 0 Tolkservice flykting -130-130 -70-60 Välfärd i Nacka -1 700-1 700-1 700 0 Konsumentrådgivning & KC-service -2 286-2 286-2 286 0 Samhällsorientering -300-300 -326 26 Myndighets- och huvudmannauppgifter -17 988-17 988-17 988 0 Nämnd -950-950 -950 0 Summa AFN 15 527-108 029-92 502-92 502 0
20 (38) Fritidsnämnden Verksamhetsresultat Under året har kundundersökning gjorts för simskolan. Undersökningen visade att verksamheten får både positiva omdömen och negativ kritik. Flertalet föräldrar är nöjda med simlärarna och anser att deras barn gör framsteg och lär sig simma i simskolan. Föräldrarna känner sig trygga när deras barn deltar i simskolan. Det som föräldrarna framför allt är missnöjda med är den tid det tar från det att man anmält sitt barn till dess att man får plats. Utifrån resultaten ska bl.a. prioriteras att undersöka om det är möjligt att utöka antalet simskolegrupper för att kunna erbjuda fler barn plats i simskolan. Fritidsnämnden har ett pågående samarbete med SISU idrottsutbildarna för att främja föreningarna med att utveckla föreningarnas värdegrunder och ett medvetet ledarskap, Under perioden har elva föreningar fått stöd för att nå de kriterier som krävs för att få utmärkelsen Utmärkt förening. Insatta resurser Prognosen för helåret är en positiv avvikelse jämfört med budget på 2,3 miljoner kronor. Vid bokslutet för tertial 1 var prognosen ett resultat i linje med budget. Huvudorsakerna till överskottet är: Lägre kapitalkostnader i och med att investeringsprojekt avslutats något senare än beräknat Lägre hyreskostnad (1,6 mnkr) för Saltsjöbadens ishall som inte varit i bruk under första halvåret. Ishallen stängdes i mitten av januari p.g.a. betydande risk för takras. Tabell Årsprognos för intäkter och kostnader jämfört med budget Verksamhet, tkr Årsprognos 2013 Årsbudget Budgetav- Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto 2013 vikelse Kontantstöd -8 895-8 895-8 895 0 Fritidsanläggningar 8 500-78 256-69 756-72 048 2 292 Idrott och fritidsenheten -19 000-19 000-19 000 0 Öppen fritid och lovverksamhet -25 090-25 090-25 090 0 Nämnd och nämndstöd -1 871-1 871-1 871 0 Myndighet & huvudmannauppgifter -3 862-3 862-3 862 0 Summa 8 500-136 974-128 474-130 766 2 292
21 (38) Kulturnämnden Verksamhetsresultat Kulturnämndens verksamhetsresultat är detsamma som vid årsbokslutet eftersom inga kundundersökningar ännu har genomförts, och övriga nyckeltal redovisas vid årsbokslut. Då det inte finns något som indikerar förändring av verksamhetsresultatet jämfört med årsbokslutet bedöms måluppfyllelsen vara bra. Insatta resurser Kulturnämndens resultat beräknas följa budget, vilket är samma bedömning som gjordes i samband med bokslutet för tertial 1. En osäkerhetsfaktor är utfallet av den bonusbaserade ersättningen till anordnarna vilken kan generera ett överskott. Tabell Årsprognos för intäkter och kostnader jämfört med budget Verksamhet, tkr Årsprognos 2013 Budget 2013 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Verksamhetsresultat Budgetavvik else Biblioteksverksamhet 0-41 440-41 440-41 440 0 Musikskoleverksamhet 8 000-38 463-30 463-30 463 0 Kulturverksamhet 0-46 048-46 048-46 048 0 Nämnd, nämndstöd och huvudmannagrupp 0-7 933-7 933-7 933 0 Summa 8 000-133 884-125 884-125 884 0 De strategiska mål som miljö- och stadsbyggnadsnämnden fortlöpande ska följa upp under 2013 är hållbart stadsbyggande, hög rättssäkerhet och effektiva processer. Överlag är måluppfyllelsen god. Målvärden för 2013 har inte fastställts för alla nyckeltal då flera av nyckeltalen är nya och det krävs minst ett utfall för att sätta bra målvärden krävs. Nämnden kommer att behandla indikatorer och målvärden för 2014 i samband med nämndens internbudget i december. Under hösten 2012 och våren 2013 genomfördes för fjärde gången en undersökning av nöjd-kund-index (NKI) bland företag som varit i kontakt med sin kommun, inom ramen för samarbetet Stockholm business alliance (SBA). Nacka kommun fick bäst resultat bland de större kommunerna i undersökningen med ett NKI på 71. Riksgenomsnittet är NKI 67. I den totala rankningen hamnar Nacka på plats 33 av totalt 189 medverkande kommuner.
22 (38) Insatta resurser Resultatet för perioden är 16,7 mnkr, en positiv avvikelse på 0,2 mnkr. Årsprognosen är ett resultat i linje med budget, vilket är samma bedömnings om gjordes i samband med bokslutet för tertial 1. Nämnden mäter under målet effektivt resursutnyttjande ett antal mål under det väsentliga området effektiva processer, bl.a. handläggningstider och kundnöjdhet. Resultaten tertial 2 visar att man i hög grad når målen för handläggningstider för bygglov, men inte för fastighetsbildning, normala planer och planbesked. Kundnöjdheten mätt i SBA:s servicemätning visar att nöjdheten bland företagare inom områdena bygglov, livsmedel och miljötillsyn generellt sett ligger bra till i jämförelse med andra kommuner, men under nämndens målvärden. Tabell Årsprognos för intäkter och kostnader jämfört med budget Verksamhet, tkr Årsprognos 2013 Årsbudget 2013 Budgetavvikelse Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Nämnd och nämndstöd -4 202-4 202-4 338 136 Myndighetsproduktion -18 992-18 992-18 856-136 Projektverksamhet -2 135-2 135-2 135 0 Summa Miljöstadsbyggnadsnämnden 0-25 329-25 329-25 329 0 Naturreservatsnämnden Verksamhetsresultat En besöksmätning visade att 9000 personer besökte Velamsund under perioden 3 april 27 augusti. Mätningen kommer att användas som utgångspunkt för framtida mätningar. Målet är att antalet besökare ska öka. Aktiviteter som genomförts under perioden är exempelvis: Dialog om skötsel av Skuruparken etablerad med markägaren respektive stugägarna i parken Ökad röjning av träd som fallit ned, p.g.a. den hårda vintern Velamsundsvägen har fått ny beläggning I Skogsö naturreservat har en ny trappa byggts upp till Skogsö monumentet i syfte att öka tillgängligheten till reservatet. 180 meter stig i Tollare naturreservat har rustats för att förbättra tillgängligheten I reservatet i Älta har ett flertal spänger byggts för att öka möjligheten att besöka reservatet
23 (38) Insatta resurser Naturreservatsnämnden redovisar ett positivt resultat med 0,2 mnkr som framförallt beror på lägre kapitalkostnader i och med att investeringsprojekt inte är färdigställda. Prognosen för helåret pekar på en budget i balans, vilket är samma bedömning som gjordes i samband med bokslutet vid tertial 1. Tabell Årsprognos för intäkter och kostnader jämfört med budget Verksamhet, tkr Årsprognos 2013 Årsbudget 2013 Budgetavvikelse Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Entreprenad -8 948-8 948-8 948 0 Nämnd och nämndstöd -568-568 -568 0 Summa Naturreservatsnämnden 0-9 516-9 516-9 516 0 Social- och äldrenämnden Verksamhetsresultat Läget för verksamhetsresultaten för social- och äldrenämnden bedöms sammantaget som bra. Inom individ- och familjeomsorgen blir antalet ärenden som kommer in alltfler och problembilden för de personer det handlar om alltmer komplex. Utvecklingen gäller inom samtliga områden inom individ- och familjeomsorgen, d.v.s. barn och unga, utredning vuxen och försörjningsstöd. När det gäller barn och unga har antalet med svår psykiatrisk problematik ökat och likaså har ungdomsärenden med missbruk ökat. Även när det gäller vuxna har fler som kommer in missbruksproblem av allvarlig karaktär. Utvecklingsarbete pågår inom en mängd områden för att möta den ökade inströmningen av ärenden och större komplexiteten, i syfte att även fortsättningsvis klara av målsättningarna rätt stöd och rättsäker handläggning och nå nämndens strategiska mål. Inom området barn och unga är exempel på utvecklingsarbete: SkolFam en arbetsmodell som syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för barn som är familjehemsplacerade genom satsningar på goda utbildningsresultat Uppföljning barn och unga en strukturerad metod att följa upp barns placeringar i familjehem, jourhem och HVB-hem genom intervjuer med barnen Konflikt och försoning ett nytt sätt att samarbeta mellan familjerätten och tingsrätten i vårdnadstvister med målet att stärka barnperspektivet och stötta föräldrar att uppnå varaktiga lösningar kring vårdnad, boende och umgänge.
24 (38) Inom området utredning vuxen har en tjänst i form av case manager inrättats för att arbeta med de personer som både missbrukar och har en psykisk ohälsa. Utifrån Nackas grundläggande värdering arbetar gruppen med metoden motiverande intervju, vilket är en vetenskapligt utarbetad samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. Detta görs för att öka brukarens egen vilja till förändring och därigenom minska behovet av dygnsvård. Grupperna inom försörjningsstöd, ensamkommande flyktingbarn och socialjouren arbetar med en rad aktiviteter för att nå de strategiska målen inom de väsentliga områdena. Nedan ges några exempel: Alla individer som är aktuella ska ha en aktuell genomförandeplan som följs upp regelbundet Genomströmningen i de sociala bostäderna ska öka genom bl.a. tätare uppföljningar av de sociala kontrakten samt minska avhysningarna särskilt för barnfamiljer och personer med psykisk ohälsa Förbättrad service i form av nytt telefonisystem, social rådgivning på nätet För ökad måluppfyllelse inom områdena rätt stöd och rättsäkerhet görs kontroller av handläggning inom individ- och familjeomsorgen genom kollegiegranskning. Vidare är en genomgående strävan inom individ- och familjeomsorgen är att basera arbetet som görs på forskning och beprövad erfarenhet. Exempelvis har socialtjänsten börjat använda Socialstyrelsens bedömningsinstrument FREDA. Det är en standardiserad bedömningsmetod tänkt att användas i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Inom LSS/SoL yngre utreds och beslutas om insatser för personer med funktionsnedsättning som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) till yngre personer med behov av hjälp i hemmet på grund av sjukdom eller fysisk skada. Inom LSS målgrupp ökar antalet personer med neuropsykiatriska diagnoser. Brist på bostäder med särskild service gör att personer inom målgruppen får vänta på plats på boende. Inom SoL-yngre skiftar stödbehoven med olika sjukdomsbilder och det är svårt att planera omfattningen och kostnaderna för insatserna. Socialpsykiatrin utreder och beslutar om insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Genom samarbete med psykiatrin, frivilligorganisationer, personligt ombud och anordnare är målsättningen att brukarna ska erhålla ett individuellt anpassat stöd av god kvalitet i klientens hemmiljö. Brukarenkäten visar på en ökad grad av nöjdhet med de insatser som beviljas. Antalet brukare har legat på en jämn nivå under senare år. Kundval har införts inom boendestöd och sysselsättning. När det gäller boendestöd svarar verksamheten stöd och service (den kommunala produktionen) fortfarande för de flesta insatserna medan det inom sysselsättning är fler privata utförare.
25 (38) Inom området äldre har antalet hemtjänstkunder har varit stabilt under perioden och likaså andelen utförda timmar. En trend är att antalet beviljade timmar ökar, vilket främst beror på att fler äldre som är i behov av omfattande insatser väljer att bo kvar hemma. Kundnöjdheten med hemtjänsten är hög, också i jämförelse med andra kommuner. Drygt en fjärdedel av äldreomsorgens kunder finns inom särskilda boenden. Det finns ett behov av fler platser i särskilda boenden för personer med demenssjukdom, vilket leder till att kundens första val av boende inte alltid går att tillfredsställa. Insatta resurser Årskostnadsprognos för nämnden inklusive MH-sociala tjänster (myndighetsorganisationen) är 1 245,9 mnkr, vilket är i nivå med budget och samma bedömning som gjordes i samband med bokslutet vid tertial 1. Rullande års nettokostnadsutfall är 1 221,3 mnkr, vilket är 24,6 mnkr bättre än budget. Det totala budgeterade nettokostnaden är 1 245,9 mnkr. Alla områden ligger i linje med budget förutom äldre, där prognosen är en positiv avvikelse med 9 mnkr och nämnd- och nämndstöd (inkl.mh-sociala tjänster myndighetsorganisationen) där prognosen är 9 mnkr sämre än budget. Tabell Årsprognos för intäkter och kostnader jämfört med budget Verksamhet, tkr Årsprognos 2013 Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto Årsbudget 2013 Budgetavvikelse IFO/Barn & Ungdom 2 800-93 000-90 200-90 200 0 IFO/Försörjningsstöd 49 000-99 100-50 100-50 100 0 IFO/Utredning Vuxen 1 100-31 592-30 492-30 492 0 LSS/SoL yngre 65 år 25 000-353 513-328 513-328 513 0 Socialpsykiatri 3 800-44 185-40 385-40 385 0 Äldre 51 000-621 749-570 749-579 749 9 000 Nämnd- och nämndstöd 1 200-136 691-135 491-126 491-9 000 Summa Social- äldrenämnden 133 900-1 379 830-1 245 930-1 245 930 0 Tekniska nämnden Verksamhetsresultat Vintern har slitit hårt på vägbeläggningarna och lagning av hål och sprickor har pågått sedan mitten av april och beräknas fortsätta under större delen av året. Genomförandet av hastighetsplanen pågår kontinuerligt och arbetet med parkeringsstrategi och cykelplan har hög prioritet. Kraftig tjälning under vintern har medfört något fler vattenläckor än normalt initialt under året, men har nu stabiliserats. Avloppsstoppen har varit något färre. En gynnsam
26 (38) snösmältning och torr sommar har medfört att flödena i spillvattennätet har varit på en hanterbar nivå. Den 1 april skiftades entreprenaden för insamling av hushållsavfall och insamlingen av matavfallet har haft fortsatta problem efter entreprenörsbytet, med hämtning, utställ av nya kärl osv. Det började dock fungera bättre i slutet av tertialen. Insatta resurser Gator, vägar, park och naturvård Tekniska nämndens skattefinansierade del redovisar ett underskott för perioden på knappt 14,4 mnkr, vilket främst beror på att vintern blev mer snörik än befarat vilket gav ett underskott på 13,8 mnkr för perioden. Detta är främst relaterat till att det var många dagar med snöfall som gör att snöröjningsprogram aktiveras. Utlastningskostnad har minimerats. Kapitalkostnaderna har ett överskott på 1,8 mnkr i och med framflyttande av projekt, förseningar inom exploateringen och pågående ej färdigställda projekt. Något som påverkar resultatet är oväntade kostnader för återställande av skada i Finnbergstunneln och Tattbybron. Vad gäller Finnbergstunneln beräknas försäkringar täcka del av skadan, vilket dock inte är fallet för Tattbybron, som kommer att ge nämnden ett underskott. Årsprognosen för gata, väg och park pekar på ett underskott på 6 mnkr. Det är ett 2 mnkr högre underskott än vad som prognostiserades i samband med bokslutet vid tertial 1. VA-verket VA-kollektivet redovisar ett överskott med 3,3 mnkr som huvudsakligen är relaterat till lägre kostnader än budgeterat. Intäkterna är ca 1,5 mnkr lägre än budgeterat, men ca 12 procent högre än motsvarande period 2012. Lägre kapitalkostnader än budget med knappt 1 mnkr är en förklaring till att kostnaderna är lägre än budget, så också låga spillvattennivåer. Prognosen för 2013 pekar på ett underskott på 2,5 mnkr relaterat till ca 1 mnkr lägre intäkter än budget och 1,5 mnkr högre kostnader. Årsprognosen är densamma som vid bokslutet för tertial 1. Avfallsverket Avfallskollektivet prognostiseras få ett resultat som är 2 mnkr sämre än budget. Huvudsaklig anledning till detta är att nya avtalet för insamlingsentreprenaden och ökande volymer av matavfallsinsamling. Årsprognosen är densamma som vid bokslutet för tertial 1.
27 (38) Tabell Årsprognos för intäkter och kostnader jämfört med budget Verksamhet, tkr Årsprognos 2013 Årsbudget Budgetav- Kostnader (-) Intäkter (+) Intäkter Kostnader Netto 2013 vikelse Gator, vägar, park och naturvård 4 400-146 575-142 175-136 175-6 000 Nämnd och nämndstöd 0-1 400-1 400-1 400 0 Myndighet & huvudmanna 0-15 620-15 620-15 620 0 Summa 4 400-163 595-159 195-153 195-6 000 Va-verket IB -35 670 134 712-137 212-2 500 0-2 500 Avfallsverket IB 9 226 46 500-50 500-4 000-2 000-2 000 Summa Tekniska nämnden 185 612-351 307-165 695-155 195-10 500 Utbildningsnämnden Verksamhetsresultat Flera målområden visar rött, d.v.s. har brister, men det visar också ambitionsnivån att nå höga resultat. De nyckeltal som inte når upp till målvärdet visar att det är prioriterade områden för utbildningsnämnden som ska följas och förbättras. Sammantaget har Nackas förskolor och skolor mycket god verksamhet och jämfört med andra kommuner så är Nackas resultat väl över genomsnittet för såväl kundundersökning som för betyg och provresultat. Kundundersökningen visar att elever och föräldrar i hög grad är nöjda med den verksamhet som barnen/eleverna är i. I år är andel nöjda föräldrar med barn i pedagogisk omsorg, i årskurs fem och i fritidshem samt elever i årskurs fem, den högsta sedan kundundersökningen i Våga visas regi startade för nio år sedan. Jämfört med övriga kommuner som deltar i undersökningen är Nackas resultat mycket goda. Andel föräldrar och elever som är nöjda på totalnivå är över genomsnittet i nio av de tolv svarsgrupperna jämfört med övriga kommuner som deltar i kundundersökningen. Av föräldrar med barn i förskolan anser flertalet, 96 procent, att verksamheten är stimulerande för deras barn. Förskolornas kvalitetsanalyser visar att pedagogernas kompetens för att stimulera barnens språkliga och matematiska utveckling har ökat, men det är stor skillnad mellan förskolorna. Kultur- och utbildningsenheten har anordnat kompetensutveckling för anordnare av pedagogisk omsorg inom dessa områden och resultaten har också förbättrats jämfört med föregående år. Ett utvecklingsområde för förskolorna är information och dokumentation av barnens lärande. Andel personal med högskoleutbildning är fortsatt låg och t.o.m. minskande. I grundskolan är trenderna över tid för resultaten på kundundersökningen inte lika tydliga som i förskolan utan varierar mellan åren och årskurserna, men både elever och föräldrar i Nackas grundskolor är mer nöjda än genomsnittet för många av enkätens påståenden.