Mål och budget ; ramärendet

Transkript

1 (18) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/ Kommunstyrelsen Mål och budget ; ramärendet Förslag till beslut 1. De ekonomiska ramar som anges i bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteskrivelse ska ligga till grund för nämndernas budgetförslag avseende driftbudgeten. 2. För produktionsverksamheter ska anges och beskrivas de beräknade resultaten för respektive år För resultatenheter inom myndighets- och huvudmannaorganisationen ska anges och beskrivas de beräknade resultaten för respektive år Nämndernas förslag till mål och budget ska i förekommande fall omfatta förslag till ändringar i taxor och innehålla förslag om checknivåer 5. Förslag till mål och budget ska lämnas senast den 25 september Följande särskilda uppdrag inför mål och budget : a. Finansieringsnämnderna ska i sitt förslag till mål och budget beskriva för relevanta verksamheter, volymutvecklingen (antal) för åren 2012 till 2016, specificerat på demografi och efterfrågan. b. Finansieringsnämnderna ska eftersträva att indikatorer som mäter måluppfyllelse, avseende insatta resurser och verksamhetsresultat, bör innehålla jämförelser med andra kommuner. c. Tekniska nämnden och miljö- och stadsbyggnadsnämnden ska i sitt förslag till mål och budget redovisa avgiftsfinansieringsgrad i sina verksamheter d. Förskola, fritid och skola (FFS), verksamheten sociala stödresurser (VSS) och fastighetsprocessen ska inför kommunstyrelsens förslag till mål och budget redovisa konsekvenser av beslutad uppräkning med nollresultat. e. Nämnder med investeringsbudget ska i sitt förslag till mål och budget beskriva och analysera hur investeringsutgifterna på lång sikt kan begränsas. Sammanfattning I detta ärende lägger kommunstyrelsen fast ramar och budgetdirektiv för Förutsättningarna är något förbättrade jämfört med föregående år, med fortsatt bra kvalitet i verksamheterna och en prognos som tyder på ett något förbättrat ekonomiskt resultat. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen [email protected]

2 2 (18) Förslaget innehåller ett balanskravsresultat på 98 miljoner kronor (mnkr), vilket innebär en nettokostnadsandel på 98,3 procent - samma nivå som prognosen för år För åren 2015 och 2016 blir balanskravsresultatet 104 respektive 176 mnkr. Målsättningen (97,5 procent) för nettokostnadsandelen skulle med dessa resultat nås Förslaget bygger på en oförändrad skattesats för hela budgetperioden, och en generell prisoch lönekompensation för år 2014 och 2015 på 1,0 procent, med ett par undantag. För år 2016 är pris- och lönekompensationen beräknad till 1,0 procent. Denna uppräkning är lägre än förväntade ökningar av priser och löner och kommer att innebära behov av effektiviseringar de kommande åren. Förslaget innehåller volymökningar i verksamheten på 1,6 procent, motsvarande 66 mnkr för Det demografiska trycket på kommunens ekonomi kommer under budgetperioden främst från ökande antal grundskolebarn. Förutsättningar i arbetet med mål och budget Läget i omvärlden Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanfattar i sin ekonomirapport från april 2013 läget i den globala ekonomin som medioker och den svenska som ganska stabil. Under 2012 sågs tecken på en stabilisering av den globala konjunkturen men under början av 2013 har den svagt positiva utvecklingen avstannat. Sverige har dock ganska goda förutsättningar. De offentliga finanserna är fortsatt starka och det finns utrymme för viss finanspolitisk stimulans. BNP-utvecklingen i Sverige fortsätter dock att hämmas av den svaga globala konjunkturen och förväntas bli relativt svag 1,5 procent under Arbetslösheten förväntas under 2013 ligga kvar på en relativt hög nivå förväntas BNP öka mer (2,5 procent) och arbetslösheten sjunka. Skatteunderlaget kommer att utvecklas svagt under 2014 för att sedan öka i tillväxt 2015 och framåt. Utvecklingen av de variabler som har störst betydelse för skatteunderlaget framgår av tabellen nedan. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring BNP* 6,3 3,7 1,2 1,5 2,5 3,3 3,3 Sysselsättning, timmar* 2,0 2,4 0,7 0,3 0,5 1,2 1,2 Öppen arbetslöshet, nivå 8,6 7,8 8,0 8,1 8,0 7,3 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 1,1 2,7 2,9 2,8 2,9 3,2 3,6 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 Konsumentpris, KPIX 1,8 1,1 1,1 0,8 1,2 1,5 1,7 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 0,9 0,3 1,3 2,1 2,5 Realt skatteunderlag** 0,7 2,4 2,0 1,5 0,8 1,7 1,6 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

3 3 (18) Under 2012 var det en ganska stark tillväxt av skatteunderlaget, främst tack vare ökat antal arbetade timmar samt stigande löner och pensionsinkomster. Sysselsättningsläget fortsätter att förbättras men ökningen av arbetade timmar blir ändå blygsam både 2013 och Detta bromsar skatteunderlagstillväxten i år och trots att utvecklingen av arbetade timmar beräknas bli något bättre nästa år avtar skatteunderlagets ökningstakt då ytterligare. När sysselsättningen tar bättre fart tilltar också löneökningstakten. Den snabbare ökningen av lönesumman är huvudorsaken till att skatteunderlaget beräknas accelerera SKL pekar på några stora utmaningar för kommunsektorn under kommande år. Investeringsbehoven i den kommunala sektorn ökar. Stora delar av välfärden byggdes upp under och 1970-talen och reinvesteringar i infrastruktur och lokaler måste nu göras. Detta gäller speciellt i tillväxtkommuner, så denna utmaning delar Nacka kommun således i hög grad med övriga kommunsektorn. Vidare pekar SKL på den demografiska utvecklingen med en allt högre försörjningskvot som en utmaning. För Nacka kommun, som länge har varit och fortsätter att vara en inflyttningskommun med ett högt barnafödande så stiger försörjningskvoten inte i samma utsträckning som för kommunsektorn i stort. Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Nacka kommun har i snitt legat på nästan två procent per år den senaste tioårsperioden, eller drygt personer per år uttryckt i absoluta tal. Tillväxttakten har varierat ganska stort mellan åren. Åren 2011 och 2012 låg befolkningstillväxten på en relativt låg nivå p.g.a. att få nya bostäder färdigtställts under de tre senaste åren. Under 2012 ökade folkmängden med knappt 1300 personer, vilket motsvarar 1,4 procent. Tillväxten bestod av ett flyttnetto på ca 700 personer och ett födelsenetto på ca 600 personer. Befolkningstillväxten under 2012 var nästan 500 personer lägre än prognostiserat i budget för Den lägre ökningstakten berodde främst på att det färdigställdes färre nya bostäder än vad som förväntats. Antalet födda barn var också lägre än prognostiserat. Årlig befolkningstillväxt samt prognos för Antal personer Folkökning Prognos i budget för Aktuell prognos

4 4 (18) Tillväxten förväntas ligga kring 1500 personer under 2013 och sedan successivt öka, i takt med att bostadsbyggandet tar fart. Jämfört med prognosen som låg till grund för budget 2013 skrivs befolkningsökningen ned något för 2013 samt för perioden , vilket främst beror på att många byggprojekt senarelagts ett eller två år i byggprognosen. Nedan visas antalet färdigställda bostäder per år samt förväntat årligt bostadsbyggande under budgetperioden Antal bostäder Nya bostäder Prognos Befolkningsförändringar för olika åldersgrupper Den relativt lägre inflyttningen under de senaste åren i kombination med ett något minskat barnafödande har lett till en minskning av antalet små förskolebarn i kommunen. Minskningen förväntas fortgå under 2013 men fr.o.m väntas antalet små förskolebarn återigen öka samtidigt som de äldre förskolebarnen då förväntas bli färre. Summan av antalet barn 1-5 år förväntas minska fram till och med år Den största förändringen sett till antal barn står gruppen barn år för, vilket beror på att barnafödandet successivt ökat sedan något år in på 00-talet, efter en period med mycket lågt barnafödande i slutet av 90-talet, i kombination med en hög befolkningstillväxt i kommunen under hela 00-talet. Även de yngre skolbarnen förväntas öka i antal under hela budgetperioden. I diagrammet nedan visas utvecklingen av antalet barn, dels utfall för perioden , dels prognostiserad utveckling fram till 2016.

5 5 (18) Antal personer När det gäller utvecklingen av äldre personer så kommer det att ske en fortsatt kraftig ökning av antalet yngre äldre, alltså personer år, under budgetperioden. Antalet personer 80 år och äldre ökar också men i betydligt lägre omfattning. Se figur nedan Antal personer w Befolkningsförändringar per åldersgrupp Förändring Utfall Prognos Ålder Absolut Relativ % % % % % % % %

6 % % 80-w % Summa % 6 (18)

7 7 (18) Förbättrad ekonomisk hushållning Nacka kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av måluppfyllelsen för de åtta övergripande målen: Mål för verksamhetsresultat God kommunal service Starkt medborgarinflytande Stor valfrihet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg och säker kommun Mål för insatta resurser Effektivt resursutnyttjande Lägsta möjliga skatt och påverkbara avgifter Kommunal ekonomi i balans I bokslutet för 2012 gjordes bedömningen att kommunen levde upp till sju av de åtta målen, men att målet kommunal ekonomi i balans inte nåddes p.g.a. underskott i en del verksamheter och att en del av de finansiella nyckeltalen låg för långt från målnivåerna. Därmed bedömdes kommunen inte leva upp till god ekonomisk hushållning. Samma bedömning gjordes i bokslutet för tertial även om det ekonomiska läget förbättrats. Prognosen för balanskravsresultatet år 2013 är 82 mnkr, vilket är ca 11 mnkr bättre än budget. Skatteintäkterna överstiger budget p.g.a. att lönesumman stigit mer än förväntat. Investeringstakten är lägre än förväntat, vilket leder till lägre låneskuld och därmed ett bättre finansnetto än budgeterat. Årets resultat prognostiseras till 28,5 mnkr, vilket är 43 mnkr sämre jämfört med budget. Försämringen beror framförallt på att SKL beslutat att sänka diskonteringsräntan som pensionsskulden beräknas på, vilket innebär en ökning av pensionsskulden med 57 mnkr. Ökningen ska belasta årets resultat som en jämförelsestörande kostnad och inte tas med i beräkningen av balanskravsresultatet. Den sammantagna prognosen för nämnder och produktionsverksamheter avviker negativt med 10 mnkr mot budget. Avvikelser finns inom kommunens egen produktion av förskola och skola (FFS), med ett prognostiserat underskott på 8,8 mnkr. Det är ett betydligt lägre underskott än vad som prognostiserades i marsprognosen. Vidare prognostiserar verksamheten sociala stödresurser (VSS) ett underskott på 5,5 mnkr, mark- och exploateringsenheten inom kommunstyrelsen underskott på 3,6 mnkr och tekniska nämnden ett underskott på 8,5 mnkr. I övrigt lämnar alla nämnder prognoser på resultat i linje med eller bättre än budget. Läget för verksamhetsresultaten bedöms vara bra och i många fall mycket bra, såväl i absoluta mått mätt som i jämförelse med andra kommuner. Kommunen har exempelvis utsetts till en av de allra bästa skolkommunerna och även en av de allra bästa näringslivskommunerna i landet under början av Detta ger en stabil grund och goda förutsättningar i ett läge när det krävs ansträngningar för att uppnå god ekonomisk hushållning.

8 8 (18) Pris- och lönekompensation I detta förslag till ramar är pris- och lönekompensation generellt inlagt med 1,0 procent för 2014 med två undantag. Undantag görs för Södertörns Brandförsvar (2,5 procent) samt för utbildningsnämnden där en kompensation för ökade hyror år 2014 är inlagd (se bilaga 1). För år 2015 är den generella pris- och lönekompensationen 1,0 procent med ett tillägg för utbildningsnämnden för ökade hyror. För år 2016 är den generella pris- och lönekompensationen 1,0 procent. Detta är genomsnittliga uppräkningar; dels har Nacka differentierad lönesättning, dels ser avtalen olika ut. Eftersom löneavtalen kommer att hamna över denna nivå måste effektiviseringar eller produktivitetsökningar till för att de ekonomiska ramarna ska hålla. En pris- och lönekompensation på 1,0 procent för enbart 2014 motsvarar ca 44 mnkr, eller ca 18 öre på skatten. Avgifter och checknivåer samt förslag till beslutsatser Det är i samband med mål och budget som kommunfullmäktige beslutar om avgifter och checknivåer. Det är därför viktigt att nämnder i sina yttranden till ramärendet inkommer med förslag till samtliga avgifts- och checknivåer samt förslag till beslutsatser senast den 25 september Interna kostnader Prissättning av fördelade administrativa tjänster Kommunstyrelsen kommer i samband med ramärendet att besluta om en ny modell för prissättning och fördelning av administrativa tjänster. Det innebär att nämnder och verksamheter har bättre förutsättningar att beakta dessa kostnader i sitt budgetarbete. I de administrativa stödtjänsterna ingår stadshuskostnader (facility services, kaffe, frukt etc), kommungemensamma verksamhetssystem. En översyn har gjorts av modellen gällande fördelningen av kontaktcenters kostnader vilket kommer att presenteras i samma ärende som ovan. Hyror Hyrorna höjs med 5,0 procent per 1 juli 2013, 2014 och 2015 i enlighet med beslut i kommunfullmäktige. Maxhyran för förskole- och grundskolelokaler uppgår 2014 till kronor per kvadratmeter och år. Motsvarande minhyra uppgår till kr.

9 9 (18) Investeringar Den ökande låneskulden, som nuvarande investeringsplanering leder till, är oroande, även om nuvarande prognos är lägre än tidigare prognos. Investeringarna bör minskas ytterligare, genom prioriteringar och alternativa lösningar. Investeringsvolymen kan bli jämnare mellan åren än vad nedanstående bild visar. I tabellen nedan framgår prognos för beslutade nettoinvesteringar enligt tertial 1 år Det investeringsutrymme som finns utan att kommunen ska behöva låna mer framgår av tabellen nedan. Det består av årets resultat inklusive avskrivningar. Differensen indikerar behov av ny skuldsättning i form av nya lån. Investeringar för År, mnkr Nettoinvesteringar Investeringsutrymme Differens I bilden nedan framgår utfall och prognoser av låneskuld och investering. Lånen beräknas under perioden stanna under 2,5 miljarder kronor. Låneskuld och investeringar samt prognos för Låneskuld Investeringar Investeringar samt prognos för Miljoner kronor

10 10 (18) Ekonomi Resultaträkning Balanskravsresultatet blir med givna förutsättningar 98 mnkr för år För åren 2015 och 2016 är balanskravsresultatet budgeterat till 105 respektive 178 mnkr. Resultaträkningens resultat är beräknat under förutsättningen om en generell pris- och lönekompensation på 1,0 procent för år 2014, 2015 och För 2014 och 2015 tillkommer dessutom en kompensation för ökade hyror inom utbildningsnämnden. Realisationsvinster inom exploateringsverksamheten är i ärendet budgeterat med 20 mnkr för år 2014, 8 mnkr för 2015 och 1 mnkr En ny bedömning görs till mål och budget i höst. Resultaträkning Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 mnkr Verksamhetens nettokostnader före avskrivningar och realisationsvinster , , , , , ,5 Jämförelsestörande poster -56,7 Realisationsvinster inom exploateringsverksamheten 8,9 12,0 10,0 20,0 8,0 1,0 Realisationsvinster försäljning tomträtter 89,3 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Övriga realisationsvinster 0,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avskrivningar -204,9-245,3-235,5-259,0-253,0-251,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , , ,3 Skattenetto 4 148, , , , , ,7 Finansnetto -48,5-62,7-46,0-46,0-55,4-62,3 Resultat före extraordinära poster 122,6 71,4 28,5 98,9 106,0 179,1 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Årets resultat 122,6 71,4 28,5 98,9 106,0 179,1 Årets resultat (exklusive reavinster tomträttsförsäljningar) 33,4 71,4 26,5 98,9 106,0 179,1 Balanskravsresultat 33,4 70,4 82,2 97,9 105,0 178,1 Årets resultat exklusive realisationsvinster 24,4 58,4 72,2 77,9 97,0 177,1

11 11 (18) Skattenetto I beräkningarna av skatteunderlagets utveckling i kommunen har effekterna av föreslagna förändringar av utjämningssystemet från 2014 beaktats ett försämrat utfall år 2014 på drygt 20 mkr. Skattenetto åren 2012 till 2016 Bokslut Budget Prognos Budget Plan Plan Mnkr Skatteintäkter 4 069, , , , , ,9 Allmän kommunalskatt 4 027, , , , , ,3 Skatteavräkning 41,8-39,0-18,1 0,0 0,0 0,0 Statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Effekter av ändring i utjämningssystemet 0,0 0,0 0,0-21,8-44,3-53,4 Utjämning mellan kommunerna -106,8-146,0-153,9-173,9-194,9-186,2 Inkomstutjämning -377,8-455,6-457,0-483,1-510,4-511,3 Kostnadsutjämning 327,2 372,7 367,2 398,8 434,9 475,2 Nivåjusteringar mm 44,9 42,7 42,3 18,4-9,5-37,3 LSS -101,1-105,8-106,4-108,0-109,9-112,9 Statsbidrag 56,7 56,1 56,1 50,1 50,1 50,1 Maxtaxa 48,9 48,4 48,4 42,4 42,4 42,4 Kvalitetssäkring barnomsorg 7,8 7,7 7,7 7,7 7,7 7,7 Summa skattenetto 4 019, , , , , ,8 Fastighetsavgift 129,1 130,7 131,9 131,9 131,9 131,9 Summa 4 148, , , , , ,7 Förändring av skattenetto i Nacka kommun 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0%

12 12 (18) Finansiella nyckeltal Nettokostnadsandelen är verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto och skattenetto i relation till skatteintäkter och utjämning. Långsiktigt är målet att nettokostnadsandelen bör vara högst 97,5 procent. Enligt Kommunforskning i väst bör nyckeltalet i expansiva kommuner med stora investeringar ligga på mellan 97 och 96 procent. Nettokostnadsandelen blir 98,3 procent för 2014 med givna förutsättningar. Nettokostnadsandel samt prognos för Nettokostnadsandel Mål År 2003 till 2005 var nettokostnadsandelen väldigt hög. Åren 2008 till 2013 var den lägre men fortfarande på en alltför hög nivå. Med givna förutsättningar i detta ärende skulle målet uppnås från Självfinansieringsgraden d.v.s. hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansieras av egna medel förbättras kraftigt år 2016, se nyckeltalstabellen nedan. Det beror på en högre resultatnivå och lägre investeringsnivå. Låneskulden blir ca 2,3 miljarder kronor år 2014, för att sedan öka något.

13 13 (18) Sammanställning av nyckeltal Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Soliditet, % 41,5 37,6 37,7 37,3 37,3 39,3 Soliditet inkl ansvarsförbindelse, % 8,7 9,5 6,2 8,3 10,0 12,8 Förändring jmf föregående år -0,2-2,6-3,8-0,4 0,1 1,9 Förändring jmf föregående år, inkl ansvarsförbindelser 1,7 0,5-2,5 2,1 1,7 2,8 Självfinansieringsgrad (egna medel) (%) Investeringar 54 % 40 % 40 % 63 % 69 % 108 % Lån Förändring lån Prognostiserad räntenivå (%) 2,8 2,9 2,3 2,3 2,4 2,5 Nettoinvesteringar (mnkr) 609,0 786,8 652,6 564,0 518,0 400,0 Pris- och lönekompensation (%) 1,3 1,4 1,4 1,0 Kostnad pris- och lönekompensation, mnkr -55,6-58,6-60,3-46,3 Volymförändring, (%) 1,4 1,6 1,9 2,4 Volymförändring, mnkr -58,3-65,9-85,2-106,4 Skattenetto, förändring föregående år, mnkr 191,6 178,7 215,5 116,5 174,0 247,5 Skattenetto, förändring föregående år, % 4,8 4,3 5,2 2,7 3,9 5,3 Plan 2016 Verksamhetens nettokostnader Förslaget innehåller volymökningar på drygt 65 mkr, eller 1,6 procent jämfört med budget Det beror främst på volymtillväxt vad gäller antal personer och nyttjandegrad. Volymförändring per nämnd (tkr) Kommunstyrelsen 0 Arbets- och företagsnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Naturreservatsnämnden Social- och äldre Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Överförmyndarnämnden 100 Summa

14 14 (18) Verksamhetens nettokostnader för åren 2012 till Mnkr Bokslut 2012 Budget 2013 Progno s 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Kommunstyrelsen -230,3-150,6-166,7-146,6-143,1-144,6 Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen -31,2-30,8-30,8-36,1-31,4-31,8 Stadsledningskontoret och stödenheter -102,1-76,8-76,8-72,5-73,2-74 KS oförutsett ,1-10,2-10,3 Lokal- och byggenheterna -6, , Mark- och exploateringsenheten -6,3 12 8, Nacka Brandstation -5,5-5,3-5,3-5,3-5,4-5,4 Södertörns Brandförsvarsförbund -29,3-29,8-29,8-30,6-30,9-31,2 Myndighets- och huvudmannagrupper Kontaktcenter -1, Enheter inom social- och äldreprocessen -5, Kultur- och utbildningsenheten 3, Enheter inom den tekniska processen Enheter inom miljö- och stadsbyggnadsproc. 0, Enheten för hållbar utveckling (t.o.m. 2012) 0, Arbets- och företagsenheten Överförmyndarenheten Produktionsverksamheter -46,8 0-14, Förskola, Fritid & Skola -40,9 0-8, Sociala stödresurser -5,9 0-5, Arbets- och företagsnämnden -89,7-92,5-92,5-97,7-101,5-105,3 Fritidsnämnden -127,2-130,8-130,8-136,4-139,5-142,3 Kulturnämnden -117,6-125,9-125,9-129,1-132,1-135,5 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden -25,6-25,3-25,3-27,5-27,8-28 Naturreservatsnämnden -9,7-9,5-9, ,2-11,6 Social- och äldrenämnden -1176,8-1245,9-1235,9-1271, ,8 Tekniska nämnden -165,8-155,2-163,7-173,9-191,2-212,8 Finansiering -143,7-153,2-157,2-173,9-191,2-212,8 VA-verket -20,4 0-2, RH-verket -1, Utbildningsnämnden -2219,2-2310,6-2306,3-2369,2-2452,7-2533,8 Överförmyndarnämnden -6,3-6,4-6,4-6,6-6,7-6,7 Summa nämnder och verksamheter -4168, ,4-4514,8-4667,5 Pensioner (utöver det som påförs nämnderna) -59,8-77,5-135, ,1-109,2 Avvecklingskostnader m m 45, Internränta anläggningstillgångar 107,3 106, ,1 118,2 119,4 Avskrivningar 204,9 245,3 235, ,8 Totalt -3870,3-3983,4-4066,7-4097,3-4248,8-4410,5

15 15 (18) Ekonomisk långtidsprognos för Nacka kommun Stadsledningskontoret har redovisat en av PWC framtagen ekonomisk långtidsprognos för Nacka kommun med utblick mot Rapporten har intressanta slutsatser med tanke på de stora utmaningar som Nacka kommun står inför de närmaste åren. På lång sikt bör kommunens resultat och nettokostnadsandel komma upp i högre nivåer i linje med långtidsrapportens slutsatser. För år 2016 uppnås det finansiella målet i ramärendet med en nettokostnadsandel som inte överstiger 97,5 procent. En viktig slutsats i rapporten är att det krävs rationaliseringar och effektiviseringar på i genomsnitt en procent per år under de närmaste åren. Detta ska vara en utgångspunkt i nämndernas budgetarbete framöver. Hur kan vi bli effektivare, hur kan vi rationalisera verksamheten så att Nackaborna får så bra verksamhet som möjligt till så låg kostnad som möjligt? Investeringsnivån är enligt rapporten hög de kommande åren. Nämnder och verksamheter måste beskriva hur investeringsnivån kan hållas nere. Bilagor 1. Ekonomiska ramar avseende driftbudget Tidplan för det fortsatta arbetet Malin Westerback t.f. ekonomidirektör Fredrik Holmström budgetcontroller

16 16 (18) Bilaga 1 Bilaga 1 Ekonomiska ramar 20 BudgetVolför 2014 P/L 2014 TotaltVolför 2015 P/L 2015 Totalt Volför 2016 P/L 2016 Totalt (tkr) 2013 tkr % % tkr 2014 tkr % % tkr 2015 tkr % % tkr 2016 Kommunstyrelsen ,0 1, ,2 1, ,0 1, KF & KS ,2 1, ,8 1, ,0 1, Stadsledningskontoret ,5 1, ,0 1, ,0 1, Nacka Brandstation ,0 1, ,0 1, ,0 1, Södertörns Brandförsvar ,0 2, ,0 1, ,0 1, Oförutsett ,0 1, ,0 1, ,0 1, Arbets och Företagsnämnden ,5 1, ,9 1, ,8 1, Grundläggande vuxenutbildning ,5 1, ,5 1, ,9 1, Gymnasial vuxenutbildning,che ,2 1, ,8 1, ,3 1, Svenska för invandrare, check ,1 1, ,5 1, ,2 1, Arbetsmarknadsinsatser, check ,9 1, ,3 1, ,9 1, Arbetsmarknad, övrigt ,0 1, ,1 1, ,3 1, Myndighet och huvudmannaup ,0 1, ,0 1, ,0 1, Nämnd ,0 1, ,0 1, ,0 1, Fritidsnämnden ,3 1, ,3 1, ,9 1, Kontantstöd ,0 1, ,0 1, ,0 1, Fritidsanläggningar ,9 1, ,3 1, ,6 1, Fritidsgårdar ,0 1, ,0 1, ,0 1, Nämnd och nämndstöd ,0 1, ,0 1, ,0 1, Myndighet & Huvudmanna ,0 1, ,0 1, ,0 1, Idrott- och fritidsenheten ,0 1, ,0 1, ,0 1, Kulturnämnden ,5 1, ,4 1, ,6 1, Musikskola ,8 1, ,5 1, ,6 1, Bibliotek ,0 1, ,0 1, ,0 1, Övrig kulturverksamhet ,3 1, ,4 1, ,8 1, Nämnd och nämndstöd ,0 1, ,0 1, ,0 1, Myndighet & Huvudmanna ,0 1, ,0 1, ,0 1, Miljö- och stadsbyggnad ,5 1, ,0 1, ,0 1, Projekt ,7 1, ,0 1, ,0 1, Anslag MH ,2 1, ,0 1, ,0 1, Nämnd och Nämndstöd ,4 1, ,0 1, ,0 1, Naturreservatsnämnden ,3 1, ,1 1, ,2 1, Entreprenad och övrig drift ,2 1, ,2 1, ,4 1, M&H, nämnd och nämndstö ,0 1, ,0 1, ,0 1, Social- och äldrenämnden ,0 1, ,9 1, ,9 1, IFO, Barn & Ungdom ,2 1, ,1 1, ,1 1, IFO, Försörjningsstöd ,0 1, ,0 1, ,9 1, IFO, Utredning vuxen ,0 1, ,0 1, ,0 1, LSS/SOL ,7 1, ,1 1, ,9 1, Socialpsykiatri ,5 1, ,4 1, ,3 1, Äldre ,3 1, ,9 1, ,8 1, Myndighet & Huvudmanna ,0 1, ,2 1, ,0 1, Nämnd och nämndstöd ,0 1, ,0 1, ,6 1, Tekniska nämnden ,4 1, ,9 1, ,2 1, Gator, vägar, park & naturvå ,7 1, ,7 1, ,1 1, Nämnd och Nämndstöd ,0 1, ,0 1, ,0 1, Myndighet & Huvudmanna ,0 1, ,0 1, ,0 1, Utbildningsnämnden ,9 1, ,8 1, ,3 1, Förskola, check ,8 1, ,4 1, ,5 1, Pedagogisk omsorg, check n ,0 1, ,0 1, ,0 1, Vårdnadsbidrag ,0 1, ,0 1, ,0 1, Fritidshem 6 år, check ,0 2, ,9 2, ,5 1, Fritidshem 7-9 år, check ,7 2, ,5 2, ,6 1, Förskoleklass, check ,6 2, ,8 2, ,5 1, Grundskola, check ,7 2, ,4 2, ,9 1, Grundsärskola, check ,8 2, ,0 2, ,0 1, Öppen fritidsverksamhet, ch ,5 2, ,0 2, ,2 1, Likvärdighetsgarantin ,0 1, ,5 1, ,5 1, Öppen förskola ,0 1, ,0 1, ,0 1, Gymnasieskola, check ,3 1, ,9 1, ,0 1, Gymnasiesärskola, check ,0 1, ,0 1, ,0 1, Nämnd & nämndstöd ,0 1, ,0 1, ,0 1, Myndighet & Huvudmanna ,0 1, ,0 1, ,0 1, Forskning&Utveckling ,2 1, ,1 1, ,0 1, Överförmyndarnämnden ,6 1, ,0 1, ,0 1, Överförmyndarverksamhet ,4 1, ,0 1, ,0 1, Nämnd & nämndstöd ,0 1, ,0 1, ,0 1, Myndighet & Huvudmanna ,0 1, ,0 1, ,0 1, Totalt ,6 1, ,9 1, ,4 1,

17 17 (18) Bilaga 2 Aktivitet Budgetprocess Väsentliga områden: Respektive nämnd/styrelse Befolkningsprognos Ramar : Resp. nämnds controller träffar budgetcontroller för att beräkna volymförändringar. Vårpropositionen Ramar : ekonomidirektör, budgetcontroller, träffar resp. huvudprocessägare och huvudprocessägare:s controller. Hyror Investeringsbeslut Interna kostnader Ramar Skatteunderlag uppdatering Datum mars/april 27 mars 8-17 apr 15 april 2 maj - 12 maj april 3 juni KS juni 17 juni KS 15 augusti Befolkning uppdatering 23 augusti Budgetpropositionen 20 september Mål & Budget : Nämnders/styrelsers behandling 1-25 september Mål & Budget (info) 2 okt KSAU Skatteunderlag uppdatering 11 okt Investeringsbeslut 21 okt KS Mål & Budget Mål & Budget nov KF Internbudgetar beslutas av nämnd dec Internbudgetar för produktionen dec KSVU Bokslutsprocess Årsbokslut 2012: Nämnder/styrelser 1-18 februari Årsbokslut mars KS Månadsbokslut mars 22 april KS Tertialbokslut juni KS Tertialbokslut okt KSAU Tertialbokslut okt KS Månadsbokslut september 4 nov KS Månadsbokslut okt nov KS

18 18 (18)