1(5) 27 februari 2013. Ekologiska lågenergihus på. Österlen. Projektplan 2013.03.27



Relevanta dokument
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Projektplan för återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Svensk byggforskning i samverkan

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Ansökan om medlemskap! Bredare nätverk och samhörighet med kollegor - över stora delar av landet

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH

Ceebels verksamhet idag och i framtiden

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Projektplan för projekt Olyckor och Bränder

Projektplan Mälteriet

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Slutrapport för projekt

Energiplan för Vänersborg År

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten

Välkomna FuktCentrums informationsdag 2009

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé

Införandet av Libris på Götabiblioteken. Mia Moberg Projektledare

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

, REV B. Valberedningen Hållbart Byggande i Syd. Anders Ejlertsson Jeanette Lindström

Energi och miljö. Klimatanpassad verksamhet Vad innebär klimatmålen för ditt företag? Industrins miljöfrågor grundläggande

Kravspecifikation - Boknings- och bidragssystem. för kultur och fritidsverksamheten. Förberedelse av upphandling

Projektbeskrivning Effektivare integration mot portaler och dokumentplattformar SBUF-projekt Stockholm

Projektbeskrivning Effektivare granskningsprocess SBUF-projekt Stockholm

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

Windows 10 och molnet 2016

SEPTEMBER. 13.sep h. onsdag 7.sep onsdag 14.sep onsdag 21.sep

1 (5) Verksamhetsplan 2012

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Miljösamverkan Halland Verksamhetsplan 2014

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

Sumpning av havskräfta

Sammanfattande beskrivning

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Den goda skolmaten. Slutrapport. Den goda skolmaten - temadag i Bjurholm Foto: Dagmar Schröder. Projektet pågick mars-november 2011

Verksamhetsplan Energikontor Norra Småland

Position paper FN:s globala hållbarhetsmål

Projekt: Säkra och effektiva webbmöten inom socialförvaltningen.

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6)

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Ladok3 Översikt Ladok3-projektet

Länsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv

HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014.

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektanalys för Projektutveckling.

Energiintelligent Dalarna (EID) Möte om samordningen inom nätverket 21 september 2015

Förstudie Vindelälvsdalen

Budgetmall - projektstöd

Byggteknik - Högskoleingenjörsprogram 180 högskolepoäng

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Slutrapport. Version Sammanfattning Gör en sammanfattande beskrivning av innehållet i rapporten

Digitaliseringsrådet. Möte den 4 september Digitaliseringsrådets kansli 1

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

VERKSAMHETSPLAN

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

Katja Kamila

Ramprogram 2016/2017. Uppsala Äldrevänlig Stad. Äldreförvaltningen

BIM Alliance Sweden. För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Sammanfattande beskrivning

Stadsbyggnadskontoret Tekniska kontoret Miljökontoret

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

VILLKOR & URVALSKRITERIER

Molntjänster för administration, utbildning och forskning. Projektplan för 2017

URVALSKRITERIER LEADER SYDÖSTRA SKÅNE

Värt att veta miljöledningssystem 2013

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

VERKSAMHETSPLAN

VÄSTRA MÄLARDALEN I SAMVERKAN. Handlingsplan. Innovation 2014

Projektplan för projekt buller

Byggnaders energianvändning Kontrollstation2015 & Nära Nollenergibyggnader

Miljösamverkan Västerbotten. Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan Västerbotten

Valberedningen föreslog Filip Måbring som ledamot för privat sektor Sjöbo. LAG beslutade enhälligt att välja in Filip Måbring till LAG.

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Byggandets klimatpåverkan en obekväm sanning

PM Energistrategi för H+ Bakgrund. Plusenergi. Energiberäkningar

Verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 2012/2013

ÖSS. Vi ger vind åt seglardrömmar! Vision, värdegrund och arbetssätt

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

"Kvalitet i byggprocessen - ett spel om förståelse och lönsamhet" (SBUF 10038)

Förbränning Tillsyn. Samsyn för tillsyn av anläggningar som förbränner avfall och stora förbränningsanläggningar. Uppdrag. Bakgrund.

Digitala elevakter. Vilken nytta kan uppnås med digitala elevakter? Pilotprojektet Digitala elevakter. Demonstration. Framtiden

BYGG- och INSTALLATIONSTEKNIK

Hjärtefrågan Välfärd i världsklass

Transkript:

1(5) 27 februari 2013 Ekologiska lågenergihus på Österlen Projektplan 2013.03.27

2(5) 27 februari 2013 PROJEKTNAMN Ekologiska lågenergihus på Österlen. 1 PROJEKTIDÉ Att genom skapande av en ideell förening och en seminarieserie ge lokala företag i byggbranschen ökad möjlighet att utveckla sina företag i ekologisk riktning. 2 BAKGRUND Miljötrenden har aldrig varit starkare och detta på goda grunder. Människan förbrukar resurser i allt högre takt med enorma miljökonsekvenser som följd. Det är tydligt att miljöeffekterna av vår livsstil är enorma och att det snart är dags för oss att betala. 1 Mot denna negativa bild står människors vilja till förändring. Från myndighetshåll läggs idag mycket stort fokus på byggnadernas uppvärmningsbehöv. I Sverige står bostäder för ca 40% av den svenska energiförbrukningen årligen 2 och största delen av en byggnads energiförbrukning åtgår till dess uppvärmning. Europaparlamentet har fattat ett beslut om alla nya hus från 2020 vara nästan nollenergibyggnader och till stor del nyttja förnybar energi 3. Boverket har tolkat direktivet och publicerat en rapport 4 som kommer att ligga till grund för framtida lagstiftning. Men ekologiskt byggande handlar inte bara om att minimera en byggnads uppvärmningsbehov. Ekologiskt - eller hållbart - byggandet handlar dessutom om att ha en helhetssyn på byggandet som även tar hänsyn till tex. resurshushållning, kretsloppstänkande samt hälsoaspekter och miljöpåverkan under husets tillkomst och nyttjande. Människor i dag har i många fall en stark önskan om att leva och bo på ett hållbart sätt. Att äta mat som inte är besprutad, att använda transporter som inte baserats på fossila bränslen och att arbeta och bo i sunda byggnader som uppförts med lokalt producerade material utan gifter. Detta behov möts idag inte av en konservativ byggbransch med tveksam förändringsvilja. Den konventionella byggindustrin skapar iofs. byggnader med lågt uppvärmningsbehov men använder samtidigt systematiskt material som är mycket energikrävande och har stora miljöeffekter, som tex betong, plast och glasull. 5 Samtidigt finns det idag många företag i byggbranschen som har en vilja att förändra och utveckla sin verksamhet i ekologiskt riktning. Kunskap och erfarenhet om hur detta kan gå till existerar i många fall, men kunskapen är splittrad, svårtillgänglig och svår att överblicka. En annan svårighet är att hitta samarbetspartners som delar tankarna om ett ekologiskt och hållbart byggande. För många stannar därför idéerna om ett annat sätt att bygga just på idéstadiet. 1 David Jonstad. Kollaps 2 Energimyndighetens hemsida: www.energikunskap.se/sv/faktabasen/energi-i-sverige/energianvandningper-sektor/bostader-och-service/ 3 direktiv 2010/31/EU 4 Optimala kostnader för energieffektivisering, ISBN-nummer: 978-91-87131-62-2 5 NTT 13/14 2012

3(5) 27 februari 2013 3 SYFTE - Att skapa ett lokalt nätverk för lokala företag som är inriktade mot ekologiskt byggande och/eller som önskar utveckla sin verksamhet i denna riktning. - Att öka företagens kunskap om ekologiskt byggande och därigenom även företagens möjlighet att möta framtidens högt ställda nybyggnadskrav. - Att bidra till att fler byggprojekt i regionen får en ekologisk profil. Strategi: a) Bilda en ideell förening. Uppbyggnad av en föreningsorganisation som fördelar arbetet och ger nätverket goda förutsättningar att fortleva, tex bildande av arbetsgrupper. b) Uppbyggnad av digital struktur för kommunikation mellan föreningens medlemmar och gentemot omvärlden: tex. hemsida/blogg med kalendarium och medlemsförteckning, upprättande av sändlista, nyhetsbrev mm. c) Skapa kontaktytor och samarbeten med högskolor för att förankra ekologiska byggmetoder i vetenskapliga resultat och beprövade erfarenhet. d) Skapa kontaktytor och samarbeten med lokal producenter av byggmaterial (tex. Perlit Construction, Simrishamn och IsoLen, Tomelilla) och organisationer (tex. Ecotopia, Tomelilla). e) Kompetensuppbyggnad av föreningens medlemmar genom anordnande av seminarier/workshops. Information och sammanfattning av genomförda seminarier publiceras på hemsidan för att komma icke närvarande medlemmar till godo. 4 MÅL a) Minst 30 personer/företag som medlemmar i föreningen. b) Anordna 7 st halv- eller heldags workshops/seminarier. c) Igångsättning av examensarbete/rapport om konstruktioner, tex. sammanfattning av LCA 6 för de viktigaste byggnadskonstruktionerna, konventionella såväl som ekologiska. d) Igångsättning av examensarbete/rapport som sammanfattar forskning kring material, tex. användandet av oprocessade lokala byggmaterial. 5 MÅLGRUPP Primärt lokala företag med anknytning till byggbranchen: tex. byggföretag, hantverkare, arkitekter och övriga byggkonsulter. Sekundärt lokala producenter av olika typer av byggmaterial och organisationer med ekologisk inriktning, samt privatpersoner med intresse av ekologiskt byggande. 6 LCA Life Cycle Assessment enligt ISO 14044 familjen.

4(5) 27 februari 2013 6 AKTIVITETER a) Startmöte / Bildande av ideell förening med stadgar och interim styrelse. b) Möten projektgrupp och referensgrupp: definiera och planera seminarier/workshops. c) Medlemsvärvning och marknadsföring av föreningen genom nätverkande och kontakt med media. d) Uppbyggnad av webbplats. e) Initiera examensarbeten/rapporter. Uppföljning av dessa resultat publiceras på hemsidan. f) Genomföra seminarier. g) Lessons learned / föreningsmöte. Färdplan mot framtiden. h) Slutrapport. 7 TIDPLAN Startmöte Bilda förening apr maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars apr Webplats Medlemsvärvning Definiera seminarier Rapport LCA Rapport material Genomföra seminarier Lessons learned Slutrapport

5(5) 27 februari 2013 8 PROJEKTORGANISATION Projektgrupp: Karin Höijer, arkitekt (projektledare). Jeanette Lindström, byggnadssnickare (biträdande projektledare). Anders Ejlertsson, fönsterhantverkare. Ev. ytterligare 1-2 personer från medlemsföretag i föreningen. Referensgrupp: Varis Bokalders, arkitekt, Stockholm. Lillemor Husberg, arkitekt, Simrishamn. Ingemar Nygren, universitetsadjunkt, Högskolan Dalarna 7. Medlemmar/medlemsföretag: Martin Tell, Stormbacka Bygg, Skåne-Tranås Erik Berglund, Skånsk Miljöisolering, Tomelilla Ola Svensson, Naturligtvis Byggnadshantverk, Rörum Måns Månsson, IsoLen, Tomelilla Henrik Nilsson, HN Byggnadsvård, Tomelilla Markus Beskow, Jordform Design, Simrishamn Simon Lind, Simons Måleri, Simrishamn Olof Nyström, Baskemölla Ekoby, Baskemölla Anders Ejlertsson, Färg&Form Fönsterhantverk, Sjöbo Pelle Torstensson, Baskemölla 9 UTVÄRDERING Utvärdering från föreningens medlemmar (tex. genom skriftlig enkät) av genomförda aktiviteter. Lessons learned genomförs gemensamt på avslutningsseminarium där stort fokus läggs på nästkommande steg, föreningens fortlevnad och fortsatta aktiviteter. 10 BUDGET Se Bilaga. 7 Universitetsadjunkt byggteknik vid Högskolan Dalarna. Huvudansvarig för kursen Bärkraftigt Byggande och Boende vid Institutionen för Byggteknik.