Slutrapport Hur överorganisatorisk styrning påverkar arbetsmiljön: en jämförelse mellan kvinnodominerad människovårdande och mansdominerad teknisk verksamhet (AFA Försäkring Dnr 100269) Projektledare: Tina Forsberg Kankkunen Sociologiska institutionen, Stockholms universitet Projektet Hur överorganisatorisk styrning påverkar arbetsmiljön: en jämförelse mellan kvinnodominerad människovårdande och mansdominerad teknisk verksamhet har bedrivits på sociologiska institutionen vid Stockholms universitet under perioden 2011 till 2014. Projektet har syftat till att utveckla lärande om i vilka organisatoriska förhållanden styrningen underlättar respektive försvårar chefers förutsättningar. Målet har varit att ge kommunerna kunskap som kan användas som underlag för att forma organisatoriska förutsättningar för chefer att skapa goda arbeten både i kvinnodominerade och mansdominerade verksamheter. Projektet har haft ett tydligt genusperspektiv och har också haft intresse av att studera styrning och möjligheter att hantera den på en makro-, meso- och mikronivå. En annan utgångspunkt för projektet har varit att jämförelser mellan olika organisatoriska sammanhang skapar lärande i arbetslivet. Projektets resultat baseras på kvalitativa intervjuer och dokumentstudier. I projektbeskrivningen var planen att studera två kvinnodominerade omsorgsverksamheter och två mansdominerade tekniska verksamheter lokaliserade i fyra kommuner. Resultat från en delstudie under projektets första år baserades också på en analys av omsorgsverksamhet och teknisk verksamhet i olika kommuner. Denna delstudie visade på problem med att de olika verksamhetstyperna inte fanns inom en och samma kommun. Det blev svårt att veta vad verksamhet respektive kommunal organisation betydde i sammanhanget. I syfte att skapa jämförbarhet har vi därför studerat styrning och organisatoriska förhållanden i två kommuner istället för fyra. Båda kommunerna innehåller kvinnodominerad omsorgsverksamhet och mansdominerad teknisk verksamhet. För att få djupare kunskap om vad könsfördelning respektive verksamhetens karaktär innebär för chefers möjligheter att hantera styrning har vi också utvidgat studien med en verksamhet i båda kommunerna: Könsintegrerad gymnasium.
Inledningsvis var vi intresserade att framför allt undersöka hur styrning som formuleras på en överorganisatorisk nivå påverkar chefers arbetssituation inom kommunala organisationer. Som en konsekvens av att projektet har varit öppet inför intervjupersonernas erfarenheter av styrning har forskningsfrågan utvidgats och specificerats under forskningsprocessen. Det innebär att förutom att vi inom projektets ramar har studerat styrning på en institutionell nivå (den så kallade överorganisatoriska styrningen) har vi också studerat den styrning som formuleras inom de kommunala organisationerna. Sammantaget visar resultaten i projektet att det framför allt finns skillnader i chefers möjlighet att hantera styrning och samtidigt skapa en god arbetsmiljö i sina verksamheter mellan kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheter (kvinnodominerad omsorgsverksamhet och könsintegrerad gymnasium) och manligt genusmärkta tekniska verksamheter (mansdominerad vattenverksamhet). Chefernas skilda möjligheter kan förklaras av hur styrningen utformas på den institutionella nivån och av skillnader i organisering av och bemötande i den lokala organisationen (exempelvis organisering av stödresurser, nätverk och tillit). Skillnaderna innebär att organisationen, kollektivt, tar ansvar för målkonflikter mellan styrning och medarbetarnas och verksamhetens behov inom de manligt genusmärkta tekniska verksamheterna. Inom de kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheterna beskriver cheferna istället att de många gånger själva, och individuellt, får hantera och ta konsekvenserna av sådana målkonflikter. Genus tycks enligt studiens resultat ge mening till och påverka såväl den institutionella nivån som organisations- och individnivån. Två artiklar har publicerats inom projektets ram (en på svenska och en på engelska), en artikel på engelska är skickad till en vetenskaplig tidskrift och ytterligare en artikel på engelska skickas till en vetenskaplig tidskrift under hösten. Därtill har det publicerats en rapport på svenska, ett vetenskapligt konferensbidrag och ett populärvetenskapligt kapitel i en antologi är under arbete. Resultaten har också presenterats för olika kommunala sammanhang, såsom för olika chefsgrupper, politikergrupper och HR, samt på vetenskapliga konferenser och på högre seminarier. Publikationer från projektet används inom undervisning på Göteborgs universitet och på Stockholms
universitet. Därutöver har resultaten i projektet skapat olika samverkansformer med såväl vetenskapssamhället som arbetslivet. Nedan presenteras resultat från två områden som har studerats inom projektets ram, samt en sammanställning över publikationer, konferensbidrag, presentationer och insatser som skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet. 1. Chefers möjlighet att hantera styrning i ett genusperspektiv Huvudområdet som har studerats inom projektet handlar om chefers möjlighet att hantera styrning. Detta område har studerats genom tre delstudier. Den första delstudien baseras på en analys av intervjuer med chefer på olika organisatoriska nivåer i kvinnodominerad människovårdande verksamhet och mansdominerad teknisk verksamhet i olika kommunala organisationer. Artikeln illustrerar hur styrning omsätts i praktik inom genusmärkta verksamheter. Enligt resultaten innebär verksamhetens genusmärkning olika förutsättningar för chefer att hantera styrning. Exempelvis indikerar resultaten att cheferna i manligt genusmärkta tekniska verksamheter har andra möjligheter än cheferna i de kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheterna att påverka och förändra styrning utifrån verksamhetens behov och kvalité. Publikation: Björk, L., Kankkunen, T.F. och Bejerot, E. (2011) Det kontrollerade chefskapet variationer i genusmärkta verksamheter. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 17:4:79-94. I syfte att få djupare förståelse för vad verksamhet respektive kommunal organisation betyder för chefers möjlighet att hantera styrning har vi i den andra delstudien studerat styrning och organisatoriska förhållanden i två kommuner som båda innehåller kvinnodominerad omsorgsverksamhet, könsintegrerad gymnasium och mansdominerad teknisk verksamhet. Inom dessa verksamheter och inom båda kommunerna har vi intervjuat chefer på olika organisatoriska nivåer. För att förstå sammanhanget runt chefernas berättelser har även nyckelpersoner inom kommunledningskontor intervjuats i dessa två kommuner.
Resultaten visar att styrning i linje med New Public Management har inneburit att cheferna upplever sig allt mer klämda mellan organisationens styrning och medarbetarnas och verksamhetens behov. Med New Public Management betonas styrning genom ekonomi, standardiserade processer, mål och uppföljning samt värderingar. De medverkande cheferna beskriver att detta har medfört målkonflikter som kan vara svåra att hantera. Det skiljer sig dock mellan verksamheterna hur målkonflikterna hanteras. Skillnaderna följer inte verksamheternas könsfördelning. Istället finns det skillnader mellan manligt genusmärkt teknisk verksamhet och kvinnligt genusmärkt människovårdande verksamhet. Medan styrningen av själva verksamheten inom de genusmärkta tekniska verksamheterna innebär att cheferna kan säga nej till vissa aktiviteter som genereras av nya former av styrning inom organisationen, beskriver cheferna inom kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheter att deras möjlighet att utebli från aktiviteterna är liten. Inom genusmärkta tekniska verksamheter har cheferna och förvaltningens stab också arbetat på att utveckla samarbetet mellan staben i förvaltningen och cheferna i den praktiska verksamheten på sådant sätt att staben i högre utsträckning ska bistå med professionellt stöd, det vill säga hjälpa chefen att förstå de nya uppgifter som genereras av styrningen och också hjälpa till med att utföra vissa av uppgifterna. Cheferna i kvinnligt genusmärkta människovårdanda verksamheter beskriver en motsatt strategi. Här beskrivs att staben inom förvaltningen finns långt ifrån chefen och dennes verksamhet. Staben beskrivs som centraliserad och framför allt verksam med strategiska frågor. Istället för att vara ett professionellt stöd för att hantera den nya styrningen menar cheferna inom kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheter att staben inom förvaltningen tenderar att konstruera nya styrformer. Då detta försvårar chefernas möjlighet att vara ett närvarande expertstöd i verksamheten ökar också känslan av målkonflikter i arbetet. Skillnaderna i chefernas möjlighet att hantera styrningen innebär att cheferna inom den manligt genusmärkta tekniska verksamheten erfar att organisationen, kollektivt, tar ansvar för målkonflikterna. Inom de kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheterna beskriver cheferna istället att de många gånger själva, och individuellt, får hantera och ta konsekvenserna av målkonflikterna.
Sammantaget pekar vi utifrån resultaten i denna delstudie på fyra lärdomar kring chefens möjligheter att hantera målkonflikter mellan organisationens styrning och medarbetarnas och verksamhetens behov. Dessa lärdomar handlar om hur arbetet organiseras, snarare än om chefernas individuella strategier. Vi talar om vikten av ett nära stöd, av att dela värld, av gemensamt språk och avgränsade mål och slutligen, vikten av tillit. Publikationer och konferensbidrag: Björk, L., Kankkunen, T.F., Bejerot, E., och Härenstam, A. Att hantera styrning i olika verksamheter ett genusperspektiv. (preliminär titel) (publiceras år 2016 i en populärvetenskaplig antologi som ges inom ramen för projektet Ledning och organisatorisk komplexitet ) Kankkunen, T.F., Bejerot, E., och Härenstam, A. ( 2013) Hur New Public Management fäster i olika praktiker. Konferensbidrag, Forum för arbetslivsforskning, 17-19 juni 2013 Kankkunen, T.F., Bejerot, E., Björk, L. och Härenstam, A. (2014) New public management i kommunal praktik. En studie om chefers möjlighet att hantera styrning inom verksamheterna Vatten, Gymnasium och Äldreomsorg. Göteborg: Institutet för stressmedicin. I den första och andra delstudien har vi analyserat chefens möjligheter att hantera styrningen utifrån det organisatoriska sammanhang som chefen befinner sig i. I analyserna har vi framför allt länkat chefernas upplevelser (individnivå) till det organisatoriska sammanhanget (organisationsnivå). I syfte att förstå resultaten från den andra delstudien utifrån ett bredare samhällsperspektiv har vi i den tredje delstudien utvidgat analysnivåerna, det vill säga vi har inlemmat den institutionella nivån (det vi i projektplanen benämner som den överorganisatoriska nivån). Detta innebär att vi i delstudie tre har arbetat med att förstå hur nivåer som makro, meso och mikro är relaterade till varandra samt hur genus ger mening till och påverkar nivåerna. Ny insamlingen i denna delstudie består framför allt av dokument och analysen av den institutionella nivån har skett med hjälp av en modell som en av projektmedlemmarna har utvecklat i tidigare projekt. Modellen underlättar jämförelser
av hur styrningspraktiker utformas i olika sektorer. Analysen i den tredje delstudien visar hur verksamheterna utmanas av förändringstryck från omvärlden men också hur chefernas möjlighet att skydda sin egen och verksamhetens arbetsmiljö kan förklaras av såväl skillnader på den institutionella nivån (exempelvis beroende av hur lagar, regler och inspektioner är utformade) som skillnader på den organisatoriska nivån (exempelvis beroende av organisering av stöd, relationer och tillit). Cheferna i manligt genusmärkta tekniska verksamheter kan enligt resultaten skydda sin egen och verksamhetens arbetsmiljö på ett annat sätt än cheferna inom kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheter. Publikation: Kankkunen, T.F., Bejerot, E. och Hasselbladh, H. The gendered construction of New Public Management: linking macro, meso and micro levels (skickas till tidskrift hösten 2014) 2. Organisatoriska förutsättningar i ett genusperspektiv Det andra området som har studerats inom projektet handlar om organisatoriska förutsättningar. Syftet har varit att öka kunskapen om organisatoriska förhållanden som har visat sig vara relevanta i sammanhanget av chefers möjlighet att hantera styrning och samtidigt skapa en god arbetsmiljö för sina medarbetare. I den första delstudien inom detta område har vi haft i fokus på att förstå chefers kontaktytor som kan vara relevant när de diskuterar och förhandlar styrning och förutsättningar i organisationen. I syfte att förstå relevansen av kontaktytor och hur dessa formas av det organisatoriska sammanhanget har en teori- och begreppsutveckling gjorts utifrån nätverksteori, organisationsteori och genusteori. Resultaten visar att tillgång till hierarkiska nätverk skiljer sig mellan kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheter och manligt genusmärkta tekniska verksamheter. Medan chefer inom manligt genusmärkt tekniska verksamheter har frekvent tillgång till hierarkiska nätverk är sådana nätverk näst intill obefintliga inom kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheter. Organiseringen tycks enligt studien vara genusmärkt och påverka chefernas tillgång till hierarkiska nätverk inom organisationen samtidigt som tillgången till nätverk också påverkas av chefens verksamhet och status.
Publikation: Kankkunen, T.F. (2014) Access to networks in genderized contexts: the construction of hierarchical networks and inequalities in feminized, caring and masculinized, technical occupations. Gender, Work and Organization, 21(4): 340-352. Den andra delstudien inom detta område har haft fokus på hur chefers krav och resurser överensstämmer. Fokus har varit på chefer inom kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheter. Detta då vi inom projektets ramar har velat få djupare kunskap om vilka arbetsuppgifter som skapar de målkonflikter som cheferna inom dessa verksamheter har beskrivit i projektets tidigare delstudie. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med chefer. Intervjuerna har haft fokus på chefernas arbetsuppgifter utifrån ett externt perspektiv, det vill säga forskaren har undersökt vad cheferna konkret gör. Resultaten visar att cheferna i de kvinnligt genusmärkta människovårdande verksamheterna hanterar besvärliga målkonflikter. Cheferna har höga arbetskrav som saknar överensstämmelse med resurserna. Därtill saknas ofta tydliga ramar och gränser för chefernas uppdrag, vilket resulterar i att cheferna arbetar mycket övertid. Publikation: Corin, L. & Björk, L. (2014) An external assessment of work tasks and working conditions in human service managerial Work, (skickad till tidskrift Human Service Organizations: Management, Leadership, & Governance.) Insatser som skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet Populärvetenskapliga publikationer. o Två av projektets publikationer riktar sig till kommunala chefer, men även till politiker, tjänstemän och specialister som arbetar nära kommunala chefer. En av publikationerna har publicerats i den rapportserie som Institutet för stressmedicin i Göteborg ger ut och den andra publikationen publiceras år 2016 i en populärvetenskaplig
antologi som ges inom ramen för projektet Ledning och organisatorisk komplexitet (se under rubriken Publikationer nedan). Undervisning på universitet o Resultaten och publikationerna från projektet används i uppdragsutbildningar som ges av Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. o Resultaten och publikationer från projektet används på ett masterprogram om ledarskap vid Stockholms universitet. Samverkan med Arbetsmiljöverket o Under projektets ramar har ett samarbete med Arbetsmiljöverket inletts. Två av projektmedlemmarna har varit vetenskaplig rådgivare inom Arbetsmiljöverkets projekt Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus ett genusperspektiv på ohälsan i arbetet. Projektet är en del av ett regeringsuppdrag om särskilda förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Uppdraget har inneburit att rådgöra kring genus och arbetsmiljö i könssegregerade verksamheter. o Som avslut på Arbetsmiljöverkets projekt ordnas tre konferenser för arbetslivet under hösten, en konferens i Umeå, en i Malmö och en i Stockholm. Två av projektmedlemmarna i föreliggande projekt kommer att medverka och bland annat presentera resultat från projektet. Samverkan med forskarsamhället och arbetslivet o Samverkan med Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet och en av kommunerna som medverkar i föreliggande projekt har inletts. Samverkan baseras på föreliggande projekts resultat. Hittills har vi samlat in nytt material som ska ligga till grund för kommunens fortsatta utvecklingsarbete. o En av projektmedlemmarna i föreliggande projekt har tillsammans med en forskare från Förvaltningshögskolan fått ett bidrag av centrumbildningen för Global Human Resource Management vid Göteborgs universitet. Syftet med bidraget är att utveckla nya forskningsprojekt utifrån detta projekts resultat. o Ett samarbete har inletts utifrån projektets resultat med forskarnätverket LOK (Ledning och organisatorisk komplexitet), bland annat om en populärvetenskaplig antologi (se första punkten).
Presentation av resultaten på vetenskapliga konferenser och för arbetslivet o 17-19 juni 2013. Hur New Public Management fäster i olika praktiker. Presentation av konferenspapper på Forum för arbetslivsforskning (se under rubriken Publikationer nedan) o 27 och 28 juni 2013. Hur styrning, organisation och chefen påverkar arbetsmiljön. Två föreläsningar för kommunstyrelseordföranden och kommunchefer i Östergötland. Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet. o 14 augusti 2013. Hur styrning påverkar chefers arbetsmiljö. Föreläsning för en utvecklingsgrupp i Göteborgs kommun. o 30 oktober 2013. Hur styrning påverkar chefers arbetsmiljö. Föreläsning för kommunledning och förvaltningsledning i Göteborgs kommun. o 13 november 2013. Hur styrning påverkar chefers arbetsmiljö. Föreläsning för alumner, Göteborgs universitet. o 15 april 2014. Hur styrning och organisering påverkar chefers arbetsmiljö. Föreläsning för skolförvaltningen i Stockholms kommun. o 14 oktober 2014. Presentation av resultat från projektet och diskussion om hur genus kan undersökas i dagens arbetsliv på forskardag om Arbetsliv och Genus vid Mittuniversitet (kommande) Publikationer Björk, L., Kankkunen, T.F. och Bejerot, E. (2011) Det kontrollerade chefskapet variationer i genusmärkta verksamheter. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 17:4:79-94. Björk, L., Kankkunen, T.F., Bejerot, E., och Härenstam, A. Att hantera styrning i olika verksamheter ett genusperspektiv. (preliminär titel) (publiceras år 2016 i en populärvetenskaplig antologi som ges inom ramen för projektet Ledning och organisatorisk komplexitet) Corin, L. & Björk, L. (2014) An external assessment of work tasks and working conditions in human service managerial Work, (skickad till tidskrift Human Service Organizations: Management, Leadership, & Governance.) Kankkunen, T.F. (2014) Access to networks in genderized contexts: the construction of hierarchical networks and inequalities in feminized, caring and masculinized, technical occupations. Gender, Work and Organization, 21(4): 340-352.
Kankkunen, T.F., Bejerot, E., och Härenstam, A. ( 2013) Hur New Public Management fäster i olika praktiker. Konferensbidrag, Forum för arbetslivsforskning, 17-19 juni 2013 Kankkunen, T.F., Bejerot, E., Björk, L. och Härenstam, A. (2014) New public management i kommunal praktik. En studie om chefers möjlighet att hantera styrning inom verksamheterna Vatten, Gymnasium och Äldreomsorg. Göteborg: Institutet för stressmedicin. Kankkunen, T.F., Bejerot, E. och Hasselbladh, H. The gendered construction of New Public Management: Linking macro, meso and micro levels (skickas till tidskrift hösten 2014)