Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 1(22) Förstudie Kyrkomötesuppdrag hbt-certifiering Innehåll Förstudie Kyrkomötesuppdrag hbt-certifiering... 1 Innehåll... 1 Sammanfattning... 2 Förstudie... 3 Uppdragsmål för förstudien... 3 Avgränsningar... 3 Tidigare beredning av hbt-frågor i Svenska kyrkan... 3 Tidigare uppdrag och beslut... 4 Hbt-certifiering - innebörd... 6 Vad menar vi med hbt?... 6 Hbt-abc... 6 Allmän forskning och statliga insatser... 7 Publicerat vid myndigheten:... 8 Resurser och tidigare insatser på den nationella nivån... 8 Projekt Normgivande mångfald... 9 Projekt Livgivande mångfald... 9 Angränsande utbildningssatsningar initierade av nationell nivå... 9 Lägesbeskrivning av stiftens arbete vad gäller hbt-kompetens... 10 Risker och möjligheter kopplade till arbete med hbt-certifiering i stiften... 11 Svenska Kyrkans Ungas verktyg från Religion hjärta HBT... 12 RUTbildning - en metod för Svenska kyrkan?... 13 RFSL:s hbt-certifiering... 13 Erfarenheter från hbt-certifierade arbetsplatser... 14 Förslag på innehåll i avtal gällande RFSL:s medverkan i utvecklingen av Svenska kyrkans hbt-diplomering... 22 Barnkonsekvensanalys... 15 Salt barn och unga i EFS... 15 Svenska Kyrkans Unga... 16 Slutsatser och förslag kopplade till barnkonsekvensanalysarbetet... 16 Förstudiens förslag till framtagande och implementering av Svenska kyrkans hbtdiplomering... 17 1
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 2(22) Förslag till innehåll i Svenska kyrkans hbt-diplomering... 21 Sammanfattning Hösten 2013 togs beslut i kyrkomötet (bifall till motion 2013:54) om att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmuntra alla stift att sträva efter att i möjligaste mån genomföra hbtcertifiering på arbetsplatser i Svenska kyrkan. Föreliggande förstudie presenterar förslag på hur kyrkomötesuppdraget angående hbtcertifiering på Svenska kyrkans arbetsplatser kan genomföras. Förstudien ger inledningsvis en överblick över tidigare beredning av frågan i Svenska kyrkan, liksom insatser på nationell nivå och i stiften på det aktuella området. Vidare belyses kortfattat begreppet hbt och innebörden av hbt-certifiering. Förstudiens förslag grundar sig på samtal som har förts med stift och samverkanspartners samt på överväganden av hur processen kan genomföras och få en bred förankring i Svenska kyrkan. Nationella nivån är ett stöd för stiften och indirekt till församlingar och pastorat. I motion 2013:54 ges särskilt uppdraget att uppmuntra till att genomföra hbt-certifiering. Därför föreslås stödjande insatser i form av en sammanhållen och gemensam framtagning av verktyg för certifiering. Vidare föreslås insatser för en utbildningsprocess för stiften. Förstudiens förslag är att ta fram en, för Svenska kyrkan, egen diplomeringsstandard, Svenska kyrkans hbt- diplomering. Diplomeringen tas fram av en projektgrupp med arbetsgrupper och referensgrupper till sitt förfogande. En projektledare/ utbildningsutvecklare koordinerar och ansvarar för processen. En diplomeringsprocess kan inte ses som ett avgränsat projekt, då en diplomering alltid är en färskvara och en diplomerad arbetsplats åtar sig att kontinuerligt arbeta med sitt bemötande och sin arbetsmiljö. Därför verkar även utbildningsutvecklaren strategiskt för att diplomeringen på sikt hittar sin plats i Svenska kyrkans strukturer och inte minst i utbildningsstrukturerna. Utbildningsinsatserna kopplade till diplomeringen avser att inom Svenska kyrkan ge fördjupad kunskap om hbt -frågor, stärka medarbetare i normkritisk och teologisk reflektion och ge verktyg för en inkluderande verksamhet. Inom ramen för den avgränsade barnkonsekvensanalys som genomförts i förstudien har Salt barn och unga i EFS och Svenska Kyrkans Unga konsulterats. De lyfter vikten av att barn inkluderas på sina egna villkor och att verksamhetsmiljön i församlingen ska vara trygg. Det är viktigt att församlingsmedarbetare som möter barn förstår frågorna och kan föra respektfulla samtal. Det är önskvärt att processen avspeglar den teologiska spännvidd som finns inom Svenska kyrkan. 2
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 3(22) Förstudie Kyrkomötet 2013 beslutade att uppdra till kyrkostyrelsen att uppmuntra alla stift att sträva efter att i möjligaste mån genomföra hbt -certifikat på arbetsplatser i Svenska kyrkan. Denna förstudie avser ge en tydlig bild av hur hbt -certifiering kan utformas och genomföras på Svenska kyrkans arbetsplatser. Uppdragsmål för förstudien Förstudien ska innehålla ett genomarbetat och relevant förslag på om vad ett hbt-certifikat i Svenska kyrkan innebär och hur arbete med detta kan genomföras på arbetsplatser i Svenska kyrkan. Förstudiens förslag ska vara av övergripande karaktär. Förslaget grundar sig på samråd med representanter för stiften, Svenska Kyrkans Unga, Sensus, EKHO, på samtal med RFSL och med andra externa aktörer som arbetat med frågan. I förstudiens förslag ingår en plan för hur Svenska kyrkans modell för hbt-certifiering ska arbetas fram (såväl process som innehåll) och erbjudas och implementeras i stift och församlingar. Inom ramen för förstudien har således tagits kontakter med stiften angående progressionen av främjandearbetet för öppenhet och inkludering av hbt-perspektiv. Kontakter har också tagits med EKHO, Svenska Kyrkans Unga och RFSL kring befintliga verktyg för att arbeta med hbt-frågor. Specifikt gäller det RFSL:s hbt-certifiering och Svenska Kyrkans Ungas erfarenheter från projektet Religion hjärta hbt. Förstudien rymmer även kontakter med samverkansaktörer så som Sensus studieförbund och Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation samt aktörer som har erfarenhet av arbete med att implementera en hbt-certifiering. Studien innehåller en kortare barnkonsekvensanalys där Svenska Kyrkans Unga och Salt barn och unga i EFS har konsulterats. Avgränsningar Förstudien ska inte presentera färdiga redskap och utarbetade verktyg för hur hbt-certifiering ska genomföras i praktiken. Detta arbete görs i en genomförandefas efter att beslut om övergripande modell tagits av kyrkostyrelsen. Tidigare beredning av hbt-frågor i Svenska kyrkan Under de senaste decennierna har Svenska kyrkan på den nationella nivån bearbetat frågor om Svenska kyrkans uppdrag och trovärdighet som en öppen och inkluderande kyrka som välkomnar alla människor. Svenska kyrkan har tagit tydlig ställning för alla människors lika värde och arbetar för att öka kunskapen om sexuell läggning eller könsidentitet, både i Sverige och internationellt. Det har bland annat skett genom projekt- och processarbete, utredningar och utbildningsinsatser. Kyrkostyrelsen har lagt fram skrivelser som bekräftats i kyrkomötet och förändringar i kyrkoordningen har gjort det möjligt för samkönade par att ingå äktenskap enligt Svenska kyrkans ordning. 3
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 4(22) Inom Svenska kyrkan har frågor om homosexualitet bearbetats sedan sjuttiotalet, då bland annat frågan om välsignelse av homosexuella par aktualiserades och organisationen EKHO (Ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer) växte fram. Rörelsen var stark inom framförallt studentkretsar och i akademin, där kyrkan då såväl som nu möter unga människor som står i livsförändrande processer. Även frågor som rör transpersoner, könstillhörighet och könsidentitet har på olika sätt aktualiserats de senaste åren. På detta område kvarstår dock fortfarande stora utmaningar. Tidigare uppdrag och beslut 1951 kommer biskopsbrevet Ett brev i en folkens livsfråga där all sexualitet utanför äktenskapet avvisas och utövad homosexualitet anses bryta mot Guds bud. Svenska kyrkans biskopar tar även avstånd från kriminalisering av homosexuella handlingar. 1972 Biskopsmötet ger ett uppdrag att utreda frågan om kyrkan och de homosexuellas situation. 1974 Uppdraget från Biskopsmötet resulterar i boken De homosexuella och kyrkan. I boken drogs slutsatser som var radikala för sin tid, bl.a. hävdades att det utifrån psykologiska synpunkter är angeläget, att de homosexuella uppnår varaktiga och stabila förbindelser. En konsekvens av utredningens överväganden var att inga hinder principiellt skulle föreligga för en homosexuell att inneha kyrkliga tjänster. Välsignelsehandling aktualiseras. 1985 Ärkebiskopen råder homosexuella att leva i celibat och vänskap i ett betänkande till SOU 1984:63. Samtalsgruppen Kyrkan och de homosexuella tillsätts. 1988 Boken En fråga om kärlek, Homosexuella i kyrkan ges ut som samtalsmaterial från samtalsgruppen. Motion till kyrkomötet om välsignelseakt för homosexuella, en utredning tillsätts. 1994 Rapporten Kyrkan och homosexualiteten (Svenska kyrkans utredningar 1994:8) offentliggörs. 1995 Läronämnden konstaterade i sitt yttrande till kyrkomötet att Svenska kyrkan inte ska uttala att homosexuellt partnerskap är moraliskt orätt, utan att det ska bejakas. Biskopsmötet ger ut pastorala råd angående förbön för dem som ingått partnerskap. 1997 I kyrkomötet väcks en motion om välsignelseakt för homosexuella i öppet kyrkorum. 1998 Svenska kyrkans teologiska kommitté får i uppdrag av centralstyrelsen och kyrkomötet att fortsätta bearbetningen av de principiella frågorna kring homosexuell samlevnad. 1999 De pastorala råden för dem som ingått partnerskap revideras, anhöriga tillåts att delta vid välsignelsen. 2002 Teologiska kommitténs samtalsdokument Homosexuella i kyrkan läggs fram för kyrkomötet. I kyrkomötets beslut ingår att inbjuda till samtal på bred front i stift och församlingar för att öka kunskapen och främja homosexuellas inkludering. 2002-2004 Samverkansprojektet Normgivande mångfald. Svenska kyrkans församlingsförbund arbetar tillsammans med Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, EKHO och fackliga organisationer mot diskriminering på grund av sexuell läggning. 4
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 5(22) 2004 Teologiska kommittén anordnar en tv-sänd hearing om Kärlek, samlevnad och äktenskap. 2005 Kyrkomötet beslutar om en ordning för välsignelse av registrerade partnerskap. Kyrkomötet bekräftar följande konstateranden: o Det är uteslutet att fördöma den homosexuella personen eller att skuldbelägga den homosexuella orienteringen. o Kyrkan skall aktivt motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering. o Svenska kyrkan bör inte sanktionera eller driva en organiserad verksamhet i syfte att bota homosexuella från deras läggning. o Homosexuell orientering, eller ett liv i partnerskap, är inte ett motiv för att vägras vigning till kyrklig tjänst. 2007 Kyrkostyrelsen svarar på statens utredning om könskorrigering. Betänkandet stödjer fortsatt tvångssterilisering av transpersoner som genomgår könskorrigeringar. 2009 Kyrkomötet beslutar om förändring av kyrkoordningen, könsneutrala äktenskap införs. Projektet Religion hjärta hbt initieras av Sveriges förenade hbtq-studenter, Sensus studieförbund, Kristna studentrörelsen och transorganisationen KIM. Svenska kyrkan erbjuder sin plats i projektets referensgrupp till Svenska Kyrkans Unga. 2010 Kyrkomötet beslutar att uppmuntra stiften att ta del av utbildning i hbt. 2012 Uppmuntran till utbildning resulterar i en utbildningskonferens, arrangerad av den nationella nivån i samarbete med Svenska Kyrkans Unga, Sigtuna folkhögskola och Sensus studieförbund. Satsningen kallas Livgivande mångfald. Ärkebiskopen skriver debattartikel i Dagens Nyheter som rör tvångssterilisering av transpersoner som genomgår könskorrigeringar. 2013 Internationella nämnden fastställer Svenska kyrkans SRHR 1 -position. Kyrkomötet beslutar att uppmuntra stiften att i möjligaste mån sträva efter att genomföra hbt-certifiering på arbetsplatser i Svenska kyrkan. I beredningen av detta beslut framkom skilda synpunkter: I sitt yttrande över kyrkostyrelsens skrivelse 2013:02 uttryckte kyrkolivsutskottet oro över att det tar lång tid för vissa frågor att få genomslag lokalt i församlingarna. Öppenheten gentemot hbt-personer inom Svenska kyrkan kan variera trots utbildningsinsatser. Några ledamöter menade att motionens förslag slår in öppna dörrar, andra att det finns mycket kvar att göra. Utskottet framhöll att alla människor, oavsett sexuell identitet, ska kunna känna sig hemma i Svenska kyrkans församlingar. De Ungas Kyrkomöte 2013 2 valde att behandla motion 2013:54. De Ungas Kyrkomöte ställde sig positiva till viljeyttringen, dock ifrågasatte mötet motionens formulering och uttryckte en tydlig önskan om att ta tillvara redan 1 Sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa 2 Delegaterna utsågs av respektive distrikt inom Svenska Kyrkans Unga samt av förbundsstyrelsen i Salt. 5
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 6(22) gjorda erfarenheter som finns inom bl.a. projektet Religion hjärta hbt 3 och inte låsa sig vid ett särskilt metodarbete. Hbt-certifiering - innebörd I Sverige har RFSL nationellt utvecklat ett utbildningsverktyg och en certifieringsstandard som kallas hbt-certifiering. Liknande initiativ har även tagits regionalt och lokalt på olika håll i landet. Västra Götalandsregionen har exempelvis tagit fram en egen hbt-diplomering i samråd med RFSL. En hbt-certifiering är en markering och ett resultat av en process som arbetsplatsen har genomgått i strävan att öka sina kunskaper i normkritik, hbt-frågor och en inkluderande terminologi. Processen syftar till att skapa en mer inkluderande, öppen och inbjudande miljö för personer som identifierar sig som hbt-personer. En hbt-certifiering är en färskvara och ett kontinuerligt arbete. En certifiering visar på en vilja att ständigt reflektera över den egna kommunikationen och arbetsmiljön samt en vilja att vidta åtgärder för att vid behov öka bristfälliga kompetenser för att kunna bemöta homo-, bi- och transpersoner i en inkluderande verksamhet. Symbolen och markeringen som ges vid en hbt-certifiering blir för dem som känner till den ett tecken på att arbetsplatsen arbetar aktivt för att vara tillgänglig och inkluderande för alla personer, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Detta har positiv inverkan på arbetsmiljön och signalerar ett gott bemötande. Vad menar vi med hbt? När det gäller hbt-frågor har Svenska kyrkan, i likhet med det svenska samhället i övrigt, fokuserat på frågor om sexuell läggning och samlevnadsfrågor. Svenska kyrkan har arbetat främst med teologisk reflektion och kunskapsinsatser kopplade till homosexuellas situation. Genomförda insatser har handlat om personer som blir kära i och sexuellt attraherade av personer av samma kön. Kön har historiskt betraktats ur en dualistisk tvåköns-norm och cisnormativt (se nedan), vilket osynliggör transpersoner och försätter dem i en sårbar situation. Svenska kyrkan tar idag, i sitt arbete med SRHR, avstånd från trosuppfattningar och traditioner som hindrar människor att leva hela och uppfyllande liv oberoende av upplevd könsidentitet och könsuttryck. Hbt-abc H står för homosexuell och används främst om personer som blir kära i och sexuellt attraherade av personer av samma kön. B står för bisexuell och används främst om personer som blir kära i och sexuellt attraherade av personer oavsett kön. T står för transperson, och till skillnad från h och b är transperson ett paraplybegrepp som innefattar olika könsidentiteter och könsuttryck. Att identifiera sig som transperson har 3 Se sida 12 6
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 7(22) ingenting med ens sexuella läggning att göra, utan handlar om upplevt kön. Begreppet omfattar transexuella, transvestiter, intersexuella och personer som identifierar sig som intergender eller transgender. Kunskap om trans och kön är grundläggande för att förstå den mänskliga mångfalden. För att förstå trans krävs en förståelse av cis-normen och av hur genus fungerar. Genus är en förväntan på hur en person ska vara, beroende på hur andra uppfattar personens kön. En transperson kan ofta få frågor om sitt kön. Detta på grund av de förväntningar som finns inbäddade i genusroller för cis-män och cis-kvinnor. Att vara cis-person innebär att du ser ut och känner dig så som andra uppfattar dig. Motsatsen till detta är att vara transperson. Förväntningarna på könsrollerna är kulturella och innefattar till exempel idéer om vem du ska bli kär i, vem du ska vilja gifta dig med och vad du vill klä dig i för kläder trots att könsidentitet inte förutsätter en sexuell läggning eller könsuttryck. Transpersoner kan vara både icke-binära och binära. Icke-binära transpersoner upplever att deras könstillhörighet ligger utanför cis-normen och vill ofta inte uppfattas som kvinnor eller män. Dessa personer brukar identifiera sig som intergender, eller queer. Binära transpersoner vill däremot uppfattas antingen som kvinnor eller män, men upplever inte att deras upplevelse stämmer överens med förväntningar utifrån eller hur deras kropp utvecklas. Förkortningarna FTM (Transexuell female to male)och MTF (Transexuell male to female) används av flera binära transsexuella personer. Q som i queer är ett brett identitetsbegrepp som innefattar många människor. Flera transpersoner betraktar sig även som queer. Svenska kyrkan och kyrkomötet har valt att tala om hbt-personer snarare än hbtq-personer. Q står för queer vilket kan betyda flera olika saker. Queer är ett begrepp som i grunden är ett ifrågasättande av heteronormativitet men det används även som ett identitetsbegrepp. Normkritik som teori eller metod kan betraktas som " queert". På så vis har Svenska kyrkan arbetat med queer som begrepp även om syftet inte specifikt varit att arbeta med mötet med personer som identifierar sig så. Att vara queer förklaras vanligtvis som ett ifrågasättande av det som uppfattas som självklart eller självskrivet, ett ifrågasättande av det som är normen. Att identifiera sig som queer kan vara ett uttryck för en längtan efter att slippa bli definierad, att få vara sig själv utan att någon annan förutsätter vilket kön eller sexuell läggning man har. Allmän forskning och statliga insatser Genom lagförändringar och regeringsskrivelser har rättigheter för hbtq-personer stärkts genom åren. Inom den civila sektorn finns ett stort engagemang i frågorna. Många ser ett stort behov av att arbeta med folkbildning och utbildning, för att säkra ett bra bemötande och ge tillräcklig kunskap om hbtq-personers vardag. De stora satsningar och utredningar som har genomförts på området ger goda möjligheter att ta tillvara på kunskapen och finna samverkanspartners i det fortsatta arbetet. 7
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 8(22) 2014 tillsatte regeringen en utredning för att inkludera transpersoner i hetslagstiftningen samt se över språkbruket kring transpersoner. Regeringen antog även en ny strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck 4 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har haft ett särskilt uppdrag att arbeta med stöd till hbt-personer. Varje år ger myndigheten ut en sammanställning av hur ungdomars liv och hälsa ser ut i Sverige. Denna har kompletterats med rapporter och projekt. Publicerat vid myndigheten: Hon hen han en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner, 2010 Öppna verksamheten! Om hbt, normer och inkludering i öppen fritidsverksamhet, 2011 Om unga hbtq-personer HÄLSA Om unga hbtq-personer FRITID Se mig Om unga, sex och internet Ses offline? Ett metodmaterial om unga sex och internet Men fråga mig bara! Jag syns, jag finns unga om sexuell exponering, prostitution och internet Resurser och tidigare insatser på den nationella nivån På kyrkokansliet, Avdelningen för kyrkoliv och samhällsansvar, finns sedan ett antal år en handläggare som arbetar med genderfrågor. Det finns inget specifikt uppdrag att arbeta med hbt-personer inom ramen för denna tjänst, däremot aktualiseras frågan i samverkan med andra aktörer som Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och i det ekumeniska arbetet med Universitetskyrkan vid högskola och universitet. På Internationella avdelningen finns en specialistrådgivare för SRHR (sexuell hälsa och reproduktiv hälsa), en specialistrådgivare i genusrättvisa samt en policydialoghandläggare i policyarbetet med HIV-prevention. Även ekumenikenheten vid Sekretariatet för teologi och ekumenik följer aktivt arbetet som rör hbt-personers livsvillkor runt om i världen. Det är således framförallt inom ramen för det internationella och ekumeniska arbetet, i relation till internationella partners, som Svenska kyrkan idag specifikt arbetar med hbtfrågor. 4 http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/13/50/0d8d2749.pdf 8
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 9(22) Projekt Normgivande mångfald Projektet Normgivande mångfald var ett samarbetsprojekt mellan Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Riks-Ekho och fackliga organisationer. Syftet var att motverka diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Projektet löpte fr.o.m. våren 2002 till utgången av år 2004. Projektet delfinansierades genom gemenskapsinitiativet Equal inom Europeiska Unionen. Inom projektet drev Svenska kyrkan även ett delprojekt i samarbete mellan (dåvarande) Församlingsförbundet, kyrkostyrelsen, Riks-Ekho (dåvarande Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella) och de fackliga organisationerna Kyrkans Akademikerförbund, (dåvarande) SKTF, Lärarförbundet, Akademikerförbundet SSR och Kommunal. Det arbete som bedrevs i det övergripande projektet inspirerade och gav praktiska verktyg. Församlingsförbundets och Ekho:s projektledare ingick i den gemensamma arbetsgruppen och olika ad hoc-arbetsgrupper. Projektledarna och de fackliga representanterna ingick i utvecklingspartnerskapet. Församlingsförbundet och Ekho ingick även i styrgruppen för Normgivande mångfald. Det fanns en kontinuerlig interaktion mellan Normgivande mångfald och delprojektet inom Svenska kyrkan. Projekt Livgivande mångfald I enlighet med beslut i kyrkomötet 2010 genomfördes hösten 2012 en nationell pilotkonferens för stiftsmedarbetare om hbt-frågor. Konferensen kallades Livgivande mångfald och var ett samarbete mellan kyrkokansliet, Svenska Kyrkans Unga, Sigtuna folkhögskola och Sensus studieförbund. Konferensen syftade till att ge ökad kompetens till stiftens resurspersoner och uppmuntra stiften till fortsatta utbildningssatsningar på området. Transfrågor och frågor kring könsidentitet samt könsuttryck behandlades under konferensen, tillsammans med frågor om sexuell läggning. Konferensens deltagare önskade se att Svenska kyrkan driver ett kontinuerligt, strategiskt utvecklingsarbete på området genom kompetenspåbyggnad, rådgivning och stöd. Man efterfrågade kommunikationsinsatser på Svenska kyrkans webb och intranät. Efter konferensens slut har det funnits begränsade resurser på den nationella nivån att arbeta vidare med frågorna i den utsträckning som skulle varit önskvärd, men deltagarna i konferensen Livgivande mångfald utgör i dagsläget ett löst sammansatt nätverk av resurspersoner för frågorna i stiften. Angränsande utbildningssatsningar initierade av nationell nivå Runt om i Svenska kyrkan genomförs utbildningsinsatser för att främja mångfald och mänskliga rättigheter. Insatserna riktar sig främst till anställda och förtroendevalda och syftar till att tillgängligöra och öppna Svenska kyrkans verksamheter och arbetsplatser. Svenska kyrkan strävar efter att arbeta rättighetsbaserat. Utifrån teologiska motiv hävdas människors lika värde och synen på människan som rättighetsbärare ska genomsyra kyrkans verksamhet. Som exempel på befintligt rättighetsbaserat arbete kan nämnas: Svenska kyrkans arbete med barnkonsekvensanalys Riktlinjerna kring mötet med barnet 0-6 år 9
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 10(22) minoritets- och urfolksarbetet Kyrka för Fairtrade Ambassadörsutbildning för människovärde (Projekt Människovärde) HAP-certifiering av det internationella arbetet Kyrkan Q Utöver dessa utbildningsinsatser sker kontinuerliga kunskapshöjande insatser (i samverkan med Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation) vad gäller arbetsmiljö och arbetsrätt för stiften, förtroendevalda, chefer och arbetsledare. Arbetsgivare förväntas ha grundläggande kunskap om arbetsrätt och diskrimineringslagstiftning. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation menar att det finns ett behov av att i större utsträckning arbeta med värdebaserade frågor kring arbetsmiljö. Stift och pastorat/församlingar arbetar aktivt med Svenska kyrkans miljödiplomering för en hållbar utveckling, en standard som är framtagen för Svenska kyrkans arbetsplatser i samarbete med Sensus studieförbund. Arbetet med att ta fram och implementera en modell för hbt-certifiering för Svenska kyrkan bör dra lärdom av framtagandet av Svenska kyrkans miljödiplomering. Arbetet med att utveckla en miljödiplomeringsmodell för Svenska kyrkan påbörjades år 2000 och en första diplomeringsstandard presenterades år 2003. Därefter har arbetet utvecklats för att möjliggöra insatser i enklare steg och processer. Idag finns ett antal stiftshandläggare som på varierande tjänstegrad stödjer församlingar/pastorat i arbetet med miljödiplomering. Lägesbeskrivning av stiftens arbete vad gäller hbt-kompetens I arbetet med förstudien har kontakt tagits med samtliga stift i Svenska kyrkan för att kartlägga vilka typer av utbildningsinsatser som har genomförts och planeras på det aktuella området. Stiften har fått beskriva vilken typ av stöd och stimulans de anser sig vara i behov av från kyrkokansliet. Flera stifts handläggare har varit i kontakt med kyrkokansliet och är villiga att ta egna initiativ i frågorna. De ställer sig positivt nyfikna till kyrkomötets beslut om hbt-certifiering och efterfrågar riktlinjer. Deltagarna från Livgivande mångfald utgör idag ett löst sammansatt nätverk av resurspersoner, vars enda samordning sker med hjälp av e-post. Nätverkets resurspersoner har olika förutsättningar att främja och utveckla hbt-arbetet i sina respektive sammanhang. En del personer har sedan konferensen fått förändrade tjänster eller nya arbetsgivare vilket har förändrat deras insatsmöjligheter. De skilda förutsättningarna beror oftast på om man har en anställning på stiftsnivå eller på församlingsnivå. Insatsmöjligheterna beror på hur, och om, uppdraget kontinuerligt ryms inom befintliga tjänster eller avser avgränsade projektinsatser. Stiften uppger också olika stor efterfrågan på hbt-kompetens från pastorat och församlingar. Merparten av de stift som deltog i konferensen Livgivande mångfald har genomfört någon form av utbildningsinsats på området. Främst har insatserna varit i form av temadagar eller seminarier. Många stift har valt att inspireras av konferensen och har utformat liknande 10
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 11(22) konferenser med mindre omfattande upplägg. Flera stift har valt att lyfta frågor om könsidentitet och könsuttryck genom korta och intensiva insatser ex. temadagar, framför att erbjuda mer generell kompetensutveckling på områden som genus och normkritik. Flertalet stift genomförde utbildningsinsatserna under 2013. Få stift har idag långtgående processer för att arbeta strategiskt med inkludering och hbt-frågor. Stockholms stift utgör ett tydligt undantag och har avsatt tjänsteutrymme i en handläggartjänst för att stärka stiftskansliets kompetens i mångfaldsfrågor. Skara stift avser att inleda en långsiktig process för att öka de tematiska kunskaperna och Göteborgs stift har under våren genomfört en större utbildningsinsats på området riktad till församlingar och pastorat. Flera stift berättar att hbtfrågor och perspektiv på mångfald framför allt har lyfts i samverkan med Svenska Kyrkans Ungas distrikt och i utbildningsinsatser för unga ledare. Risker och möjligheter kopplade till arbete med hbt-certifiering i stiften Övergripande risker som identifieras av stiften är framförallt bristande resurser, inte minst i fråga om tjänsteutrymme och arbetstid. Hbt-frågorna upplevs vara knutna till specifika personer på arbetsplatsen, snarare än till en generell kunskap och medvetenhet om inkludering i hela organisationen. Det är få stiftsmedarbetare som idag kan avgöra vilken omfattning de tror att en implementeringsprocess av en hbt-certifiering kan tänkas få. Många stiftsmedarbetare är redan hårt belastade och farhågor finns om att det blir för mycket som ska implementeras samtidigt, då de redan nu står i stora processer kring till exempel barnkonsekvensanalysarbete och miljödiplomering. I stort sett alla stift uttrycker att de vill se en gemensam strategi och ett tätare samarbete, både med varandra och med kyrkokansliet. Möjliggörande faktorer för arbete med hbt-certifiering är det genuina intresset från stiftsmedarbetarna och längtan efter att ta arbetsmiljö- och inkluderingsfrågor på allvar. Flera medarbetare betonar vikten av utbildningsinsatser som ett led i att bli en tryggare organisation ifråga om hbt-frågor, vilket de menar ger trovärdighet såväl inåt i kyrkan som utåt i samhället.. Gemensamt för stiften är erfarenheten av materialet Gud är större ett material om tro, hbt och sånt (Gud är större) 5, vilket alla lyfter fram som ett bra exempel på material. Flera stift uttrycker behovet av att arbeta bredare än med enbart hbt-frågor och ser gärna en breddning av tematiken kring mångfald, inkludering och öppenhet. Andra ser en risk med att arbeta alltför generellt med frågorna, då detta inte ger de verktyg som krävs för att öka kunskaperna om de specifika hbt-frågorna. Stiften pekar också på vikten av att processledare och utbildare kan möta de frågor som uppstår utifrån identiteten i att vara kyrka. Det behöver finnas kompetens i att föra dialog kring teologiska frågeställningar och att inte backa undan när de svåra frågorna kommer. Flera stift pekar på behovet av att mötas och dela erfarenheter från Pride-arrangemang runt om i landet. Stiftskanslier och församlingar bidrar ofta till planering och genomförande av Pridefestivaler i samverkan med andra organisationer Ett sätt att uppmuntra stiften föreslås därför vara att koordinera ett nätverk för att utbyta erfarenheter. 5 Materialet ägs av Svenska Kyrkans Unga och tankar kring detta utvecklas vidare under rubriken Religion hjärta hbt samt i förslaget till implementeringssatsning. 11
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 12(22) Vidare menar några stift att kyrkokansliet, för att verka normerande, bör gå före i processen och bli en hbt-certifierad arbetsplats. Förslag på hur en sådan process utvecklas under stycket om implementeringssatsningen. I samtalen med stiftsmedarbetarna benämns det egna arbetsmiljöarbetet och arbete med diskrimineringsgrunder inte specifikt. När de beskriver sitt nuläge fokuserar de på bemötandefrågor och på de utmaningar som de ser finns i pastorat och församlingar. Svenska Kyrkans Ungas verktyg från Religion hjärta HBT Våren 2009 erbjöds Svenska kyrkan en plats i referensgruppen till det treåriga arvsfondfinansierade projektet Religion hjärta hbt. Projektet syftade till att samla representanter från hbt-organisationer och de tre abrahamitiska religionerna. Projektgruppen som ledde arbetet och arbetsledde de två projektledarna bestod av fyra organisationer: Sveriges hbtq-studenter, KIM (Kön, identitet, mångfald), Sensus studieförbund och KRISS (Kristna studentrörelsen i Sverige). Svenska kyrkan valde att erbjuda sin plats i referensgruppen till Svenska Kyrkans Unga som därefter representerade Svenska kyrkan under projektets två första år. I referensgruppen deltog en ekumenisk bredd av organisationer. Under det tredje och avslutande projektåret gick Svenska Kyrkans Unga från att vara representant och deltagare i referensgruppen till att bli projektägare i samband med att organisationen KIM lämnade projektet. När projektet avslutades i september 2012 övergick ansvaret för utveckling och förvaltning av projektets material och verktyg till Svenska Kyrkans Unga. Materialet består främst av en utbildning, en bok och fyra kortfilmer. Kortfilmerna lanserades aldrig under projektet och är ännu oanvända. Boken Gud är större ett material om tro, hbt och sånt (2010) består av tre typer av material som kompletterar varandra: 1. Kunskapshöjande artiklar 2. Personliga berättelser. 3. Metodövningar som är uppbyggda för att passa i folkbildningssyfte. Boken trycktes i 4000 exemplar, varav Svenska kyrkan har spridit omkring en tredjedel i den egna verksamheten. Övriga böcker har främst spridits i samarbetsorganisationernas verksamhet samt till makthavare, myndigheter och i kommuners verksamhet. De används flitigt av anställda och ideella i församlingar, pastorat och stift. Samtal har förts med Internationella avdelningen på kyrkokansliet om att revidera boken utifrån ett internationellt perspektiv och att översätta den till olika språk. Detta skulle möjliggöra att materialet kan användas som ekumeniskt exempel i partnersamarbeten på internationella arenor alternativt i grupper med nyanlända i Sverige. För att komplettera boken Gud är större utvecklades även en s.k. (Religion Utbildning hbt) inom projektet. RUTbildningen bygger på boken och erbjuder föreläsningar i normkritik och övningar, som kan användas av processledaren vid utbildningar. Fokus är normer, symboler och kunskapshöjande insatser. För närvarande saknas fördjupning i teologiska och ecklesiologiska frågor. I dagsläget finns 11 utbildare. En RUTbildning omfattar 3 alternativt 6 timmar och bör ses som en introduktion till ett större arbete. RUTbildningar ges vid förfrågan, administreras av Sensus studieförbund och ett symboliskt arvode utgår till 12
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 13(22) utbildaren. Utbildnings- och utvecklingsansvaret tillhör en ideell arbetsgrupp som är knuten till Svenska Kyrkans Ungas rikskansli och Sensus Stockholm-Gotland. RUTbildning - en metod för Svenska kyrkan? Genom möten med Svenska Kyrkans Ungas förbundsordförande, kanslianställda samt ideella från RUTbildningens kursledning har det framgått att Svenska Kyrkans Unga ställer sig positivt till att Svenska kyrkan tar del av materialet som producerats inom projektet Religion hjärta hbt i syfte att utveckla en egen diplomeringsstandard för Svenska kyrkans arbetsplatser. Svenska Kyrkans Unga är villiga att följa och bidra till arbetet genom att tillgängliggöra befintliga metoder och material inom RUTbildningen. Svenska Kyrkans Unga föreslås även medverka med en eller flera personer i arbetsgrupper som Svenska kyrkan på nationell nivå koordinerar inom ramen för implementeringssatsningen. Risker och möjligheter med RUTbildningen Risker som har lyfts av stiften är att RUTbildningar genomförs med skiftande kvalité. Dels varierar utbildarnas kompetens som processledare, dels kan kursinnehållet variera mellan olika utbildningstillfällen. Detta skapar en osäkerhet. Något stift uttrycker också att det kan vara onödigt att lyfta alla de abrahamitiska religionerna i utbildningen och menar sig inte ha tillräcklig kompetens att svara på frågor som rör de andra religionerna. Svenska Kyrkans Unga arbetar med metodutveckling, men arbetet går långsamt på grund av resursbrist. De efterfrågar en fördjupning av bibelkunskap och teologisk tematik kopplad till de aktuella frågorna, som de tror krävs av utbildare som möter teologer. Svenska Kyrkans Unga tror också att utbildarna bör stärkas i processmetodik och i konflikthantering. En brist i materialet är att det inte i tillräcklig omfattning berör arbetsrättsliga aspekter och arbetsmiljöperspektiv. Det ger inte heller någon normkritisk förståelse av Svenska kyrkans specifika roll i det svenska samhället. Dispositionen av materialet behöver förändras och för att förenkla arbetet i pastorat och församlingar bör det vara möjligt att arbeta med materialet i flera steg under en längre tidsperiod. Det är också viktigt att materialet anpassas till Svenska kyrkans struktur och organisation. Det är mycket positivt att Svenska Kyrkans Unga välkomnar att Svenska kyrkan utvecklar metoder som passar för Svenska kyrkans hbt- diplomering med hjälp av deras material. Det är önskvärt att arbete med att bredda materialet med exempelvis ett internationella perspektiv sker i dialog med samverkanspartners och att olika kompetenser inom kyrkokansliet kan bidra till framtagandet av ett utvecklat material. Även Sensus studieförbund ställer sig positiv till och vill vara delaktigt i fortsatt arbete som stärker hbt-kompetensen inom Svenska kyrkan. RFSL:s hbt-certifiering RFSL:s hbt-certifieringsmodell är processinriktad och riktar sig till hela enheter om 20-30 personer. Alla i medarbetarlaget, oavsett arbetsuppgifter, deltar i samma utbildning. Processen tar mellan sex och tio månader och arbetslagen arbetar gemensamt för att uppdatera och utveckla sin arbetsplats. En arbetsgrupp bildas för att aktivt arbeta med frågorna mellan utbildningstillfällena och vara operativ i revideringsarbetet. Arbetsgruppernas arbete stöttas 13
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 14(22) av processledare från RFSL och utförs med hjälp av checklistor. Kostnaden för en certifiering är omkring 100 000 kronor per enhet. Under förstudien har samtal förts med RSFL angående möjligheten att samverka och ta del av deras erfarenheter av arbete med hbt-certifiering. RFSL avser inte att hbt-certifiera arbetsplatser i Svenska kyrkan med sin certifiering. De motiverar detta beslut med att de inte certifierar ideologier och menar att en certifiering av en arbetsplats i Svenska kyrkan skulle kunna missuppfattas som en certifiering av Svenska kyrkans bekännelse och lära. De uppmuntrar Svenska kyrkan att arbeta fram en egen certifieringsmodell utifrån egna behov och är positiva till ett samverkansavtal som möjliggör för Svenska kyrkan att ta del av deras kunskaper och erfarenheter av hbt-certifiering av arbetsplatser. Erfarenheter från hbt-certifierade arbetsplatser Under förstudien har kontakter tagits med arbetsplatser som genomfört en hbt-certifiering. Samtal har förts med tre verksamhetschefer och sju medarbetare från olika verksamheter i olika delar av landet, de flesta arbetar i urbana miljöer. Arbetsplatserna är utvalda från en sammanställning med certifierad verksamhet på RFSL:s hemsida. RFSL har hittills främst certifierat vårdinrättningar, socialkontor och utbildningsverksamheter. Ungdomsmottagningar, vårdcentraler och ungdomsverksamhet är vanligast förekommande. Samtliga intervjuade uttrycker stor nöjdhet med genomförd certifieringsprocess. Alla tillfrågade har svarat direkt utan att be om att få återkomma vid ett senare tillfälle. Inte heller har någon hänvisat vidare. De upplever att det efter arbetet med hbt-certifiering har blivit ett öppnare klimat på arbetsplatsen och att man idag talar på ett mer inklusivt sätt. De betonar att det är viktigt att se över organisationens kommunikationskanaler inom ramen för processen. De berättar att de idag förstår vilket behov de tidigare hade av att bli certifierade. Flera nämner att det varit en dyr och omfattande satsning, men att de är mycket nöjda med resultatet. Det har funnits förhoppningar om att man efter genomfört certifieringsarbetet skulle möta fler hbt-personer. Någon sådan ökning har man inte sett, men upplever att man blivit mer kompetent i de befintliga kontakterna. Viktiga lärdomar baserade på erfarenheten av att bli hbt-certifierad: Det är viktigt att arbeta med hela arbetsplatser. För att skapa trygghet och inklusivitet räcker det inte med att någon enskild medarbetare bär hela det tematiska området. Det går att förändra arbetskulturen på en arbetsplats med hjälp av kunskapsinsatser i normkritik och tillhandahållandet av verktyg för mer inklusiva arbetsplatser. Ett sådant arbete kräver en större process och en vilja att revidera de miljöer och de dokument som idag inte är inklusiva. Processen behöver få ta tid. Undvik punktinsatser och knyt samman verksamhet med värdegrundsarbete. Implementeringsprocessen syftar till förändring och attitydarbete. 14
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 15(22) Det måste finnas tjänsteutrymme och resurser för att genomföra förändringsprocessen. Det går inte att förutsätta att hbt-personer i större grad skulle söka sig till verksamheten för att den är certifierad, däremot kan det ingå i processen att kartlägga vilka människor som Svenska kyrkan möter i olika sammanhang. Barnkonsekvensanalys Inom förstudiens ram har en begränsad barnkonsekvensanalys genomförts, vilken syftat till att lyfta strategiska frågor för hur framtagandet av en hbt-diplomering och implementeringssatsningen av denna ska kunna genomsyras av perspektivet "barnets bästa". En barnkonsekvensanalys behöver således utföras och vara en central del av arbetet med att ta fram en modell för hbt-diplomering för Svenska kyrkan. Det finns idag inga säkerställda siffror på hur många barn som berörs. Det vi vet från exempelvis forskning i genusvetenskap och barn- och ungdomsforskningen är att barn som växer upp som hbt-personer är särskilt sårbara och att hbt-personer ofta saknar ett socialt skyddsnät. De senaste åren har bland annat RFSL-ungdom påbörjat stora informationsinsatser riktade till unga transpersoner och projekt för att arbeta med hedersrelaterade brott. Unga hbt-personer mår statistiskt sett betydligt sämre än andra unga, både psykiskt och fysiskt. Förstudiens avgränsade barnkonsekvensanalys innebär att förstudien inte innehåller någon kartläggning av barns påverkan, någon hänvisning till forskning eller en kvantitativ analys av vilka barn som berörs av en hbt-diplomering i Svenska kyrkan. Inom förstudiens ram har vi istället valt att utifrån ett barnperspektiv föra samtal med barnoch ungdomsorganisationerna i Svenska kyrkan. Förbundsordförande och rikskansli har kontaktas för Salt barn och unga i EFS och Svenska Kyrkans Unga. Genom samtal och genom frågor per mejl har vi efterfrågat erfarenheter av eller tidigare kunskap om hbtcertifiering. Vi har frågat efter perspektiv på hur barn och unga kan påverkas av metodval vid framtagandet av en certifieringsmodell. Vi har bett om synpunkter på processen samt inspel och förslag på hur en större involvering av barns och ungas röster kan ske i implementeringsarbetet. Även EKHO har tillfrågats om verksamhet som riktar sig till yngre åldrar men har inte kunnat bidra i dagsläget. Salt barn och unga i EFS Salt barn och unga i EFS (Salt) uttrycker svårigheter med att presentera metodförslag då de inte har någon erfarenhet av att arbeta med hbt-certifieringar. De har inte heller erfarenhet av att arbeta med andra organisationer som genomfört liknande processer, utan lyfter fram Svenska kyrkans arbete med hbt-frågorna. Salt framhåller att de ser en stor problematik i att barn generellt utsätts för en ökad sexualisering i samhället och de har farhågor om att arbetet med hbt-certifiering ytterligare kan bidra till detta. De uppmanar till försiktighet när det gäller att involvera barn i frågor som de inte ska behöva förhålla sig till. Det är framförallt sexualiseringen av barn som de ser som en risk då frågor om sexuell orientering ofta upplevs sexualiserade. De menar att respektfullt bemötande och tilltal är mycket viktigt för att barnet inte ska hamna i utsatta situationer och 15
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 16(22) vill att arbetet är väl förankrat hos dem som står nära barnet i vardagen. De menar att det är viktigt att kyrkan möter alla barn och föräldrar och att det kan finnas behov av implementeringsarbete inom hbt-området även om de upplever att det är svårt att avgöra hur detta arbete kan göras på bästa sätt. Salt betonar att framtagande och implementering av modell för hbt-certifiering i Svenska kyrkan bör återspegla en bredd av teologiska ställningstaganden i frågan. Svenska Kyrkans Unga Svenska Kyrkans Unga (Sv Ky Unga) har erfarenhet av att arbeta med utbildningsutveckling och hbt-frågor. De har arbetat i flera utvecklingssatsningar tillsammans med Svenska kyrkan, både nationellt och internationellt. De nämner RFSL som exempel på hbt-certifierare, men menar att det finns flera utbildningsinsatser på området som är bra, även om dessa inte leder till en certifiering. Sv Ky Unga hänvisar till motionssvaret som skrevs i samband med De Ungas Kyrkomöte 2013 och uttrycker att de ser svårigheter med en kontrollerande instans som krävs för certifiering. De menar att det kan vara svårt med certifieringsmodeller som låser in en process och ser därför att RUTbildningen fortsätter att bedrivas inom ramen för folkbildningstraditionen i Svenska kyrkan. De ser samtidigt gärna att kyrkokansliet bygger vidare på Svenska Kyrkans Ungas befintliga metoder i framtagande av en eventuell ny certifiering. Svenska Kyrkans Unga anser att barn i hög grad påverkas av vilka metoder som väljs och hur arbetet implementeras. De tycker att det är viktigt med uppföljning och konkreta exempel på barns erfarenheter. De pekar på att certifieringsarbetet kan behöva utformas på olika sätt beroende på församlingens förutsättningar, exempelvis beroende på om man är församling i storstad eller på landsbygden. De tycker att det är särskilt viktigt att församlingspedagoger och konfirmandansvariga erbjuds utbildning i hbt-frågor eftersom de möter unga som brottas med livsfrågor och frågor om tillhörighet. Svenska Kyrkans Unga understryker behovet av att utbilda de ideella och de förtroendevalda i församlingarna. De menar dock att det kan ske i en lättare och mer grundläggande modell än för anställda på arbetsplatsen. Detta är speciellt angeläget i små församlingar där alla känner alla och där det att viktigt att alla bär perspektiven tillsammans. Det är viktigt att arbeta förebyggande med beteende och bemötande. Svenska Kyrkans Unga benämner risken att utbildningen endast kommer att användas av dem som redan är kunniga på hbt-området. Svenska Kyrkans Unga efterlyser ett tidsperspektiv på processen framåt, men ser samtidigt positivt på att de, i egenskap av barn - och ungdomsorganisation, har involverats redan i förstudiearbetet. De skulle gärna se större involvering av ungdomar som har egen erfarenhet av att växa upp som hbt-personer, och/eller inom regnbågsfamiljer. De vill också se en tydlig koppling till forskning på det aktuella området. Slutsatser och förslag kopplade till barnkonsekvensanalysarbetet Både Salt och Svenska Kyrkans Unga lyfter risker som är kopplade till respekt och bemötande. Det är viktigt att processen blir tydligt förankrad i Svenska kyrkan och att arbetet 16
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 17(22) inte känns främmande. Organisationerna har olika syn på barns praktiska inkludering, men båda menar att barn ska inkluderas på ett sätt som inte påtvingar dem idéer eller upplevelser de inte själva bär eller känner igen. Genom att arbeta med barn som rättighetsbärare, med genuin nyfikenhet på barnets eget perspektiv är barns inkludering något positivt för processen. Det är viktigt att processen blir tydlig och att miljön känns trygg för öppna samtal. Båda organisationerna ser att barn påverkas av en implementering av en hbt-certifiering. Förslag till fortsatt barnkonsekvensanalys är att arbetet genomsyras av barns rätt att bli lyssnade till. En referensgrupp liksom utbildningsutvecklaren får i uppdrag att genomföra barnkonsekvensanalys kontinuerligt. Utbildningsutvecklaren får i samråd med referensgrupp och styrgrupp uppdraget att ta vidare beslut hur den praktiska implementeringen ska gå tillväga. Till referensgruppen knyts representanter för Salt barn och unga i EFS och Svenska Kyrkans Unga. Referensgruppen avgör tillsammans med utbildningsutvecklaren när barn, eller andra samverkansparter, bör bli delaktiga i arbetet. En barnkonsekvensanalys kopplad till ett certifieringsarbete behöver kompletteras med berättelser om erfarenheter av att växa upp som transperson. Det är även viktigt att knyta an till normkritisk forskning på området tillgänglighet och inkludering. Förstudiens förslag till framtagande och implementering av Svenska kyrkans hbt-diplomering Förslag till arbetsgång och fortsatt arbete Här föreslås en sammanhållen utvecklingsprocess i Svenska kyrkan för bredare inkludering och större kunskap och kompetens i hbt-frågor. Den specifika frågan rör hur Svenska kyrkans nationella nivå kan uppmuntra stiften att sträva efter att i möjligaste mån genomföra hbt-certifiering på arbetsplatser i Svenska kyrkan. Förstudien föreslår att Svenska kyrkan på nationell nivå tar fram en egen certifieringsstandard. För att tydliggöra att Svenska kyrkan utvecklar en egen standard ersätts begreppet certifiering med begreppet diplomering. Därmed blir det möjligt att knyta an till terminologi och metoder som används inom Svenska kyrkans miljödiplomeringsarbete som också utvecklats internt. Vi föreslår sålunda namnet Svenska kyrkans hbt-diplomering. I denna nya standard ingår frågor om Svenska kyrkans identitet och uppdrag utifrån teologiska utgångspunkter. Vi ser framtagandet av en standard och implementeringen av denna som en naturlig fortsättning på redan gjorda utbildningsinsatser kring hbt-frågor. RFSL är den organisation som i den svenska kontexten har utvecklat en standard för hbtcertifikat. I de samtal som förts med RFSL under förstudiens gång har framgått att RFLS inte avser att hbt-certifiera Svenska kyrkans arbetsplatser. Detta innebär att Svenska kyrkan, utifrån sitt uppdrag och sin särart, behöver utveckla en egen, specifik modell för hbt- 17
Förstudie Motion 2013:54 HBT-certifiering i Svenska kyrkan 18(22) certifiering för att detta arbete ska kunna genomföras på Svenska kyrkans arbetsplatser. RFSL har ställt sig villig att bidra med kompetens och medverkan i det fall Svenska kyrkan väljer att ta fram en egen modell för hbt-certifiering. Diplomeringen avser att vara en markering och ett resultat av en process som arbetsplatsen har genomgått i strävan att öka sina kunskaper i normkritik, hbt-frågor och en inkluderande terminologi. Processen syftar till att skapa en mer inkluderande, öppen och inbjudande miljö för personer som identifierar sig som hbt-personer. I den kommande processen bör stort fokus ligga på dialog och samverkan med stiften för att skapa ett så användarvänligt redskap som möjligt och gemensamt ägarskap. En diplomering är en färskvara och ett kontinuerligt arbete. Ett certifieringsarbete är en pågående process, inte ett projekt med ett specifikt avslut. Däremot ser vi att framtagandet av en modell för Svenska kyrkan, samt implementeringsarbetet av denna, kan utgöra ett projekt för att skapa hållbara strukturer för det framtida certifieringsarbetet. Projekten kan delas upp i delar som utbildningsfas, implementeringsfas, utvärdering och uppdatering av material. Dessa genomförs parallellt med arbetet att implementera certifieringsverktyget organisatoriskt så att det hittar sin plats i Svenska kyrkans utbildningsstruktur. Förslag på tillvägagångssätt för projekts uppstartsfas 1) Resurser frigörs för att möjliggöra att projektet kan genomföras. Projektet startar våren 2015. 2) Projektorganisation skapas med styrgrupp och projektgrupp. 3) Utbildningsutvecklare/projektledare för Svenska kyrkans hbt-diplomering anställs. Projektplan samt kommunikationsplan för framtagande av diplomering, dess implementering och utvärdering tas fram. Det är då viktigt att säkra kompetens när det gäller teoretiska kunskaper och medvetenhet om normkritik och hbt-frågor, förmåga att leda processer och erfarenhet av att arbeta pedagogiskt med att implementera inkluderande verksamheter. God kännedom om Svenska kyrkans tro, lära, liv och organisation är väsentlig. Vidare föreslås utbildningsutvecklaren/projektledaren verka för lokala och regionala samverkansmöjligheter samt finna vägar för att implementera Svenska kyrkans hbtdiplomering inom ramen för ordinarie verksamhet och i Svenska kyrkans utbildningsstruktur. Utbildningsutvecklaren/projektledaren ansvarar för planering och genomförande av utbildningsinsatser för medarbetare i stiften. Utvecklaren ska leda och dokumentera arbetet i arbetsgrupper och i referensgrupper. 4) Arbetsgrupper och referensgrupper tillsätts inom ramen för implementeringen. 18