Förskolan Rödklövern. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Pia Östh Gustavsson

Relevanta dokument
Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Förskolan Vitsippan. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Catharina Eckstein

Förskolan Blåklockan

Förskolan Skogsviolen

Förskolan Smultronstället

Förskolan Kaprifolen. Kvalitetsredovisning för kalenderåret Rektor: Annelie Eriksson

Förskolan Prästkragen

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Kvalitetsredovisning ht vt 2012

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Arbetsplan för Ängen,

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Systematiskt kvalitetsarbete

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Arbetsplan Verkö förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Gläntans förskola. Varje dag serverar våra kokerskor hemlagad mat.

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskola/Område Björnen. Avdelning/grupp Lilla Björn

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Nygårdsskolan. Kvalitetsredovisning

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Utbildning, kultur och fritid: Alvhemsförskola 2012/2013

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Arbetsplan för Östra förskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning. Förskola. Uppgifter om enheten. User: krfag001, Printdate: :32 1

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Arbetsplan 2008 våren 2010 Gullberna Parks förskola

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Björnen

Kvalitetsarbete Stora Paletten Läsåret

Kvalitetsrapport för

Presentation. Gagnef kommuns vision

Förskolan Vindan. Förskolan Vindan. Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av:

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Arbetsplan Älvbackens förskola

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

2.1 Normer och värden

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

för Havgårdens förskola

Förskolebarns framtidstro - vår utmaning

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011

RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Arbetsplan för förskolan Lingonet

Förskolan Sjöstjärnan

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Lokal arbetsplan för Orresta Förskola. Avseende hösten 2010 våren 2011

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Transkript:

Förskolan Rödklövern Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Pia Östh Gustavsson

1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god information om förskolan. Detta leder till en ökad insyn och utifrån sina olika roller ökat inflytande. Redovisningarna utgör ett viktigt underlag för politiska beslut. Kvalitetsredovisningen är strukturerad utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö 98) med förbättringsåtgärder som utgår från utbildningsnämndens nämndspecifika mål för 2010. Som grund för kvalitetsredovisningen har de olika förskolornas utvärderingar under 2010 används. Rödklövern är en förskola med fyra avdelningar. Under våren var avdelningarna Bullerbyn, Mattisborgen och Villa Villekulla s.k. syskonavdelningar och hade barn från 2-5 år. Junibacken var en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-2 år. Vid höstterminens start genomfördes en förändring. Avdelningen Mattisborgen gjordes om till en yngreavdelning eftersom det var många små barn som skulle börja. Detta medförde en viss ombyggnation. Under semesterstängningen utfördes det mesta av arbetet med detta. Det var också nödvändigt att förändra lokalerna ur säkerhetssynpunkt då barnantalet i grupperna också ökade. På Rödklöverns förskola finns sedan hösten två yngreavdelningar och två äldreavdelningar. Åldersgränserna flyter utifrån barngruppernas behov samt de resurser som förskolan förfogar över. Pedagogerna har arbetat med kvalitetsfrågorna med utgångspunkt från årshjulet, avdelningarnas arbetsplaner, läroplanen och kommunens Mål- och resursplan. 1.1 Underlag för att ta fram kvalitetsredovisningen Under hösten genomfördes en föräldraenkät. Svarsfrekvensen blev 85 %. Resultatet från föräldraenkäten presenteras längre ned. Underlag som använts är årshjulet, avdelningarnas arbetsplaner LPFÖ 98, MRP, föräldraenkäten, utvärderingar. 1.2 Övergripande vidtagna åtgärder med anledning av förra årets kvalitetsredovisning Pedagogerna har getts kompetensutbildning inom IT. På en av förskolans studiedagar var kommunens IT-pedagoger med för att hjälpa oss med implementeringen av FLEKS. Alla avdelningar har fått digitala fotoramar som placerats i tamburen så att föräldrar och barn på ett lätt sett kan se och ta del av delar av verksamheten. 1.3 Uppföljning av arbetet med likabehandlingsplanen Utvecklingspedagogerna har arbetat med likabehandlingsplanen och involverar arbetslagen i detta. I språkbanken finns Maria Pia Gottbergs EQ-dockor som visar olika känslor. Dessa har vi använt i arbetet med barnen för att främja deras förmåga till empati och medkänsla. Avdelningarna har fått var sitt exemplar av boken Social och emotionell träning för alla barn, även den av M P Gottberg. I boken finns förslag till övningar och exempel på frågeställningar att använda i barngruppen för att förebygga mobbing och utanförskap.

2 Beskrivning av organisationen/verksamheten 1-2 år och tre äldreavdelningar. 2-6 år. På höstterminen ändrades avdelningen Mattisborgen till att även den blev en yngreavdelning. Förskola har allmän inriktning men fokus i vårt arbete är att aktivt arbeta med barns språk- och lekutveckling som är en viktig grund för barnens lärande. Leken utgör en av grunderna för barnets fortsatta och sociala utveckling. Det enskilda barnets och barngruppens behov avgör verksamhetens innehåll både individuellt och i grupp. Hälsa, natur och kultur är viktiga inslag i vår verksamhet. Traditionsenligt genomfördes julgransplundring, lilla vårruset, midsommarfest och luciafirande. Traditionerna finns som en grund men genomförandet av luciafirandet behövde ändars, både utifrån att barngrupperna ändrats men också utifrån att resurserna inte räckte till. Vår Midsommarfest anordnades som förut av föräldrarådet. Rödklöverns inre arbete: Alla avdelningarna arbetar temainriktat. Exempel på teman under 2010 är Fisk, Troll, sagan Blommor till Ellen och Var vi bor. I temaarbetet har barnen fått möjlighet att på olika sätt utveckla sin kreativitet. Många möjligheter att öva olika färdigheter så som matematik, färg, form, begrepp, drama, skapande, språk har naturligt inslag i temana. Barnens intressen uppmärksammades och de gavs tillfälle och möjlighet att påverka arbetet. För att stimulera barnens språk använder vi bl.a. sagopåsar, arbetar med rim och ramsor, läser sagor och sjunger. Vi arbetar med matematik och begrepp genom att spela spel och att uppmärksamma och ta tillvara på tillfällen i vardagen. Grovmotoriken tränas genom rörelse, miniröris, rytmik, lekar och inte minst vid utomhusleken. 2.1 Generella nyckeltal Mätdatum 15 oktober 2010 2009 2008 2007 Antal inskrivna barn 82 79 71 74 Barnens snittid (närvarotid per vecka) i.u. 26 h 29 h 25 h Antal årsanställda 12,5 12,5 12,5 i.u. Antal barn per årsanställd 6,6 6,3 5,7 i.u. Andel personal med ped. utb. * 60 % 60 % 66 % i.u. Andel barn med annat modersmål än svenska 15 % 14 % 14 % i.u. *Lärarutbildning med inriktning mot förskolan. 2.2 Nöjd-Kund-Index (NKI) Statistiska Centralbyrån (SCB) använder sig av en analysmodell som kallas Nöjd-kund-index, NKI. Modellen bygger på tre stycken frågor (skala 1-10) som ligger till grund för ett helhetsbetyg på verksamheten. Modellen används inom flera områden inom offentlig sektor. Vårdnadshavarnas nöjdhet med förskolan som helhet (skala 1-10) 2010 2009 8,4 8,6

Vårdnadshavarnas syn på förskolan i förhållande till förväntningar (skala 1-10) 2010 2009 8,2 8,6 Vårdnadshavarnas syn på förskolan i förhållande till en perfekt förskola (skala 1-10) 2010 2009 7,3 7,4 Beräknat NKI-index 2010 2009 77 80 3 Normer och värden 3.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området normer och värden. Alla barn och vårdnadshavare skall känna sig trygga på förskolan 3.2 Rödklöverns egna mål för verksamheten Varje barn och förälder ska bemötas positivt och vänligt. Vi ska ta emot dem i hallen när de kommer. Förutsägbara och regelbundna rutiner skapar trygghet för barn. Vi ska vara flexibla med våra arbetstider så att känd personal tar emot barn och föräldrar. Öka möjligheten till insyn i vår verksamhet genom bildspel minst två gånger i veckan. 3.3 Åtgärder för att nå målen Målet att ta emot barn och föräldrar på ett bra sätt har prioriterats. Under en period i början av höstterminen var vi tvungna till schemaåtgärder utifrån begränsade resurser. Öppning av hela förskolan skedde enbart på en avdelning och stängningen alltid på en. Alla avdelningar har fasta rutiner i sin verksamhet. Utevistelse, samlingar, sagoläsning och måltider är en viktig del av vårt dagliga arbete. Vi har fått digitala fotoramar som placerats i tamburen. 3.4 Relevanta indikatorer 3.4.1 Andel vårdnadshavare som känner mig lugna och trygga när deras barn är i förskolan 98 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 3.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att det förekommer ett vårdat språkbruk på förskolan 90 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät.

3.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn har goda relationer till de andra barnen på förskolan. 98 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät 3.4.4 Andel vårdnadshavare som uppfattar att pojkar och flickor behandlas på lika villkor på förskolan. 100 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 3.5 Analys Schemaändringen medförde otrygghet hos barn och föräldrar. Detta innebar också en stress och en känsla av otillräcklighet hos personalen. Detta innebar vidare att vissa familjer upplevde en stor otrygghet då de alltför sällan, eller aldrig, träffade barnens egen avdelningspersonal. En del av barnen fick under både för och eftermiddag byta ansvarig personal mer än en gång. Tryggheten och säkerheten för barnen försämrades markant och föräldrarna var inte längre trygga när de lämnade och hämtade sina barn. Efter en period var det nödvändigt att ändra schema. Målet i förhållande till resurser divergerar allt för markant. Att arbeta på detta sätt medför också pedagogiska försämringar. Att utifrån resurser vara personaltätast när barnen är som flest på dagen är inte möjligt. Målet att ta emot i tamburen går inte alltid att uppnå eftersom det ofta är en ensam pedagog på avdelningen. Alla avdelningar har inte kunnat uppnå målet att ha bildspel två gånger i veckan. Däremot har alla bildspel vid tillfälle. 3.6 Förbättringsåtgärder 2011 4 Utveckling och lärande 4.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området utveckling och lärande. Personalens IT-kompetens skall höjas Alla barn ska ha påbörjat arbetet med en digital portfolio 4.2 Rödklöverns egna mål för verksamheten Personalens IT-kompetens skall höjas Alla barn ska ha påbörjat arbetet med en digital portfolio 4.3 Åtgärder för att nå målen Pedagogerna har tagit del och lärt av den kompetensutbildning som erbjudits. Arbetet med FLEKS, den digitala portfolion, har inletts och alla barn har en egen sida. Det skiljer sig mellan avdelningarna hur långt man kommit, men attityden till dokumentation i FLEKS är mycket positiv.

4.4 Relevanta indikatorer 4.4.1 Andel vårdnadshavare som känner till innehållet i förskolans verksamhet. 77 % - Betyg något sämre jämfört med tidigare enkät. 4.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att förskolan stöttar sitt barns förmåga att uttrycka sig muntligt. 96 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 4.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att miljön på förskolan är bra för sitt barns utveckling. 92 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 4.4.4 Andel vårdnadshavare som anser att deras barn får tillräckligt med tid utomhus under sin vistelse på förskolan. 92 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 4.4.5 Andel vårdnadshavare som har intrycket att sitt barn erbjuds bra mat på förskolan. 94 % - Betyg något bättre jämfört med tidigare enkät. 4.5 Analys Det behövs ytterligare utbildning av personalen för att utveckla arbetet med IT. Som det är nu känner flera att de inte har tillräckliga kunskaper. När man kan mer går arbetet fortare och problemet med tidsbrist minskar. Så som resurserna är nu, medför det ofta svårigheter att regelbundet och kontinuerligt dokumentera i FLEKS. Det gör att pedagogerna allt för ofta behöver lära om och effektiviteten i arbetet försämras. En av avdelningarna har schemalagt speciell FLEKS-tid för att försäkra sig att det blir gjort. Men även på denna avdelning måste trygghet och säkerhet för barnen gå i första hand. 4.6 Förbättringsåtgärder 2011 Självskattning och åtgärder i kvalitetsarbetet i Qualis. 5 Barns inflytande 5.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området barns inflytande. Fler aktiviteter skall utgå från barnens behov och önskemål 5.2 Rödklöverns egna mål för verksamheten Fler aktiviteter skall utgå från barnens behov och önskemål

5.3 Åtgärder för att nå målen Vi uppmärksammar och observerar barnens intresse och plockar fram material som stimulerar till lek och utveckling. Vi försöker att tillgodose barnets önskan att t ex måla. Vi planerar aktiviteter och teman utifrån barnens önskemål och de ges möjlighet att påverka under arbetets gång. En av avdelningarna har efter önskemål från barnen ordnat med ett större bord som inbjuder till gemenskap och spontana kreativa aktiviteter. Barnen deltar aktivt i sin digitala portfolio och påverkar vad som ska finnas i den. 5.4 Relevanta indikatorer 5.4.1 Andel vårdnadshavare som upplever arbetslaget på avdelningen som positivt. 98 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 5.4.2 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar hänsyn till barnens åsikter när de planerar verksamheten. 84 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 5.4.3 Andel vårdnadshavare som anser att personalen tar tillvara sitt barns nyfikenhet och lust att lära. 98 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 5.5 Analys Det är inte alltid möjligt att genomföra barnens önskemål eftersom personalen inte räcker till. De yngre barnen har inte samma förmåga att uttrycka sig verbalt, men visar genom kroppsspråk om de tycker att det är roligt med t ex samling, sång och rytmik. Genom att vara uppmärksamma på gensvaret hos barnen så försöker vi tolka dem rätt. När det gäller FLEKS visar inte alla barn lika stort intresse att delta och detta märks genom en lite sämre uppdatering på deras sida. De små barnen som ännu inte har det verbala språket kan inte berätta själv till sina portfoliobilder och behöver mer hjälp av de vuxna. För att barnen ska kunna få fler valmöjligheter och aktiviteter behövs inte bara fler valmöjligheter. Det behövs ett aktivt och pedagogiskt medvetet arbete med barnens inflytande. Vad ska barnen ha inflytande över och vad är möjligt? 5.6 Förbättringsåtgärder 2011 Ange tänkbara förbättringsåtgärder för 2011. Implementering och bearbetning av reviderad Lpfö98, som tydliggör detta område. Självskattning och åtgärder i kvalitetsarbetet i Qualis. 6 Förskola och hem 6.1 Övergripande mål Bildningsförvaltningen har för 2010 fastställt följande övergripande mål som är relevanta inom området utveckling och lärande. Barnens lärande och utveckling skall vara tillgängligt för vårdnadshavarna Fler vårdnadshavare skall uppleva att de har inflytande över förskolans verksamhet

6.2 Rödklöverns egna mål för verksamheten Barnens lärande och utveckling ska vara tillgänglig för vårdnadshavarna. Fler vårdnadshavare ska uppleva att de har inflytande över förskolans verksamhet. 6.3 Åtgärder för att nå målen Alla barn har en egen digital portfolio (FLEKS) där föräldrarna kan se deras barns framsteg och har möjlighet att på ett lättillgängligt sätt ta del av barnens förskoleverksamhet. Vid utvecklingssamtalen är barnens utveckling och lärande i fokus. På föräldramöten har olika frågeställningar tagits upp och föräldrarna har haft möjlighet att framföra önskemål och åsikter. Dropp In har arrangerats på avdelningarna. I tamburerna finns det idékuvert där man anonymt kan lämna förslag om verksamheten. Allmän och generell information till föräldrarna finns på whiteboardtavlor och anslag med veckoplanering. Naturligt prioriteras samtalen och muntlig information. På FLEKS finns också en meddelandefunktion där aktuell information finns. Hembrev ska lämnas ut en gång/månad. 6.4 Relevanta indikatorer 6.4.1 Andel vårdnadshavare som känner att de kan ha inflytande över förskolans verksamhet. 56 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 6.4.2 Andel vårdnadshavare som anser sig på utvecklingssamtalen får den information de behöver för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra sitt barn 85 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 6.4.3 Andel vårdnadshavare som känner förtroende för att det de berättar för personalen stannar där 94 % - Betyg oförändrat jämfört med tidigare enkät. 6.4.4 Andel vårdnadshavare som tycker att dialog och information mellan förskolan och hemmet fungerar bra. 94 % - Betyg i princip oförändrat jämfört med tidigare enkät. 6.4.5 Antal genomförda föräldraråd Ingen uppgift 6.5 Analys I Idékuverten har endast ett fåtal förlag lämnat. Endast två av avdelningarna har lämnat ut hembrev och då inte så många som målet. Föräldramötena är inte så välbesökta. Även Föräldrarådet har svårt att engagera föräldrarna. När det gäller föräldrarnas intresse för FLEKS är det sämre än vi trott. Ett sätt att intressera dem har varit att ha med datorn vi utvecklingssamtalen för att visa och inspirera. Vi kan se att föräldraenkäten visar ett resultat som inte är bra men som också har försämrats. 6.6 Förbättringsåtgärder 2011 Självskattning, föräldraenkät och åtgärder i kvalitetsarbetet i Qualis. Inbjudan till ett särskilt möte som bara rör frågan; Inflytande över förskolans verksamhet.