Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0
Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens samt påbyggnadsutbildning 60 hp läsoch skrivsvårigheter/dyslexi. Marianne Agehall Specialpedagog. 1
Inledning Handlingsplanen ska vara ett stöd i arbetet att följa utvecklingen av elevernas läs- och skrivförmåga så att de ges möjlighet att nå de nationellt uppställda kunskapskraven. Handlingsplanen skall också vara ett redskap i arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. Skolans kartläggning Enligt samstämmig forskning är det viktigt att tidigt identifiera barn som är i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Skolan använder därför olika screeningtest från förskoleklass till år 6. De test som används är normerade vilket innebär att de är utprovade på en stor grupp i samma ålder, en så kallad normgrupp. Resultaten är ett stöd för läraren i sin planering av den pedagogiska verksamheten samt ger möjligheter att fånga upp de elever som behöver stöd i sin läs- och skrivutveckling. Screeningen genomförs årligen av klasslärare i samarbete med skolans speciallärare/specialpedagog. Om resultaten indikerar att en elev kan vara i riskzon för läs- och skrivsvårigheter gör skolans speciallärare/specialpedagog en fördjupad pedagogisk kartläggning för att utreda vilka åtgärder skolan bör vidta. I den fördjupade kartläggningen ingår individualtest, samtal med elev, föräldrar, lärare samt vid behov modersmålslärare. Det är av största vikt att så tidigt som möjligt upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 1 för att kunna erbjuda stöd, anpassning och träning. Om en elev behöver utredas ytterligare av specialister utanför skolan beslutas det i samråd med elev, föräldrar och skolans elevhälsoteam. Tidiga insatser I förskoleklass hjälper man barnen genom dagliga, språkliga övningar att reflektera över språket. Bland annat tränas fonologisk medvetenhet (medvetenhet om språkljuden). Omfattande forskning visar att systematiskt genomförda språklekar enligt Bornholmsmodellen 2 kan underlätta läsinlärningen och förebygga lässvårigheter. 1 Se definition på dyslexi s. 5. 2 www.bornholmsmodellen.se. 2
Läs- och skrivsvårigheter För en elev i läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att sätta in olika typer av åtgärder. För att tydliggöra detta används här en illustration hämtade ur LÄSK-pärmen, (LÄSK=läs och skriv) www.fdb.nu Träning Kompensation Självförtroende Grunden för lärande är ett gott självförtroende. Det är viktigt med träning som förbättrar elevens läsoch skrivförmåga. Kompensation, med hjälp av alternativa verktyg, behövs för att inte eleven skall hindras av sina svårigheter utan i stället kunna fortsätta att utvecklas i skolans samtliga ämnen. Åtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter Olika typer av stöd behövs för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska få en positiv självbild, lära sig läsa och lyckas i skolans samtliga ämnen. Följande åtgärder skall därför erbjudas/vidtas: Information till all personal runt eleven för att de ska kunna ge stöd på bästa sätt. För yngre elever, strukturerad träning i fonologisk medvetenhet. Anpassad intensiv läs- och skrivträning, individuellt eller i grupp. Vid behov anpassad plats i klassrummet. Förlängd provtid. Hjälpmedel som används i vardagen ska också få användas i provsituationer. Muntliga prov eller alternativa redovisningsformer. Elever med dyslexi har ofta svårt med automatisering av t.ex. multiplikationstabellen och kan därför behöva ha tillgång till lathundar samt miniräknare. Möjlighet att lyssna på inlästa läromedel och skönlitteratur. Det är viktigt att skilja lästräning från kunskapsinhämtning. Tillgång till rättstavningsprogram och talsyntes. Alternativa verktyg Att kunna läsa och skriva är grunden för nästan alla skolämnen och för en elev som börjat halka efter får det stora konsekvenser. För de elever som har det kämpigt med att läsa och skriva kan alternativa verktyg vara ett stöd. Genom att anpassa lärmiljön och erbjuda olika sätt att tillägna sig och redovisa sina kunskaper ges bättre förutsättningar för eleven att nå kunskapskraven. 3
Alternativa verktyg som erbjuds på skolan Elever med läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att låna en egen dator, Chromebook och/ eller ipad. Tyresö kommun har byggt upp en bank av verktyg som rättstavningsprogram, talsyntes, och skrivhjälpmedel som fungerar på olika hårdvaror. Eleverna har också tillgång till inlästa läromedel, skönlitteratur eller studiestöd på modersmål från Inläsningstjänst. I övrigt försöker vi hitta program som passar för den enskilde eleven. Skoldatatek Skoldatateket är en kommunövergripande verksamhet och är en av kommunens resurser för elever i behov av särskilt stöd. På skoldatateket erbjuds bland annat råd om alternativa verktyg i enskilda elevärenden och introduktionsutbildning i ett hjälpmedel för elever, tillsammans med ansvarig pedagog. Skolan ansöker om stöd i elevärenden. Skoldatateket anordnar även kurser för föräldrar, inbjudan och anmälan går genom skolan. Definitioner på dyslexi Läs- och skrivsvårigheter kan ha olika orsaker, varav för lite träning och för lite erfarenhet av skriftspråket är några. En orsak till läs- och skrivsvårigheter kan också vara dyslexi. Nedan följer Ingvar Lundbergs definition på dyslexi: Dyslexi är en nedsättning/svikt i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska (fonologi avser språkets ljudmässiga form), som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Nedsättningen/svikten ger sig i första hand tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också fram tydligt genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden Den dyslektiska nedsättningen/svikten går som regel igen i släkten, och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att den är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand blir acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblem. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område kvarstår upp i vuxen ålder. 3 Adresser till olika intresseföreningar: Dyslexiförbundet FMLS www.dyslexi.org FDB-Föräldraföreningen För Dyslektiska Barn http://www.fdb.nu/ Svenska Dyslexiföreningen http://www.dyslexiforeningen.se/ 3 Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik, Natur och kultur. 4
År Tidpunkt Vad ska mätas Mätinstrument Ansvarig F-klass kontinuerligt hela året /maj Bokstavskontroll Fonologisk medvetenhet Fonologisk medvetenhet Test av språklig medvetenhet (Jönsson) Arbetsmaterial: Bornholmsmodellen Bedömning och kartläggning av fonologisk medvetenhet (Lundberg) Spec. genomför År 1 maj under läsåret Bokstavskontroll Fonologisk medvetenhet /läshastighet Läs- och skrivutveckling Bedömningsstöd (Skolverket) Fonolek (Olofsson, Hemmingsson) LäsEttan (Johansson) Bedömningsstöd (Skolverket) Spec. genomför År 2 februari sförmåga Rättstavning Ordförståelse Läskedjor (Jacobson) Vilken bild är rätt (Lundberg) År 3 mars-maj Rättstavning Elevens förmåga i svenska Nationella ämnesprov i svenska 5
År Tidpunkt Vad ska mätas Mätinstrument Ansvarig År 4 Rättstavning 1 Ordförståelse Läshastighet (Draken i månskenet) År 5 Rättstavning 2 År 6 februari Rättstavning Läshastighet (I isbjörnens rike) Elevens förmåga i svenska Stavning M (Rockberg, Johansson) Nationella ämnesprov i svenska All screening skall följas av ytterligare diagnostisering av elev som ligger i riskzon. 6