Slutrapport SKL/matematik/PISA 2015 UN-2012/33

Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Marianne Vikström Datum UN- 2012/33 Utvecklingschef 2016-05-23 Utbildningsnämnden Slutrapport SKL/matematik/PISA 2015 UN-2012/33 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna slutrapporten. Sammanfattning Knivsta kommun har sen 2012 deltagit i nätverksmöten med 6 andra kommuner i syfte att förbättra matematikresultaten. Utveckling av styrkedjan mellan de fyra nivåerna (lärare, rektor, förvaltning, politik) har varit i fokus. Bakgrund SKL har administrerat projektet som skapades efter att resultaten i 2012: års PISA visade en nedåtgående trend i matematikresultaten bland svenska 15-åringar. SKL har satt upp följande mål utifrån Sveriges resultat i PISA 2015 jämfört med 2012: Andelen elever som når den lägsta nivån ska halveras Andelen elever som når den högsta nivån ska öka Sverige ska höra till de tio bästa OECD-länderna. En tredjedel av Sveriges kommuner har deltagit i satsningen. Ekonomisk konsekvensanalys Projektet har finanserats av SKL. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Beslutet ska expedieras till: Akten

Sida 2 av 2 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej x Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.

1 (27) Slutrapport SKL Matematik PISA 2015 Kommun: Knivsta kommun Rapporten skall skickas som ett PDF-dokument till info@skl.se senast den 1 september 2016. Ett protokollsutdrag från den politiska behandlingen av slutrapporten skall bifogas. 1. Sammanfattning Genom att regelbundet träffas i hemmagruppen med de olika nivåerna närvarande runt vissa teman inför nätverkskonferenserna, har en fördjupad kunskap om vår egen kommuns skolstatus ökat hos alla deltagare. En större förståelse har infunnit sig hos alla deltagare i hemmagruppen från det som sker i klassrummen till det politiska arbetet. Roller har blivit tydligare. Vårt pågående systematiska kvalitetsarbete har genomlysts och rutiner i form av årshjul har förfinats. De åtekommande kvalitetsdagarna mellan politik, förvaltning och rektorer fortsätter och känns än viktigare efter vårt deltagande i SKL/PISA: projektet. Genom nätverksträffarna har vi utökat vår delakultur - tagit del av andras goda exempel och sprida våra erfarenheter utanför kommungränsen. Kontakter har knutits på olika nivåer och mellan individer. Genom de operativa målen har matematikresultaten följts nogsamt från en övergripande nivå till varje klasslärare. Brister och mönster har synliggjorts på såväl övergripande nivå som i en särskild klass. Åtgärder har kunnat vidtas och följas upp. Rektorerna har fått resultaten sammanställda på ett eneklt och tydligt sätt. Genom kartläggningen av lärarnas behörigheter/legitimation har behovet av fortbildning av matematiklärare synligjorts. Riktade insaser för att locka fler till att läsa matematiklyftet har vidtagits. Genom att fokusera på särskilt begåvade elever har ett förändrat synsätt och arbetssätt runt dessa elever börjat ta form. Genom att fokusera på forskning och beprövad erfarenhet i de olika temana inför nätverksträffarna har vi i ledningen stärkts att ta yterligare kliv i att ha ett forsknigsanknutet synsätt. Det samarbetet runt forskarcirklar för rektorer och förskolechefer som vi startat med Uppsala universitet känns än mer relevant. Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2. Beskrivning av kommunens utbildningsorganisation En kort beskrivning av kommunens utbildningsorganisation för grundskolan samt ange viktiga förändringar som skett under deltagandet i SKL Matematik PISA 2015. I Knivsta finns 10 grundskolor, varav två är fristående. Totalt ca: 2 300 elever. Övergirpande ansvarig för förskole/skolverksamheten är utbildningsnämnden. Ansvarig tjänsteman är utbildningschefen. Utbildningschefens ledningsgrupp består av skolchefen (chef över förskolechefer och rektorer), chefen för elevhälsan och utvecklingschefen samt två strateger. En administrativ stab finns för allmänna göromål (ekonomi, utredningar etc.) Alla skolor leds av en rektor, på de större enehtera finns biträdande rektorer. Alla skolor har skolassistenter för administrativa göromål. För ekonomin finns intendenter som är placerade centralt i kommunen och har skolchefen som sin chef. Lärartätheten: 13,5 elever per lärare (SCB 15/16) Antal lärare i matematik: 84 (SCB 15/16) Viktiga förändringar sen 2011: En ny skola har byggts och invigts, en skola har flyttat in i nybyggda lokaler. Lärartätheten: 13,5 lärare per elev 2011, 13,1 elever per lärare 2015 (SCB 15/16) Elevtalet ökat från 1.772 år 2011 till 2.296 elever 2015. (SCB 15/16) 3. Organisation av arbetet på hemmaplan Med kommungrupp menas den grupp som träffas på hemmaplan 3.1 Vilka befattningshavare har utsetts som ordinarie ledamöter i kommungruppen? Kontaktperson anges på sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan: 1 Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Politiker Nämndens ordförande 4 Kontinuitet 2

Förvaltningsledning Vice ordförande i nämnden 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Utbildningschef 4 Utvecklingschef (kp) 4 Skolchef 2 Klicka här Klicka här Rektor Rektor för fklass - åk 6 3 Rektor för fklass åk 9 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Lärare Lärare åk 4-9 4 Lärare åk 1-4 2 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Övriga Klicka här Klicka här 3

Kommentar: Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Beroende på tema har vi bjudit in andra befattningshavare t.e.x Elevhälsans chef till våra hemmagruppsmöten. 3.2 Vilken roll har kommungruppen haft i organisationen? Strategisk grupp? Beslutsgrupp? Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenser? etc. Arbetsgrupp inför och efter nätverkskonferenserna. Goda ideer har förts vidare i de olka nivåerna för ev. beslut. Ex Operativa målen till nämnden. 3.3 Hur har sammansättningen samt deltagare i kommungruppen utsetts? Utbildningschefen i samråd med nämndens ordförande utsett deltagare 3.4 Vem har varit ordförande i kommungruppen? Utvecklingchefen/kontakpersonen 3.5 Vilken befattningshavare har ansvarat för dokumentationen till och efter mötet? Utvecklingschefen/kontaktpersonen 3.6 Hur har kommungruppens sammanträde tidsmässigt planerats? Kryssa för det alternativ som bäst överensstämmer I ett årligt kalendarium Mötestider bestäms efter hand 4

4 Arbetet på hemmaplan 4.1 På vilka sätt har ställningstagande från kommungruppen kommunicerats/förankrats i skolorganisationen? Inom den politiska organisationen Förankring har skett genom information till partierna, information i utbildningsnämnden och genom informationsfilm på kommunens hemsida. Politiker har även twittrat från konferenserna samt skrivit om konferenserna i Knivstagruppen på Facebook som många Knivstabor följer. Inom förvaltningsorganisationen Genom möten i utbildningschefens ledningsgrupp, skolchefens ledningsgrupp (rektorer/förskolechefer) rektorerna och lärarna på sina enheter, samt diverse (ex. protokoll från hemmagruppen) skriftlig information från utvecklingschefen. 4.2 På vilka sätt har satsningen kommunicerats/förankrats uppåt i den kommunala organisationen Inom den politiska organisationen? Se ovan Inom förvaltningsorganisationen? Se ovan 4.3 Har byte av ordförande i utbildningsnämnden med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej 4.4 Har byte av förvaltningschef med ansvar för grundskola skett under deltagandet? Ja Nej 4.5 Hur har det fungerat med att uppnå gemensam syn mellan de olika nivåerna i kommungruppen? alls bra 1 2 3 4 5 6 5

Kommentar: Bra närvaro på hemmamötena och tydliga minnesanteckningar har bidragit till en god samsyn med regelbundna uppföljningar/återkopplingar. 4.6 Hur har det varit att inse vad som behöver göras? svårt 1 2 3 4 5 lätt 6 Kommentar: Genom att koppla ihop det pågående utvecklingsarbetet i förskola/skola med de olika uppdagen inför missiven har vi skapat kontinuitet i arbetet. 5 Erfarenheter av att ha en grupp på hemmaplan där alla fyra nivåer ingår? 5.1 Vad har varit framgångsrikt? Politikernivån: Bättre förståelse för det inre arbetet i skolan. Förvaltningsledningen: Bättre förståelse för strategiska beslut och det politiska arbetetet. Lednigskedjan tydlig. Rektorsnivån: Bättre förståelse för det politiska arbetet och bakgrunden till olika beslut. Bättre underlag för att fatta beslut på egna skolan. Lärarnivån: Bättre förståelse för hur styrkedjan från politik till klassrummen fungerar och vilka möjligheter som finns att påverka beslut. 5.2 Vilka eventuella problem har identifierats? Hemmagruppen är inte en belutande grupp, alla beslut ska tas vidare i olika riktningar. Goda ideer ska passera t.e.x fackliga organisationerna, nämnden, skolcehfens ledningsgrupp etc. Det kan ibland medverka till att det tar tid innan eventuella åtgärder får genomslag/beslutas både lokalt på skolorna och centralt på förvaltningen. 5.3 I vilka andra sammanhang har modellen prövats i kommunen? Vid kvalitetsdagarna mellan rektorer och politik en gång/år. Lärarna deltar inte. 6 Nätverksarbetet Varje kommun skall till nätverkskonferenserna utse vilka som ska representera kommunen. Den grupp man utser benämns nätverksgrupp. 6

6.1 Vilka befattningshavare har deltagit i nätverksgruppen? Kontaktperson anges under sin nivå och markeras med (kp). Kontinuiteten anges för varje befattningshavare med en siffra enligt nedan. 1. Sällan 2. Hälften av träffarna 3. Oftast 4. Nästan alltid Nivå Befattning Markera med X om byte av person har skett Politiker Nämndens ordförande 3 Förvaltningsledning Vice ordförande i nämnden 4 Kontinuitet Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Utbildningschef 4 Utvecklingschef (kp) 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Rektor Rektor för fklass - åk 6 4 Rektor för fklass - åk 9 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här 7

Lärare Lärare åk 4-9 4 Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Övriga Klicka här Klicka här Kommentar: Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här Klicka här God kontinuitet under hela projektet. 6.2 Hur upplever ni att Ert nätverk med de andra kommunerna fungerat? Kommunen avger sin egen bedömning av hela nätverkets arbete 1 = inte tillfredsställande, 6 = mycket tillfredsställande 1 2 3 4 5 6 8

Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna Kritiska hållningen till inlämnade missiv Kontaktpersonernas mandat från sina hemkommuner Kontinuiteten av deltagandet Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning Fokuseringen på ämnet styrning och ledning Fokuseringen på arbetssättet Kommentar till avgivna omdömen: Klicka här 6.3 Hur bedömer ni er egen kommuns insatser inom nedanstående områden? 1=inte tillfredsställande, 6= mycket tillfredsställande 1 2 3 4 5 6 Ambitionsnivån, att vara förberedd inför nätverkskonferenserna Kritiska hållningen till inlämnade missiv Kontaktpersonens mandat Kontinuiteten av deltagandet Arbetet på hemmaplan med att förbättra styrning och ledning Fokuseringen på ämnet styrning och ledning Fokuseringen på arbetssättet Kommentar till avgivna omdömen: Klicka här 9

6.4 Dokumentationen Inför varje nätverkskonferens har kommunen upprättat ett missiv som beskriver läget/utvecklingen inom ett visst område. Ange betydelsen av denna dokumentation för det gemensamma arbetet. liten betydelse 1 2 3 4 5 stor betydelse 6 Kommentar: Fungerat bra 7 Operativa målen 7.1 Var har de operativa målen fastställts? Utbildningsnämnden 7.2 Vid vilken tidpunkt fastställdes målen? 17 juni 2013 7.3 Hur har de operativa målen kommunicerats till lärarna? Rektorerna har informerat lärarna på respektive skola 7.4 Ange kommunens operativa mål. För varje mål skall anges: Utgångsläge Resultat Tidpunkt för resultatbedömning Analys (Ange såväl kommunspecifika som nationella faktorer) Alla elever i åk 3 ska klara alla delprov i nationella proven i matematik, 2015 Resultat: Vt 2012 klarade 85% alla delprov. Vt 2015 klarade 90% alla delprov Alla elever i åk 6 och 9 ska uppnå minst betyget E i matematik, 2015 Resultat åk 6: Ht 2012 fick 2% betyget F Ht 2015 fick 3% betyget F Resultat åk 9: Ht 2011 fick 14% betyget F Ht 2015 fick 7% betyget F Andelen procent elever med betyg A i matematik i åk 6, ska öka, 2015 Resultat: Ht 2012 fick 7% betyget A - Ht 2015 fick 12 % betyget A 10

Andelen procent elever med betyg A i matematilk i åk 9, ska öka, 2015 Resultat: Ht 2012 fick 1% betyget A Ht 2015 fick 7% betyget A Analys: Resultaten bedöms som goda/mycket goda. Matematik är inte längre det ämne där flest elever har F. En nationell insats som påverkat är matematiklyftet. Det strategiska beslutet att alla matematiklärare i hela vår kommunen skulle delta i matematikyftet vid samma tillfälle gav en gemensam plattform för att utveckla matematikundervisningen. Positivt är att rektorerna på vissa skolor har organiserat ett fortsatt matematiklyft på loklal skolan. Förstelärarreformen påverkade positivt. Genom att inrätta två övergripande kommunförstelärare med tydliga övergripande uppdrag att coacha kollegor utifrån rektors analys, har riktade insatser varit möjliga att sättas in. Utvecklingschefen ansvarar för att samordna förstelärarnas insatserna. Dessa två lärare leder även ett nätverk med övriga förstelärare som är loklat placerade på olika skolor samt ordnar fortbildningsdagar. Övriga faktorer som spelar stor roll är kontinuiteten och nogsamt genomförande och uppföljning andra insatser för att höja matematikresultaten t.e.x regelbundna kurser i utematematik i Naturskolan, Dansmatematik tack vare bidrag från Kuturrådet/ Skapande skola. Workshops för lärare inför nationella proven och rättningsgrupper inom varje ämne. Skoldatateket tillhandahåller digitala verktyg både riktat till elever i behov av stöd och för att utvekla datalogiskt tänkande hos lärare och elever. Förskolans gedigna arbete med matematik har lagt grunden och ger barnen fina förkunskaper i matematiskt tänkande. Trots de fina resultaten har vi ca 10% av eleverna som inte når målen. För att kunna bryta den trenden har vi tillsammans med Uppsala universitet startat forskarcirklar med rektorer och forskare för att finna nya vägar och arbetssätt till att lotsa dessa elever fram till målen. 8 SKL:s satser för styrning och ledning Bedöm kommunens utveckling inom respektive sats. 8.1 Gemensam ledning - Ledningsnivåerna är sammanlänkade Utgångsläge Nuläge 11

Ledningsnivåerna (rektorer, förvaltning och politiker) träffas regelbundet på kvalitetsdagar 1 gång år. Rektorer besöker nämnden regelbundet för att presentera något aktuellt. Ex. arbetet mot mobbning. Rektorerna träffar skolchefen och utveclingschefen regelbundet ca: 1 gång/månad. Elevhälsochefen och utbildningschefen deltar ibland. Kvalitetsdagarna (se ovan) har flyttats från höst till vår för att bättre passa in í budgetarbetet utifrån årshjulet. Hålla i, hålla ut och hålla om och fortsätta att förfina och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. 8.2 Gemensam ledning- Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Utgångsläge Nuläge Rollerna är tydliga och kända. En viss förändring av det systematiska kvalitesarbetet har genomförts för att tydliggöra mål/resultat, minska antalet mål samt utföra uppföljningar/utväreringar löpande under verksamhetsåret. Förvalta och fortsätta med det påbörjade arbetet enligt ovan. 8.3 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Begreppet systematisk uppföljning och återkoppling består av ett antal delmoment. Ange i tabellerna nedan kommunens utveckling inom respektive område under deltagandet. 12

8.3.1 Samla in data Utgångsläge Nuläge Årshjulet följs och är känt på enheterna Årshjulet har förfinats och förenklats. Kvalitetsdagarna med politiken har flyttat från höst till vår. Fortsätta med nuvarande rutiner, förnya och förbättra varje år i nära samverkan med alla fyra nivåerna. 8.3.2 Bearbeta insamlade data Utgångsläge Nuläge Rutiner finns för insamling av resultat (betyg, nationella prov, operativa målen, antal kränkningar, frånvaro etc) Resultaten sammanställs i en resultatprofil för varje skola. Rutinerna har förfinats och resuiltatprofilen förbättrats. Fortsätta med de nuvarande rutinerna och förändra efter behov. 8.3.3 Analysera och dra slutsatser 13

Utgångsläge Nuläge Resultat analyseras på varje nivå. Skolchefen samtalar enskilt med varje rektor om enskilda skolans resultat och planerade åtgärder. Betyg/nationella prov/operativa målen analyseras och diskuteras även på nämnden. De enskilda samtalen mellan rektor/skolchef har utökats till 4 samtal per år Fortsätta med ovanstående. 8.3.4 Återrapportera till uppgiftslämnaren Utgångsläge Nuläge Återkoppling sker på rektorsnivå (skolchef ansvarig) genom enskilda samtal och gemensam genomgång i rektorgruppen. Rektorerna ansvara för återkopplingen på sin skola. Oförändrat Fortsätta enligt ovan. 8.3.5 Planera åtgärder Utgångsläge 14

Nuläge Strategiska åtgärder belslutas på olika nivåer beroende på karaktär En förbättring märks när det gäller att besluta planera genomföra och följa upp åtgärder på olika nivåer. Fortsätta att hålla i, ut och om. 8.3.6 Vidta åtgärder Utgångsläge Nuläge Belsutade ågärder vidtas och följ upp Färre men mer adekvata åtgärdas vidtas. Strategiska insatser runt matematiken (och annat) som beslutas synliggörs tydligare på de olika nivåerna. Forsätta att analysera tänkta åtgärder nogsamt, innan åtgärder vidtas.åtgärder ska vila på forskning och beprövade erfarenheter 8.3.7 Följa upp resultat av vidtagna åtgärder Utgångsläge Nuläge 15

Vidtagna åtgärder följs upp på olika nivåer Vi ser en bättre förankring i forskning och beprövad erfarenhet när det gäller resutatuppföljning och att vidta åtgärder. Ytterligare bätre på att analysera vidtagna åtgärder utifrån ett vetenskapligt synsätt 8.3.8 Sprida och implementera fungerande åtgärder Utgångsläge Nuläge Ett utvecklingsarbete pågår tillsammans med Uppsala universitet för att sprida fungerande åtgärder både i länet såsom mellan skolor/lärare. Fler mötesplatser mellan lärare har organiserats från huvudmannen. T.ex. förstelärarnätverk, rättning av nationella prov, ämnesgrupper i olika ämnen. Gemensamma examinationer(ex.7,5 p IKT kurs) för alla deltagande lärare och rektorer från olika skolor. Politiker bjuds in och deltar. Utveckla kollegialt lärande både mellan lärare på olika skolor och mellan lärare inom den egna skolan. SKL:projektet/PISA 2015 avslutas med en Knivsta matematikbiennal för alla pedagoger i förskolor och skolor i Knivsta kommun den 1 november 2016. 8.4 Gemensamma rutiner - Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Rutinerna för elever i svårigheter samt särskilt begåvade elever efterfrågas 16

8.4.1 Elever i svårigheter Utgångsläge Nuläge Rutiner finns på varje skola med åtgärdsprocess för varje elev i behov av stöd. Klasskonferenser sker en gång/termin. Klassläraren har vid behov möjlgihet att kontakta elevhälsan löpande. Elevhälsan arbetar främst förebyggande och främjande och är behjälpliga vid olika utredningar. Tydligare rutiner har tagits fram för att följa upp progressionen hos elever i behov av stöd. Särskilt begåvade elever har uppmärksammats genom att alla rektorer fått information av Mensa för att därefter arbeta vidare på sina skolor för att synliggöra dessa elevers behov. Utveckla systemet med att fördela extra medel för elever i behov av stöd. 8.4.2 Särskilt begåvade elever Utgångsläge Nuläge Alla rektorer har fått information runt desssa elever genom föreningen Mensa. Några av skolorna har haft egna fokusområden runt särskilt begåvade elver. Från en ganska stor okunskap om dessa elever har kunskapen ökat vesäntligt ute på skolorna runt förhållningssättet runt dessa elever. 17

Behövs riktat stöd till lärare för att utöka kompetensen runt olika arbetssätt för dessa elever. 8.5 Gemensam syn - Höga förväntningar på alla elever och övriga Här skiljs på Höga förväntningar på allaelever samt Höga förväntningar på övriga 8.5.1 Höga förväntningar på alla elever Utgångsläge Nuläge Inför rättningen av nationella proven samlas alla lärare i kommunövergripande ämnesgrupper under ledning av förstelärare för att berika varandra och diskutera samsyn krig höga förväntningar/krav. Lärarna arbetar med att förtydliga målen med fokus på höga förväntningar inför varje arbetsområde för eleverna Strukturen för kommunövergripande gemensama rättningsgrupper har förbättrats. Förstelärarna har engagerats på ett strukturerat sätt som gruppledare. Matematilyftet har bidragit till att aktualisera diskussioner om en samsyn på höga förväntningar. Reglebundna ämnesdiskussioner under strukturerade former i arbetslagen. För en likvärdig bedömning finns diskussioner i lärargrupper om att central rättning eventuellt skulle gynna detta. 8.5.2 Hög förväntningar på övriga Utgångsläge Nuläge 18

Höga förväntningar och vad det innebär diskuteras på olika nivåer Begreppeet höga förvätningar förekommer mer frekvent i olika sammahang på utbildningsförvaltningen. Fortsätta att prata/ställa höga förväntningar i olika sammanang i hela förvaltningen. 8.6 Gemensam syn - Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande Lärarkompetens kan delas upp i olika områden. Här fokuseras på tre av dessa Ämneskunskaper Kunskap om kursplan och övriga styrdokument Didaktik Ange för varje stadium er uppfattning av läget inom dessa tre områden vid de två olika tidpunkterna. Beskriv nuläge, förändringar sedan starten, och nästa steg 8.6.1 Lågstadiet - Ämneskunskaper Utgångsläge Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Totalt undervisar 49 lärare i matematik (varav 46 med pedagogiks examen och 45 med legitimation) Tillförlitlig statistik saknas. Genom samarbete med Uppsala universitet pågår olika insatser för nya vägar in i läraryrket 19

8.6.2 Lågstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge God orientering och kunskap om kursplaner och styrdokument. Lärare synliggör målen för varje arbetsområde för eleverna och vad som förväntas av dem. Målern har blivit synligare för eleverna Arbeta vidare med progressionen från förskolan till åk 9. Arbeta med att synliggöra för lärarna vad fokus bör ligga på i de olika årskurserna. 8.6.3 Lågstadiet - Didaktik Måluppfyllelsen är god vilket tyder på att den didaktiska förmågan är god. Det didaktiska arbetet har utvecklats efter det att alla matematiklärare deltod i matematiklyftet. Kollegialt lärande och planeringstid används till att fördjupa didaktiken. Fortsätta med ämnesgrupper i samband med rättning av nationella proven. Förstelärarna forsätter att samarbeta i det kommungenemsamma nätverket som startats. Fördjupa samarbetet med Uppsala universitet genom Forum för samverkans utvecklingsgrupper. 8.6.4 Mellanstadiet Ämneskunskaper Utgångsläge 20

Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Totalt 24 lärare undervisar i matematik (varav 23 med pedagogisk examen och 17 med legitimation) Tillförlitlig statistik saknas De lärare som deltar i matematiklyftet i matematik får exra ersättning. Tillgången på ma/no lärare är problematisk i hela landet även i Knivsta. 8.6.5 Mellanstadiet Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge God kunskap om kursplaner och styrdokument. Lärare tydliggör målen för eleverna för varje arbetsområde och vad som förväntas av dem. Målen har blivit mer synliga för eleverna. Arbeta vidare med progressionen fårn förskolan till åk 9.Synliggöra för lärarna vad fokus bör ligga på i de olika årskurserna. 8.6.6 Mellanstadiet - Didaktik Utgångsläge Nuläge 21

Måluppfyllelse är god vilket tyder på att den didaktiska kunskapen är god. Matematiklyftet har gjort att det didaktiken har utvecklats. Lärare träffas för planering och diksussioner om undervisningen. Fortsätta med kommunövergripande möten i ämnesgrupper för lärare. Fokusera mer på problemlösning och träna förmågor och inte låta matematikböckerna styra helt. 8.6.7 Högstadiet - Ämneskunskaper Utgångsläge Nuläge inklusive andel undervisande lärare som har legitimation i matematik för eleverna de undervisar Totalt 11 lärare undervisar i matematik (varav 9 med pedagogisk examen och 8 med legitimation) Tillförlitlig statistik saknas De lärare som deltar i matematiklyftet i matematik erbjuds extra ersättning. Tillgången på ma/no lärare är problematisk i hela landet och även i Knivsta. 8.6.8 Högstadiet - Kunskap om kursplaner och övriga styrdokument Utgångsläge Nuläge 22

God kunskap om styrdokumenten. Lärarna synliggör målen för varje arbetsmoment för eleverna. Målen har blivit mer synliga för eleverna. Arbeta med progressionen från förskolan till åk 9. Synliggöra för lärarna vad fokus bör ligga på i olika årskurser. 8.6.9 Högstadiet - Didaktik Utgångsläge Nuläge Måluppfyllelsen är god vilket tyder på att den didaktiska förmågan är god. Matematiklyftet har bidragit till att didaktiken utvecklats och kollegialt lärande och samtal om undervisningen har utvecklats. Fortsätta med kommunövergripande möten i olika ämnen. Fokusera på problemlösning och träna förmågor utifrån målen och inte låta läroboken styra helt. 8.6.10 Lärarsamarbete kan ske på fyra olika nivåer Ange i tabellen nedan vilken som var den mest typiska kulturen i er verksamhet när satsningen påbörjades och vad som hänt fram till nu. Samordnar ingenting Planerar praktiska saker Planerar övergripande undervisningsmoment Planerar och följer upp lektioner tillsammans Utgångsläge Nuläge 23

Kommunövergripande ämneskonferenser och rättningsgrupper i nationella proven planeras och leds av förstelärare. Tack vara tillsättningen av förstelärare har olika mötesplaser för lärare utökats både lokalt i arbats lag och centralt i förstelärarnätverk och på gemensamma studiedagar. Genom vårt deltagande i Forum för samverkan med Uppsala universitet bjuds lärare in regelbundet till lärarcafeer med olika teman. Fortsätt arbetet enligt ovan. 9 Avslutande frågor 9.1 Hur väl har deltagandet motsvarat det som beskrevs i inbjudan, PM 2012-01-19? alls 1 2 3 4 5 Helt och hållet 6 Kommentar: Motsvarat förväntningarna väl. Något mer arbete än väntat, särskilt för kontakpersonen som ansvarat för dokumentationen, missiven etc. 9.2 Hur har det valda arbetssättet med arbetande nätverk upplevts? alls givande 1 2 3 4 5 givande 6 Kommentera särskilt arbetssätt och organisation: Positivt med de olika nivåerna, ett nytt sätt att mötas under en längre tid. 9.3 Styrning och ledning. SKL vill bidra till att kommunerna utvecklar strukturer och arbetssätt som leder till förbättrad matematikundervisning så att elevernas kunskaper ökar. Styrning och 24

ledning är centralt för att skapa förutsättningar för förändring till det bättre SKL:s PM 2012-01-19 SKL har valt tre områden och sex satser som kommunerna har prövat sin egen styrning och ledning gentemot. Gör er egen bedömning av hur viktiga var och en av dessa satser är för att nå en förbättring av matematikundervisningen. Gör också en bedömning av svårighetsgraden att uppfylla satsen. Avsluta med kommentarer. Bedöm satsens betydelse där 6 = mycket viktigt Ledningsnivåerna är sammanlänkade 1 2 3 4 5 6 Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Bedöm svårigheten att uppfylla satsen där 6 = mycket svårt Ledningsnivåerna är sammanlänkade Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning 1 2 3 4 5 6 25

Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompentens och samarbete är avgörande Det finns fungerande rutiner för en systematisk uppföljning och återkoppling Det finns fungerade rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd Kommentarer till bedömningarna av vikt och svårighet: Tillgången på fler legitimerade lärare med goda ämneskunskaper önskas. Riktigt bra rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd är ett utvecklingsområde. Är det ytterligare någon sats som borde varit med? Nej 9.4 Ange ett exempel på ett område ni tycker att ni lyckats utveckla under deltagandet i satsningen. Vi har utvecklat våra nuvarande rutiner för det systematiska kvalitesarbetet och uppföljningen av matematikresulten från övergripande nämnd/kommunnivå till klassnivå genom Operativa målen. Matematik är nu inte längre det ämne där flest elever har F, vilket det varit i många år. Metoder och förståelse för elever med särskild begåvning har uppmärksammats och synligjorts på skolorna. 9.5 Ange ett exempel på ett område där er kommun gärna delar med sig erfarenheter till andra. Systematikst kvalitetsarbete Strategisk fortbildning och hur vi strategiskt organiserat runt det Förstelärarar-reformen Forskarcirklar med Uppsala universitet 26

9.6 Vilken uppmärksamhet har ni fått genom deltagandet i SKL Matematik PISA 2015, t.ex. studiebesök, media etc. Studiebesök från Ovanåker, Älvkarleby Filmen som beskrev hur vi jobbar med SKL har fått uppmärksamhet i andra kommuner Arbetet med hur vi organiserat förstelärarna i Knivsta har spridits och representanter från kommunen har informerat om detta arbete i andra kommuner och på Uppsala unisversitet. Arbetet med att starta Forskarcirklar i samarbete med Uppsala universitet har uppmärksammats i lokalpressen och spridits till nätverkskommunerna och i regionen. 27

Utbildningsnämndens arbetsutskott 59 Utdrag ur PROTOKOLL 2016-05-31 Slutrapport från SKL matematikprojekt UN-2016/33 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att godkänna slutrapporten Ärende Utbildningschef informerar muntligt om SKL:s matematikprojekt och slutrapporten. Tjänsteskrivelse 2016-05-23 och slutrapport SKL matematik PISA 2015 har varit utsända. Exp till akten