Granskningsrapport Qualiscertifiering av Danderyds Kulturskola 11-12 mars 2010 Gabriella Blum och Siri Sjögren Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1
DANDERYDS KULTURSKOLA Danderyds kulturskola är en stor och livaktig kulturskola med bred inriktning. Man har ca 1100 ämneselever i ämnena instrument, sång, dans, nycirkus, teater, musikal samt bild och form. Dessutom driver man ett kompanjonlärarskap tillsammans med grundskolan där man når 700 elever. Många av skolans lärare är också engagerade i skapande skola projekt, vilket gör att kulturskolan har en stark förankring i kommunen. Det övergripande målet med verksamheten är att bidra till att eleven utvecklar en allsidig personlighet. Detta sker bland annat genom att eleverna får utveckla sin förmåga till skapande, enskilt och i grupp med andra. Personalen berättade stolt om sina föreställningar där man väver ihop de olika ämneskategorierna och engagemanget från personalen är mycket tydligt. Till hösten står ett nyrenoverat eget hus färdigt som kommer att betyda mycket för kulturskolan. Lokalläget är idag inte det bästa för personalen, så man ser fram emot det nya huset med stor tillfredställelse. Idéerna om hur man ska använda det nya huset är många. Sammanfattningsvis vill vi säga att stämningen på Danderyds kulturskola präglas av engagemang, kreativitet och framtidstro. 2
Genomförande av arbetet med självvärdering och certifiering Skolledningen och arbetslagen har inför granskningen genomfört självvärdering i anslutning till Qualismatrisen och dess tio kvalitetsområden med angivna kriterier. Ledningen har även lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de olika kvalitetsområdena och motiverat detta gentemot kriterierna. Vidare har vi tagit del av skriftlig dokumentation i form av kvalitetsredovisning, arbetsmiljöenkät, skolans tidigare enkät från 2009, verksamhetsbeskrivning samt mål- och uppdragsbeskrivning. Vi har dessutom tagit del av skolans hemsida. Skolan har fem arbetslag; musik och rytmik, komp och sång, dans, blås samt stråk. Ibland har det svårt att utläsa ett arbetslags självvärdering. I det fallet har vi markerat med frågetecken. Vi besökte Danderyds Kulturskola under ett par vintriga dagar i mars. Vi blev väl mottagna och träffade en personalgrupp med representanter från alla de olika arbetslagen. Vi träffade även en elevgrupp, en föräldragrupp och ledningsgruppen. I dagsläget har Kulturskolan en mindre gemensam lokal med expedition och personalrum vackert beläget vid Djursholms slott. Till hösten flyttar man in i nyrenoverade lokaler anpassade till verksamheten. Elevverksamheten bedrivs på olika skolor runtom i Danderyds kommun och vi besökte flera av dessa lokaler i samband med lektionsbesök. Kvalitetsområde Självvärdering arbetslag Självvärdering Rektor A.Trygghet och trivsel 3 3 4-6 6 4 B Delaktighet och inflytande. 1 2 3-4 4 4 C.Arbetssätt och lärarroll? - 3 3-6 5 6 D.Utveckling och lärande 4 6 6 6 5 6 E.Organisation? 6 6 7 7 7 F Styrning och ledarskap 4 5 7 7 7 6 G.Kommunikation 3 4 7 7 4 6 H. Kompetens 2 2 2 3 3 3 I. Resursutnyttjande? 2 3 6 6 6 J.Image? 7 7 7 7 7 Extern värdering granskare 3
Verksamhetens kvalitet inom tio områden Trygghet och trivsel Skolan sjuder av aktivitet och eleverna trivs mycket bra med verksamheten. Personalen utstrålar glädje och stolthet över skolan och förhållandet mellan lärare och elever sinsemellan kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt, vilket styrks av enkäterna som visar att 98 % av eleverna och 100 % av lärarna trivs på Kulturskolan. Vi upplevde att lokalerna där undervisningen sker är ändamålsenliga men inte alltid stimulerande för verksamheten. Skolan har några lokaler man själv förfogar över, men ofta får man låna undervisningsrum. Detta gör att man inte själv kan inreda och påverka utformningen av lokalen i önskad omfattning och det styrks i personalintervjun. Enligt självvärderingarna är det endast dansarbetslaget som upplever lokalerna stimulerande. Samtidigt säger föräldrarna att det är bra att undervisningen bedrivs ute på skolorna i kommunen så man slipper besväret med förflyttning av eleverna. Eleverna har dock svarat positivt på frågan om lokaler i enkäten (77 %). Personalen ser fram emot hösten då man får nya lokaler som blir direkt anpassade till viss del av verksamheten och som främjar samarbete mellan orkestrar och de olika verksamheterna i kulturskolan. Kulturskolan erbjuder trivselskapande aktiviteter bland annat i form av orkesterresor, konsertbesök och gemensamma föreställningar. Vi upplevde att personalen har ett gemensamt förhållningssätt som präglar allt arbete (steg 6) genom att man har en samsyn kring elevbemötande. I vår bedömning stannar vi på steg 4 eftersom lokalsituationen inte är tillräckligt tillfredställande. Delaktighet och inflytande Eleverna har stora möjligheter att påverka val av aktivitet. Man har stor frihet vid byte inom ämnesgruppen och har också möjlighet att byta eller lägga till annat ämne om plats finns. Lärarna och föräldrarna har mycket kontakt, både spontant och planerat, vilket också styrks av föräldrarna i intervjun. Elever och föräldrar berättade att det var lätt att få kontakt med lärarna. Eleverna tränas i att ta ansvar för sin utveckling genom att bland annat delta i föreställningar. Enligt enkäten anger 86 % av eleverna anger att de får möjlighet att uppträda inför publik och 79 % är nöjda med detta. 87 % av eleverna tycker att de får vara med och planera sin undervisning. Detta sker till exempel genom att man får komma med förslag på låtar att spela och vara kreativ i utformningen av föreställningar. 4
Enligt självvärderingarna tycker inte personalen att eleverna stimuleras till att aktivt planera sin undervisning och sina lektioner och vi kunde inte heller i samtal styrka att det sker. Detta gör att vi stannar på steg 4 i vår bedömning. Arbetssätt och lärarroll Kulturskolan har under senare år omvandlats musikskola till kulturskola med ett brett utbud. Vi upplevde att man lagt mycket tid, energi och kompetensutveckling på att få en gemensam bas för samarbete mellan de olika konstformerna. När vi träffade personalen kändes det att samarbetet mellan konstformerna har blivit en naturlig del av det dagliga arbetet. Kulturskolan har med sin breda verksamhet både arbetsformer som skapar lust och kreativitet och många möjligheter till att samarbeta med varandra. Samarbeten mellan konstformer är regelbundet förekommande. Lärarna har stor förmåga att entusiasmera eleverna. Detta styrks genom enkäter samt samtal med eleverna. I senaste enkäten anger 100 % av eleverna att de tycker att lärarna är bra. Man samarbetar också med andra aktörer i samhället. Man ordnar resor och åker gemensamt på konserter och har beredskap för att förbereda eleverna för ett framtida kulturutövande. Man uppmuntrar eleverna till nyfikenhet och intresse för andra konstformer genom sina breda föreställningar. Vi upplevde att man inte är riktigt ända framme på att ha en gemensam värdegrund/kunskapssyn som präglar all undervisning, men bra nära. Några av arbetslagen har stannat på steg 3 i sin självvärdering. Vi anser att skolan genom sina enkäter har metoder enligt steg 4 för att bedöma lärarnas förmåga att entusiasmera eleverna. Vi bedömer att Kulturskolan placerar sig på steg 6. Utveckling och lärande Inom detta område har man en förhållandevis homogen uppfattning i självvärderingarna. Undervisning sker på elevens villkor och i elevens takt. De upplever lust och ges goda möjligheter till utveckling utifrån egen ambitionsnivå och förutsättning. Lärarna och eleven samtalar kontinuerligt om elevens/gruppens mål för undervisningen. Lärarna berättade att man vid terminsstarten sätter mål för undervisningen som utvärderas tillsammans med eleven vid terminens slut. Man har årliga mål- och utvärderingssamtal som man enligt vår mening skulle kunna tydliggöra mer för eleverna. Eleverna intygar starkt att de efterhand stärker sitt självförtroende. Enkäten visar att 79 % av eleverna instämmer helt eller till stor del medan 4 % instämmer till viss del. Det framgår också i elev- och föräldraintervjuer att eleverna använder sina kunskaper i olika sammanhang och skapar produktioner tillsammans med andra. Vi placerar skolan på steg 6. 5
Organisation Kulturskolan har cirka 1100 elever som får undervisning i ämnena instrument, sång, dans, nycirkus, teater, musikal samt bild och form. Personalen består av 26 lärare plus rektor och assistent. Kulturskolan har ett tydligt upplägg av arbetslag och ledningsgrupp. Man har regelbundna personalmöten, uppdraget är väl förankrat och rutinerna dokumenterade. Arbetslagen bedriver utvecklingsarbete och det är klart angivet vad man ska arbeta med i ledningsgrupp respektive ämnesgrupp. Ledningsgruppen arbetar med övergripande långsiktig planering, större projekt och omvärldsbevakning. Ämnesgrupperna arbetar med elevfördelning, pedagogisk utveckling, instrumentarium/rekvisita/kläder, dokumentation och omvärldsbevakning. Vi upplevde att det finns en tydlig teamkänsla, all personal har god kunskap om uppdraget och organisationen stödjer och utvecklas med sitt uppdrag. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 7. Styrning och ledarskap Kulturskolans ledning består av en heltidsanställd rektor som har en ledningsgrupp vid sin sida. Skolan har dokumenterade verksamhetsmål som är väl kända av alla. I personalenkäten anger 100 % av personalen att de instämmer till stor del eller helt med att skolan har gemensamma mål som är tydliga. Ledarskapet är tydligt och strategiskt samt skapar delaktighet. Ledningen inger stort förtroende. Det tycker 95 % av personalen enligt enkäten och lika stor del av personalen instämmer helt eller till stor del med att skolledningen aktivt driver skolans utveckling. Individuell utveckling stimuleras även om senaste tidens kompetensutveckling haft syftet att få en god samverkan mellan konstformerna när man gick från musikskola till kulturskola. Regelbundna medarbetarsamtal förs och lönekriterier finns dokumenterade. En gemensam syn på uppdraget präglar verksamheten. Vi upplevde stämningen mellan personal och ledning som mycket god. Mål och utvärdering utgör grund för arbetet men är i dagsläget inte systematiskt dokumenterat vilket gör att vi bedömer att skolan befinner sig på steg 6. 6
Kommunikation Skolan har en mycket bra hemsida som känns levande och aktuell. Elever och föräldrar kan där hämta information om vad som händer i skolan. Man har också en egen personalsida med lösenord på hemsidan där aktuell information för personal finns och uppdateras. Varje lärare har egen dator och mobiltelefon. Det interna samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Man har ett väl utbyggt nätverk med skolorna i kommunen och spontana kontakter med förenings- och näringslivet som man skulle kunna utveckla vidare. IT för service och kommunikation används systematiskt. Kommunikationen tycker vi stödjer skolans utveckling och med det utgångsläget skulle man med ganska små medel kunna visa att man systematiskt förbättrar sina informationskanaler. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 6. Kompetens Här har både arbetslagen och ledningen i självvärderingen lagt sig på steg 2 3. Alla lärare har pedagogisk högskoleutbildning och medarbetarna får kompetensutveckling kontinuerligt. Man har kompetensutvecklinsplaner och man genomför introduktioner för nyanställda. Personalen är inte helt enig om det finns individuella planer men säger samtidigt att är det något man behöver så säger man bara till ledningen så fixas det. Kompetensutvecklingsinsatser följs upp genom muntliga och skriftliga värderingar. Man har introduktion för nyanställda och dessa tilldelas en mentor (arbetslagsledaren), men man har inte rutiner för uppföljning och återkoppling. Vid personalintervjuerna upplevde vi att det finns en stor kompetens i personalgruppen. Avsaknaden av rutiner för uppföljning och återkoppling av nyanställda gör att vi stannar på steg 3 i vår bedömning. Resursutnyttjande Kontinuerlig uppföljning av ekonomin genomförs. Personalen i ämnesgrupperna är delaktiga med att medverka i ansvaret för intag av elever. Enligt enkäten är det många som endast instämmer till viss del att man känner till förutsättningarna för skolans resurshantering, men samtidigt är man väl medveten om när det är sparsamma tider och då tar man ansvar för det. Man menar också att man kanske inte behöver känna till alla detaljer. I våra intervjuer upplevde vi att personalen är väl medveten om skolans ekonomiska status och använder skolans resurser på ett klokt sätt. 7
Vi bedömer att skolan har hög kvalitet i förhållande till förutsättningar och insatta resurser och föräldrarna är mycket nöjda med vad de får ut av verksamheten. Vi bedömer att skolan befinner sig på steg 6. Image Kulturskolan använder sig av många olika metoder för att marknadsföra sig själva och att skolan är ett attraktivt val för eleverna framgår tydligt både av enkäter och av intervjuer. Föräldrar och elever har mycket höga tankar om pedagogerna på skolan. Man är långt kommen vad det gäller användande av modern kommunikationsteknik. Man utvecklar också ständigt nya metoder för att informera om sin verksamhet, till exempel en trevlig film på hemsidan. Skolan skickar ut enkäter till elever och föräldrar för att utvärdera deras syn på verksamheten och man har ett stort kontaktnät i kommunen. Skolan har enligt föräldrarna ett etablerat gott rykte, och vi bedömer att man systematiskt arbetar med sin image. Vi anser att skolan befinner sig på steg 7. 8
Slutomdöme Danderyds kulturskola visar en förhållandevis jämn nivå och har uppnått certifiering enligt Qualis med 87 poäng och ligger därmed över kravnivån på 60 poäng. För att bli certifierad ska alla steg ligga på steg tre eller högre. Förbättringsområden kan sammanfattas i följande punkter: Trygghet och trivsel: Skolan skulle vinna mycket på att få mer stimulerande lokaler. Det skulle göra arbetssituationen betydligt enklare och tidsbesparande för personalen som idag lägger mycket tid och energi på att åka till och iordningställa lokaler. Delaktighet och inflytande: Vi rekommenderar arbetslagen att tänka över vilka möjligheter man har att utöka elevernas inflytande i lektionsverksamheten. Kompetens: Vi vill rekommendera skolan att strukturera både gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplanerna så att de blir riktigt tydliga för alla. På samma sätt behöver också rutiner och återkoppling av nyanställda bli mer strukturerade. Kulturkolans starkaste områden att tillvarata och utveckla: Arbetssätt och lärarroll: Kulturskolan har lyckats väl i sin omvandling från musikskola till kulturskola. Personalen utstrålar stor kreativitet och engagemang som är av mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Samarbetet mellan de olika konstformerna kommer också att kunna utvecklas ytterligare när man flyttar in i det nya huset. Styrning och ledarskap: Skolan har idag ett tydligt och strategiskt ledarskap som kan nå ännu längre genom att man dokumenterar mål och utvärdering systematiskt. Kommunikation: Skolan har en mycket trevlig hemsida där man lätt finner information. Det är också imponerande att alla lärare har egen dator och mobiltelefon. Vi tror att det kan ske en mycket god systematisk utveckling med de förutsättningarna. Svalöv 2010-06-17 Gabriella Blum Siri Sjögren 9
Ort och datum Namn granskare 1 Namn granskare 2 Bilaga: Sammanställning av poäng 10
Qualis poängmatris Skola (Fyll i poängmatrisen i det separata excel- dokument som finns tillgängligt under granskarsidorna. När du fyller i de små x-en räknar mallen automatiskt ut den sammanlagda poängen. Klistra sedan in den ifyllda poängmatrisen i den färdiga rapporten). 11