Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 29 april klockan 17.45 i Sparbankens hörsal

Årsredovisning 2010

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 29 april klockan 17.45 i Sparbankens hörsal

Innehållsförteckning VD:s kommentar... 2 Förvaltningsberättelse... 4 Fem år i sammandrag... 7 Resultat- och balansräkningar 2006-2010... 8 Resultaträkning... 9 Balansräkning... 10 Kassaflödesanalys... 11 Förändring i eget kapital... 12 Noter till de finansiella rapporterna... 13 Utgående mandatperioder... 43 Revisionsberättelse... 44 Företagsstyrning... 45 Sparbankens huvudmän, styrelse och revisorer... 46 Huvudmän, styrelse, personal och kontorsförteckning... 49

VD:s kommentar till verksamhetsåret 2010 Nytt starkt år för Sveriges Bästa Sparbank Trots efterdyningar av finanskrisen blev 2010 ett riktigt bra år med ett rörelseresultat på 82,3 mkr, vilket är det näst bästa i sparbankens historia. Vid sparbankskonferensen i höstas fick vi epitetet Sveriges Bästa Sparbank vilket är mycket stimulerande för hela organisationen. Fortsatt ökad kundbas, större affärsvolym samt en god avkastning på obligationsportföljen, är de viktigaste faktorerna till det goda resultatet. Samhällsmotor på Orust Med fyra kontor, 49 anställda, över 31 700 kunder, affärsvolym på 14 miljarder, är vi en viktig lokal aktör som varje dag levererar banktjänster. Vår traditionella verksamhet med kontanter i kombination med modern banking är högoktanigt bränsle för ekonomin på Orust. Runt om i Sverige läggs bankkontor ned och orter blir utan den service som är så avgörande för samhällsutvecklingen. Vår strategi är istället att satsa på kontoren genom att bygga om lokalerna, uppgradera tekniken och utveckla personalens kompetens. En snart unik service som vi tillhandahåller är att kunderna kan ringa direkt till samtliga fyra kontor. Under 2011 investerar vi i Varekil och moderniserar kontoret där. Med nästan en miljard i inlåningsöverskott har sparbanken resurser att engagera sig i kommande seriösa kreditpropåer från företag och privatpersoner. Några jämförbara nyckeltal Orusts Sparbank Alla Sparbanker Räntabilitet, % 7,21 5,46 Soliditet, % 17,43 13,68 Affärsvolym per anställd, mkr 288 202 Rörelseresultat per anställd, tkr 1 681 617 KI-tal före kreditförluster 0,40 0,64 Miljöcertifieringen klar Tillsammans med flera andra sparbanker har vi under året arbetat med miljöfrågor för att uppnå miljöcertifiering enligt ISO 14001. Sparbankens personal har genomgått miljöutbildning för att utvecklar sina kunskaper inom området. Med hänsyn till den debatt som finns i världen om vår miljö känns det helt rätt att ha anpassat verksamheten till miljöcertifieringen. Vi godkändes under december månad och firade detta under temat en kul jul på hjul. I samband med julhelgen utplacerades 15 st cyklar runt om på olika platser på Orust. De som hittade cyklarna fick behålla dem som hjulklappar från sparbanken. Birgitta Pettersson - ny VD Birgitta blir den sjätte chefen för Orusts Sparbank. Efter Anton Andersson, Carl E Hansson, Per O Nilsson, Bo Olsson och Tommy Svensson blir det nu Birgitta Pettersson som tar över vår stolta sparbanksskuta. Birgitta har varit Stf VD sedan 2003 och har alla kvaliteter som erfordras för att utveckla banken positivt framöver. Jag önskar henne ETT JÄTTEVARMT LYCKA TILL! Hur ser sparbanksstrukturen ut år 2025? På 1960-talet hade vi ca 450 sparbanker i landet och idag har vi ca 60 kvar. Hur många finns det år 2025? Förmodligen betydligt färre än idag. Finanskriser har dock visat att det absolut inte enbart är bankers storlek som har betydelse utan många andra faktorer. Säkert finns det utrymme för små, lönsamma sparbanker även år 2025 och givetvis är Orusts Sparbank bland dem. Redan år 1917 kunde dock faktiskt varit vårt sista. Göteborgs Handelsbank lade då ett bud på Tegneby Sparbank men tack och lov förkastades detta av styrelsen. 2

Ett varmt tack för 46 härliga år! Personal och VD:ar kommer och går men Orusts Sparbank består! Nu är det dags för mig att lämna. Utvecklingen har varit fantastisk på alla sätt sedan 1965, då vi inte ens var datoriserade. Exempelvis räknade vi räntor med hjälp av räntetabeller och räknesnurror. Det kunde ta en månad att komma ikapp med bokföringen när Riksbanken hade ändrat diskontot, nu går det på sekunden. Det har varit underbara år, inte minst de sista åren som VD har varit oerhört stimulerande. Möjligen hade en karriär som fotbollsproffs i Italien legat i samma härad. TACK till alla arbetskamrater, styrelseledamöter, huvudmän och bankkollegor för gott samarbete och kamratskap under åren. Många, många härliga minnen! TACK till vår avgående ordförande Bo Olsson! Han har svarat för oerhört betydelsefulla insatser för Orusts Sparbank allt sedan år 1968, då han värvades över från Götabanken av Per O Nilsson. Med sitt lidelsefulla engagemang för sparbanken har Bosse varit en stor inspirationskälla för mig och många andra. TACK till alla kunder! Det är ni som är fundamentet för vår sparbanks verksamhet. Det har varit tusentals samtal och möten genom åren, oftast mycket trevliga och inte sällan med en lagom portion humor! Henån i februari 2011 Tommy Svensson 3

Styrelsens berättelse Styrelsen för Orusts Sparbank (558500-7999) får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010 bankens 123:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Verksamheten Orusts Sparbank driver verksamhet på kontoren i Henån, Svanesund, Ellös och Varekil. Samtliga kontor är fullservicekontor med kontanter och all bankverksamhet sköts av egen personal, exempelvis kreditförvaltning, löneadministration, servicebox- och ATM-hantering. Under 2010 har företagsavdelningen på huvudkontoret i Henån flyttat till bottenplan för att öka tillgängligheten för kunderna. Kontoret i Varekil kommer att byggas om under våren 2011. Dessutom drivs verksamhet i Internetbanken som har den klart största besöksfrekvensen av samtliga mötesplatser. Näst bästa rörelseresultatet Sparbankens 123:e verksamhetsår blev framgångsrikt med ett bruttoresultat på 92 mkr. Efter kreditreserveringar med 9,7 mkr blev rörelseresultatet 82,3 mkr. Räntenettot minskade med 10 mkr till 113,7 mkr. Detta trots en vältajmad obligationsportfölj och ökad affärsvolym. Övriga rörelseintäkter minskade med 29,4 mkr till 40,4 mkr främst på grund av lägre aktieutdelning. Rörelsekostnaderna ökade marginellt med 0,2 mkr till 62 mkr. Det egna kapitalet var 1968 en miljon och uppgår nu till 913,5 mkr. Affärsvolymen ökade till 14 miljarder Sparbankens varumärke är mycket starkt och fortsätter att attrahera kunder. Under 2010 ökade volymen från 13 till 14 miljarder. Sedan 2002, då affärsvolymen var 5 miljarder, har kunderna ökat sina affärer med Orusts Sparbank med cirka en miljard per år. Sett till affärsvolym har vi avancerat till 14:e plats bland landets sparbanker. Styrelsens arbete Styrelsen har under året haft 12 sammanträden. På dagordningen har bland annat förekommit: Årsredovisning och internrevision, verksamhetsplan, ekonomiska rapporter om sparbankens utveckling, policies och instruktioner, kreditärenden, marknadsfrågor samt Basel II och riskhantering med 12 olika områden (betala, spara, ekonomi, risk, etik, kommunikation, personal, compliance, intern kontroll, finans, kredit samt operativa med penningtvätt och terrorism). Nytt avtal med Swedbank AB Efter långa och segslitna förhandlingar nåddes under hösten 2010 en överenskommelse med Swedbank om ett nytt omfattande samarbetsavtal. Avtalet gäller perioden 1 juli 2011 till och med 30 juni 2017. Guldeken Sparbanken har sedan 1985 en resultatandelsstiftelse där den anställde får en resultatandel. Syftet är att höja de anställdas motivation till goda arbetsinsatser i avsikt att stärka sparbankens ekonomiska ställning och marknadsposition. I årets bokslut har avsatts 52.000 kr per heltidsanställd tjänsteman. Även sparbankens ledning omfattas av avsättningen som avspeglar det uppnådda resultatet och framgångarna på marknaden. 4

Utsikter för 2011 Utmaningarna är många och omvärldens ekonomi är mycket osäker. Med vår starka ställning på marknaden och goda likviditet står vi väl rustade inför kommande år. Utdelningen på aktieinnehavet i Swedbank förväntas bli 11,5 mkr och vår bedömning är att rörelseresultatet hamnar i nivå med årets resultat. Tuffare regelverk med ökade krav på kapitaltäckning och likviditet, minskade ränte- och provisionsnetton påverkar negativt. Kommande styrräntehöjningar kommer att öka risken för kreditförluster både inom privat- och företagsegmentet. Orusts Sparbank En bank för framtiden I skuggan av finanskrisen har vår sparbank haft en klart positiv utveckling. Orusts Sparbanks anseende är gott och genererar kontinuerligt nya kunder och affärer. Målsättningen, som symboliseras av vår slogan - Nöjda kunder är vårt mål Sparbankseken vår symbol-, är att kunden ska känna sig så väl behandlad att den med största glädje även gör nästa affär med Orusts Sparbank. Med vår kompetenta, serviceinriktade och affärsmässiga personal har vi alla möjligheter att vinna kampen om kunderna på den lokala bankmarknaden. Kina draglok i världsekonomin 2010 blev ett dramatiskt år men inte lika turbulent som året innan. Världsekonomin repade sig, mycket tack vare stark tillväxt i Kina och Indien. Samtidigt fick flera EU-länder akuta ekonomiska problem. Hittills har Grekland och Irland erhållit stora lån från IMF och EMU. Andra kandidater är Spanien och Portugal. Om inte EU:s och IMF:s skyddsnät är tillräckligt starkt är det tänkbart att Kina ytterligare ökar sitt kreditengagemang i Europa. Kina är idag den näst största ekonomin i världen. Det är en tidsfråga innan landet går om USA och blir störst. Sitt stora överskott i utrikeshandeln används för investeringar i hela världen och inte minst i Europa. Det kan handla om direkta företagsköp eller köp av statsobligationer som exempelvis har skett i Spanien. Detta kan ge en form av ekonomiskt-politiskt inflytande samtidigt en balansering mot alltför ensidiga köp av amerikansk statsskuld som har skett under många år. Recessionen är över men det är lång väg tillbaka. Den stora skuldsättningen av stater är en situation som tidigare enbart funnits i krigstider. Många finansiella tillgångar är övervärderade. Stora lån ska omförhandlas under 2012. Balansgången är svår. Om världen å ena sidan stramar åt för tidigt, ökar risken för en ny lågkonjunktur å andra sidan hotar nya bubblor och kriser. Huvudscenariot är drygt 3% tillväxt under 2011 men många sviter av finanskrisen kan dyka upp framöver. I USA finns nu en ökad tilltro till en ekonomisk återhämtning under 2011. Underskottet i ekonomin uppgår för närvarande till 9% av BNP. Starkare ledande indikationer för industrisektorn har stärkt tilltron hos investerare. Detta kan även visa sig i fortsatt stigande långa obligationsräntor. Efter ett kraftigt ras av den ekonomiska tillväxten i Sverige 2009, ökade Sveriges BNP under 2010 rekordartat med 5,3%. Stor efterfrågan från Nordeuropa, Sydamerika och Fjärran Östern uppvägde gott och väl minskad export till länderna i södra Europa och USA. Även 2011 kan Sverige räkna med en fortsatt stark exportefterfrågan om än i lite lägre takt. Sverige har god ordning på statskassan bland de starkaste i Europa. Dessvärre ökar de svenska hushållen sin bostadsupplåning i alltför snabb takt med risk för överbelåning den dag konjunkturen vänder ner. För att dämpa efterfrågan på krediter kan vi räkna med att Riksbanken fortsätter med räntehöjningar under både 2011 och 2012. Då EMU-länderna och USA sannolikt avstår från räntehöjningar under första halvan av 2011, kan man anta att den svenska kronan fortsätter att stärkas ytterligare. Speciellt mot euron som tyngs av problem och osäkerhet över skuldberget i många av EU:s medlemsländer. 5

Sparbankens ställning Balansomslutning: Balansomslutningen ökade med 479,3 mkr (10,1 %) under året och uppgick till 5 239,4 mkr vid 2010 års slut. Inlåning: Inlåningen ökade med 231,7 mkr (6,0 %) under året och uppgick till 4 108,5 mkr vid 2010 års slut. Swedbank Robur: Våra kunders placeringar i fondbolaget Swedbank Robur ökade under året med 12,5 % till 1 676,6 mkr. Därav avser 384,7 mkr Swedbank Försäkring. Utlåning: Utlåningen till allmänheten ökade med 439,0 mkr (15,8 %) under året och uppgick till 3 216,4 mkr vid 2010 års slut. Utöver egen utlåning förmedlar banken bundna fastighetskrediter till Swedbank Hypotek. Summan av dessa ökade under året med 124,1 mkr (3,0 %) och uppgick till 4 252,4 mkr vid 2010 års slut. Eget kapital: Sparbankens eget kapital ökade med 143,0 mkr (18,6 %) under året och uppgick till 913,5 mkr vid 2010 års slut. Kapitalbas: Kapitalbasen minskade med 31,4 mkr under året och uppgick till 524,9 mkr vid 2010 års slut. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2010 var 2,12 att jämföras med 2,44 vid utgången av 2009. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 82,3 mkr. Räntenettot var 113,7 mkr och övriga intäkter 40,4 mkr. Kostnader inklusive kreditförluster uppgick till 71,8 mkr. 6

Fem år i sammandrag * * * * ** Nyckeltal 2010 2009 2008 2007 2006 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 14 090 13 054 11 362 10 486 9 280 Förändring under året, % av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer 7,9 14,9 8,4 13,0 14,1 Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 17,4 16,2 14,0 18,4 19,0 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,1 2,4 2,5 2,7 2,8 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,1 2,4 2,5 2,7 2,8 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,3 2,7 2,2 2,2 2,4 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,1 1,6 1,2 1,3 1,4 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,6 1,0-0,4 0,8 0,8 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,2 13,2-4,5 7,9 9,0 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,40 0,32 0,39 0,42 0,38 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,47 0,36 0,46 0,33 0,41 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 50 62 60 60 65 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,4 0,8 0,7 0,5 0,8 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,3 0,3 0,4-0,6 0,2 Övriga uppgifter Medelantal anställda 49 48 48 47 45 Antal kontor 4 4 4 4 4 *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 7

Resultat- och balansräkning tkr * * * * ** 2010 2009 2008 2007 2006 Resultaträkning Räntenetto 113 704 123 619 94 411 80 680 70 639 Provisioner, netto 35 742 36 903 30 285 33 126 30 565 Nettoresultat av finansiella transaktioner 4 093 11 481-14 193 3 718 12 584 Övriga intäkter 608 21 473 11 746 10 839 11 928 Summa intäkter 154 147 193 476 122 249 128 363 125 716 Allmänna administrationskostnader -57 239-57 708-48 269-50 589-44 354 Övriga kostnader [1] -4 843-4 204-3 851-3 958-3 187 Kreditförluster -9 715-7 453-10 110 12 337-4 183 Summa kostnader -71 797-69 365-62 230-42 210-51 724 Värdeförändring på finansiella tillgångar - - -102 819-11 750 - Rörelseresultat 82 350 124 111-42 800 74 403 73 992 Bokslutsdispositioner - 12 000-12 000 - - Skatter -21 811-31 335-11 303-17 795-18 690 Årets resultat 60 539 104 776-66 103 56 608 55 302 Balansräkning Kassa 7 831 8 819 10 259 9 203 10 947 Utlåning till kreditinstitut 561 132 359 566 13 649 7 824 13 887 Utlåning till allmänheten 3 216 360 2 777 322 2 584 455 2 245 557 1 989 687 Räntebärande värdepapper 989 194 1 296 665 1 625 953 1 443 254 1 028 513 Aktier och andelar 393 013 243 632 92 433 232 932 174 254 Materiella tillgångar 9 345 10 064 10 266 9 971 9 322 Övriga tillgångar 62 538 64 004 75 396 61 891 42 480 Summa tillgångar 5 239 413 4 760 072 4 412 411 4 010 632 3 269 090 Skulder till kreditinstitut 177 087 61 210 171 882 156 364 108 733 Inlåning från allmänheten 4 108 507 3 876 824 3 561 058 3 067 408 2 505 535 Övriga skulder 27 974 44 079 52 053 42 990 29 475 Avsättningar för pensioner m m 12 378 7 484 5 189 4 585 3 442 Summa skulder och avsättningar 4 325 946 3 989 597 3 790 182 3 271 347 2 647 185 Obeskattade reserver - - 12 000 - - Eget kapital 913 467 770 475 610 229 739 285 621 905 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 5 239 413 4 760 072 4 412 411 4 010 632 3 269 090 *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 60 539 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 60 539 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,12 (föregåendes års kapitaltäckningsgrad 2,44). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 524,9 mkr (556,3 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 247,7 mkr (228,4 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 8

Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2010 2009 Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 149 701 161 210-35 997-37 591 4 113 704 123 619 5 459 21 299 6 42 690 43 350 7-6 948-6 447 8 4 093 11 481 9 149 174 154 147 193 476 10-57 239-57 708 19-1 213-1 194 11-3 630-3 010-62 082-61 912 92 065 131 564 12-9 715-7 453 82 350 124 111 13-12 000 14-21 811-31 335 60 539 104 776 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not Årets resultat 60 539 104 776 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 82 453 55 470 Årets totalresultat 142 992 160 246 9

Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2010 2009 Tillgångar Kassa 7 831 8 819 Utlåning till kreditinstitut 15 561 132 359 566 Utlåning till allmänheten 16 3 216 035 2 772 015 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 325 5 307 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 989 194 1 296 665 Aktier och andelar 18 393 013 243 632 Materiella tillgångar - Inventarier 19 2 059 2 506 - Byggnader och mark 7 286 7 558 Övriga tillgångar 14, 20 2 701 2 402 Uppskjuten skattefordran 2 835 1 520 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 57 002 60 082 Summa tillgångar 5 239 413 4 760 072 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 177 087 61 210 Inlåning från allmänheten - Inlåning 23 4 108 507 3 876 824 Aktuell skatteskuld 4 599 12 785 Övriga skulder 24 14 412 21 673 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 8 963 9 621 - Uppskjuten skatteskuld 14 1 168 1 273 - Övriga Avsättningar 26 11 210 6 211 Summa skulder och avsättningar 4 325 946 3 989 597 Eget kapital Bundet eget kapital - Reservfond Fritt eget kapital - Fond för verkligt värde - Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 27 913 467 770 475 717 186 612 410 135 742 53 289 60 539 104 776 913 467 770 475 5 239 413 4 760 072 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga Åtaganden - Ställda säkerheter 28 29 57 616 84 488 306 897 305 089 Inga Inga 10

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr 2010 2009 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Minskning av värdepapper (+) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning av finansiella tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar (-) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 82 350 124 111 2 247 2 478 152 3 806 1 213 1 194 9 715 7 453 4 999-18 664-31 207-11 135 69 469 109 243-448 752-200 321 158 090 237 970 231 683 315 766 2 630-1 494-8 130-19 124 4 990 442 040 432 210 427 132-352 005-413 031-494 -992 79 711 13 109 84 701 455 149 307 175-147 974 391 876 307 175 11

Rapport över förändring i eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Eget kapital tkr Ingående eget kapital 2009-01-01 678 513-2 181-66 103 610 229 Årets resultat - - 104 776 104 776 Årets övrigt totalresultat - 55 470-55 470 Årets totalresultat - 55 470 104 776 160 246 Vinstdisposition -66 103-66 103 - Utgående eget kapital 2009-12-31 612 410 53 289 104 776 770 475 Ingående eget kapital 2010-01-01 612 410 53 289 104 776 770 475 Årets resultat - - 60 539 60 539 Årets övrigt totalresultat - 82 453-82 453 Årets totalresultat - 82 453 60 539 142 992 Vinstdisposition 104 776 - -104 776 - Utgående eget kapital 2010-12-31 717 186 135 742 60 539 913 467 Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. 12

Noter 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser Orusts Sparbank med säte i Orust kommun. Adressen till huvudkontoret är Södra Strandvägen, Henån. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 22/3 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29/4 2011. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 30) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. 13

Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning. Förändrad rapportstruktur RFR 2 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen. En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat. Utformning av de finansiella rapporterna I IASB:s årliga förbättringsprojekt ( annual improvments process ) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Orusts Sparbank har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specifiera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna presentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. 14

Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt: enligt nedan. Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. 15

Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då sparbanken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. 16

Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 17

Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan reglernas netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken är förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Månatligen utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten 18