Februari 2011 LTH FRAMTIDENS BIODRIVMEDEL. VILKEN SOPPA!? Författare Selim Timocin Isak Åsbrink Handledare Carl-Johan Asplund Lunds Tekniska Högskola Lunds universitet Sverige Foto framsida: Nutdanai Apikhomboonwaroot
Förord Denna rapport utgör examensarbetet på civilingenjörsutbildningen, institutionen för teknisk ekonomi och logistik, på Lunds Tekniska Högskola. Projektet har varit en inspirerande och utmanande resa, som krävt en kombination av analytiskt tänkande och kreativ förmåga. Rapporten har genomförts i nära samarbete med Lantmännen R&D och Lantmännen Energi, som bidragit med viktiga resurser, handledning och inspiration. Därmed riktas ett stort tack till Emma Nordell på Lantmännen R&D, och Per Erlandsson på Lantmännen Energi. Ett stort tack riktas även till Carl-Johan Asplund, universitetsadjunkt på institutionen för teknisk ekonomi och logistik, vars handledning och råd varit betydelsefulla för uppkomst och genomförande av projektet. I projektet har också en mängd andra personer varit bidragande, särskilt i informationsinsamlingsfasen i vilken 38 djupintervjuer genomfördes. Ett tack riktas till respondenterna i studien, för deras tid och stora engagemang. Förhoppningen är att rapporten förmedlar betydande insikter till läsaren, om vad som driver biodrivmedelsmarknaden och hur denna kan tänkas utvecklas framöver. Tack! Malmö, februari 2011 Selim Timocin och Isak Åsbrink
Sammanfattning Framtidens stora biodrivmedel kommer till största del utgöras av 1:a generationens etanol och FAME, i tidsperspektivet 10-20 år som denna rapport behandlar. Andra biodrivmedel kommer dock att dyka upp, men kommer enbart att uppta mindre marknadsandelar och framför allt nischmarknader som fordonsflottor. Detta baseras på 38 djupintervjuer med intressenter från alla led av branschen samt statistikgranskning från de ledande forskningsinstituten inom drivmedel i Sverige, Europa och internationellt. Denna rapport redogör för ett examensarbete för Lunds tekniska högskola och har genomförts i samarbete med Lantmännen Energi. Syftet är att åskådliggöra drivkrafterna som påverkar biodrivmedelsmarknaden för vägtransport i Sverige, Europa och globalt, och att beskriva dess framtid utifrån faktorer som kan tänkas inträffa inom 10-20 år. Rapporten riktar sig främst till intressenter på biodrivmedelsmarknaden i Sverige och Europa. Biodrivmedelsmarknaden är idag politiskt styrd eftersom den prismässigt inte kan konkurrera med den fossila drivmedelsmarknaden. Detta gör att normala marknadskrafter inte går att undersöka för att få reda på vilka trender man kommer se i framtiden. Arbetet sammanställer därför kvalitativa intervjuer med politiker, myndigheter, producenter, intresseorganisationer, återförsäljare och fordonstillverkare för att identifiera vad som styr marknaden idag och hur denna utveckling kommer se ut imorgon. TAI- DA-modellen i kombination med cross-impactanalys används som metoder för att identifiera EU:s direktiv för främjande av förnyelsebar energi tillsammans med oljepriset är de enskilt viktigaste faktorerna i branschens kortsiktiga framtid. och åskådliggöra drivkrafterna och dess påverkan. Resultatet är ett managementverktyg, i rapporten benämnt Scenario Generation Tool, varigenom scenarion kan byggas och illustreras genom trender. Här tydliggörs vilka trender som driver andra trender och vilka trender som är beroende av andra trender. Verktyget är skrivet i programmeringsspråket Java och innehåller 102 aktuella trender som kommer eller kan komma att inträffa under tidsperioden. Det strategiska verktyget syftar att användas för verksamhetsutveckling och beslutsfattning. Studien visar att EU:s direktiv för främjande av förnyelsebar energi tillsammans med oljepriset är de enskilt viktigaste faktorerna i branschens kortsiktiga framtid. Tillväxtpotentialen visar sig vara mycket stor eftersom oljeefterfrågan idag är 85 gånger större än produktionskapaciteten för biodrivmedel globalt. De flesta biodrivmedlen idag har mycket positiv klimatprestanda jämfört med fossila drivmedelsalternativ, men att branschen har svårt att förmedla detta till konsumenter. Konsumenter i Sverige är prisberoende i sin konsumtion av höginblandningsdrivmedlet E85 (bioetanol), men har även ett visst miljötänk i sin konsumtion. Framtiden för drivmedlet beror på hur Sveriges politiker väljer att bedriva sin incitamentsstruktur och om efterfrågan skjuter priset i höjden då Europas länder inför kvotplikt på låginblandning. Biogasen fortsätter vara ett aktuellt biodrivmedel på den svenska personbilsmarknaden. Varken elbilen eller 2:a generationens biodrivmedel bedöms uppta större andelar av bioenergianvändningen i transportsektorn under den studerade tidshorisonten, men kommer att finnas i mindre andelar. Vätgastekniken bedöms inte slå igenom under hela tidsperioden.
Innehåll FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 ORDLISTA... 9 1 INLEDNING... 11 1.1 BAKGRUND... 11 1.2 PROBLEMATISERING... 11 1.3 SYFTE... 11 1.4 MÅL... 12 1.5 FOKUS OCH AVGRÄNSNINGAR... 12 1.6 MÅLGRUPP... 12 1.7 DISPOSITION... 12 2 TEORI... 15 2.1 BEGREPPSLISTA... 15 2.2 GRUNDLÄGGANDE FAKTA... 19 3 METODIK... 23 3.1 METODTEORI... 23 3.1.1 Kvalitativa och kvantitativa marknadsundersökningar... 23 3.1.2 Urval... 23 3.1.3 Frågemetoder... 24 3.1.4 Grundad teori... 24 3.1.5 TAIDA... 25 3.2 ARBETSMETODIK... 28 3.2.1 Ansats... 28 3.2.2 Urval... 29 3.2.3 Frågemetod... 29 3.2.4 Informationshantering... 29 3.2.5 Empiri... 30 3.2.6 Analys... 30 3.2.7 Projektets giltighet... 30 3.2.8 Källkritik... 31 3.2.9 Resurser... 31 4 EMPIRI... 33 4.1 EN KORT HISTORISK ÖVERBLICK... 33 4.2 MARKNAD... 34 4.2.1 Hållbarhet... 35 4.2.2 Kommunal verksamhet... 36 4.2.3 Distribution... 36 4.3 PRODUKTION... 36 4.3.1 Råvara... 37 4.4 TRANSPORTSEKTORN... 38 4.5 POLITIK... 38 4.5.1 Klimat och energitrygghet... 39 4.5.2 Jordbruksutveckling... 39 4.5.3 Reglering av marknaden... 40 4.5.4 Lobbying och påverkan... 41 4.6 RESPONDENTERNAS ÖNSKAN OCH TRO OM FRAMTIDEN 42 4.6.1 RED... 43 4.6.2 Sverige... 43 4.6.3 Bränslespecifikt... 44 4.6.4 Bensin... 46 4.6.5 Diesel... 46 4.6.6 Etanol... 46 4.6.7 FAME... 47 4.6.8 Övrig biodiesel... 48 4.6.9 DME... 48 4.6.10 Biogas... 48 4.6.11 El... 49 4.6.12 Producenter... 49 4.6.13 2:a generationens biodrivmedel... 50 4.6.14 Råvara... 50 5 ANALYS... 53 5.1 ANALYS AV NYCKELFRÅGOR... 53 5.2 IDENTIFIERING AV TRENDER - TRACKING... 55 5.3 UNDERSÖKNING AV PÅVERKAN - ANALYZING... 55 5.3.1 Cross-impact-matris... 56 5.3.2 Cross-impact-diagram... 56 6 SCENARIO GENERATION TOOL... 59 6.1 UPPKOMST OCH ANVÄNDNINGSOMRÅDE... 59 7 SLUTSATSER OCH STUDIENS BIDRAG... 61 7.1 DE VIKTIGASTE INSIKTERNA... 61 7.2 STUDIENS BIDRAG OCH FRAMTIDA STUDIER... 62 KÄLLFÖRTECKNING... 63 BILAGOR... 67 BILAGA 1 - INTERVJUADE PERSONER... 68 BILAGA 2 - FRÅGEGUIDER FÖR ALLA RESPONDENTGRUPPER.. 69 BILAGA 3 - ILLUSTRATIV BILD AV PRODUKTIONSVÄGAR FÖR BIODRIVMEDEL... 75 BILAGA 4 - GRAF ÖVER KLIMATPÅVERKAN FRÅN OLIKA DRIVMEDEL BEROENDE AV RÅVARA... 76 BILAGA 5 - GRAF ÖVER VÄRLDENS OLJEKONSUMTION UPPDELAT PÅ SEKTOR... 77 BILAGA 6 - ANDEL NYREGISTRERADE DIESELBILAR I EUROPA FRÅN 1990-2009... 78
BILAGA 7 SVENSKA KONSUMENTERS LITERKÖP AV E85 SOM FUNKTION AV RELATIVPRISET PÅ BENSIN... 79 BILAGA 8 - FÖRÄNDRING I NYBILSREGISTRERING AV ETANOL- RESPEKTIVE GASBILAR MELLAN 2005-2009... 80 BILAGA 9 - LISTA UTIFRÅN EMPIRIN IDENTIFIERADE TRENDER INOM BIODRIVMEDELBRANSCHEN... 81 BILAGA 10 - CROSS-IMPACT-ANALYS AV BIODRIVMEDELSMARKNADEN... 83 BILAGA 11 - CROSS-IMPACT DIAGRAM FÖR DEN INTERNA OCH EXTERNA MARKNADEN... 84 BILAGA 12 - RELATIVPRIS (MED HÄNSYN TILL KPI) TILL BENSIN OCH FÖRSÄLJNINGSVOLYM I LITER E85 PER MÅNAD FRÅN 2005-2009 I SVERIGE... 86 BILAGA 13 - ANTAL NYREGISTRERADE ETANOLBILAR PER MÅNAD I SVERIGE SAMT TOTALT ETANOLBILSBESTÅND 2005-2009... 87 BILAGA 14 - ACKUMULERAT ANTAL ETANOLBILAR PER MÅNAD I DEN SVENSKA FORDONSPARKEN 2005-2009... 88 BILAGA 15 - GLOBALT FORDONSBESTÅND 2008... 89 BILAGA 16 - PROGRAMBESKRIVNING SCENARIO GENERATION TOOL... 90 EXTERNA BILAGOR - SAMMANSTÄLLT INTERVJUMATERIAL... 91
Ordlista I detta kapitel presenteras vokabulär som är nödvändig för att förstå innebörden av kommande kapitel i ra p- porten. Fossila drivmedel Drivmedel baserat på organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund. Användningen av fossila drivmedel leder till ökade nettoutsläpp av koldioxid, då man frigör kol från berggrunder. Detta kol finns inte med i det naturliga koldioxidkretsloppet i atmosfären, där principen bygger på att kol från atmosfären absorberas och utgör byggstenar hos organismer som t.ex. växter. Växter kan sedan med olika metoder omsättas till energi, som vid användning frigör kolet i atmosfären igen. 1 Förnyelsebara energikällor Energikällor som direkt eller indirekt baseras på solenergi och därför fortlöpande förnyas i samma takt som de används. Dessa kommer därför inte ta slut inom en överskådlig framtid. 2 Förnyelsebara drivmedel Drivmedel i fordon som baseras på förnyelsebara energikällor. Förnyelsebara drivmedel leder till skillnad från fossila drivmedel, inte till ett ökat nettoutsläpp av koldioxid i atmosfären, om dessa är producerade på ett idealt vis. I realiteten används idag dock viss fossil energi vid produktionen av dessa drivmedel och därför leder det också till en nettoökning av koldioxid i atmosfären. Denna är avsevärt mindre än jämförbart fossilt drivmedel. Biomassa Organisk materia som ingår i levande organismer. Biomassan omfattar vanligen också död materia, såsom ved. 3 Biodrivmedel Drivmedel i fordon som är baserade på förnyelsebar biomassa. Biodrivmedelsmarknad Handelsplats för köpare och säljare av biodrivmedel. 4 Olja I denna mening, mineralolja (bergolja, petroleum, råolja) d.v.s. fossil olja vilket vidare i rapporten benämns olja i rapporten. Denna olja består huvudsakligen av en blandning av kolväten. Fat Ett volymmått för vätskor. Ett fat motsvarar 159 l. Fat benämns barrel (US) på engelska. 5 Växthuseffekten Den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. 6 Växthusgas Gaser som finns i atmosfären och bidrar till växthuseffekten. De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga, koldioxid, metan, dikväveoxid och ozon. En ökad mängd av exempelvis koldioxid i atmosfären bidrar till växthuseffekten. 7 Trender Med trend menar man något som utgör en dju- 1 (Nationalencyklopedin, Fossila Bränslen u.d.) 2 (Nationalencyklopedin, Förnybara energikällor u.d.) 3 (Nationalencyklopedin, Biomassa u.d.) 4 (Nationalencyklopedin, Marknad u.d.) 5 (Nationalencyklopedin, Fat u.d.) 6 (Nationalencyklopedin, Växthusgas u.d.) 7 (Nationalencyklopedin, Växthusgas u.d.) 9
pare förändring och inte bara ett tillfälligt modenyck. När man arbetar med trender börjar man i nuet och försöker se på sådana förändringar som kan iakttas: det har då redan under en viss tid uppträtt en förändring i en viss riktning. 8 Scenario Med ett scenario avses en utveckling av en händelsekedja med en väl definierad framtida tidshorisont. 8 (Lindgren och Banhold 2008)
1 Inledning I detta kapitel presenteras projektspecifik information tillsammans med syfte och avgränsningar. 1.1 Bakgrund Energi är ett av fyra affärsområden inom koncernen Lantmännen. Divisionen Lantmännen Energi utvecklar och tillverkar i huvudsak biobaserade energiprodukter, fördelat över fyra affärsenheter: Lantmännen Agroetanol, Lantmännen Agroenergi, Lantmännen Aspen och Lantmännen Reppe. Aktiviteter inom dessa affärsenheter resulterar i exempelvis drivmedelsetanol, värmepellets, briketter, alkylatbensin och finsprit för dryckesindustrin. Lantmännen R&D har i samarbete med divisionen Lantmännen Energi initierat ett projekt, där man önskar att undersöka utvecklingen av marknaden för biodrivmedel inom vägtransport. I detta syfte utlyste Lantmännen R&D examensarbetet marknadsanalys av framtidens biodrivmedel. Examensarbetet antogs av rapportförfattarna och studenterna Selim Timocin och Isak Åsbrink, vilka läser på Civilingenjörsprogrammet med inriktning Industriell ekonomi och specialisering affär och innovation på Lunds Tekniska Högskola. Examensarbetet genomförs på avdelningen för produktionsekonomi på institutionen för teknisk ekonomi och logistik på Lunds Tekniska Högskola. Styrgruppen för projektet utgörs av Emma Nordell, projektledare på Lantmännen R&D, och Per Erlandsson, forskningsoch utvecklingschef på Lantmännen Energi. Handledare för projektet är Carl-Johan Asplund, universitetsadjunkt på institutionen för teknisk ekonomi och logistik på Lunds Tekniska Högskola. 1.2 Problematisering Lantmännen Agroetanol är den i Sverige enda storskaliga producenten av spannmålsbaserad drivmedelsetanol. Med en årlig produktion av 210 miljoner liter bioetanol är det viktigt för denna aktör, likväl som för andra intressenter av biodrivmedelsmarknaden i Sverige och Europa, att förstå hur dess marknad kan tänkas utvecklas, vilken riktning utvecklingen tar och varför. Dessa insikter är viktiga för att anpassa sin verksamhet efter framtida möjligheter och krav, för att långsiktigt agera framgångsrikt på framtidens biodrivmedelmarknad. För att kunna förmedla insikter om marknadsutvecklingen krävs en djupgående förståelse för hur marknaden är uppbyggd, vad som driver marknaden och hur aktörer på marknaden ser på utvecklingen. Att försöka förstå och beskriva framtiden, har inspirerat författarna till att tänka i spår av scenarion. I olika scenarion kan exempelvis faktorer för framgång utläsas, vilket kan ligga till grund för konkurrenskraftig utveckling av den egna verksamheten. 1.3 Syfte Syftet med projektet är att åskådliggöra drivkrafterna som påverkar biodrivmedelsmarknaden för vägtransport i Sverige, Europa och globalt och att beskriva dess framtid utifrån faktorer som kan tänkas inträffa i tidspannet 10-20 år. Ett delsyfte är att utveckla ett strategiskt verktyg för underlag vid verksamhetsutveckling och beslutsfattande, för aktörer på biodrivmedelsmarknaden i Sverige och Europa. 11
1.4 Mål För att uppnå syftet definieras följande mål för projektet: Nulägesanalys över marknaden för biodrivmedel på svensk, europeisk och global nivå. Identifiering av drivkrafter och trender på den svenska, europeiska och globala marknaden för biodrivmedel. Undersökning av hur drivkrafter och trender påverkar utvecklingen av den svenska och europeiska marknaden, som grund för vidare scenariogenerering. Utvecklande av ett strategiskt verktyg för scenarioframtagning och beslutsfattande. 1.5 Fokus och avgränsningar Projektet fokuserar primärt på svenska biodrivmedelsmarknaden, men redogör tydligt för vilka europeiska och globala drivkrafter som har en inverkan på biodrivmedelsindustrin generellt i tidsperspektivet 10-20 år. Genom ett europeiskt fokus täcker man in en mycket stor del av den globala vägtransportsektorn eftersom det är den enskilt största och också en av de marknader som ligger längst fram i utveckling när det gäller biodrivmedel. Se bilaga 15. Projektet är avgränsat till biodrivmedelsanvändning inom vägtransport. 1.6 Målgrupp Studien riktar sig främst till intressenter på biodrivmedelsmarknaden i Sverige och Europa. Dessa intressenter kan utgöras av såväl verksamma aktörer på denna marknad som enskilda personer med intresse av att förstå hur denna marknad fungerar och kan tänkas utvecklas. En annan målgrupp för projektet är studenter som dels kan ha ett intresse av att lära sig mer om biodrivmedel och dess marknad, alternativt vill se hur man kan arbeta med marknadsanalyser, där de vedertagna metoderna inte är fullt tillämpbara pga. faktorer inom marknaden som försvårar analysen. Således är publiken för studien väldigt bred och denna bredd speglas också i den information som studien bearbetar. 1.7 Disposition Inledning I detta kapitel presenteras projektspecifik information tillsammans med syfte och avgränsningar. Teori I syfte att ge läsaren den kunskapsnivå som krävs för att vidare förstå resten av rapporten, presenterar detta kapitel en begreppslista och grundläggande fakta för biodrivmedelsmarknaden. Innehållet i begreppslistan är anpassat för att läsaren skall kunna förstå de diskussioner respondenterna för i senare delar av rapporten. Grundläggande fakta ger en kort introduktion till biodrivmedel och dess marknad utifrån skrivna källor. Metodik Presenterar val av metodik, beskriver arbetsprocessen och förklarar metodteorin som används för att uppnå syfte och mål. Empiri Detta kapitel är en sammanställning av 38 djupintervjuer med producenter, återförsäljare, forskare, intresseorganisationer, politiker och myndigheter som alla är verksamma och viktiga på den Europeiska biodrivmedelsmarknaden. Kapitlet ämnar att med hög objektivitet illustrera respondenternas åsikter kring ett antal nyckelämnen inom biodrivmedelsbranschen. Det kompletta anonymiserade intervjumaterialet 12
bifogas som extern bilaga för intresserade läsare, men ses ej som en del av rapporten. De ämnen som presenteras är: En kort historisk överblick Marknad Produktion Transportsektorn Politik Tro och önskan om framtiden Analys Detta kapitel presenterar analysen av empirin i föregående kapitel och är strukturerad kring rapportens mål. Nulägesanalysen utgörs av empirin samt påföljande analys av nyckelområden där respondenter uttryckt olika åsikter. Identifieringen av drivkrafter beskrivs sedan i avsnittet Tracking och undersökning av påverkan i avsnittet Analyzing. Analysen omfattar enbart dem två första delarna av arbetsmodellen TAIDA, dvs. Tracking och Analyzing. Dessa utgör grunden för de återstående tre delarna, Imaging, Deciding och Acting, vilka syftar att genomföras av intressenter på biodrivmedelsmarknaden. Scenario Generation Tool Detta kapitel beskriver programmet Scenario Generation Tool, som förenklar komplexiteten och visualiserar marknadsutvecklingen genom trendernas påverkan och beroende av andra trender. Med detta verktyg kan en aktör på biodrivmedelsmarknaden bygga skräddarsydda scenarion, utifrån trender som aktören förutser eller iakttar. Slutsatser och studiens bidrag I detta kapitel återkopplas målen för projektet och en diskussion förs över insikter och resultatet för projektet. Här förs också resonemang kring industriutvecklingen. 13
14
2 Teori I detta kapitel presenteras begrepp och fakta som tillsammans utgör det teoretiska ramverket för resten av rapporten. 2.1 Begreppslista De begrepp som är nödvändiga att förstå för vidare läsning i kapitel 4. Empiri, presenteras i detta avsnitt. Begreppen speglar också den informationssökning som progressivt genomfördes under studiens gång för att förstå respondenterna. Följande begrepp anses viktiga för läsaren att förstå: Bensin Bensin tillverkas vanligen från råolja, men det är möjligt att tillverka bensin från andra källor såsom naturgas, eller kol. Bensin används framför allt som motorbränsle i ottomotorer, men också som lösningsmedel. Bensin är inte strikt kemiskt definierat utan är ett handelsnamn för ett petroleumdestillat som består av över 500 olika kolväten. Bensin innehåller även olika tillsatsmedel; dessa är vanligen avsedda att motverka åldring korrosion och beläggningar i motor och bränslesystem. 9 Idag är en inblandning av 6,5 % etanol i bensin skattebefriad i Sverige för att minska åtgången på olja och utsläppen av koldioxid. Från och med Maj 2011 är tillåtet att blanda i 10 %, men skattebefrielsen kommer fortsatt ligga på 6,5 %. I äldre motorer utan katalytisk avgasrening hjälper den även till att underlätta förbränningen och minska utsläppen av giftig kolmonoxid. 10 Diesel Dieselolja, ofta benämnt diesel, framställs ur kolvätefraktioner på oljeraffinaderier. Dieselolja används i dieselmotorer. Dieselmotorer är ener- 9 (Nationalencyklopedin, Bensin u.d.) 10 Se bränslekvalitetsdirektivet gieffektivare än ottomotorer, se Bensin, och utnyttjar en större mängd av den energi som kommer in i motorn. 11 Idag är det vanligt att 5 % av dieseln som säljs i Sverige innehåller biodiesel i form av RME, som är en typ av FAME. 12 Etanol Etanol, även kallat alkohol i dagligt tal, är en alkohol, som genom att den har så kort kolkedja har en för alkoholer jämförelsevis hög vattenlöslighet. Framställning sker oftast genom jäsning av sockerhaltiga vätskor från kolhydratrika jordbruksprodukter såsom sockerrör, majs och spannmål. Viss teknisk sprit för industriellt bruk kan vara gjord av petroleum. Bioetanol kallas av några tillverkare den etanol som är framställd av biomassa. Etanol kan användas som låginblandning i bensin, men har ett lägre energiinnehåll än bensin. Därmed går det åt en större mängd etanol för att utföra samma arbete som bensin. Etanol har en oktantalshöjande effekt vid låginblandning i bensin. 13 Bioetanol kommer vidare i rapporten benämnas etanol. FAME FAME, Fatty Acid Methyl Ester, är ett samlingsnamn på biodiesel med huvudsakligen vegetabiliska oljor som råvara. Av dessa är RME vanligast i Sverige. RME betyder rapsmetylester och går ofta under namnet biodiesel. 14 RME finns vanligtvis låginblandad till 5 % i dieseln som säljs i Sverige innehåller fem procent RME. Biogas Biogas är ett gasformigt biobränsle som bildas vid anaerob nedbrytning av organiskt material. Gasen består i huvudsak av kolvätet metan och koldioxid. (Wikipedia, Biogas u.d.) 11 (Wikipedia, Diesel u.d.) 12 Se FAME och bränslekvalitetsdirektivet 13 (Wikipedia, Etanol u.d.) 14 (Wikipedia, Rapsmetylester u.d.) 15
Syntesgas Syntesgas är en blandning av gaserna kolmonoxid och vätgas. 15 CNG, naturgas och gasfordon Fordonsgas eller CNG, Compressed Natural Gas, är ett samlingsnamn på de bränslen som kan användas för gasfordon och gasbilar som drivs med gas under högt tryck. Fordonsgas består av metan. Denna metan kan antingen vara fossil då den ofta benämns naturgas eller förnyelsebar då den benämns biogas. Fordonsgas är också benämningen för blandning av fossil och förnyelsebar metan. Majoriteten av fordonsgasen i Sverige består sedan några år av biogas, som under 2009 stod för cirka 63 % av fordonsgasen. Därmed är Sverige det land i världen som har klart störst andel biogas i fordonsgasen. Jämfört med bilar som drivs med bensin eller dieselolja har bilar som drivs med fordonsgas lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga avgaser och partiklar. När det gäller koldioxid innebär användning av naturgas som fordonsbränsle cirka 20 procent lägre utsläpp jämfört med bensin, medan biogas i princip är koldioxidneutralt. Därför klassas gasdrivna bilar som miljöbilar och har 40 procents skattereduktion vid köp som tjänstebilar. Den 1 januari 2010 fanns det i Sverige drygt 23 000 registrerade fordon för fordonsgas. 16 Fischer-Tropsch diesel och processen Fischer-Tropsch-processen går ut på att producera kolväten, som t.ex. diesel, ur syngas som är en blandning av kolmonoxid och vätgas. Kolmonoxiden och vätgasen erhålls genom förgasning av till exempel kol eller biomassa. Därmed kan den tillverkas förnyelsebart såväl som fossilt. Fischer-Tropsch-processen kan även använda gasformiga råvaror som naturgas eller biogas, det vill säga metan. I princip kan även flytande energiråvara användas. Alla råvaror som är energirika kan omvandlas till syntesgas, vilket är den egentliga råvaran till Fischer-Tropschprocessen. Kolvätena har alla storlekar från metan till långa kedjor av vax. Kolvätena är främst av typen alkaner (paraffiner) eller alkener (olefiner). Då dieselolja framställs genom Fischer- Tropsch-processen kallas den även för syntetisk dieselolja, BTL (biomass-to-liquids) och GTL (gas-to-liquids). Flytande naturgas Flytande naturgas, även benämnt med den engelska förkortningen LNG (liquified natural gas), är naturgas som omvandlats till flytande form för transport eller förvaring. 17 Gasol Gasol är ett svenskt handelsnamn för ett gasformigt bränsle som består av lätta kolväten som propan och butan. Den internationella benämningen är LPG (Liquefied Petroleum Gas). Gasol levereras i huvudsak med järnvägstankvagnar eller tankbil, men även i förvaras i flaskor i flytande form. Under namnet motorgas används gasol som fordonsbränsle. Ska inte förväxlas med fordonsgas. 18 NExBTL NExBTL är en förnyelsebar (dvs. icke-fossil) förbränningsolja som i första hand är avsedd för dieselfordon som inte är avsedda att tankas med något annat än fossil diesel. Produkten är skapad av finländska Neste Oil, med utgångspunkt från slaktavfall och palmolja, och tillverkas i Borgå, Finland. I princip tillåter produktionen 15 (Wikipedia, Syntesgas u.d.) 16 (Wikipedia, CNG u.d.) 17 (Wikipedia, LNG u.d.) 18 (Wikipedia, Gasol u.d.) 16
att man använder vilka växt- eller djurfetter som helst. 19 ED95 Består av bioetanol samt tillsatsmedel med tändförbättrare och denaturerings- och korrosionsskyddsmedel. Bränslet har utvecklats och anpassats för att användas i modifierade dieselmotorer, även för lastbilar. 20 E85 Drivmedel som består av 85 % etanol och 15 % bensin. Denna form av inblandning kallas också höginblandning och kräver anpassade motorer. Bilar som har E85 som drivmedel kan oftast också gå på bensin. 21 B100 Drivmedel som består av RME till 100 %. MTBE MTBE, metyl-tert-butyl-eter, är en kolmonoxidreducerande och oktantalshöjande komponent i motorbensin. 22 ETBE Etyl-tert-butyl-eter, är ett kolmonoxidreducerande additiv till bensin. 23 Hybridbil Är en typ av bil som använder två eller flera kraftkällor för att driva bilen framåt. Det vanligaste är att bilen utöver en vanlig förbränningsmotor (vanligen bensin- eller dieseldriven) även har en eller flera elmotorer och batterier som hjälper till att driva bilen, ett så kallat elektriskt hybridfordon. 24 19 (Wikipedia, NexBTL u.d.) 20 (SEKAB u.d.) 21 (Wikipedia, E85 u.d.) 22 (Wikipedia, MTBE u.d.) 23 (Wikipedia, ETBE u.d.) 24 (Wikipedia, Hybridbil u.d.) DME DME, dimetyleter, är ett drivmedel i gasform, främst ämnat för dieselmotorer. Det framställs ur syntesgas, som i sin tur kan framställas ur till exempel naturgas eller energirik svartlut, som blir över vid massaproduktion. Låga utsläppsnivåer, både ur miljö- och hälsosynpunkt, är en av DME:s främsta fördelar. DME finns ännu inte på marknaden än. 25 Wattimme Wattimme (ofta förkortat Wh) är en energienhet som definieras som en effekt på en watt under en timme och motsvarar alltså 3600 wattsekunder = 3600 joule, som är SI-enheten för energi. Wattimme är en sammansatt enhet som med enhetssymboler uttrycks W*h. 26 kwh= 10 3 Wh TWh=10 12 Wh Raffinering Raffinering är en processförädling eller grundlig rening av olika råvaror eller produkter. Raffinering innebär separationsprocesser i vilka icke önskvärda komponenter avlägsnas från olika blandningar för att ge en koncentrerad eller ren produkt. 27 Förgasning Förgasning innebär en överföring till gasform av allt fast material, men även vätskor. Förgasningen är en mycket viktig process inom energitekniken eftersom inget bränsle kan brinna utan att först förgasas. Förgasning är också en produktionsteknik för att framställa syntesgas, ut vilket drivmedel kan tillverkas. 28 Rötning 25 (Wikipedia, DME u.d.) 26 (Wikipedia, Wattimme u.d.) 27 (Nationalencyklopedin, Raffinering u.d.) 28 (Nationalencyklopedin, Förgasning u.d.) 17
Rötning är en anaerob (syrefri) biologisk nedbrytning av produkter med biologiskt ursprung. Vid rötning bildas biogas (rötgas) samt rötslam bestående av vatten och en relativt stabil rest i fast fas. 29 Jäsning Anaerob nedbrytningsprocess av organiskt material med jästsvampar. 30 Hydrolys Kemisk reaktion vid vilken en bindning spjälkas genom reaktion med vatten. 31 Transesterifiering Transesterifieringen är en reaktion mellan en triglycerid (fett/olja) med en alkohol för att bilda estrar och glycerol. En triglycerid har en glycerinmolekyl som sin bas med tre långkedjade fettsyror bifogad. 32 2:a generationens biodrivmedel Biodrivmedel där råvaran består av lignocellulosa eller något annat svårnedbrytbart. Detta skiljer sig från de traditionella råvarorna som innehåller socker, stärkelse eller olja. Inom etanol innebär det att råvaran måste gå igenom ett hydrolyssteg där molekyler bryts ner till mindre beståndsdelar genom användning av enzymer. Alternativet mot etanolspåret är den termiska förgasningstekniken som kan resultera i väte, metan, metanol, DME och syntetisk diesel. Ingen av dessa tekniker finns tillgängliga i kommersiell skala. 33 CO 2 -skatt Koldioxidskatt, är en svensk punktskatt som tas ut på bränslen för motordrift och vissa bränslen enligt lagen (1994:1 776) om skatt på energi, 29 (Nationalencyklopedin, Rötning u.d.) 30 (Nationalencyklopedin, Jäsning u.d.) 31 (Nationalencyklopedin, Hydrolys u.d.) 32 (Express u.d.) 33 (Börjesson, Intervju 2010) som trädde i kraft 1995-01-01, samtidigt som Sverige anslöt sig till Europeiska unionen. Biodrivmedel är befriade från CO 2 -skatt vilket främjar användning och produktion av biodrivmedel. Energiskatt Energiskatt är en svensk punktskatt som tas ut på elkraft, på bränslen som används för motordrift och för vissa bränslen som används för uppvärmning. Energiskatten är främst en fiskal skatt, dvs. syftet är inte enbart att styra energianvändningen, utan skatten utgör också en viktig intäktspost i statsbudgeten. De skattepliktiga bränslena är bensin, olja, gasol, naturgas, kol, koks och råtallolja. Idag är biodrivmedel befriade från energiskatt vilket främjar användning och produktion av biodrivmedel. 34 Reducerad förmånsvärdesbeskattning Förmånsvärdet för en tjänstebil grundar sig på nybilsvärdet, basbeloppet och statslåneräntan. Om du har en miljöbil förekommer skattelindringar på tjänstebilsvärdet med upp till 60 % av närmast jämförbara icke-miljöbil. Detta innebär minskade skattekostnader för ägaren av tjänstebilen. 35 Pumplagen År 2005 beslutade riksdagen om lagen för skyldighet att tillhandahålla förnyelsebara drivmedel. Lagen innebär att de största bensinstationerna måste tillhandahålla förnyelsebara drivmedel som t.ex. etanol eller biogas. Syftet med beslutet var att minska koldioxidutsläppen genom att förbättra tillgången på förnyelsebara drivmedel. 36 Regelverk för statsstöd 34 (Wikipedia, Energiskatt u.d.) 35 (Bilen 2011) 36 (Regeringen, 2009/10:RFR7 u.d.) 18
EG-fördraget innehåller vissa gemensamma konkurrensregler som är tillämpliga på företag och som syftar till att skydda den gemensamma marknaden, så att konkurrensen på den inte snedvrids. En viktig del av dessa konkurrensregler är bestämmelserna om statsstöd, som finns i artiklarna 87-89 i EG-fördraget. Utgångspunkten för dessa regler är ett generellt förbud mot statsstöd, av vilket slag det än är, som påverkar handeln mellan medlemsstaterna och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion. Statsstöd kan emellertid tillåtas under vissa förutsättningar, som t.ex. främjande av miljöskydd. Kommissionen ska kontrollera att statsstöd som medlemsstaterna ger företagen inte snedvrider konkurrensen. 37 Eurolagstiftningen Emmissionslagstiftning för tunga och lätta fordon, som hanterar NOx, partiklar, oförbrända kolväten och kolmonoxid (CO). Den hanterar inte koldioxidutsläpp. 38 Klimpbidraget Riksdagen har under åren 2003 2008 avsatt knappt två miljarder kronor för stöd till klimatinvesteringar som minskar växthuseffekten, Klimp. Det har resulterat i 126 klimatinvesteringsprogram i samtliga 21 län och en investeringsvolym på 8 miljarder kronor. 39 RED Renewable Energy Directive, RED, är EU:s klimatpaket. RED anger att andelen förnyelsebar energi i EU ska uppgå till 20 % år 2020. Denna andel fördelas inom medlemsstaterna och där medlemsstaterna får unika mål att uppnå för andel förnyelsebar energi av den totala energianvändningen inom medlemsstaten. För Sverige innebär detta att 49 % av den totala 37 (Regeringen, Regeringens proposition 2009/10:41 u.d.) 38 (Fordonstillverkare 2010) 39 (Naturvårdsverket u.d.) energianvändningen i Sverige skall utgöras av förnyelsebar energi. Andelen förnyelsebar energi inom transportsektorn ska uppgå till 10 % år 2020 hos alla medlemsstater. RED kräver också att hälften av det totala 2020- målet skall utgöras av bioenergi fördelat över många sektorer. 40 Bränslekvalitetsdirektivet Behandlar specifikationer för bensin, diesel och gasoljor samt fastställer bindande krav på drivmedelsleverantörer att minska växthusgasutsläppen med 6 % per energienhet drivmedel i ett livscykel- perspektiv, till 2020. Indikativa mål om 2 % växthusgasminskning genom koldioxidavskiljning och introduktion av elfordon samt 2 % växthusgasminskning med hjälp av CDMkrediter sätts också upp. Direktivet tillåter från och med maj 2011 en inblandning av 10 % etanol i bensin och 7,5 % FAME i diesel. 41 Förordningen om utsläppsnormer för nya personbilar Även kallad 130-gramslagen. Fastställer att de genomsnittliga utsläppen från nya personbilar inte får överstiga 130 g CO2/km, där de specifika utsläppen för varje nytt fordon sätts efter vikt på linjär basis. Kraven införs successivt att gälla 65 % av alla nya fordon 2012 och 100 % 2015. Direktivet anger att en översyn ska göras för att fastställa förutsättningarna för att kostnadseffektivt uppnå ett mål om 95 g CO2/km för nya person- bilar år 2020. 42 2.2 Grundläggande fakta Transportsektorn globalt är idag till ca 97 %, beroende av fossil energi och energibehovet i 40 (Energimyndigheten, Fokus III-Transportsektorn ER2010:07 2010) 41 (Energimyndigheten, Fokus III-Transportsektorn ER2010:07 2010) 42 (Energimyndigheten, Fokus III-Transportsektorn ER2010:07 2010) 19