Roligt helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Sedan 2001 har Film i Värmland arbetat med animation i de värmländska skolorna. Tillsammans med våra handledare har elever och personal producerat korta animerade filmer tillsammans, med ljudeffekter, tal och musik. Vi har arbetat både med cut out-animation och objektsanimation, t.ex. lera, frukt och legofigurer. Filmerna har visats på familjefester, för andra klasser och på filmfestivaler. Två klasser som jobbat mycket med animerad film finns på Norrstrandsskolan i Karlstad. Båda två är särskoleklasser. Där har man upptäckt hur mycket arbetet med animation har att ge eleverna. Där föddes idén till projektet som redovisas i den här boken. Under våren 2005 arbetade särskolor och små undervisningsgrupper med att göra animerad film. Fem skolor i Karlstad och Grums deltog i projektet, som genomfördes inom ramen för det treåriga nationella uppdrag Film i Värmland haft från kulturdepartementet. I den här boken berättar vi om hur projektet var organiserat och om reaktioner från elever, lärare och personal. Du möter också animatören Naomi Rhodin, som hjälpt eleverna att förverkliga sina filmidéer. Elevernas filmer finns på en medföljande DVD, som dessutom innehåller ett reportage från arbetet med animerad film på Norrstrandsskolan i Karlstad. Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan ISBN: 91-975457-1-6 En bok och en DVD Inspirationsmaterial från Film i Värmland 2 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 3
Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan En bok och en DVD Inspirationsmaterial från Film i Värmland
Film i Värmland och respektive författare 2005 Redaktör: Ulf Nordström Grafisk form: Tin Wigelius, Kanonform DVD-produktion: Fishpond Entertainment Omslagsbild: Ur Apelsin Annabel i bikini Foton: Marie Karlsson, Kaktus reportagebyrå Tryck: City-Tryck i Karlstad 2006 Roligt, helt enkelt är utgiven av Film i Värmland, regionalt resurs- och utvecklingscentrum för rörlig bild, inom ramen för det nationella uppdraget från kulturdepartementet. Fler exemplar kan beställas kostnadsfritt på www.filmivarmland.se klicka på Beställ trycksaker. Film i Värmland Kungsgatan 12 652 24 Karlstad tel: 054-14 80 70 e-post: info@filmivarmland.se www.filmivarmland.se ISBN: 91-975457-1-6 2 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Animatören Naomi Rhodin i samspråk med elever. 3
Innehåll Förord 8 Ulf Nordström Aha-upplevelser och stordåd 12 Marie Karlsson Kan man animera stenar? 29 Anna Nilsson Så här gjorde vi 36 Anna Nilsson och Ulf Nordström Det ser ju ut som riktig film! 52 Naomi Rhodin Animera mera! 56 Anna Nilsson Stör mig inte! London måste bli rätt. 66 Anja Bäckström och Susanne Härnvi 4 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Ur Nicke Sofia. 5
Skulle du vilja arbeta med animation i skolan igen? Ja, kanske. Varför då? Roligt, helt enkelt. 6 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 7
Förord Sedan 2001 har Film i Värmland arbetat med animation i de värmländska skolorna. Tillsammans med våra handledare har elever och personal producerat korta animerade filmer, med ljudeffekter, tal och musik. Vi har arbetat både med cut out-animation och objektsanimation, t.ex. lera, frukt och legofigurer. Filmerna har visats på familjefester, för andra klasser och på filmfestivaler. Animationssatsningen har blivit mycket uppskattad, och flera av de skolor som deltagit arbetar vidare med animation på egen hand. Två klasser som jobbat mycket med animerad film finns på Norrstrandsskolan i Karlstad. Båda två är särskoleklasser. Där har man upptäckt hur mycket arbetet med animation har att ge eleverna. Utifrån diskussioner med lärarna på Norrstrand föddes idén till projektet som redovisas i den här boken. Under våren 2005 arbetade särskolor och små undervisningsgrupper med att göra animerad film. Fem skolor i Karlstad och Grums deltog i projektet, som genomfördes inom ramen för det treåriga nationella uppdrag vi haft från kulturdepartementet. Projektet syftade till att utveckla arbetsmetodiken med animerad film i särskolan och små undervisningsgrupper, och att utbilda personalen så att animation kan bli ett återkommande inslag i skolarbetet. I den här boken möter du bl.a. vår animatör Naomi Rhodin, som hjälpt eleverna att förverkliga sina filmidéer. Ansvarig för planering och utvärdering var Anna Nilsson, lärare vid Norrstrandsskolan, tillsammans med undertecknad. För mig hade projektet två höjdpunkter. Framförallt den avslutande filmpremiären på Värmlands Museum i Karlstad, där alla filmer visades för eleverna och deras familjer, skolpersonal och media. Det var verkligen en härlig festivalstämning i salongen! Men nästan lika roligt var det att höra de deltagande lärarna utvärdera projektet entusiasmen var stor och massor av kloka synpunkter kom fram. En hel del av dem hittar ni i den här boken. Med vårt projekt har vi velat visa på ett konkret sätt att föra in estetiska lärprocesser som en integrerad del av skolans undervisning. Vi har strävat efter att lyfta fram goda exempel på hur man kan arbeta med skapande verksamhet på ett sätt som berikar både skolan och oss som regional kulturinstitution. Särskoleelever är en grupp som inte syns så mycket på samhällets kulturarena. Men det vi lärt oss är inte bara användbart inom särskolan, utan också i skapande verksamhet med barn i förskola och grundskola. Projektet har gett oss nya idéer och insikter. Vi hoppas att dessa erfarenheter ska kunna användas både inom Film i Värmlands verksamhet och på regionala resurscentrum och skolor runtom i landet! Karlstad januari 2006 Ulf Nordström Verksamhetsledare, Film i Värmland 8 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 9
Hur kom du eller ni på vad filmen skulle handla om? Vi hittade bara på det. 10 Ur Roligt, Becca helt & Noemi enkelt på disco. om att göra animerad film i särskolan 11
Aha-upplevelser och stordåd Journalisten Marie Karlsson följde arbetet med animation på Herrhagsskolan i Karlstad. Här är hennes berättelse. Särskolan Lokföraren är inne i en period av skapande verksamhet. Den här veckan ska alla pröva på att göra animerad film. Förberedelsearbetet började redan förra veckan, så när Naomi Rhodin från Film i Värmland anländer med sina animationsboxar, kamera och annan utrustning är filmskaparna själva så gott som redo för: Tystnad, tagning! Lokföraren håller till i egna lokaler på Herrhagsskolan i Karlstad. Där går tretton pojkar, alla med någon typ av autism. I dagsläget är eleverna indelade i tre grupper en för dem som gått ett till tre år i skolan, en för dem som gått fem år och en med femmor och sjuor. Kreativitet och förväntan Barnen verkar spända inför den utmanande uppgiften, att göra egna tecknade filmer. Förra veckan arbetade de fram manus och skrev och ritade. Kulisserna och figurerna skapade de också. Nu vet de att Naomi ska komma och leda arbetet, och att filmerna senare ska visas på en stor filmpremiär tillsammans med en massa andra elevers alster. Personalen har berättat en del om hur det ska gå till, men ändå är detta med själva filmskapandet fortfarande oklart och spännande. I de äldsta barnens klassrum kan man känna kreativiteten flöda. Tony Svensson och Zacariaz Rezaei, som båda är sjuor, är nästan klara med allt som ska ingå i deras film. Bara lite kvar. Tony och läraren Anja Bäckström sitter bland kritor, papper, piprensare och saxar och gör den sista finishen. Zacariaz är trött på att sitta still nu och går runt på golvet. Du får berätta vad filmen handlar om, säger Anja. Nej, jag kan inte, stönar Zacariaz. Klart du kan! Zacariaz är tyst en liten stund och rabblar sedan snabbt storyn: Det är i London och en flicka går in i en leksaksaffär. Där köper hon en röd boll. När hon kommer ut 12 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 13
råkar den studsa iväg. Två poliser står utanför och frågar varann, ska vi följa efter? Ja, det gör dom, men när dom nästan har fått tag i bollen studsar den iväg, rakt upp i rymden och blir Mars, berättar han. Jag tycker ni har fått till ett helt underbart slut, särskilt slutorden: och så vitt vi vet så finns Mars kvar där än. Riktigt fyndigt tycker jag, säger Anja. Anja Bäckström och Susanne Härnvi, som är lärare i de två äldsta klasserna, har gått en kurs i animation för Naomi Rhodin i Film i Värmlands regi. Det eleverna vet om att göra animerad film är det som lärarna har berättat. När de skulle skriva manus förra veckan var det inga problem för dem att komma på en handling. Filmerna 14 Ur Roligt, Den konstiga helt enkelt bollen. om att göra animerad film i särskolan 15
handlar om allt från Stjärnornas krig till en höna som lägger ägg i någons säng, säger Anja Bäckström. Vi tycker många gånger att våra elever har mer fantasi än andra barn. Den vanliga bilden av en person med autism är att han eller hon är inbunden och har ett enda specialintresse. Men det finns ju så många varianter i det stora spektrat av autism, säger Susanne Härnvi. I rätt miljö och med handledning blir barnen mer öppna och vågar släppa loss sin fantasi, säger hon. Äntligen dags för filmning Nästa morgon ska Tony och Zacariaz äntligen göra sin film. Först berättar de sin Londonhistoria för Naomi. Sedan är det dags för scen ett. Leksaksaffären och pappersflickan läggs i animationsboxen. Naomi instruerar hur man knäpper stillbilderna och flyttar figurerna, en liten bit i taget. Och inga händer framme när vi filmar. Om vi märker i efterhand att en hand är med på filmen tar vi inte om, säger Naomi. Killarna kommer snabbt och med största allvar in i rollerna som kameraman och animatör. Flytta och knäppa bild, flytta och knäppa bild, flytta och knäppa bild Åh, det här kommer ta år, utbrister Tony. Javisst! säger Naomi skämtsamt. Men snart försvinner både tid och rum för det lilla filmteamet, eftersom arbetet kräver deras fulla koncentra- 16 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 17
tion. Det syns på kroppsspråket att inga andra tankar stör uppmärksamheten från det de håller på med just nu. Lättare och lugnare i särskolan Naomi har arbetat med animerad film i skolor i flera år, både i särskolan och vanliga skolan. Hon tycker, lite förvånande kanske, att det är lättare och lugnare i särskolan. Det beror främst på att grupperna är mindre och att det finns mer tid till förfogande i särskolan. Ibland kanske det inte fungerar att göra på ett speciellt sätt, men då finns det tid och utrymme att hitta andra lösningar. Ibland har barnen funktionshinder som gör filmskapandet lite mer komplicerat. Då tycker Naomi att det är roligt och utmanande när hon tillsammans med eleven och läraren får hitta lösningar på det. Jag har till exempel jobbat med en hörselskadad flicka. Vi hade en tolk men flickan och jag skapade också ett eget litet teckenspråk. En pojke använde syrgasmask, så det var jobbigt för honom att prata och spela in ljudet. Men vi löste det också och han blev jättenöjd med resultatet. De flesta av eleverna på Lokföraren har koncentrationssvårigheter, men grupperna är små och det finns alltid något att göra, så de slipper vänta. Därför är det aldrig några problem, tycker Naomi. På tv-skärmen intill syns allt som kameran tar in. En röd lampa lyser på skärmen när inspelningen pågår, annars är den grön, på det sättet är det lätt för barnen att själva sköta kamerans fjärrkontroll. När en sekvens är färdig spelar Naomi upp den på tv:n, inte minst för att få barnen att se och förstå att de faktiskt har gjort en filmsnutt. Hon berättar vilka repliker som kommer att läggas på senare, så att de får helhetsbilden. Vad coolt det blir, utbrister Tony. Självförtroendet och entusiasmen stiger hos killarna i takt med att de byter kulisser och scener. Zacariaz passar på att göra en liten dans på golvet under ett scenbyte. Det här är ju spännande! tycker han. Tid för tagning och full koncentration igen. Men nu är det Tonys tur att tycka att spänningen börjar bli lite för mycket, han pratar i ett. Ta det lugnt, du går i 180, säger Zacariaz. Småkillarna från den yngsta klassen kommer in till- 18 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 19
sammans med sina fröknar för att se hur det går till att göra tecknad film. De ser storögt på och vill gärna vara med och peta på de roliga figurerna i animationsboxen. Om det finns tid på eftermiddagen ska de få göra en egen film med leranimationer. Imponerande idérikedom Läraren Anja Bäckström är imponerad över hur detaljrikt Tony och Zacariaz har ritat ansikten och andra småsaker i sina figurer. De har även visat på stor idérikedom när de skapade bilderna. Förutom papper och färger har de använt material som piprensare och kräppapper. Naomi Rhodin tycker att hon genomgående ser mer kreativitet på särskolan än i övriga skolan. Här är man nog lite friare i sin fantasi. Det verkar finnas mer tillgång till annorlunda material, eller också är det så att de har tänkt till en gång extra och använder materialet på ett annat sätt, så att det ser bra ut. Barn med autism kan ha problem med att uttrycka sig verbalt, särskilt svårt kan det vara att sätta ord på det abstrakta. De här barnen har svårt för att göra presentationer och redovisa det de har gjort. Men här får de ett nytt sätt att uttrycka sig på och det blir ett resultat som de kan vara stolta över, säger Susanne Härnvi. Det här går ju som smort pojkar. Det var väl inte så svårt, säger Naomi när slutscenen ska börja filmas. Zacariaz och Tony har mer precisa och bestämda svar på Naomis frågor nu, i god klass med riktiga regissörer. Nu är själva filmandet klart. Naomi för över filmen till sin dator och spelar upp den. En riktig film, gjord av dem själva! Men Tony och Zacariaz hinner inte imponeras av sig själva så länge, för nu ska ljudeffekterna läggas på. Musik och röster Förinspelad musik finns i datorn och Naomi spelar upp några låtar som verkar passa. Nej inte den och inte den, men den blir bra, säger killarna i kör. Naomi försöker alltid känna in barnen för att få en uppfattning om vilken typ av film det är de vill göra. Jag ställer mycket frågor av typen Vill ni göra så, 20 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 21
eller kanske göra så här? Det är viktigt att det blir en bra tecknad film i deras ögon, att de får fram det de vill. Jag ser själv mycket film och har lätt för att sätta mig in i vilken typ av film de har i tankarna. Viss förvirring uppstår när någon måste lägga på flickrösten. Det får väl du göra, du är ju tjej? säger Tony till Naomi. Det är bättre om ni gör rösterna, säger Naomi. Men Anja då? säger Tony. Men du kan väl låta som en tjej? säger Naomi. Visst klarar Tony tjejreplikerna, både på engelska och svenska, filmen utspelar sig ju i England. Efter det är Tony så pass entusiastisk att han finner det svårt att vara tyst när Zacariaz ska läsa sina repliker. Nej Tony, du kan inte sitta och skratta, det hörs på inspelningen, säger Naomi. Ledsen allihopa men det såg så kul ut, säger Tony och drar tröjans huva över huvudet. Självkänslan växer Filmtitel och eftertexter läggs in och så äntligen, äntligen är det dags att se det färdiga resultatet. Fröken Anja har också anslutit sig och spänningen är stor när titeln Den konstiga bollen dyker upp i rutan. Och när eftertexten i den två minuter långa filmen är klar bryter jublet så klart lös. Jag pratade som en tjej, ingen kommer höra att det är jag! utbrister Tony lyckligt. 22 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 23
Nästa dag berättar Anja Bäckström att det blivit en rejäl aha-upplevelse för Tony att han kunde låta som en annan person och till och med som en tjej. Han är jättefascinerad, båda killarna är mycket imponerade av sig själva. Några av barnen på Lokföraren har problem med talet. Många har aldrig fått chansen att lyssna till sig själva. Att fundera över hur det låter i andras öron blir för många autister ett för abstrakt sätt att tänka. Därför är det här med att göra film och lägga på röster väldigt bra, säger Anja Bäckström. Hon berättar att så här dagen efter deras filmvecka är barnen oerhört stolta och dessutom sugna på att göra mer film. De stora killarna tycker att de har uträttat stordåd. De kan inte vänta tills premiären för att se sin film igen. Och de har pratat med kompisar från andra klasser på skolgården och bjudit in dem att komma och titta. De yngsta barnen gjorde en leranimerad film ihop med Naomi. Men de var en väldigt stor grupp och vissa hann aldrig ens fatta att de hade gjort en film förrän det var klart. De små behöver en lite längre startsträcka, så deras lärare har redan bett Naomi komma tillbaka senare för att göra film med dem igen. Anja Bäckström vill gärna jobba mer med animerad film. Att skaffa utrustning, en hyfsad videokamera och lite annat borde inte vara några stora problem, tycker hon. Det öppnar många möjligheter. Barnen är kanske ensamma i familjen nu om att kunna göra film, och det är positivt för dem, något för dem att vara stolta över. Men det skulle vara roligt att göra animerad film gemensamt, föräldrar, elever och lärare vid något föräldramöte till exempel. Då kan barnen få visa vad de kan. Marie Karlsson Kaktus Reportagebyrå 24 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 25
Har du lärt dig något nytt av att göra animerad film? Ja, det har jag gjort. Hur man gör eld i en animerad film. Man kan använda bomull. 26 Nasse Ur Roligt, Rallyduellen. och helt Hampus, enkelt Rudsskolan. om att göra animerad film i särskolan 27
Kan man animera stenar? Anna Nilsson är speciallärare på Norrstrandsskolan. Hon har arbetat med planering och utvärdering av animationsprojektet och följt sina egna elevers arbete. Det har varit spännande att vara med från början i planeringen av det här projektet. Att tillsammans med andra lärare, Naomi och Ulf kunna diskutera och reflektera har varit väldigt givande. Vår utvärdering var fantastiskt positiv och det var slående hur många kloka ord som sades. Vi lärare har ju också själva utsatts för, och deltagit i, en process av skapande, utveckling och lärande som varit väldigt inspirerande. Vi har som pedagoger iakttagit hur stark drivkraften och viljan hos eleverna varit att göra film. De har haft möjlighet att använda sin kreativitet, fantasi och sina känslor i en process där de själva och deras egna önskningar står i centrum. Vi lärare är ju, liksom våra elever, väldigt olika som individer. Arbetet med animation innehåller många delmoment och många möjligheter för var och en av oss att hitta våra egna pedagogiska utmaningar. Man ser hela tiden nya möjligheter. Det kan vara tekniska lösningar, det kan gälla berättandet, musikskapandet och alla de tillfällen som bjuds att utmana eleverna till att träna samarbete, bearbeta problem eller själva bestämma och stå i fokus. Den traditionella lärarrollen måste man vara beredd att ompröva. I ett arbetssätt som ofta kommer att handla 28 Ur Roligt, Nasse helt & Hampus. enkelt om att göra animerad film i särskolan 29
om elevens känslor, kommer man väldigt nära. Genom att man försöker förstå och sätta sig in i elevens föreställningsvärld (och är välkommen där), så blir man automatiskt mer en medresenär, inspiratör och hantlangare än fröken. Jag har haft väldigt intressanta pratstunder med elever som berättat om sina tankar på ett sätt som de inte gör annars. Animation som arbetsverktyg De flesta lärare som deltog i projektet har animerat för första gången i och med att de deltog i den kursdag som ingick i projektet. Jag har arbetat med animationsprojekt fyra år i rad och har varje gång fascinerats av att det finns så mycket för mig som pedagog att hämta här. Jag lär mig massor varje gång! Våra projekt ger ringar på vattnet genom att nya ideer föds hos både elever och personal, men också genom att vi visar våra filmer i olika sammanhang och gör olika kringarrangemang som t.ex. konstutställning med filmvisning. Vi gonar oss också åt våra filmer i klassrummet och diskuterar runt filmerna och arbetet vi gjort. Många av mina elever har också animerat fyra gånger och har alltså stor erfarenhet av att arbeta så. För dem är animation ett verktyg som de förstår och behärskar det gör animationen ännu mer intressant! Från att man den första gången lär sig hur själva processen går till, så kan man nästa gång lägga energin på att utveckla nya idéer. När jag i skolan har berättat att det är dags för ett ani- 30 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Ur Dole & Doffs dagbok. 31
mationsprojekt har vi verkligen fått uppleva hur idéerna brusat: Kan man animera stenar? Kan man animera godis? Kan man animera sand? Kakor? Blommor? All entusiasm föder snabbt idéer, och många elever kommer omedelbart på vad de vill att filmen ska handla om: min film ska handla om kärlek, rally, mobbning Sedan gäller det förstås att skynda sig att få ihop elever som kan arbeta tillsammans innan idéerna blir alltför konkreta och svåra att kompromissa om. Viktigt och roligt Många gånger har jag märkt hur berörda och ibland rörda utomstående personer blivit av mina elevers filmer, som på ett personligt sätt och i all sin enkelhet, berör universella problem, som ensamhet, fair play eller längtan efter vänskap och kärlek. Roligt, helt enkelt blev den här bokens titel. Vad är det som händer när man har roligt? Vi människor är ju så funtade att vi har roligt när vi lär oss något som är lagom svårt. Det ska vara utmanade men ligga inom nåbarhetens gräns. Nästan alla elever i projektet har på något sätt formulerat att det var just roligt att jobba med animation. Några elever tyckte inte det var roligt att förbereda animationen. Det var inte nåbart för dem att förstå processen. När de sedan fick titta på själva filmandet, så blev processen tydlig för dem. Då blev det roligt och de ville också göra en film. De hade sedan roligt när de ställdes inför animationens svårigheter och upptäckte att de kunde klara det. Att vara kreativ är utvecklande och då har man roligt! Anna Nilsson Ur Den grekiska ödlan. 32 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 33
Vad tycker du om att samarbeta med andra när ni gör film? Naomi gillade jag. Hon talade om för mig hur jag skulle göra, t.ex. flytta på gubben. 34 Ur Roligt, Ett lyckligt helt hjärta. enkelt om att göra animerad film i särskolan 35
Så här gjorde vi Film i Värmland har arbetat med animation i skolan sedan 2001, bl.a. i flera särskoleklasser på Norrstrandsskolan i Karlstad. Personalen i klasserna har sett många värden i arbetet och elevernas filmer har visats upp i flera sammanhang, bl.a. på familjefester och för andra klasser. En av filmerna fick till och med pris som bästa animation vid den värmländska videofilmfestivalen Filmörnen 2004. 2003 fick Film i Värmland ökade ekonomiska resurser tack vare ett nationellt uppdrag från kulturdepartementet. Då föddes idén till ett större animationsprojekt i särskolan. Målet med projektet formulerades så här: Projektet syftar till att utveckla arbetsmetodiken med animerad film i särskolan, att utbilda personalen så att animation kan bli ett återkommande inslag i skolarbetet, att genomföra en gemensam filmpremiär med de producerade filmerna och att dokumentera erfarenheterna på ett sådant sätt att andra kan ha nytta av dem. I maj 2004 presenterades projektidén vid en nätverksträff för personal inom grundsärskolan i Karlstad och Grums. Tanken var att genomföra projektet under januari-mars 2005. Vi ville att projektperioden skulle vara relativt kort, så att den gemensamma avslutningen skulle kännas aktuell för alla deltagare. Intresserad skolpersonal samlades till en träff i slutet av september 2004 för en fördjupad presentation och diskussion. Animation var något nytt för de flesta av lärarna, men nyfikenheten var stor och de positiva erfarenheterna från Norrstrandsskolan bidrog säkert till att öka intresset för projektet. De deltagande skolorna blev till sist fem: Frödingskolan, Karlstad Herrhagsskolan, Karlstad Jättestenskolan, Grums Norrstrandsskolan, Karlstad Rudsskolan, Karlstad Totalt deltog ett 60-tal elever. Lära lärare För de lärare som inte hade animerat tidigare anordnade vi en heldags animationskurs med Film i Värmlands animatör Naomi Rhodin i slutet av höstterminen. De fick lära sig grundprinciperna när det gäller animation. Kursen innefattade cut out-animation som innebär att figurerna klipps ut i papper och filmas ovanifrån. Objektsanimation togs också upp. Det innebär att man filmar tredimensionella objekt, t. ex. lerfigurer, stenar eller lego. Dessa filmas framifrån. 36 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 37
Kursen betydde mycket för lärarna det framgick vid utvärderingen av projektet: Det är viktigt att ha varit på kurs och veta vad man pratar om med eleverna. Det hade inte fungerat alls annars. Att ha gått kurs och ha en egen film med tillbaka till skolan ger så bra möjligheter att kunna förbereda eleverna ordentligt. Det är viktigt att själv veta hur man bygger upp en historia, sen blir det ofta helt annorlunda än man tänkt sig. I januari 2005 samlade vi lärarna till en halvdagsträff innan arbetet ute i klasserna skulle börja. Då visade Naomi en del animerad film och pratade om ljudeffekter och musik. Tänka efter före Vi ville ha möjlighet att visa filmerna i olika sammanhang t.ex. på Internet och ställa samman dem till en DVD. Då är det viktigt att inte ha med upphovsrättsskyddad musik. Därför använde vi oss dels av fri musik från Multimediabyrån, dels av specialskriven musik av Michel Rhodin, som också är animatör och tidigare jobbat för Film i Värmland. Michel har komponerat musik som passar speciellt för animation musik som signalerar spänning, humor, kärlek osv. En del av musiken är också skapad av personal och elever tillsammans och inspelad direkt på plats i datorns mikrofon. I något fall har någon i personalen bidragit med egenkomponerad musik. Vi hade redan från början bestämt oss för att ge Naomi möjlighet att avsätta mer tid för arbetet med musik, ljudeffekter och texter än vad hon normalt brukar hinna med i vår mobila animationsverkstad. Detta för att alla skulle bli så nöjda som möjligt med sina filmer. På personalträffen diskuterade vi också hur filmerna skulle användas, dokumentationen av projektet och den tänkta gemensamma avslutningen med filmvisning och festlig inramning. Vi såg också till att informera föräldrarna ordentligt om projektet. Alla fick skriftlig information till hemmet. Där framgick det bl.a. hur vi tänkte dokumentera projektet och att vi skulle göra en DVD med alla filmerna, för spridning till skolor och andra intresserade runtom i Sverige. Vi berättade också att det var troligt att projektet skulle uppmärksammas i massmedia och att vi tänkte göra den här boken om projektet. Alla föräldrar fick intyga att de tagit del av informationen och godkänna att deras barn fotograferades och filmades under sitt arbete med de animerade filmerna. Introduktion för eleverna Ute på skolorna var det förstås viktigt att lärarna introducerade projektet hos eleverna på ett bra sätt. Det gick till på många olika sätt: någon tog upp det på klassrådet, andra lärare har visat filmer som de gjort på kursdagen, några har sett andra animerade filmer och man har dis- 38 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 39
kuterat vilka material man ska arbeta med (ibland har lärarna bestämt, t.ex. lera). En klass hade Naomi på besök på en inspirationsträff. Om man som några av klasserna animerat förut kommer man snabbt in på diskussioner om vilka material som kan användas och idéerna flödar! En grupp såg mycket animerad film innan, bl.a. Spirited away på skolbio. En del klasser har haft ett tema, som vänskap, känslor, trygghet/trivsel, trafik, kamratskap eller etiska frågor. En grupp har gjort animation i ett EU-projekt kring hur man kan arbeta med känslor med barn med särskilda behov. På utvärderingen med lärarna frågade vi hur arbetet med manus, figurer och bakgrunder hade fungerat: Det är svårt att veta och beräkna tidsåtgången. Tar det dagar eller veckor med förberedelserna? Några fick det lite jäktigt mot slutet. Storyn går fort att skriva ihop, bildarbetet tar tid, i synnerhet till cut out-filmerna. Det var jobbigt för en del elever att vänta de ville börja med en gång när jag berättat att vi skulle göra film. I manusskrivandet blir det så tydligt att en film måste ha en början, en mitt och ett slut. Det ger en tydlig struktur, som blir ett stöd i elevernas skrivande. Någon gång har det behövts diskussioner om vad man kan säga i en film, att man får tänka på att föräldrar och syskon ska se filmen. 40 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan Ur Det svåra bankrånet. 41
Förberedelser i skolan En grupp gjorde storyboards av mindmapsmodell. På sidan om skrev man också listor över vad som behövdes till filmen: flicka, hus o.s.v. och vem som hade ansvaret för att tillverka/skaffa det. Flera grupper hade också checklistor. En sådan kan se ut så här: Vilka jobbar med filmen? Hur ska filmen börja? Vad händer sen? Hur ska det sluta? Vilka (figurer, personer) är med i filmen? Vad ska filmen heta? Vilket material ska användas? (Papper, lera, annat) Hur ska bakgrunden se ut? Ska det vara prat? En berättare? Ska det vara musik? Vilken slags musik? Annat ljud? Dags för filmning När förberedelserna i klassen var klara, var det dags för Naomi Rhodin att dyka upp med kamera, monitor, redigeringsdator och animationsbox. Hon var uppbokad för en veckas arbete på varje skola, men på några ställen gick det fortare. Som mest hann fem grupper göra film på en dag, men ibland bara två. För många elever blev processen med animation konkret först nu. De som har svårt för abstrakt tänkande förstår plötsligt hur det går till. Då, om inte förr, vill de göra film. Det hände att elever som inte alls velat delta i förberedelserna stod i timmar och tittade på när andra animerade. Sedan filmade de själva! Det här hade lärarna att säga om sina elevers arbete med Naomi: Naomi blir en stor auktoritet som expert på animation. Eleverna litar helt på henne i arbetet. Hon gör ett jättefint arbete med att hjälpa eleverna att genomföra sina idéer. Det kan vara bra att eleverna måste överföra sina idéer så att de blir begripliga för någon annan. Det som skulle kunna vara ett kommunikationsproblem för eleverna funkade helt och hållet med Naomi. Kanske är det bra att hon kommer in och jobbar med eleverna så pass sent, hon blir inte vardag för dem och de ser henne som en expert och en auktoritet på det här med film. Det var fascinerande att se Naomis arbete och se hur fullkomligt eleverna litade på vad hon gjorde t.ex. när man läste in speakertexter. Efterarbetet med Naomi, som att lägga ljud, göra eftertexter o.s.v. var väldigt intressant för många av eleverna. I och med att Naomi skötte datorn gick det ganska snabbt, vilket passar många elever. De fattade själva beslut i samråd med Naomi. 42 Roligt, helt enkelt om att göra animerad film i särskolan 43