Vad etnicitet inte är Werbart, Bozena Fornvännen 95:3, 183-188 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/2000_183 Ingår i: samla.raa.se
Debatt Vad etnicitet inte är Gösta Bågenholms debattinlägg»vad är etnicitet?» i Fornvännen 94 (Bågenholm 1999b) är ett sorgligt exempel på den enorma förvirring som den så kallade etnidtetsforskningen förorsakar inom arkeologin. Denna förvirring bottnar i avsaknaden av tvärvetenskapliga studier och bristen på kunskaper i historia, sociologi och framför allt socialantropologi. Vill man debattera etnicitet i arkeologiska sammanhang bör man för det första vara påläst i den moderna socialantropologiska litteraturen för alt kunna definiera begreppen, för det andra försöka reflektera över och inte minst problematisera dessa fenomen och skilja etnicitet från andra begrepp (som etnocentrism, etnisk grupp, nationalism etc), och för det tredje åtminstone kommentera de senaste årens reflektioner kring den kulturella identitetens betydelse i arkeologisk forskning (se referenslistan). Att Bågenholm dessutom använder sig av ett föråldrat och tvivelaktigt språkbruk (som»människoras»,»ras»,»myter» etc.) och av en hel del fördomar (om olika människogrupper, se s. 276:»sydslaver» och»serber») minskar ytterligare möjligheten att acceptera hans dogmatiska resonemang. Begreppet»ras» har dekonstmerats en gång för alla inte bara genom pågående genetisk forskning (Cavalli-Sförza & Cavalli-Sförza 1995), utan även genom problematiseringen av begreppet samt insikten att rastanken inte är någon förutsättning för konstruktionen av mänskliga identiteter (Smedley 1999). Dagens rasister har svårt att acceptera Cavalli-Sforza's rön. 1997 var Europaåret mot rasism, fast rasbegreppet förkastats av vetenskapen. Ännu används det av många sociologer som om det vore rationellt och berättigat. På detta sätt legitimerar man rasbegreppet i det allmänna medvetandet. Uppgiften att nå ut till den breda allmänheten med information om rasbegreppets idéhistoria är kanske det väsentligaste - ty problemen idag i de s.k. mångkulturella staterna bottnar inte i rasmotsätlningar utan i xenofobi, i rädslan lör det annorlunda, för De Andra. I USA finns idag ett lagförslag i kongressen om att lägga en femte kategori till de fyra existerande raskategorierna:»multiracial». Detta visar det hopplösa och absurda i användningen av ett arkaiskt begrepp (Werbart 2000b). Naivt ställda politiska frågor och grovt förenklade bilder av den komplicerade politiska situation i f.d. Jugoslavien (s. 276), kombinerade med påståenden som»jag argumenterar för att det är myter som sammanhåller olika etniska grupper» (s. 273), gör det inte lättare att godta Bågenholms argumentation.»förklaringar» av t.ex. Bosnien-konflikten i massmedia tenderade till en»primitiv» förståelse av etnicitet och identitet (se bl.a. Caplan 1994, s. 38; Banks 1996, s. 165). Litteraturen i ämnet arkeologi, etnicitet och krig är idag omfattande (Povrzanovi 1993, Diaz-Andreu & Champion 1996, Brown 1998, Werbart 2000a). Etnicitet eller kulturell identitet består inte av myter. Däremot finns det fördomar och myter om etnicitet, exempelvis de myter om romer och judar som återges i Bågenholm 1996. Även i Bågenholms doktorsavhandling (1999a) framförs hans ogrundade idéer om att etnicitet skulle skapas av myter. Han försöker även argumentera mot min påstådda»förkärlek för multikultnralisin», en nniltikiiltiiralism som inte existerar enligt Bågenholm. Att kommentera delta är både över min kompetens och under min akademiska värdighet. Därför har jag tidigare avstått från att recensera både han licen-tiatsavbandling (1996) och hans doktorsavhandling (1999a). Litteraturen i ämnena etnicitet och kulturell identitet är omfattande sedan 1990-talet (se referenser med endast de viktigaste exemplen), en litteratur som tydligen har förbigått Bågenholm. Felstavade namn på kulturer, författare och tidskriftstitlar i hans inlägg (sid. Fornvännen 95 (2000)
184 Debatt 273, 275, 277) minskar ytterligare hans vetenskapliga trovärdighet.»mitt bidrag till etnidtetsforskningen är dels att definiera ordet etnicitet som ett nomen actionis, dels att sätta etnicitet i samband med de myter som sammanhåller etniska grupper», hävdar Bågenholm (s. 276). Tyvärr har Bågenholm varken definierat och problematiserat begreppet etnicitet eller bidragit med någon väsentlig frågeställning lill etnidtetsforskningen. Det infekterade begreppet etnicitet har i socialantropologin för länge sedan ersatts av begrepet kulturell identitet. Att dekonstruera etnicitetsbegreppet har blivit många socialantropologers och andra forskares ambition, jämför bl.a. Edward Said (1985), Marcus Banks (1996), Jonathan Friedman (1992, 1994) och Sian Jones (1997). Kulturell identitet som även ett arkeologiskt fenomen uppmärksammades först under slutet av 1990-talet (Rowlands 1996, Werbart 1997a, 1999b, 2000b, 2000c, 200od). De mänskliga identiteterna består av olika element: individuella, sociala, etniska och kulturella identiteter samt genus- och åldersidentiteter. En multikulturell identifikation är även den en identitet. Beroende på situation kan den moderna, historiska och förhistoriska människan ha haft flera identiteter, där förståelsen hos och interaktionerna med andra grupper var en förutsättning. Genom de senaste årens ansträngningar att granska genusrelationer, åldersrelationer och förhållanden sammankopplade med identitetsproblematiken i arkeologisk forskning, inte minst i form av symboliska meningar i den materiella kulturen, har man börjat intressera sig djupare för olika uttryck för den kulturella identiteten. En viktig utgångspunkt är att identiteten inte är ett statiskt tillstånd utan att den kan förändras när de yttre omständigheterna ändras. Arkeologins roll i konstruktionen och legitimationen av kollektiva identiteter har kommit att bli och fortsätter kanske att vara en av de viktigaste frågorna i arkeologisk teori och praktik. Definitionerna av etnisk identitet, etnicitet och etnisk grupp överlappar varandra, trots nya konstruktioner av kulturell identitet: Etnisk identitet - de aspekter av individens självuppfattning som kommer ur identifikationen med en större grupp i opposition till andra, på grund av observerad kulturell differentiering och/eller gemensam bakgrund Etnisk grupp - varje grupp av människor som ser sig själva som särskilda och/eller uppfattas som särskilda av andra med vilka de är i kontakt, på grund av deras uppfattning om kulturell differentiering och/eller gemensam bakgrund Etnicitet- alla de sociala och psykologiska fenomen som är associerade med en kulturellt konstruerad gruppidentitet (se Banks 1996; Jones 1997; Werbart 2000b). Etnicitetsbegreppet omfattar alltså sociala och kulturella processer som genomkorsar varandra i identifikationen av etniska grupper och i interaktionerna mellan dem. Det globala sättet att förstå etnicitet syftar på en kollektiv kulturell identitet och används samtidigt för att beteckna ett dynamiskt, föränderligt och samhälleligt fenomen, inte nödvändigtvis relaterat till språk, territorium eller religion, ett fenomen inkluderande sociala kontakter och kulturella interaktioner mellan människogrupper, genus och ålder. Etnicitet behöver alltså inte ha något med begreppet»folk» att göra. Kulturell identitet är en process. Man kan byta identitet och man kan identifiera sig med olika samhällsgrupper. Begreppet kulturell identitet är därmed en förutsättning för mnltikulliiralism i ett globalt system. Decentralisering av världssystemet och hegemoniernas försvagning förstärker de kulturella identiteterna. Förstärkta hegemonier sammanhänger däremot med övergången från starka kulturella identiteter till svagare (Friedman 1994; ('lifförd 1997; Werbart 1997, 1999, 2000b). Den dynamiska synen på kulturell identitet studerar samexisterande kulturer med signifikanta variationer samt interaktioner mellan dessa. Någon homogen kulturell identitet existerar inte. Genom att studera symboliken, meningen och innebörden i den materiella kulturen kan man dra slutsatser om mångfald, pluralism, variation och multikulturalism. Kulturell identitet är någonting som individer har och skiljer sig från den sociala positionen. I ett glo- Fomvännen 95 (2000)
Debatt 185 balt perspektiv är den kulturella identiteten dynamisk. Identitet är inte något som existerar, utan något som händer, med andra ord, den kulturella identiteten försvinner om den inte praktiseras. Skillnaden mellan kulturell och etnisk identitet består i att den etniska identiteten står för de särskiljande krafterna i etniska sammanhang, för det som förorsakar att olika samhällsgrupper vid kontakt med varandra uppfattar sig som socialt och kulturellt distinktiva, och vilket leder till att etnicitet uppstår i förhållandet mellan dessa grupper. När man däremot talar om kulturell identitet syftar man till de aspekter av en grupps identitet som gör att denna»står för sig själv», d.v.s. ligger till grund för att en grupp kan uppfattas som distinkt. Kulturell identitet är med andra ord en förutsättning för att man kan tala om en etnisk identitet. Samtidigt behöver kulturell identitet inte nödvändigtvis förknippas med etnicitet eller sociala kontakter. Det paradoxala i påståendet är att interaktionen med andra grupper kan påverka en grupps kulturella identitet (Friedman 1994; Werbart 2000b). Den norske socialantropologen Thomas Hylland Eriksen hävdar att den politiska identiteten med lika rättigheter bör vara gemensam; mångfald och skillnader ska råda på det kulturella området. Hans ständiga debattinlägg om etnisk och kulturell identitet, multikulturalism och etnocentrism håller diskussionen levande inte bara bland socialantropologer. I sina skrifter försvarar han varje människas rätt att inte tillhöra en bestämd kultur (Thomas Hylland Eriksen 1991, '99 2. 1993. i99 6a. i99 6b )- Identiteter är förhandlingsbara och relativa. Självidentifikationen är flexibel, finns på flera nivåer samtidigt och förändras i förhållande till det sociala sammanhanget (Friedman 1992). Kulturellt kan identiteter upptas och överges utan att de sociala och ideologiska yttringarna förändras, och därför har kulturell identitet en förhandlingsbar och relativ karaktär. Ingen grupp med gemensam kulturell identitet lever i isolering eller avskild från andra. Förhistoriska kulturella identiteter och relationer mellan olika grupper kan ses i indelningar mellan grupper. Ornamentstil är till exempel det aktiva materiella förkroppsligandet av den egna identiteten (Nordquist 2000). I historiska och förhistoriska tider har människor alltid betonat sin kulturella identifikation i sin materiella kultur, i sitt symboliska språk och i det skrivna språket. I en värld där politiska och demografiska förändringar orsakar transnationell rörlighet är det kanske möjligt att acceptera identiteter som producerade och reproducerade. De nutida förhållanden har även varit gällande i det förflutna. De förhistoriska samhällenas rörlighet över stora geografiska territorier, den fysiska och den mentala kommunikationen, den kulturella identitetens multidimensionella karaktär, de blandade och komplicerade territoriella och kulturella grupperna och samhällena; alla bildade en mosaik av multikulturella förhistoriska samhällen tvärs över politiska och etniska gränser (Werbart 2000b). Det är i sådan kontext den kulturella identiteten kan studeras inom arkeologin: både som en individuell identifikation, i etniska, genusanknutna, åldersbetingade eller i sociala meningar och som en multikiiltiirell identifikation. Nationalism och identitet representerar två avkommor från samma förälder - etniciteten (Banks 1996:142). Men etnicitet är en otillräcklig term för att på ett tillfredställande sätt kunna omfatta variationerna i interaktioner mellan olika grupper. I stället för att, som Bågenholm, fråga Vad är etnicitet?'bor-de vi kanske reflektera över vad etnicitet inte är. Idéer om identitet tenderar att undvika dess psykologiska orsaker och prisar dess vardaglighet I stället för att försöka se på etnicitet som»social stress» (som Bågenholm op.cit) och i stället för att klart avgränsa materiell kultur och identifiera särskilda etniska grupper bör man kanske betona växelverkan, dynamiken och mötena mellan individer och inte»grupper med olika keramik». Det är förhållandet mellan den materiella kulturen och den kulturella identiteten som är av betydelse. Audrey Smedley uttrycker det på följande sätt: What anthropologists must do is to make sure that the ideas of»ethnicity» and»ethnic identity» do not become perceived as hereditary, Fornvännen. g5 (2000)
i86 Debatt permanent, and unalterable, but remain fluid forms of identity that will make us all»multicultural» (Smedley 1999, s. 700). Referenser Bozena Werbart Institutionen för arkeologi och samiska studier Umeå Universitet SE-goi 87 Umeå bozena. werbart Warke.umu.se Banks, M. 1996. Ethnicity: Anthropohgical Construetions. London 8c New York. Brown, KS. igg8. Contests of heritage and the politics of preservation in the Former Yugoslav Republic of Macedonia. Meskell, L. (ed.) Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heiilnge in Ihe Eastern Mediterranean and Middk East. London & New York. Bågenholm, G. 1996. Etnicitet som probkm i arkeohgisk forskning. GOTARC, series C, arkeologiska skrifter 11. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet. 1999a. Arkeologi och språk i norra Östersjöområdet. n kritisk genomgång av de senaste årens försök atl hitta synkser mellan historisk lingvistik och arkeohgi. GOTARC, series B, Gothenburg archaeological theses 12. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet. - 1999b. Vad är etnicitet? Fornvännen 94. KVHAA. Stockholm. Caplan, P 1994. Review of: Bloody Bosnia: an European tragedy (A Channel Four Television and The Guardian publication). Anthropology in action 1.1. Cavalli-Slörza, L.L. 8c Cavalli-Sförza, F. igg5- The great human diasporas : the history of diversity and evolution. Helix Books. Reading, Massachusetts. Clifford,. 1997. Routes. Traveland Transhtion in the Inle 2olh Cenlury. Harvard University Press. Cambridge. Cohen, R. ig78. Ethnicity: problem and focus in anthropology. Annual Review of Anthropology 7. Palo.Alto, California. Diaz-Andreu, M. & Champion, T. (red), iggö. Nationalism and archaeology in Europé. London. Eriksen, T. Hylland, iggi. The cultural conlcxts of ethnic differences. Man 26.1. Royal Anthropological Institute. London. - igg2. Us and them in modern societies: ethnirty and nationalism in Mauritius, Trinidad and beyond Scandinavian University Press. London. - 1993. Ethnicity and Nationalism. Anthropological Perspectives. London. 1996a. Historia, myt och identitet. Bonnier- Alba. Stockholm. - 1996b. Kampen om förtiden. Et essay om myter, identitet ogpolitikk. Oslo. Friedman, J. igg2. The past in the future: history and tbc politics of identity. American anlhrofmlogisl 94. American Anthropological Association. Washington D.C. - 1994. Culture, Identity and Clohnl Process. Sage. London. Hodder, I. igg8. The past as passion and play: Catalhöyiik as a site of conflict in the consiruclion of multiple past. Meskell, L. (red.). Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heritage tn Ihe Easlern Mediterranean and Middk East. London 8c New York. Jones, S. 1997. The Archaeohgy of Ethnicity. Construrting idenlilies in the jmsl and present. London. Neustupny, E. 1 gg8. Otherness in Prehistoric Times. I.arsson, L. & Stjernquist, B. (red.). The World- Vieiv of frehistoric Man. KVHAA konferenser 40. Stockholm. Nordquisl, P. 2000. Alternativa vägar: Om stil, äktenskapsallianser och idenutetsskapande i relationen mellan TRB och GRK. Tidsperspektiv tillskrift fiir arkeologisk samhällsanalys. Umeå Universitet Povrzanovi, M, 1993. Ethnography of a war: Croatia 1991 1998. Anthropology of East Europé RevitW n/r-2. Ithaca, New York. Price, N. igg4- Acts of identity? Ethnicity and architecture in the Viking Age. META. Medellids arkeologisk tidskrijl 94/3 4. Lund. Rowlands, M. 1996. The politics of identity in archaeology. Bond, G.C. & Gilliam, A. (red). Social Construction of the Past. Routledge. Royce, A.P. 1982. Ethnic identification. Slrnleirns 0/ diversity. Bloomington, Indiana. Said, Edward. 1985. Orientalism. London. Shennan, S. 1994. Introducdon: archaeological approaches to cultural identity. Shennan, S. Fornvännen 95 (2000)
Debatt 187 (red.). A rchaeohgicat Approaches lo Guttural Identity. One World j\rchaeology 1 o. London & New York. Shnirdman, V.A. 1996c. Who gets Ihe Past? Competition for Ancestors among Non-Russian Intelkcluals in Russia. Washington. Smedley, A. iggg.»race» and the Construction of Human Identity. American Anlhropologist 100/3. American Anthropological Association.Washington D.( 1. Smith, A. D. 1994. National identity. London. Solli, B. 1997. Fortiden er et annet sted. Om arkeologi og kulturminnevern, rötter og fötter. Norsk Antropologisk Tidsskrift 2/1996. Oslo. Wallerström, T. igg7- On Ethnicity as a Methodological Problem in Historical Archaeology. Andersson, H., Carelli, P. & Ersgård, L. (red.). Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, skrifter 24. Lund Studies in Medieval Archaeology ig. Stockholm. Werbart, B. 1994a. Complexity in the Use of Culture Concepts. Re-thinking Concepts of Cultures. Example: fishing/foragers Neolithie Cultures in NE Europé. Current Swedish Archaeohgy 2. Svenska Arkeologiska Samfundet Stockholm. - 1994b.»Ju fler rötter, desto mindre vajar ett träd i vinden». Personliga tankar om arkeologi och etnicitet META. Medeltidsarkeologisk Tidskrift 94:3-4. Lund. - igg4c Kultur, folk eller keramik? Om panorientalister, kossinister och anti-kossinister. Fördomar om etnicitet i arkeologi. Arkeohgi och Etik. Seminarium för arkeologer och osteologer g december 1993. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series 52. Lund. - igg4d. Editorial (with Elisabeth Iregren). Arkeologi och elik. University of Lund, Institute of Archaeology. Report Series 52. Lund. - igg5a. Arkeologi, etik och förmedling. Arkeohgi och förmedling. University of Lund, Institute of Archaeology. Report series 54. Lund. - iggtia. Khazars or»saltovo-majaki Culture»? Prejudices about Archaeology and Ethnicity. Current Swedish Archcuohgy 4. Svenska Arkeologiska Samfundet Stockholm. - igg7a. All these läntastic cultures? Concepts of archaeological cultures, identity and ethnicity. Special Theme: Concepts of j\rchaeological Cultures. Archaeohgia Polona 33. Warszawa & Lund. 1 gg?b. De glömda museerna, förstörda fynd och det TYSTA arkeologisamhället. Andersson, H. 8c Österberg, E. (red.). 'Lystnader. Humanisidagar 1996. Lund University Press. Lund. 1997c. Editorial (with Zbigniew Kobylinski). Special Theme: Concepts of Archaeological Cultures. Archcuohgia Pohna 34. Warszawa 8c lund. 1998a. j\rchaeology and Cultural Identity. Russia-Crimea-Khazars. Nerv Archcuohgical Discoveries and Iheories. Studia z Dziejöw Cywilizacji. Instytut Archeologii Uniwersytelu Warszawskiego. Warszawa. 1998b. Subneolithic: What is it? -»Subneolithic- Societies and the Conservative Economics. Zvelebil, M., Domanska, L. & Dennell, R. (red.). Harvesting the Sea, Farming the Förest. Ihe Emergence of Neolithie Societies in the Baltic Region. Sheffielcl archaeological monographs 10. Sheffield. 1998c. The Politics of Archaeology and the Case of Ethnicity. Review of Victor A. Shnirdman. 1996. Who gets the Past? Competition for Ancestors among Non-Russian Intdlcctuals in Russia. foumal ojeuropean Archaeohgy 1:2. Oxford. 1999a. Archaeology yesterday and today: Sweden 1930 1945. Gustafsson, A. & Karlsson H. (red.). Glyfer och arkeologiska rum en vänhok till Jarl Nordbladh., GOTARC, series A, vol. 3. Institutionen för arkeologi, Göteborgs Universitet 1999b De mänskliga kontakterna i Östersjöområdet. Yngre stenålderns fångstsamhällen. Burenhult, C. (red.). Arkeohgi i Norden 1. Stockholm. I tryck a. Archaeology and modern war. journal of Europtan Archaeology. Oxford. I Iryck b. Cultural Identity and Archcuohgy - a manifnld theoreticalpersfiective. Arkeologiska Studier vid Umeå Universitet Umeå. I tryck c. Review of Lynn Meskell (ed.). Archaeohgy under Fire. Nationalism, politics and heritage in lhe Eastern Mediterranean and Middk East. Norwegian Archaeological Review. Oslo. 2000. Trudnosci synchronizacji. Pojecie kullur aix heologicznych a tozsamosc kulturowa. Festschrift fur Prof. StanisUtw Tahaczynski. Warszawa. Fornvännen 95 (2000)