Vem är Vi, vem är de Andra?

Transkript

1 Vem är Vi, vem är de Andra? Carl-Gösta Ojala Kandidatprogrammet Arkeologi och antik historia (AAH)

2 - Arkeologi och samhälle - Arkeologi och politik - Kontroversiellt kulturarv - Konflikter över tolkningar av det förflutna

3 - Människor då och nu - Band mellan nutid och dåtid - Vem är Vi och vem är de Andra? - Hur kan vi förhålla oss till det förflutna och människorna i det förflutna?

4 Arkeologins och (för-)historiens betydelser? Användning av arkeologi och förhistoria för olika syften, av arkeologer, av andra grupper i samhället Förhistoriens olika betydelser för människor i dag: Identitetsskapande, kulturellt, ekonomiskt, upprätthålla rättigheter Vem har rätt att studera, definiera och beskriva förhistorien? Relationen mellan professionella arkeologer och andra grupper Etiska frågeställningar och överväganden

5 Fallstudie: Samisk arkeologi och samiskt kulturarv - arkeologi, politik och etik

6 Det cirkumpolära perspektivet

7 Sápmi - och svensk historia? (Ojala 2009:68) Karta av Anders Suneson; Samiskt Informationscentrum

8 Samiska språkområden Från Lehtola 2004:11

9 Från Johannes Schefferus 1673, Lapponia Carl von Linné klädd i samiska kläder; målning av M. Hoffman 1737

10 Under tidigt 1800-tal: Samerna som den första befolkningen i Sverige och Skandinavien Sven Nilsson ( ): Skandinaviska Nordens Ur- Invånare, Storutbredningsteorin Också många andra framstående forskare och författare

11 Från sent 1800-tal: Samer som invandrare till Sverige och Skandinavien Koppling till ökad nationalism, konflikter över landrättigheter mellan bönder och renskötare Gustaf von Düben ( ) Gustaf Hallström ( ) Idéer om en samisk invandring var vanliga bland svenska arkeologer fram till 1970-talet

12 Från tidigt 1980-tal: Nya diskussioner om framväxten av samisk etnicitet i Skandinavien Diskussioner om etnicitet som begrepp inom arkeologin Framväxten av ett forskningsfält samisk arkeologi Bilder från Baudou 1995 Etnisk och kulturell revitalisering bland samiska grupper Stor ökning av arkeologisk kunskap om norra Sverige (nya utgrävningar och inventeringar)

13 Sydsamiskt område Särskilt kontroversiellt område Framryckningsteorin (söderut) Etniska tolkningar Fångstmarksgravar, insjögravar; Vivallen Renbetesmålet i Härjedalen; rättsprocesser över markrättigheter Ett perspektiv på centrala Skandinavien under vikingatiden, som en kulturell möteszon: Samisk och Germansk kultur ca e.kr.; enligt arkeologen Inger Zachrisson (1997:219)

14 Vuollerim 6000 år sedan i dag Boplats från ca f.kr., nära Jokkmokk, Lappland Museet Vuollerim 6000 år ; representationer av människor i det förflutna, etniska eller icke-etniska; nationell norm; kritik från samiska aktörer Från Baudou 1995:67

15 Arkeologi, rättigheter och återförande Krav på större självbestämmande i kulturarvsfrågor Kontroll över kulturarvsförvaltningen Kulturella och andra rättigheter Repatriering av kulturella, symboliska objekt Återbegravning av mänskliga kvarlevor Även immateriellt kulturarv Rätten till sin egen historia

16 Samiska trummor

17 Krav från Sametinget i Sverige Sametingets Plenum

18

19 Soejvengeelles grav, Tärna socken, Västerbottens län Återbegravning år 2002

20 Gransjögraven, Frostviken, Jämtlands län Återbegravning 2011

21 Rounala kyrkogård - Utgrävning Diskussioner om återbegravning

22 Repatriering och återbegravning i Norge och Finland Norge: 1997: Återbegravning av Mons Sombys och Aslak Hættas skallar i Kåfjord; avrättade efter Kautokeinoupproret år : Neiden, ortodox kyrkogård, nära gränsen till Ryssland Finland: 1995: Återbegravning av 95 skallar från en samisk gravplats i Inarijärvi (Enare träsk), norra Finland Repatrieringsprocess Danmark Grönland Bååstede: Norsk Folkemuseum, Oslo olika samiska museer i Norge

23 Neiden, Finnmark, norra Norge Skoltsamisk kyrkogård Återbegravning 2011

24 Repatriering, återbegravning USA Etnopolitisk rörelse bland Native Americans sedan talet Native American Graves Protection and Repatriation Act (NAGPRA), 1990; stark repatrieringslagstiftning, utvecklat system för repatriering The Kennewick Man ett särskilt uppmärksammat fall, långvariga motsättningar Även postitiva exempel nya erfarenheter och samarbeten, ny forskning

25 Diskussioner om arkeologisk etik

26 Etiska koder, principer och regler World Archaeological Congress (WAC) ICOM (International Council of Museums) Andra nationella och internationella arkeologiska organisationer - Finns mer information på organisationernas hemsidor

27 FN:s Deklaration om Urfolks Rättigheter, 2007 Artikel 11: 1. Indigenous peoples have the right to practise and revitalize their cultural traditions and customs. This includes the right to maintain, protect and develop the past, present and future manifestations of their cultures, such as archaeological and historical sites, artefacts, designs, ceremonies, technologies and visual and performing arts and literature. Artikel 12: 1. Indigenous peoples have the right to manifest, practice, develop and teach their spiritual and religious traditions, customs and ceremonies; the right to maintain, protect, and have access in privacy to their religious and cultural sites; the rights to the use and control of their ceremonial objects; and the right to the repatriation of their human remains. 2. States shall seek to enable the access and/or repatriation of ceremonial objects and human remains in their possession through fair, transparent and effective mechanisms developed in conjunction with indigenous peoples concerned.

28 Identitet centralt i dessa diskussioner Olika former av identitet: etnicitet, kön, ålder, social status m.m. Etnicitet Indigeneity ( Urfolksidentitet ) Nationalism Indelning och kategorisering av människor och kulturer Viktigt med ett kritiskt förhållningssätt

29 Frågor som angår arkeologin i stort, överallt Relationen mellan forskare och professionella arkeologer och andra grupper i samhället Vilka röster får höras i arkeologin? Vem har rätt att definiera och beskriva kulturarv och historia?