Av: Boel Nygren. Samernas tid. handledning
|
|
- Lena Göransson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Av: Boel Nygren Samernas tid handledning 1
2 SAMERNAS TID Varför en serie om samer? År 2015 genomförde Språkrådet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, med hjälp av TNS Sifo, en undersökning om allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och deras språk och kulturer. Av den undersökningen framgick att en tredjedel av de tillfrågade helt saknade kunskap om Sveriges fem nationella minoriteter. Även om samerna är den minoritet som flest säger sig känna till så är kunskapen hos befolkningen i stort väldigt låg. Serien Samernas tid kan förhoppningsvis bidra till att kunskapen både ökar och når fler. Samernas tid är en serie i tre delar som lyfter fram samernas mångtusenåriga historia i norra Europa. Serien är producerad för en vuxen publik, men genom att välja ut enskilda avsnitt ur de timslånga programmen kan serien med fördel användas i flera kurser i gymnasiet. Klippfunktion på urskola.se gör det möjligt för dig som lärare att mycket precist välja de delar av serien som passar just din grupp. Se de förlag som presenteras i handledningen som just förslag och fundera gärna kring i vilken mån du kan involvera dina elever i att välja ut enskilda klipp. Urvalsprocessen i sig leder till reflektion och att be eleverna välja delar av ett större stoff kräver att de skaffar sig en grundläggande förståelse för helheten. Tidskoderna är ungefärliga och föreslagna utifrån några olika teman som främst kopplar till det centrala innehållet i ämnet historia för gymnasiet. Delar av serien kopplar även väl till delar av det centrala innehållet i Samhällskunskap 1a1, 1b, samt Svenska 2. Arbeta gärna med tidslinjer (en tidslinje finns här: för att öka möjligheten för alla elever att se hur den samiska historien länkas samman med händelser och skeenden i såväl den nationella som internationella historien. Arbeta till exempel parvis med att skriva in en parallell historieskrivning och se det som en möjlighet att samtala om olika historiska perspektiv. INNAN NI TITTAR PÅ SERIEN ÄR DET BRA ATT STÄLLA SIG NÅGRA FRÅGOR. Vad kan och vet jag om samer, om samisk historia, om den svensk/samiska historien, om samisk identitet och kultur? Vad kan och vet mina elever om detsamma? Varifrån kommer vår kunskap? Kanske har du och dina elever kunskap eftersom ni själva finns i eller nära den samiska kulturen? Eller tillhör ni den grupp som enbart har mött den samiska historien via populärkultur och fiktiva berättelser; eller genom medias rapportering om de ämnen som har bedömts ha nyhetsvärde? Var lyhörd för hur dina elever resonerar kring detta och varifrån de härleder sin kunskap. Om vi inte vet så mycket, vad kan det bero på? Utvidga gärna samtalet så att alla ges möjlighet att reflektera kring vilka olika källor och vägar vi har för att nå kunskap och förståelse. På Samiskt informationscentrums sida samer.se finns det mycket värdefull information. Titta till exempel på föreläsningen Bilden av det samiska, Fatta Sápmi. 2
3 DEL 1 ALLIANSER I SÁPMI 00: urfolk, ornamentik, kåta, arkeologi, gravskick, björngravar Vilka spår av mänsklig aktivitet återfinns i de områden i norra Europa som många idag ser som vildmark? Vad berättar spåren om de människor som har lämnat dem? Vilka arkeologiska fynd är det som gör att man vid tiden för Kristi födelse talar om en helt ny typ av identitet hos folket i Sapmi? Vilka olika typer av källor som har bidragit till kunskapen om de tidiga samiska bosättningarna nämns i inslaget? Beskriv hur de kompletterar varandra och fundera på vilket värde de har i relation till varandra. Hur såg samernas världsbild ut under den tidsperiod som det här avsnittet behandlar? Vilka arkeologiska fynd eller källor stödjer den uppfattningen? jojk, migration, genetik, jakt- och fångstkultur, jordbrukarkultur, nåjd, hellegrop Hur kan genetik bidra till vår kunskap om historisk tid? Ge exempel! I det här avsnittet lyfts jojken och den muntliga berättelsen fram som källa till kunskap om de tidiga samiska bosättningarna. Diskutera med serien som utgångspunkt muntliga källors tillförlitlighet. Beskriv hur de olika samiska språk som finns idag har utvecklats utifrån ett tidigt ursamiskt språk. Hur bidrar en allt tätare kontakt med andra folkgrupper till att den samiska etniciteten stärks och att den samiska kulturen sprids? Känner du till andra folkgrupper som har en liknande utveckling av sin identitet och etnicitet? Vilken roll har Ottar spelat för kunskapen om den samiska kulturen? Tidigare har skriftliga källor ofta tilldelats ett högre värde än de muntliga. Diskutera vilka felkällor det kan finnas i en officiell historieskrivning av det slag som Ottars texter representerar. Hellegrop, vad användes den till och hur vet man det? sjösamer, båtbyggare, handelsutbyte, pälsverk, fångstgropar, sockensamer, framryckningsteorin Den tidens hårdvaluta på kontinenten vilken handelsvara är det som kallas så? Diskutera hur starka ideologiska krafter kan bidra till att historiska fakta, medvetet eller omedvetet, förbises så som fallet har varit med historikernas syn på de samiska bosättningarna långt söderut i både Sverige och Norge. Alla människor behöver få en rättvis historieskrivning diskutera vad historieskrivningen har för betydelse för en region, ett folk eller en individ. Jämför med historieskrivningen för andra urfolk. 3
4 DEL 2 GRÄNSER GENOM SÁPMI vildren, tamren, nationsgräns, sedvanerätt, Lappkodicillen, sita, leudd Varifrån kommer tamrenen? Varför har det varit betydelsefullt för den historiska kunskapen om samerna att ta reda på tamrenens genetiska ursprung? Ungefär vid vilken tid blev samerna tamrenskötare och vilken var den främsta anledningen till den förändringen? Jämför med amerikanska urfolk och bisonoxens roll. Lappkodicillen slår fast samernas sedvanerätt att gå över nationsgränserna för att följa sina renar. Vad säger Lappkodicillen? Vad innebär begreppet sedvanerätt? Varför har den norska staten motsatt sig samernas fria rörlighet över gränsen på senare tid? Diskutera sedvanerätt kopplat till olika typer av samhällsutveckling. Vad var sita och vilken roll spelade sitan för samerna i gränstrakterna? Ta reda på mer om jojken och leudden. Vilka är likheterna? Vad skiljer de två åt? vinterplatser, birkarlar, granlappar, fjällappar, Karl IX, handel, animism, seite, Birkarlarna, vilka var det och vilken roll hade de i handeln under medeltiden? Vilka varor var framförallt viktiga för deras handel med samerna? Varför var det viktigt för kungamakten att få kontroll över handeln i Sápmi? Att anlägga marknadsplatser var ett sätt för kungen att ta kontroll över handeln i de norra delarna av landet. Hur påverkades samerna? Förklara kopplingen mellan uttaget av skatt och den territoriella rätten. Vilken betydelse har fyndet av silver i Nasafjäll år 1634 för Sápmi och den samiska befolkningen? Jämför med kolonialismen i andra delar av världen och hur den påverkade befolkningen i delar av Afrika, Sydamerika och Asien. Ge exempel på historiska fynd som visar vilken roll naturen spelade i den samiska tron. I programmet används uttrycket religiöst dubbelliv för att beskriva situationen för många samer. Vad menar man med det och hur tror du att det påverkar en människa att leva så? Finns det någon nutida jämförelse? I programmet nämns tre viktiga inslag i den samiska tron: offret vid seitar, jojken och trumman. Hur agerade kyrkan för att hindra samerna att utöva sin tro? Ta reda på mer om verket Lapponia och diskutera dess betydelse för vår kunskap om samiskt liv under 1600-talets senare hälft. Vad vet du om författaren till Lapponia? Finnmark, trolldomsprocesser, Lappmarksplakatet, Lapponia, jojk Norden och de norra delarna av Europa har en mytisk och symbolisk betydelse i Bibeln och andra kristna skrifter. Vad handlar det om och hur kom det att påverka dåtidens syn på samerna? Bränningen av samer som anklagades för trolldom handlade mycket om att statuera exempel. Vilka parter hade att vinna på att den samiska befolkningen skrämdes till lydnad? Redogör för bakgrunden till Lappmarksplakatet. 4
5 Beskriv den process som ligger bakom att skogsamerna nästan helt försvann från sina tidigare områden under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Offret vid seitar, jojken och trumman betydelsefulla inslag i samisk tro var delar av samernas kultur som kyrkan gjorde allt för att utplåna. Av de tre var det jojken som klarade sig bäst och som fördes vidare till nya generationer. Varför tror du att det var så? DEL 3 STÖLDEN AV SÁPMI Lenin, Stalin, Kolahalvön, Kolasamer, utrensning, folkmord, assimilation I den samiska befolkningen, liksom i många andra urfolksbefolkningar, är psykisk ohälsa vanligare än hos majoritetsbefolkningen. Valentina Sovkinas båda föräldrar dog av grav alkoholism och hon har förlorat två av sina bröder till följd av självmord. Undersök mer om tänkbara orsaker till varför det ser ut som det gör. I svensk sjukvård har kunskapen om detta ökat på senare tid och på vissa håll lett till försök att arbeta på nya sätt för att förbättra situationen för de som är drabbade. Försök att hitta exempel på sådana satsningar. Redogör för de förändringar i den sovjetiska politiken som under senare delen av 1930-talet ledde till att den samiska befolkningen på Kolahalvön mycket snabbt förlorade sin identitet och kultur. Vilka konsekvenser fick den stora ökningen av militär närvaro på Kolahalvön för bland andra den samiska befolkningen? Beskriv de förändringar en sådan kraftig ökning av befolkning leder till på en plats eller i ett område. Tänk: människa och miljö utifrån både möjlighet och begränsning. Förklara hur nationsgränser var en bidragande orsak till att renskötande samer på Kolahalvön anklagades för spioneri och landsförräderi. Diskutera begreppet folkmord i relation till behandlingen av samer. Vilka folkmord känner ni till? Hur ser definitionen av folkmord ut och skulle den kunna appliceras på den förföljelse som samer i bland annat forna Sovjet utsatts för? Vilken betydelse har det för en nation, ett samhälle, ett folk eller en individ när historiska skeenden eller händelser lyfts fram och beskrivs på ett annat sätt än tidigare? gruvdrift, naturtillgångar, kraftverk När staten och privata aktörer insåg vilka enorma naturresurser som fanns på den mark som samerna levt på och nyttjat i årtusenden förändrades förutsättningarna för samernas liv snabbt på kort tid. Nämn några politiska beslut som syftade till att gynna dem som ville ta del av naturresurserna. Järnet, skogen och vattnet byggde den svenska nationen. Förklara citatet! Redogör för orsak till och konsekvens av exploateringen av samiska områden under första hälften av 1900-talet. För vem eller vilka innebar det positiva effekter? För vem eller vilka var följderna negativa? 5
6 Jag brukar kalla den för grå el. Förklara citatet! Ainofolket (eller ainu) i Japan kommer att spela en roll för hur samerna behandlas i statens försök att komma åt naturtillgångarna i Norrland. Varför? Ta reda på mer om ainofolket och deras historia. Vilka likheter och skillnader finns mellan dem och andra urfolk? Förklara varför de rasbiologiska idéerna fick så stort genomslag under den här tiden. Vad ville man kunna använda de här nya vetenskapliga studierna till? flyttleder, nomadskola, renbeteslag, Sametinget, identitet Samhällsutvecklingen och samhällets behov av infrastruktur har förändrat förutsättningarna för de renskötande samerna på en rad olika sätt. I avsnittet nämns bland annat avskurna flyttleder. Vilka ingrepp i landskapet har påverkat rennäringen? Vad innebär begreppet samexistens? Analysera det utifrån olika perspektiv. Diskutera den samiska historien med utgångspunkt i begreppen assimilation, integration, exkludering, inkludering. Renbeteslagen år 1928 får stora konsekvenser för den samiska identiteten. Vad var innebörden i den lagen och vilket var syftet med den? Ord som skam, skuld och en känsla av mindre värde återkommer i flera av de barndoms- och skolminnen vi möter i det här avsnittet. Diskutera innebörden i orden och hur de påverkar en människas identitet. Vilket var det främsta skälet till att samiska barn inte fick gå i den vanliga folkskolan? I Sverige var det framförallt barnen till de renskötande samerna som tvingades till den så kallade nomadskolan. Vad innebar den? Vad betyder det för a) individens och b) gruppens identitet att ha tillgång till sitt språk? Undersök hur synen på modersmål, två- eller flerspråkighet och minoritetsspråk har förändrats under de senaste femtio åren. Ta reda på hur Sametinget fungerar och vilket inflytande tinget har idag. Diskutera vad ett samhälle kan göra för att underlätta för olika minoritetsgrupper att behålla sin kultur, sitt språk och sin identitet. 6
Samhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Av: Boel Nygren. Min samiska historia. handledning
Av: Boel Nygren Min samiska historia handledning 1 MIN SAMISKA HISTORIA En serie i fyra delar som tar sin utgångspunkt i fyra samiska ungdomars egna berättelser om sin identitet och historia; den samiska
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
NATIONELLA MINORITETER 2015
Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en
snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en INNEHÅLL Dell FÖRHISTORIA il Såpmi 11 Komsakulturen 11 Skandinaviens urinvånare 12 Språkhistoria 13 SAMER FRÅN DE ÄLDSTA TIDERNA 15 De äldsta
Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015
Lennart Rohdin Linköping, 8 december 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992)
Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6
Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap
. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration
ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING
ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR
Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6
Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6 Hem- och konsumentkunskap Ur syftet: I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet
EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
HISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Lärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans senare år (åk 6-9)
Lärarhandledning samiska temaväskan Grundskolans senare år (åk 6-9) Inledning Denna handledning riktar sig i första hand till grundskolans senare år och tar upp samisk kultur, historia och samiskt samhälle.
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Förslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning
Samernas historia De kom från Europa för 15 000 år sedan För 12 000 år sedan vandrade en grupp norrut då isen smälte De levde på att jaga och samla mat - ingen egen nedtecknad historia - FORNTID Äldsta
En ny politik för det samiska folket
Enskild motion MP1402 Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet
Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet Samhällskunskap Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
KOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Kursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia
Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia Huvudsakligt ämne: Historia, Samhällskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Denna pedagogiska planering är skriven till historia och samhällskunskap
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning
Samernas historia De kom från Europa för 15 000 år sedan För 12 000 år sedan vandrade en grupp norrut då isen smälte De levde på att jaga och samla mat - ingen egen nedtecknad historia - FORNTID Äldsta
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
LPP om migration. Varför läser vi om migration. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 28, 2016
LPP om migration Varför läser vi om migration Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.
Historia Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter,
Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter
Utvecklingslinjen kulturmöten - Sveriges nationella minoriteter De uppgifter som är kvar i Delprov B handlar om Sveriges nationella minoriteter, men mest om romerna. För att kunna lösa den sista uppgiften
INTERNATIONELLA ORGANISATIONER
LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har
MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)
MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder
Lärarhandledning: Romernas Historia. Författad av Jonathan Troff
Lärarhandledning: Romernas Historia Författad av Jonathan Troff Artikelnummer: T42415 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap, Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 30
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Skriv nätråd till vuxna Till läraren
Lektionen handlar om synliggöra barns och ungas digitala färdigheter. Lektionsförfattare: Boel Nygren Till läraren 1. Vilka digitala färdigheter har du? 2. 3. Nätråd till vuxna En digital lektion från
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.
Vi jobbar så här: Varför läser vi historia Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi historia? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin
LPP Vikingatiden Årskurs 4
LPP Vikingatiden Årskurs 4 Centralt innehåll: Geografi: Fördelning av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelning och konsekvenser av denna. De svenska, nordiska natur-
Förslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Samer. Sveriges urbefolkning
Samer Sveriges urbefolkning En liten film om Sapmí: (3:53 min) https://www.youtube.com/watch?v=jm13u5rjcmk För länge sedan levde samer av att jaga vilda djur och av att fiska. Samerna jagade bland annat
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva
Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Religionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika
Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015
Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Samhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Kursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28
Vasatiden och Stormaktstiden vt 14 1 av 7 Mål för arbetsområdet Förra året arbetade vi med medeltiden och nu skall vi prata och lära oss om vasatiden och stormaktstiden. Vi kommer att börja med Vasatiden
Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)
Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt
Välkomna till samråd och workshop!
Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???
ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Tänket bakom filmserien
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor
Övergripande planering Reviderad:
Övergripande planering Reviderad: 2019-08-21 Ämne: So Årskurs:6 Ansvarig lärare: Marie Nilsson Frank Sundberg Resurs: Bilaga 1. Kursplan för ämnet Bilaga 2. Kunskapskrav Bilaga 3. Planering för året Bilaga
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
Ämne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt
Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Lärarhandledning: Den stora utvandringen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Den stora utvandringen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T42215 Ämnen: Historia, Samhällskunskap, Religionskunskap Målgrupp: Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid:
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson
AR OCH AR Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson 1 Diskutera, analysera och reflektera över fördomar Samer är inget urfolk, de kör ju bil och bor i hus Sällan diskuterar vi
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap behandlar kunskaper om samhället och olika samhällsfrågor. I ämnet ingår bland annat kunskaper om hur samhällen styrs, de mänskliga rättigheterna, privatekonomi och
Historia film som historisk källa 7-9
Underlag för lektonsplanering - Sameblod Ämne/arbetsområde Historia/flm Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet i historia.