Lärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans senare år (åk 6-9)
|
|
- Ellen Dahlberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärarhandledning samiska temaväskan Grundskolans senare år (åk 6-9)
2 Inledning Denna handledning riktar sig i första hand till grundskolans senare år och tar upp samisk kultur, historia och samiskt samhälle. Genom den samiska temaväskan vill vi hjälpa er och era elever att komma igång med arbetet kring samer och samisk kultur. Ett övergripande mål är att öka kunskapen om samer och på sikt även förebygga och motverka diskriminering. Hur ni kan använda temaväskan och lärarhandledningen Den samiska temaväskan går att arbeta med i olika ämnen och i denna finns litteratur, spel och annat material som kan kopplas till exempelvis slöjd, svenska, historia, samhällskunskap, geografi och musik. Du kan även använda detta material som grund för en temavecka eller temadag. Genom att arbeta ämnesintegrerat får eleverna möjlighet att ta del av och lära sig mer om olika delar av den samiska kulturen. Här finns tips på olika övningar och aktiviteter som kan hållas såväl inomhus som utomhus. Lärarhandledningen är utformad som lektionstips utifrån läroplanen och inkluderar temaväskans innehåll. Eftersom temaväskans omfång och innehåll är begränsat, rekommenderar vi att den kompletteras med exempelvis annan litteratur, tv-program, internetsökning eller ett besök på ett museum eller en institution som tar upp samers kultur. I slutet av varje ämne tipsar vi om ett antal webbplatser, tv-program, filmer och annan litteratur som kan vara användbara. Bakgrund och kontakt Den samiska temaväskan är en informationssatsning genom Region Dalarnas arbete med nationella minoriteter och urfolket samerna. Ni är välkomna att kontakta Länsbibliotek Dalarna om ni har några frågor eller funderingar kring handledningen eller temaväskan. E-post: lansbibliotek.dalarna@ltdalarna.se. Författare till handledningen är Madeleine Renhuvud Handledningen finns även att ladda ner från regiondalarna.se/minoriteter Länkar till hemsidor följs enklast genom dokumentet på webben som du hittar på regiondalarna.se/minoriteter Buerie båeteme jih lahkoe dutnjien! - Välkomna och lycka till! Falun februari 2019 Anna-Lena Ittner-Sandström, Bibliotekskonsulent Länsbibliotek Dalarna Ann-Jeanett Stål, Samordnare minoritet och urfolk, Region Dalarna
3 Innehåll Material Karta på Sápmi Lasso med lassoring Leksaksren Sameflagga Spel Ett år med renskötarfamiljen Doudjimemory Litteratur Idre sameby. Idre sameby och Gaaltije (2004). Östersund. Samedräkter i Sverige. Jannok Porsbo S (1999). Jokkmokk: Ájtte. Sápmi Sameland. Kärrberg K. (2008). Umeå: Specialpedagogiska institutet. Sms från Soppero. Laestadius A. (2007). Stockholm: Rabén och Sjögren. Tio pinnar i luften. Lundgren G. och A. Eriksson (2010). Stockholm: Skolverket. Fem familjer [broschyr]. Länsstyrelsen och Sametinget (2019). Stockholm. Samerna - Ett av världens urfolk [broschyr]. Samiskt informationscentrum. Östersund. Fördomar och förklaringar [broschyr]. Samiskt informationscentrum (2014). Östersund. Renkalven Mavve. Madeleine Renhuvud (2015). Kautokeino: DAT AS. Samer: ett ursprungsfolk i Sverige. Sametinget och Jordbruksdepartementet (2004). Kiruna. Ämnen Samerna och Sápmi Samisk historia och religion Samiska språket Renskötseln och samiska näringar Samisk kultur Förberedelser/förkunskaper Innan lektionen kan läraren förbereda sig genom att titta på Samisk närvaro i läroplanen, finns det? (17 min), Sapmi/sameland (4 min) samt läsa häftet, Samerna, ett av världens urfolk och boken Sápmi Sameland. På Minoritet.se finns material att beställa samt bra information. Eleverna behöver inga tidigare förkunskaper inför dessa lektionsupplägg. Minoritet.se (2019) Samer. Tillgänglig: [ ] Samer.se (2018a) Samisk närvaro i läroplanen, finns det? Tillgänglig: [ ] Samer.se (2018b) Sameland. Tillgänglig: [ ]
4 Utdrag ur Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Utdrag ur övergripande mål och riktlinjer Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, samt kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grund-läggande kunskaper om de nordiska språken. Rektor har ansvaret för skolans resultat och har inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. Utdrag ur kursplanen i ämnet biologi år centralt innehåll Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst i äldre tiders naturvetenskap. Utdrag ur kursplanen i ämnet biologi år centralt innehåll Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt (t.ex. renskötsel). Utdrag ur kursplanen i ämnet hemkunskap år centralt innehåll Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse. Utdrag ur kursplanen i ämnet historia år centralt innehåll De nordiska staternas bildande (t ex vad hände med Sápmi och gränsdragningar). Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häx-processerna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider (t.ex. Elsa Laula). Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper. Utdrag ur kursplanen i ämnet historia år centralt innehåll Migration inom och mellan länder (t.ex. tvångsförflyttningarna från norr till söder). Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta (t.ex. koloniseringen av Sápmi). Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige. Utdrag ur kursplanen i ämnet musik år centralt innehåll Ljudets och musikens fysiska, tanke- och känslomässiga påverkan på människan. Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön. Utdrag ur kursplanen i ämnet samhällskunskap år centralt innehåll Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.
5 Utdrag ur kursplanen i ämnet samhällskunskap år centralt innehåll Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Utdrag ur kursplanen i ämnet geografi år centralt innehåll Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Utdrag ur kursplanen i ämnet geografi år centralt innehåll Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. Utdrag ur kursplanen i ämnet religion år centralt innehåll Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion. Utdrag ur kursplanen i ämnet slöjd år centralt innehåll Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande. Utdrag ur kursplanen i ämnet slöjd år centralt innehåll Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet. Utdrag ur kursplanen i ämnet svenska åk centralt innehåll Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är. Utdrag ur kursplanen i ämnet svenska åk centralt innehåll Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.
6 Samerna och Sápmi I boken Sápmi Sameland (s. 6-9) och i Samerna - Ett av världens urfolk (s. 4-7) finns information om samerna som urfolk och vad ett urfolk är. Där kan ni även lära er om Sápmi och om samernas flagga. Att göra Visa bilder och läs eller berätta ur boken. Se på filmen Samer - Vilka är de? Lilla Aktuellt förklarar. Visa den samiska flaggan och berätta om flaggans betydelse. Lyssna på samernas nationalsång. Visa kartan över Sápmi (finns även en bild i boken och bra bilder på internet). Samtala i klassen med hjälp av frågorna nedan. Frågor att diskutera 1. Vilka är samerna? 2. Vem är same? Svar: Finns i broschyren Samer-ett ursprungsfolk i Sverige (s.5). 3. Vad betyder majoritet och minoritet samt vad är ett urfolk? 4. Vad är Sápmi? Svar: Ett område i norra Sverige, norra Norge, norra Finland och Kolahalvön i Ryssland där det bor samer. 5. Vilka länder sträcker sig Sápmi över? Svar: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. 6. Var kommer samerna ifrån? Svar: Samerna har funnits här så länge man vet. Samerna är Sveriges urfolk. År 1977 bekräftades samernas juridiska status som urfolk av Sveriges riksdag. Benämningen urfolk handlar dock inte om vem som var först, utan är en juridisk definition. Dagens urfolk härstammar från folkgrupper som levde i området då det koloniserades eller innan de nutida statsgränserna drogs upp. Folket ska också ha behållit egna sociala, ekonomiska, kulturella och politiska institutioner. 7. När såg man de första spåren av samerna? Svar: När inlandsisen smälte för år sedan vandrade samernas förfäder in, men man har hittat spår efter samer som är år gamla. 8. Hur många samer bor det ungefär i Sverige? Svar: Det går inte att säga exakt eftersom det inte är tillåtet att registrera etnicitet i Sverige. Man brukar uppskatta att det finns ca i Sverige, och tillsammans i de fyra länderna. Det finns dock forskning som visar att det finns många fler samer än så. 9. Vad jobbade samerna med förr? Svar: De jagade och fiskade och levde av det som naturen gav. 10. Vilket djur är viktigt för samerna? Svar: Renen har en central plats i den samiska kulturen.
7 11. Vilka färger ingår i sameflaggan? Svar: Röd, blå, grön och gul. 12. Vad är betydelsen för färgerna i sameflaggan? Svar: Grön: Växter/natur - landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad. Blå: Vatten som är ett livselixir. Röd: Eld - värme och kärlek Gul: Solen - ett långsiktigt liv. Material att använda ur temaväskan Litteratur Sápmi Sameland Samerna - Ett av världens urfolk Samer ett ursprungsfolk i Sverige Övrigt material Sameflaggan Länkar och filmer Youtube (2016) Samer - vilka är de? Lilla Aktuellt förklarar. Tillgänglig: [ ] Youtube (2012) Landet Sápmi och folket samerna. Tillgänglig: [ ] Fler lektionstips Samer.se (2019) Sápmi i skolan-för dig som vill lyfta samiska frågor i din undervisning. Tillgänglig: [ ] Samer.se (2019) En sång - ett folk. Tillgänglig: [ ]
8 Samisk historia och religion I boken Sápmi Sameland (s.10 och 18) samt i häftet Samerna - Ett av världens urfolk (s ) finns information om den samiska historien och religionen. Använd fakta och bilder ur böckerna som inledning. Att göra Lektion 1 Presentera ämnet med hjälp av bilder och läs eller berätta fakta. Se Min samiska historia - Vi får aldrig glömma (åk 7-9). Frågor att diskutera Vad menas med ett urfolk? Vilka urfolk förutom Samerna känner ni till? Vad var det Rasbiologiska institutet och vad gjorde de? Vad var nomadskola? Varför gjorde staten skillnad på barn till renskötande samer och barn till bofasta samer? Lektion 2 Se filmen Sameblod. Den finns på Film och skola. Svenska Filminstitutet har gjort en filmhandledning. Lektion 3 Se Min samiska historia - Som en främling i eget land. Frågor att diskutera Vad är Sápmi? Hur ser gränserna för Sápmi ut? Vad är kolonialism? Vilken var den främsta orsaken till att svenska staten och majoritetssamhället började intressera sig för Sápmi? På vilket sätt har kolonisationen av Sápmi drabbat den samiska befolkningen? Jämför Kolonisationen av Sápmi med den kolonisation som stora delar av Asien, Amerika och Afrika utsattes för. Låt eleverna göra en tidslinje tillsammans där de visar olika samiska händelser genom åren.
9 Religon I boken Sápmi Sameland (s.18), i häftet Samerna - Ett av världens urfolk (s ) och Samer - ett ursprungsfolk i Sverige (s.58-59) finns information om den samiska religionen. Inled med fakta och bilder ur böckerna. Frågor att diskutera Vad är en nåjd? Vad är en seite? Vad användes spåtrumman till? Vad har björnen för speciell betydelse traditionellt för samerna? Vad är en naturreligion? När och hur kristnades samerna? Vem var Laestadius? Material att använda ur temaväskan Litteratur Sápmi Sameland Samerna - ett av världens urfolk Samer - ett ursprungsfolk i Sverige Länkar och filmer UR skola (2017) Min samiska historia. Vi får aldrig glömma. Tillgänglig: [ ] Amanda Kernell (2017) Sameblod Sverige. Nordisk Film AB. Tillgänglig: [ ] Filminstitutet. Sameblod. En filmhandledning från Svenska Filminstitutet. Tillgänglig: sameblod/ [ ] Fler filmtips UR skola (2017) Samernas tid. Tillgänglig: Samernas-tid-Allianser-i-Sapmi#Om-serien [ ] Nils Gaup (2008) Kautokeino upproret. Rubicon TV AS. Tillgänglig: [ ] Fler lektionstips Samer.se (2019) Sápmi i skolan-för dig som vill lyfta samiska frågor i din undervisning. Tillgänglig: [ ]
10 Det samiska språket och identitet Språk är starkt förknippat med ens egen identitet. Att kunna ett språk är att vara en del av en gemenskap, som också gör att man kan kommunicera med många fler. Därför anser många samiska föräldrar att barnen ska få lära sig samiska. 1 I böckerna Sápmi Sameland (s ) och i Samerna - Ett av världens urfolk (s.12-14) finns information om det samiska språket. Använd fakta och bilder ur boken som inledning. Detta område kan ni även kombinera i arbeten med de andra minoritetsspråken i Sverige. I boken Tio pinnar i luften finns texter och berättelser från de olika minoriteterna i Sverige. Ni kan även läsa SMS från Soppero som högläsningsbok och utifrån den diskutera frågor kring språk och identitet. Broschyren Fördomar och förklaringar från Samiskt informationscentrum kan användas i diskussioner kring fördomar som finns om samer. Att göra Läs eller berätta om det samiska språket. Titta på filmen Jakten på språket, eller Vår samiska kamp - Språkets makt. Frågor att diskutera Har du hört samiska förut? Liknar det något annat språk? Vad betyder olika varietéer i språket? Vad är det? Hur många samiska varietéer finns det i Sverige? Känner du någon som kan prata samiska? Varför är det viktigt för samiska barn att prata sitt eget språk? Hur tror ni det skulle vara att inte få tala sitt eget språk? Vilka andra minoriteter finns det i Sverige? Vilka språk räknas som Sveriges officiella minoritetsspråk? Läs SMS från Soppero. Frågor att samtala kring 1. I boken får vi veta lite om hur det historiskt har sett ut för samerna. Vad vet du om samernas historia? Kan man vara same i en stor stad? Vilken är din identitet vem är du? 2. Om någon av dina föräldrar hade ett annat modersmål. Skulle du då vilja lära dig det språket? Varför? Varför inte? Har du upplevt det själv? 3. Varför tror du Agnes mamma AnnaSara slutade vara same och slutade prata samiska. Att inte stå för den man är - Vad skulle du säga att det betyder? Varför tror du att Agnes håller sin samiska hemlig? 1 Samer.se (2018) Språket. Tillgänglig: [ ]
11 4. Har du själv påbrå från något annat land eller kultur, eller känner du någon som har det? Hur tror du att det känns? Är det positivt eller negativt? 5. Vad är en fördom? Har du några fördomar? Om samer? Om människor från andra länder? Vilka fördomar tror du andra har om dig som person, som invånare i en speciell by, speciellt landskap, speciell del av ett land, ett speciellt land? Material att använda ur temaväskan Litteratur Sápmi Sameland Samerna - Ett av världens urfolk Samer - ett ursprungsfolk i Sverige Tio pinnar i luften Fördomar och förklaringar Länkar SR(2009) Jakten på språket. Samiska. Tillgänglig: Produkter/ Jakten-pa-spraket-Samiska [ ] SR (2013) Vår samiska kamp. Språkets makt. Tillgänglig: Produkter/ Var-samiska-kamp-Sprakets-makt [ ] Samer.se (2018) Sápmi i skolan. Tillgänglig: [ ] SR (2014) Språket samiska kan försvinna. Tillgänglig: sida/artikel.aspx?programid=493&artikel= [ ] SR (2017) Min samiska historia. Att ta tillbaka det som är mitt. Tillgänglig: [ ]
12 Renskötseln och samiska näringar I boken Sápmi Sameland (s.30-59), i häftet Samerna - Ett av världens urfolk (s.24-27) och i broschyren Samer - ett ursprungsfolk i Sverige (s.20-39) finns information om samiska näringar, renskötseln, samebyn, renen och renskötselåret. Inled med fakta och bilder ur böckerna. Ni kan även använda er av bilder och information från boken Idre Sameby (Sveriges sydligaste sameby och Dalarnas enda). Att göra Presentera ämnet med hjälp av bilder och läs eller berätta fakta om vad som står i böckerna. Visa t.ex. hur en ren ser ut, bilder från renskötseln m.m. Läs i Samer - ett ursprungsfolk i Sverige (s.20-39) tillsammans för att få en inblick i olika näringar inom det samiska samhället. Diskutera i grupper Vet ni någon som är renskötare? Är alla samer renskötare/ renägare? Vad vet ni om renskötsel? Finns renskötsel och rennäring i Dalarna? Ge exempel på andra näringar inom det samiska samhället Visa Rennäringen i Idre. Att samtala eller skriva om efter filmen: Vad fick ni för tankar när ni såg den? Titta på film om hur man kastar lasso. Om ni vill kan ni sedan använda lassot i temaväskan och testa själva i klassen. Material att använda ur temaväskan Litteratur Sápmi Sameland Samerna - Ett av världens urfolk Samer - ett ursprungsfolk i Sverige Idre sameby Övrigt material Lasso Länkar och filmer Youtube (2013) Rennäringen i Idre Sameby. Tillgänglig: [ ] Youtube (2011) Lassofilm.mp4. Tillgänglig: [ ]
13 Samisk kultur Vad är samisk kultur? Samer ser sin kultur ur ett helhetsperspektiv som omfattar både den man är och det man gör. I samisk kultur ingår alltså både utövande av konstarter (såsom jojk, konsthantverk, dans, teater) och identitetsstärkande faktorer såsom duodji (slöjd), samisk idrott, samisk media, samiskt språk, samiska näringar och samiskt levnadssätt. I boken Sápmi Sameland (s och 18-25) samt i Samerna - Ett av världens urfolk (s. 8-11), finns information om bostaden, maten, musiken, slöjden och kläderna. Använd fakta och bilder ur böckerna som inledning. Att göra Berätta om vad samisk kultur är samt visa bilder på samedräkten, sameslöjd och kåtan. Lyssna på en jojk. Se på Vår samiska kamp kulturens kraft. Nu kan ni antingen arbeta mer med de olika områdena som hör till den samiska kulturen, eller så kan ni välja att fördjupa er i den samiska kulturen inom de olika ämnena. Ni kan t.ex. baka samiskt bröd eller tillaga renkött på hemkunskapen, lyssna på jojk på musiklektionerna och titta på samisk konst och olika samiska konstnärer på bildlektionerna. Samedräkten och Duodji (slöjd) Använd boken Samedräkter i Sverige, samt visa bilder på sameslöjd och sameslöjdsmönster som finns i Doudjimemory. Ni kan här arbeta med hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer. Jämför med andra urfolk och se på de olika folkdräkterna i Sverige. Frågor att diskutera Vad kallas samernas folkdräkt? Har du sett någon samedräkt? När används samedräkten? Varför ser samedräkterna så olika ut? Vilka färger används traditionellt i samedräkten? Varför tror du att det är dessa färger i dräkten? Har ni eller någon i er familj en folkdräkt? När används folkdräkten? Varför är kolten viktig för det samiska folket och kulturen? Varför är det viktigt att genom kläder visa vem man är? Spela Doudjimemory. Mattradition (hemkunskap) Här kan ni jobba med olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse. Använd fakta och bilder ur böckerna där det finns information om samisk mattradition. Baka samiskt bröd. Recept finns på samer.se/skola. Gör plättar av renblod. Recept finns på sida 11 i boken Samerna ett av världens urfolk.
14 Jojk (musik) På musiken kan ni lyssna på samisk jojk och annan musik från urfolk - både äldre och nutida. Tips på samiska artister Jon-Henrik Fjellgren Katarina Barruk Mari Boine Marja Mortensson Nils-Aslak Valkeapää Sofia Jannok Material att använda ur temaväskan Litteratur Sápmi sameland Samerna - Ett av världens urfolk Samer - ett ursprungsfolk i Sverige Fördomar och förklaringar Övrigt material Doudjimemory Länkar UR (2013) Vår samiska kamp. Kulturens kraft. Tillgänglig: [ ] Samer.se (2019) Baka gahkku (bröd). Tillgänglig: [ ]
15 Anteckningar
16 Författare till handledningen är Madeleine Renhuvud Handledningen finns även att ladda ner från regiondalarna.se/minoriteter Buerie båeteme jih lahkoe dutnjien! - Välkomna och lycka till! Foton: Carl-Johan Utsi, Mostphotos
Lärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans tidigare år (f-åk 5)
Lärarhandledning samiska temaväskan Grundskolans tidigare år (f-åk 5) Inledning Denna handledning riktar sig i första hand till grundskolans tidigare år och tar upp samisk kultur, historia och samiskt
Nationella minoriteter i förskola och skola
Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella
Samhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Musik, svenska, bild, historia jojk/same 1-3
Underlag för lektonsplanering - At vara same åk 1-3 Ämne/arbetsområde Musik, svenska, bild och historia -jojk/same Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs 1-3 och kan kopplas
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015
Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet
Religions- /samhällskunskap Vem är same? 4-6
Ämne / arbetsområde Religionskunskap, samhällskunskap / Vem är same? Årskurs 4-6 Lärarinstruktion: Detta lektionsupplägg är anpassat för årskurs 4-6 och kan kopplas till det centrala innehållet i religionskunskap
Historia (SO) svenska och bild Samer 1-3
Underlag för lektonsplanering - Bildcollage med faktatext om samer åk 1-3 Ämne/arbetsområde Historia (SO) svenska och bild -samer Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden. Förskola
Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö
Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011
Nationella minoriteter i förskola och skola UPPDATERAD 2011 I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskolan och skolan. Huvudmännens information till
Historia (SO), musik och svenska. Sápmi och samer 1-3
Underlag för lektonsplanering - Sápmi, samerna och den samiska faggan åk 1-3 Ämne/arbetsområde Historia (SO), musik och svenska. Sápmi och samer Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat
Samhällsorientering Grundsärskolan 7-9
Lektonsplanering grundsärskola 7-9 tema: Samer (SO) Ämne/arbetsområde Samhällsorienterande ämnen/samer Årskurs Grundsärskolan 7-9 Lärarinstrukton:Lektonsplaneringen är anpassat för elever i grundsärskolan
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Svenska och historia (SO) Samer 1-3
Underlag för lektonsplanering - Berätelseskrivning tll bild (samer) åk 1-3 Ämne/arbetsområde Svenska och historia (SO) -samer Årskurs 1-3 Lärarinstrukton: Deta lektonsupplägg är anpassat för årskurs 1-3
Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019
Nationella minoriteter och utbildning 15 maj 2019 s instruktion SFS 2015:1047, 18 [ ] ett samlat ansvar för frågor om de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken inom ramen för sitt
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3
Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?
WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6
Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6 Hem- och konsumentkunskap Ur syftet: I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Samer. Sveriges urbefolkning
Samer Sveriges urbefolkning En liten film om Sapmí: (3:53 min) https://www.youtube.com/watch?v=jm13u5rjcmk För länge sedan levde samer av att jaga vilda djur och av att fiska. Samerna jagade bland annat
. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten
Historia film som historisk källa 7-9
Underlag för lektonsplanering - Sameblod Ämne/arbetsområde Historia/flm Årskurs 7-9 Lärarinstrukton: Lektonsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas tll det centrala innehållet i historia.
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
KOMPETENSUTVECKLING OM DEN NATIONELLA MINORITETEN ROMER
Föreläsningar Film + Workshop Utställning + Workshop Malmö Ungdomscentral KOMPETENSUTVECKLING OM DEN NATIONELLA MINORITETEN ROMER AV MALMÖ UNGDOMSCENTRAL INTRODUKTION VARFÖR MER KUNSKAP OM ROMER? INEHÅLL
Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015
Lennart Rohdin Laxå, 1 september 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europakonventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992) Europarådets
Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter
SID 1(9) Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är de fem erkända nationella minoriteterna
Förslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
för samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING
ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Samisk kultur och historia
JOUKSÁHKKÁ SÁRÁHKKÁ VERALDEN OLMMÁI Skyddar barnen Kvinnornas hjälp vid förlossning. Den högste gudomligheten. under uppväxten. Skyddsgudinna för kvinnor och barn. Fruktbarhetsgud som ger själ till barnet
Av: Boel Nygren. Min samiska historia. handledning
Av: Boel Nygren Min samiska historia handledning 1 MIN SAMISKA HISTORIA En serie i fyra delar som tar sin utgångspunkt i fyra samiska ungdomars egna berättelser om sin identitet och historia; den samiska
Ett lektionsmaterial bestående av. film och lärarhandledning samt. måldokument ur nya läroplanen Lgr 11
Ett lektionsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: SO, Hemkunskap, Modersmål Målgrupp: Från 6 år Låg-/mellanstadiet
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11
En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan
Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan Tommy Eriksson Lärare, konsult och sexualupplysare Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det
Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning
Samernas historia De kom från Europa för 15 000 år sedan För 12 000 år sedan vandrade en grupp norrut då isen smälte De levde på att jaga och samla mat - ingen egen nedtecknad historia - FORNTID Äldsta
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Författningssamling i Borlänge kommun. Riktlinjer för flaggning i Borlänge kommun. Beslutad av kommunstyrelsen , 22
Författningssamling i Riktlinjer för flaggning i Beslutad av kommunstyrelsen 2017-01-30, 22 Metadata om dokumentet Dokumentnamn Riktlinjer för flaggning i Dokumentägare Chef servicecenter Dokumentansvarig
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015
Lennart Rohdin Linköping, 8 december 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992)
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN
EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)
LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Lokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
2. Övergripande mål och riktlinjer
2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.
Biejvieh! Att skildra den samiska kulturen. Arvidsjaurs kommunbibliotek
Biejvieh! Att skildra den samiska kulturen Arvidsjaurs kommunbibliotek Biblioteken i Norrbotten 2013 Biblioteken i Norrbotten (BiN) Samarbete 14 kommunbibliotek, 1 regionbibliotek, bibblo.se, polarbibblo.se
EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
minoritetspolitiska arbete
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Lärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
PROGRAMVERKSAMHET 2018
PROGRAMVERKSAMHET 2018 LILLA SYSTER KANIN Hur gick det egentligen när Lilla syster Kanin och Storebror åkte till havet för att bada? Först lyssnar vi på en spännande saga, och sedan funderar vi över vem
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN
SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN Geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11
Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation
NATIONELLA MINORITETER 2015
Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...
E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Koppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
HISTORIA 3.13 HISTORIA
3.13 STORIA Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Tänket bakom filmserien
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmserien Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra högtider och traditioner och i förlängningen minska klyftor
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson
AR OCH AR Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson 1 Diskutera, analysera och reflektera över fördomar Samer är inget urfolk, de kör ju bil och bor i hus Sällan diskuterar vi
PROGRAMVERKSAMHET 2017
PROGRAMVERKSAMHET 2017 En saga om hur livet kan te sig, ur mörtperspektiv. Efter sagostunden tar vi reda på vilka fiskar som finns i Vänern, och så avslutar vi besöket med att göra en egen sjö, full med
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket
Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket I december 1999 beslutade riksdagen att Sverige skulle ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella
Norden. Du kommer att få lära dig mer om:
Norden Nu har det blivit dags att lära oss mer om våra nordiska grannländer. Vi får följa med Holger och Mårtensson på deras resa genom Norden. Vi kommer att arbeta med likheter och skillnader mellan de
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
PROGRAMVERKSAMHET 2016
PROGRAMVERKSAMHET 2016 LILLA SYSTER KANIN Hur gick det egentligen när Lilla syster Kanin och Storebror åkte till havet för att bada? Först lyssnar vi på en spännande saga, och sedan funderar vi över vem
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9
Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att
Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration
EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi
Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at
3.8 MUSIK. Syfte. Centralt innehåll
3.8 SIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika
Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
EN UNGDOMSMUSIKAL STUDIEMATERIAL. Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland. avsett för grundskolan årskurs 7-9
EN UNGDOMSMUSIKAL Manus: Mikael Niemi Musik: Per Egland STUDIEMATERIAL avsett för grundskolan årskurs 7-9 Innehåll Detta studiematerial omfattar följande: 4 FÖRORD 4 GEOGRAFI 4 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP