PROGRAMVERKSAMHET 2018

Transkript

1 PROGRAMVERKSAMHET 2018

2 LILLA SYSTER KANIN Hur gick det egentligen när Lilla syster Kanin och Storebror åkte till havet för att bada? Först lyssnar vi på en spännande saga, och sedan funderar vi över vem som egentligen bor havet och vem som bor i sjön. Och vilka är det som är riktiga landkrabbor? Besöket avslutas med att vi ritar och målar djuren i och vid vår egen sjö. 45 min. Max 15 barn. Förskola (fr 4 år) Vecka & MAMMA MU Mamma Mu leker gärna med småbåtarna i strandkanten, men Kråkan vill ha mera fart! Först blir det saga och därefter gör vi en tavla fylld med egna båtar. 45 min. Max 15 barn. Förskoleklass - åk 1 Vecka & 34-38

3 MULLE MECK Vi börjar med att lyssna på sagan om hur det gick till när Mulle Meck skulle bygga en båt. Sedan tittar vi på hur människan har tagit sig fram över vatten genom tiderna, och lite annat som är bra att känna till när det gäller livet på sjön. Sedan blir det pappersbåtstillverkning. 45 min. Max 15 barn. Åk 2 3. Vecka & 39-4 SJÖFRUN, BÄCKAHÄSTEN OCH ANDRA LÄSKIGA TYPER Vem är det som står på skäret och vinkar och vill följa med i båten? Och hur går det om man förargar Sjöfrun? Slå dig ner bland redskapen i sjöboden och lyssna till berättelser om både onda och goda väsen, i och kring vattnet. 45 min Åk 4-5, max 25 elever. Vecka & 39-40

4 OM VÅDAN AV ATT SITTA PÅ SÅT Att fiska lake om vintern, med hjälp av såtkrok, var under gamla tider en populär sysselsättning. Men det var inte helt ofarligt. Ett berättarprogram där man får reda på en del om både fisketeknik, isars opålitlighet och om faror som lurar i djupet. 30 min. Max 25 elever. Åk 7-9. Vecka TOLV SEGLARE En berättelse om en kappsegling över Vänern, med fraktskutor, i början av 1900-talet, vilken fick ett ganska oväntat slut. 35 min. Antal och tid efter överenskommelse. Gymnasiet och vuxna.

5 DET HÄR KAN DU LÅNA AV OSS: metspön + deg/mask att agna med sänkhåv flytvästar insektshåvar (för håvning i vatten), luppar och bestämningsnyckel, samt en liten handledning hur man går tillväga (Det är lämpligt att ha gummistövlar, så att man kan ta ett par steg ner i vattnet. Om temperaturen tillåter så går det naturligtvis lika bra att ta av strumpor och skor och kavla upp byxbenen.) akvarellåda Bokar gör du genom att kontakta Kristel Brynskog, tel , eller e-post kristel.brynskog@hammaro.se Barn- och ungdomsgrupper bokas i första hand mellan klockan 9.00 och Det är kostnadsfritt att besöka oss. Museets lokaler är små. För att upplevelsen ska bli bra för alla är det viktigt att du respekterar de begränsningar i antal besökare som anges för det program du bokar. När du bokar bör du lämna uppgifter om din grupp: ålder/årskurs, hur många ni är (barn/vuxna), ditt eget namn, skolans/förskolans namn, och e-postadress och/eller telefonnummer där du kan nås. Som pedagog har du en viktig roll under själva besöket. Det är du som känner barnen/eleverna. Du kan hjälpa till att föra fram de mer försiktiga så att de har möjlighet att delta. Du kan bidra med att koppla ihop besöket med det ni arbetar med i skolan/förskolan. Du kan hjälpa till med olika praktiska moment och vara en stödjande vuxen. Du kan ställa frågor till museipedagogen om du märker att alla inte förstår allt.

6 Läroplansmål och programverksamhet Att lärande kan ske på många platser och i olika former är idag en självklarhet. För att underlätta för skolan att se hur Skärgårdsmuseet kan vara en resurs, finns här en sammanställning av hur läroplanens centrala innehåll knyter an till de olika program som erbjuds under MAMMA MU Centralt innehåll - årskurs 1-3 BILD Bildframställning Framställning av berättande bilder. Tala, lyssna och samtala Skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

7 MULLE MECK Centralt innehåll - årskurs 1-3 SLÖJD Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande Tala, lyssna och samtala Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. Skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. SJÖFRUN, BÄCKAHÄSTEN OCH ANDRA LÄSKIGA TYPER Centralt innehåll - årskurs 4-6 BILD Bildframställning Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och illustrationer till text. RELIGIONSKUNSKAP Religioner och andra livsåskådningar Berättelser från fornskandinavisk (...) religion Religion och samhälle Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Identitet och livsfrågor Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Tala, lyssna och samtala Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider. Texter i form av (...) sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

8 OM VÅDAN AV ATT SITTA PÅ SÅT Centralt innehåll - åk 4-6 GEOGRAFI Livsmiljöer De svenska (...) natur- och kulturlandskapen. Berättande texter och sakprosatexter Texter i form av (...) sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med (...) miljö- och personbeskrivningar samt dialoger. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Informationssökning och källkritik Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. Centralt innehåll - årskurs 7-9 GEOGRAFI Livsmiljöer Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. HISTORIA Hur historia används och historiska begrepp Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Berättande texter och sakprosatexter Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv, miljö- och personbeskrivningar. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar. genom tiderna. Informationssökning och källkritik Hur man ( ) prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.