snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en
|
|
- Carl-Johan Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en
2 INNEHÅLL Dell FÖRHISTORIA il Såpmi 11 Komsakulturen 11 Skandinaviens urinvånare 12 Språkhistoria 13 SAMER FRÅN DE ÄLDSTA TIDERNA 15 De äldsta uppgifterna om samer 15 Nordbornas gamla skrifter 16 Samer i sagaberättelser 17 Sagor med historisk bakgrund 17 Medeltida berättare 19 Birkarlar 19 Karelare 21 Kvänerna 21 Den kristna tron...: 21 UPPEHÄLLE OCH SAMHÄLLSLIV LINDER DEN ÄLDSTA TIDEN 25 Jägare och samlare 25 Fångstmetoder 25 Handel 28 DET SAMISKA FÅNGSTSAMHÄLLET OCH DET STATLIGA INGREPPET...29 Det gamla samhällslivet - siidasystemet 29 Samisk rättskipning - rättsväsende.^ '. 32 Lapprätten 34 Mångårig samisk rättskipning 35 Beskattningen 35 Karl IX:s skattepolitik '. 35 Handeln 36 Birkarlarnas handelsverksamhet 36 Utarmningen 37 RENSKÖTSELNS UTVECKLING TILL BASNÄRING GRUVHANTERINGEN OCH KOLONISATIONEN BÖRJAR 39 Från fångstsamhälle till rennomadism 39 Renar under Ottars tid 39 Renskötseln utvecklas 39 Samernas renantal! 41 Tam-och vildrenar 41 Karl IX och Ishavskusten 43 Näsa Silvergruva 43
3 STATENS UPPKOMST OCH UTBREDNING TILL SÅPMI FRAM TILL 1600-TALET 45 Samiskt samhälle 45 Nationalstatemas uppkomst 46 De första tecknen på statlig inblandning i Såpmi 46 De äldsta gränsdragningarna på samiskt område 47 Beskattning av Såpmi efter kriget 48 Del II KOLONISATIONEN 49 Samemas rätt till sitt land 49 Lappmarksplakaten 50 Parallellteorin 50 Lappmarksplakatet Lappmarksplakatet Skatteindrivningen 52 Samisk rättsordning övertas 53 Lappmarksreglementet Lappmarksgränsen Kemi lappmark - en utplånad kultur 54 Kolonisationen i Torne lappmark 54 Expansiv period 55 Tvister 56 Fiske 56 Jakt 57 Utvecklingen i Lule lappmark.". 57 Nybyggaren 57 Renskötseln 58 Järnmalmsfyndigheter 58 Utvecklingen i Pite lappmark 58 Pite lappmarks sena kolonisering 60 Finska nybyggare 60 Samiska nybyggare 60 Det svenska intrånget 61 Samarbetet 62 Kolonisationen i Norge 62 Den "finska" invandringen 63 SAMELANDDELAS 65 Tiden före Gränsdragningen Förarbeten till lappkodicillen 66 Lappkodicillen Den samiska nationen och kodicillen 70
4 KYRKAN, RELIGIONEN OCH MISSIONEN 73 Samemas religion 73 Laestadianismen - en samhällsrörelse 77 Missionsskolor under 1700-talet 79 Prästerskapets kunskaper i samiska 80 Del III STATERNAS ÅTGÄRDER FRAM TILL TALET 81 Imperialismen 84 Pomorhandeln 85 Gränsregleringar års gränsdragning års gränsreglering års gränsreglering 89 Awittringeni Sverige års "felleslov" års renbeteslag års renbeteslag 93 Lappväsendet och fogdarna 94 RENBETESKONVENTIONEN1919 OCH TVÅNGSFÖRFLYTTNINGEN 97 Unionsupplösningen Renbeteskonventionen Tvångsförflyttningen 99 SAMISK AKTIVITET 101 Kautokeinoupproret Nationellt uppvaknande - förnorskningspolitiken 102 Elsa Laulas skrivelse 104 Samemas företrädare 106 ORGANISATIONSSTRÄVANDEN års landsmöte års landsmöte 109 Svenska Samernas Riksförbund (SSR) 109 Boazoeaiggåtoktavuohta (BEO) Renägarförbundet 110 Same Ätnam, den samiska riksorganisationen 111 Landsförbundet Svenska Samer (LSS) 111 Såminuorra, Samemas Riksungdomsförbund 112 Sami Ålbmoga Nuoraid Searvi (SANS) Nordisk Samisk Ungdomsförbund 112 Norske Reindriftssamenes landsforening (NRL) 113 Norske Samers Riksförbund (NSR) 113 Samenes Landsforbund (SLF) 114 Lapin Sivistysseura, Föreningen för lapsk kulturvård 114 Kolasamernas förbund 115 Saami Association of North America (SÅNA) - Nordamerikas samiska förbund 115 Samekonferenser - Samerådet 115
5 Internationell organisering World Council of Indigenous Peoples (WCIP) - Urbefolkningamas världsråd 117 Kvinnorörelsen 118 SAMEBEFOLKNINGEN 121 Renskötande samer 122 Samer vid kustområden 125 Östsamer 126 Samer i Alaska 127 SAMERNAS NUVARANDE POLITISKA SITUATIONI NORDEN 129 Norge 130 Finland 131 Sverige 131 Samisk rättskamp års konvention års Rennäringslag (RNL) års "Reindriftslov" (RDL) 136 Renskötselrätt i Finland T Folkvalda samiska organ 138 SKOLOR OCH INSTITUTIONER UNDER 1900-TALET års nomadskolereform 141 Nomadskolor och den moderna skolans framväxt 144 Skola för förnorskning 145 En skola för samebam 145 Skolsituationen i Finland 146 Skolsituationen i Ryssland 146 Samiska folkhögskolor och gymnasier 147 Samiska institutioner 147 SAMISKA MASSMEDIA OCH LITTERATUR 151 Samisk litteratur 152 KALL- OCH UTTERATURFÖRTECKNING 154
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning sápmi
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning sápmi LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/
YTTRANDE 1 2017-07-04 dnr 6.2.1-2017-576 Troms fylkeskommune Fylkesrådet Postboks 6600 N-9296 TROMSÖ Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift,
Relationer i ett samiskt samhälle
Sami dutkan Samiska studier Sami Studies 2 Skriftserie om sam ernås språk, kultur och samhälle utgiven av Sami dutkan Samiska studier vid Umeå universitet Åsa Nordin Relationer i ett samiskt samhälle En
Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning
Samernas historia De kom från Europa för 15 000 år sedan För 12 000 år sedan vandrade en grupp norrut då isen smälte De levde på att jaga och samla mat - ingen egen nedtecknad historia - FORNTID Äldsta
Exploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!
Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel Exploateringen av Norrland ökar! Eivind Torp Mittuniversitetet Umeå 2014-02-18 Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar! kolonisationen
A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET
A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A.1 Statens rätt och samernas rätt 1. Staten är lagfaren ägare till den fastighet Gällivare kronoöverloppsmark 2:1 på vilken Området befinner sig. I sin egenskap av
Av: Boel Nygren. Samernas tid. handledning
Av: Boel Nygren Samernas tid handledning 1 SAMERNAS TID Varför en serie om samer? År 2015 genomförde Språkrådet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, med hjälp av TNS Sifo, en undersökning om
SÁMIRÁĐĐI SAMERÅDET SAAMELAISNEUVOSTO THE SAAMI COUNCIL СΟЮЗ СААМΟВ SámiRađđi ruota juogos/ Samerådets svenska sektion C/o Åsa Larsson Blind Box 137 980 14 Övre Soppero VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN
Jokkmokksdeklarationen
Jokkmokksdeklarationen Förklaring från den första sameparlamentarikerkonferensen Jokkmokk 24 februari, 2005 Den historiska och första Sameparlamentarikerkonferensen, sammansatt av representanter från Sametingen
En ny politik för det samiska folket
Enskild motion MP1402 Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Dagordning Sametingets kulturnämnd 3-5 december 2013
DAGORDNING Sametingets kulturnämnd 3-5 december 2013, Kiruna 1. Mötets öppnande 2. Dagordning 3. Val av justerare 4. Ekonomi 5. Bidrag till samisk kultur 6. Samisk teater- och scenkonst 7. Bidrag till
YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM
Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemoria - Lagstiftning för genomförande av Nagoyaprotokollet ( M2014/1331/R) Sametingets uppgift är att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att
Samernas rätt till land och vatten
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Christine Widd Samernas rätt till land och vatten Examensarbete 20 poäng Handledare Bengt Lundell Fastighetsrätt/Folkrätt HT 2005 Innehåll SAMMANFATTNING 4 FÖRORD
Regeringens skrivelse 2004/05:79
Regeringens skrivelse 2004/05:79 Upphörande av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention Skr. 2004/05:79 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 3 februari 2005 Göran Persson
Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse
Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt
Dagordning Kulturrådet 6-7 december 2011
DAGORDNING Sametingets kulturråd 6-7 december, Kiruna 1. Mötets öppnande 2. Dagordning 3. Val av justerare 4. Ekonomi 5. Ansökningar om projektbidrag 6. Anstånd med redovisning 7. Verksamhetsstöd 2012
Svensk-norska renbetesförhållanden
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2004/05:MJU12 Svensk-norska renbetesförhållanden Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2004/05:79 Upphörande av 1972 års svensk-norska renbeteskonvention
C-UPPSATS. Lappskatteland
C-UPPSATS 2010:069 Lappskatteland - vem har bäst äganderätt till skattelanden i lappmarken? Carita Sandberg-Aira Luleå tekniska universitet C-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi
HISTORIA Period 1 (v )
Historia Kansli Fabriksgatan 2, 20500 Åbo I a) Träff med tutorer och egenlärare för första årets studerande måndag 27.8. kl. 15.00 b) Datorklassession för första årets studerande (för uppgörande av studieplan)
DOM 2015-02-03 Meddelad i Gällivare
1 GÄLLIVARE TINGSRÄTT Meddelad i Gällivare Mål nr PARTER KÄRANDE Girjas sameby, 897900-1347 Box 130 981 22 Kiruna Ombud: Advokat Peter Danowsky Danowsky & Partners Advokatbyrå KB Box 16097 103 22 Stockholm
Marja Kari Var går gränsen för när man är same? Nadja Gyllander Kråik. Samerna Sveriges ursprungsfolk. Om att vara ung same i Sverige
same same Samerna Sveriges ursprungsfolk Om att vara ung same i Sverige Marja Kari Var går gränsen för när man är same? Nadja Gyllander Kråik Svensk mästare i fotboll Sabina från Hägersten rädd för renar
Samiska traditioners roll i svensk rätt
Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen
att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,
NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Finland, Norge och Sverige, som konstaterar att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker
Modern och. dynamisk. Test World
Starkt till naturen Störst och vackrast Enare är Finlands största kommun, över 17 000 km 2. Vattenarealen utgör över 2 000 km 2, varav Enaresjön utgör cirka hälften. Mellan de tusen sjöarna och öarna finns
Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket
Sid 1 (5) kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Övergripande synpunkter Det är viktigt att statens ansvar för konsultationer
Lennart Rohdin. Linköping, 8 december 2015
Lennart Rohdin Linköping, 8 december 2015 Folkrättsligt åtagande Jfr FNs barnkonvention Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (1992)
Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv
Inlagd S 2011-04-05 Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv Av Sören Ekström Sveriges historia i förhållande till den samiska befolkningen är bedrövande. Dagsläget är både olyckligt för alla inblandade
Minoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Vem är Vi, vem är de Andra?
Vem är Vi, vem är de Andra? Carl-Gösta Ojala Kandidatprogrammet Arkeologi och antik historia (AAH) carl-gosta.ojala@arkeologi.uu.se 2017-09-12 - Arkeologi och samhälle - Arkeologi och politik - Kontroversiellt
Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.
Yttrande 2017-04- 02 Sámediggi Box 90 981 22 Kiruna Remiss Nordiska Samekonventionen. Sámiid Riikkabellodat har tagit del av rubr förslaget och vill för sin del lämna följande synpunkter. Bakgrund Inledningsvis
Landområde över 4 länder: Norge, Sverige, Finland, Ryssland Dialekternas utbredning
Samernas historia De kom från Europa för 15 000 år sedan För 12 000 år sedan vandrade en grupp norrut då isen smälte De levde på att jaga och samla mat - ingen egen nedtecknad historia - FORNTID Äldsta
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
D-UPPSATS. Samebyns associationsform och dess konsekvenser för renskötseln. Kristina Labba. Luleå tekniska universitet
D-UPPSATS 2009:130 Samebyns associationsform och dess konsekvenser för renskötseln Kristina Labba Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap
Norrlands glömda befolkningar Del 1: Kvänerna. Det är inte många som vet att det finns en mångfald av olika befolknings-grupper i Norrland.
Norrlands glömda befolkningar Del 1: Kvänerna AN Oslo/Kiruna. Det är inte många som vet att det finns en mångfald av olika befolknings-grupper i Norrland. Norrland som omfattar den nordliga delen av Skandinavien
2/2017. Omtalt av Håkan Rydving
Siv Rasmussen. 2016. Samisk integrering i norsk og svensk kirke i tidlig nytid: en komparasjon mellom Finnmark og Torne lappmark. Doktoravhandling i historie. UiT Norges arktiske universitet. Omtalt av
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017
TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017 Samerna är ett självständigt folk och liksom andra folk har vi rätt till våra liv och att själva bestämma i frågor som rör oss. Grunden för samiskt liv är Sápmi, arvet
Silvervägen- En del av Sveriges transport historia
89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-
OCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson
AR OCH AR Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson 1 Diskutera, analysera och reflektera över fördomar Samer är inget urfolk, de kör ju bil och bor i hus Sällan diskuterar vi
Samisk sedvanerätt -
UMEÅ UNIVERSITET EXAMENSARBETE Juridiska Institutionen 20 poäng Jurist kandidatprogrammet HT 2006 Handledare Christina Hörnberg-Lindgren Samisk sedvanerätt - enligt Lappkodicillen och renbeteskonventionerna
Renskötselkonventionen
Ds 2010:22 Renskötselkonventionen Jordbruksdepartementet Innehåll Sammanfattning... 7 1 Författningsförslag... 9 1.1 Förslag till lag med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017
SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017 Resolutionen framlades under Samiskt parlamentariskt råds ungdomskonferens Dålle Dolla Dållå Dålla den 8 februari 2017. Förarbetet med resolutionen har
Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM
Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM BAKGRUND Vid Sametingets plenum i Funäsdalen den 15-18 maj 2006 utsågs en tillfällig ungdomspolitisk kommitté. Den dåvarande politiska majoriteten i Sametinget
MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Samerna och skogen genom historien
43 Samerna och skogen genom historien (Bild ur Gustavsson 1989 och Bosi 1960) Jeanette Häggroth skogshistoria I, vt 99 44 Inledning Den ursprungliga svenska befolkningen har varit beroende av naturen för
3.1 Internationella överenskommelser om urfolks rättigheter
1170191 Stekenjokk MKB Bilaga 5 2011-07-25-5 (88) - 3.1 Internationella överenskommelser om urfolks rättigheter Ett antal internationella deklarationer och konventioner har ingåtts för att skydda urbefolkningars
Frågor kring 2009 års renskötselkonvention
Ds 2016:27 Frågor kring 2009 års renskötselkonvention Näringsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon:
Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)
Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) 2009-12-15 Ärende LED 2009/222, Handling 7 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger
Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram
Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram Upprättat till landsmötet 2016 Inledning Detta dokument fastställer Riksorganisationen Same Ätnams (RSÄ) visioner, målsättningar, värdegrunder och åsiktsförklaringar.
"Att blotta vem jag är"
Namn och samhälle 23 "Att blotta vem jag är" Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920-2009 MÄRIT FRÄNDÉN UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET Uppsala
Box ÖVRE SOPPERO
Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27) (Dnr: N2016/05385/FJR) Inledning Inledningsvis kan konstateras att utredningsuppdraget inte gäller rättsförhållandena
NORDISK SAMEKONVENTION
NORDISK SAMEKONVENTION Regeringarna i Sverige, Finland och Norge, som konstaterar - att samerna är urfolket i de tre länderna, - att samerna är ett folk bosatt över landgränserna, - att det samiska folket
Renbeteskonventionen. Ordförande har ordet. Rovdjur. Girjasmålet
Månadsbrev Juovlamánnu Javllamánno Goeve Juvllamánnuo December 2015 Svenska Samernas Riksförbund, Formvägen 16, 906 21 UMEÅ, tel 090-14 11 80, fax 090-12 45 64, e-post info@sapmi.se Ordförande har ordet
Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum 24.10.2006
73 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Jouko Vahtola Matti Enbuske Mauno Hiltunen Tarja Nahkiaisoja Juha Joona
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt
NORRBOTTENS MUSEUM F 9
1 1923-1934 Lapskt folkliv och språk. Undersökningar gjorda av: B. Collinder, H. Grundström, E. Brännström och J.G Ullenius. Korrespondens 1923-1934. Edvin Brännström: Lapsk forskning. Acc:nr 217, 220.
Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk
Kulturdepartementet Ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2017/01905/DISK Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, 96 222 Jokkmokk Förbundet Sáminuorra har beretts möjligheten att yttra sig över betänkandet
EN GÖKUNGE, MUTATION ELLER PAPPERSTIGER?
EN GÖKUNGE, MUTATION ELLER PAPPERSTIGER? Diskussioner om Sametingets inrättande 1990-1994 Catarina Siljelöf Historia, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen
Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen Lagstiftning, FPIC och ILO Malin Brännström Skellefteå den 24 januari 2017 Vad jag ska prata om idag Lagstiftningen. Centrala
Bilaga 8. Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav Dnr 2008:741
Bilaga 8 Förslag till kursplan för sameskolan inklusive kunskapskrav 2010-03-22 Dnr 2008:741 Skolverkets förslag till kursplan i samiska i sameskolan Samiska Samerna är vårt lands enda urfolk och samiskan
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,
Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,
Lärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans senare år (åk 6-9)
Lärarhandledning samiska temaväskan Grundskolans senare år (åk 6-9) Inledning Denna handledning riktar sig i första hand till grundskolans senare år och tar upp samisk kultur, historia och samiskt samhälle.
Förslag den 25 september Historia
Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden.
Myten om kvänernas rike
1 Myten om kvänernas rike Av Lennart Lundmark Frågor om etnisk identitet i arkeologiskt och äldre historiskt källmaterial har stark politisk laddning på många håll i världen. Etniska grupper samlas kring
Den nordiska språkkonventionen Nordiska språkmötet /Sten Palmgren
De fördragsslutande staterna förbinder sig att verka för att en medborgare i en fördragsslutande stat vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter och andra offentliga organ
Samisk språkcentrumverksamhet. Patricia Fjellgren, språkkonsulent Saemien gïelejarnge Samisk språkcentrum
Samisk språkcentrumverksamhet Patricia Fjellgren, språkkonsulent Saemien gïelejarnge Samisk språkcentrum Snabb språkkurs Nordsamiska Bures God dag Mu namma lea XX - Jag heter XX Mun orun XX s - Jag bor
När makten tappade minnet
1 Föreläsning vid konferensen Makt och minne i Östersund 29 november 2006. När makten tappade minnet De dunkla decennierna i början av 1800-talet. Av Lennart Lundmark Ett bekymmer för oss historiker är
Vem är Same? ett studiematerial om samisk identitet och kultur. Svenska Samernas Riksförbund/SSR
Vem är Same? ett studiematerial om samisk identitet och kultur Svenska Samernas Riksförbund/SSR FAKTADEL Samisk identitet sida 1 Same Vem är det? Sápmi Samernas land Gränser och skatter sida 2 Tvångsförflyttning
Släkten Kråka från Sunderbyn
Släkten Kråka från Sunderbyn Personer Elisabet Olovsdotter Kråka född mars 1686 i Sunderbyn, död 30 mars 1741 på Gäddvik no 5, var min fm mf fm ff m. Hon var gift med Henrik Hermansson från Gäddvik. Elisabet
LPP Vikingatiden Årskurs 4
LPP Vikingatiden Årskurs 4 Centralt innehåll: Geografi: Fördelning av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelning och konsekvenser av denna. De svenska, nordiska natur-
Remissvar från Landspartiet Svenska Samer,
Remissvar från Landspartiet Svenska Samer, 2017-10-05 Delbetänkande SOU 2017:60 Utredningen om en stärkt minoritetspolitik; Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (Ku2017/01534/DISK) Inledning
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK 5 F-KLASS GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP, SAMHÄLLSKUNSKAP ÅK 1 Att leva tillsammans Livet förr och nu Migration
Sápmi som etnopolitiskt begrepp
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för idé- och samhällsstudier Sápmi som etnopolitiskt begrepp En studie av begreppet Sápmi i tidskriften Samefolket Humanistiskt samhällsprogram Historia C C-uppsats, 15 poäng
Samer. Sveriges urbefolkning
Samer Sveriges urbefolkning En liten film om Sapmí: (3:53 min) https://www.youtube.com/watch?v=jm13u5rjcmk För länge sedan levde samer av att jaga vilda djur och av att fiska. Samerna jagade bland annat
. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga
Av: Boel Nygren. Min samiska historia. handledning
Av: Boel Nygren Min samiska historia handledning 1 MIN SAMISKA HISTORIA En serie i fyra delar som tar sin utgångspunkt i fyra samiska ungdomars egna berättelser om sin identitet och historia; den samiska
Idén om det gemensamma
Voksenåsen 2012-06-05 Eivind Torp, Mittuniversitetet Av programmet framgår att en viktig utgångspunkt för denna workshop utgörs av förslaget till Nordisk samekonvention konvention som presenterades år
Stockholm i bottniska farvatten
NILS FRIBERG Stockholm i bottniska farvatten STOCKHOLMS BOTTNISKA HANDELSFÄLT UNDER SENMEDELTIDEN OCH GUSTAV VASA En historisk-geografisk studie i samarbete med INGA FRIBERG STOCKHOLMSMONOGRAFIER utgivna
Nordisk kyrkohistoria (7,5p)
Kursplan Nordisk kyrkohistoria (7,5p) Survey of Nordic Church history (15 ECTS credits) Nivå: Fördjupningskurs Ämnesområde: Kyrko- och missionsstudier Kurskod: KM 201 Förkunskapskrav Grundläggande behörighet
REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1
REGISTER ÖVER STUDIEPERIODERNA 1 ALLMÄNNA STUDIER Kommunikation E826.0 Kommunikationsfärdigheter I (1 sv) ÅK 1 / Praktiskt teologi 41 9102.0 Kommunikationsfärdigheter II (1 sv) ÅK 2 / Språktjänst 41 Det
Verksamhetsplan 2015
1 Verksamhetsplan 2015 2 Innehåll Verksamhetsplan 2015... 1 Inledning... 3 Beskrivning av verksamheten... 3 Övergripande verksamhetsplan... 4 Kärnverksamhet... 6 1. Sameföreningar och medlemmar... 6 Funktioner...
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive
Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk
RAPPORT 3 2003 Effektivare samråd mellan rennäring och skogsbruk - förbättrad dialog via ett utvecklat samrådsförfarande Anna Hamilton Skogsstyrelsen april 2003 Författare Anna Hamilton, kurs 98/02 Sveriges
EXAMENSARBETE KRISTINA LABBA. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ
2003:168 SHU EXAMENSARBETE Förhållandet mellan ILO-konventionen nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder och beslutet om den fria småviltjakten KRISTINA LABBA Samhällsvetenskapliga och
FÖRDELNING AV SAMISKA NATURRESURSER. Ett plågsamt ämne för samer och i ännu högre grad för staten
FÖRDELNING AV SAMISKA NATURRESURSER Ett plågsamt ämne för samer och i ännu högre grad för staten Utredning initierad av SAMERNA:s styrelse den 28 februari 2006 1 INNEHÅLL Sammanfattning. 4 1 Inledning
Reindriftskonferense 2013
Reindriftskonferense 2013 Livskraftig naeringsvirksomhet Areal- og ressursbruk Anders Blom, Styreleder Protect Sápmi Det samiska landskapet inom och utom oss Det samiske landskap skapes i en dynamisk prosess
Samerugge. Samiediggie Saemiedigkie COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Kulturlavdegoddi Kulturnämnden.
S ame, d-!t tggt Samerugge Samiediggie Saemiedigkie COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kulturlavdegoddi Giron/Kiruna Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum 2018-01-09-10 Baiki ja aigi/ Plats
C-UPPSATS. Kväner, samer och svensk minoritetspolitik. En studie med utgångspunkt från Will Kymlickas teori om gruppdifferentierade rättigheter
C-UPPSATS 2006:044 Kväner, samer och svensk minoritetspolitik En studie med utgångspunkt från Will Kymlickas teori om gruppdifferentierade rättigheter Marie Viklund Luleå tekniska universitet C-uppsats
Sápmi mot staten En kritisk studie av samernas landrättigheter i ljuset av det koloniala förflutna
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Matilda Nilsson Sápmi mot staten En kritisk studie av samernas landrättigheter i ljuset av det koloniala förflutna LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats
Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev # 2, februari 2018
Nordiska samarbetskommittén Nyhetsbrev # 2, februari 2018 Innehåll Livsglädjechaufförer, seniorrestauranger och fritt inträde för äldre i swimmingpooler Human Rights manifesto AGE SKPF pensionärernas handlingsprogram
RAPPORT REGERINGSUPPDRAGET EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET (IJ2008/490/DISK)
RAPPORT REGERINGSUPPDRAGET EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET (IJ2008/490/DISK) Sametingets nyvalda plenum 2009-2013. Foto: Hans-Olof Utsi. Innehåll 1 Sammanfattning
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014
Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk
Svenska samers rätt till mark
1 Svenska samers rätt till mark Markens betydelse för ursprungsfolk Marken har en särskild betydelse för ursprungsfolks kultur och andliga värden. Detta slås fast i ILO-konvention nr 169 om skydd för ursprungsfolk
Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
Rätten till land och vatten på Nordkalotten
Rätten till land och vatten på Nordkalotten Haparanda 17 juni 2012 Eivind Torp I. Utvecklingen på det rättspolitiska området No Sv Fi Ru II. Rättsutvecklingen på området Sammanfattningsvis måste
Norden blir kristet långsamt
Kristendomen del 7 Norden blir kristet långsamt Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet). En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få
JAKT OCH FISKE. i samverkan (SOU 2005:116)
JAKT OCH FISKE i samverkan (SOU 2005:116) Positivt för samer eller ännu en statlig utredning som syftar till att göra inskränkningar i den samiska rätten 1 Till SAMERNA:s styrelse. Regeringen beslutade