Relationer i ett samiskt samhälle
|
|
- Lucas Månsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sami dutkan Samiska studier Sami Studies 2 Skriftserie om sam ernås språk, kultur och samhälle utgiven av Sami dutkan Samiska studier vid Umeå universitet Åsa Nordin Relationer i ett samiskt samhälle En studie av skötesrensystemet i Gällivare socken under första hälften av talet Sami dutkan Samiska studier Umeå universitet Umeå 2002
2 Relationer i ett samiskt samhälle Innehåll FÖRORD 9 1 INLEDNING, 13 SKÖTESRENSYSTEMET 14 SYFTE OCH ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNINGAR 15 GEOGRAFISKT RUM OCH TIDSRAMAR 16 DISPOSITION 17 2 TEORETISK OCH METODISK RAM 18 TIDIGARE FORSKNING 18 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 23 Reciprocitet 23 Relationer 26 INTERVJUN SOM FORSKNINGSREDSKAP 29 Metod '. 31 FORSKNINGENS PERSPEKTIV 34 KÄLLMATERIALETS REPRESENTATIVITET 36 3 KOLONISATION, INDUSTRIALISERING OCH RENSKÖTSEL - EKOLOGISKA OCH EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I GÄLLIVAREOMRÅDET 39 ÖDEMARKENS SEKLER 39 LAPPMARKSPLAKATENS ERA 42 Kolonisationens fortsatta förlopp 46 GÄLLIVARE OCH MALMBERGET 48 RENSKÖTSEL 50 RENSKÖTSELN - EN URGAMMAL NÄRINGSFORM 51 Intensiv kontra extensiv renskötsel 54 Fjällsamisk respektive skogssamisk renskötsel : 59 ATT ODLA EN KARG JORD 61 SKOGSINDUSTRIN 63 Isvägar och renspillning : 65 Fallande träd och betande renar 66 5
3 Åsa Nordin NATIONALPARKER 68 VATTENKRAFTSETABLERINGEN 70 GRUVNÄRINGEN 73 KOLONISERINGENS OCH INDUSTRIALISERINGENS EFFEKTER 75 4 LAGSTIFTNINGEN OCH SKÖTESRENSYSTEMET 79 ÖVERSIKT ÖVER UTREDNINGAR OCH LAGAR 79 KULTURHIERARKISKA TANKEBANOR 82 FAS 1: SKÖTESRENSYSTEMET I SAMBAND MED ANDRA RENBETESLAGEN KURSÄNDRING (RENBETESLAGSTIFTNINGEN 1898) 87 FAS 2: PROBLEMET SKÖTESRENAR I NORRBOTTEN PROBLEMET UTREDS: NYA FÖRSLAG 91 Samebyarnas reaktioner 93 På efterkälken: samernas landsmöte Bofastas inställning 98 Böndernas egen renskötsel 702 Fattigvårdsstyrelsens inställning 104 Riksdagens behandling och åtgärder 106 FAS 3: UNDER LAPPFOGDENS KONTROLL 109 Lagstiftningen kring sköteslegan 109 Varuutbyte och individuella överenskommelser 110 Ett fixerat belopp under lappfogdens kontroll 110 NY RENBETESLAGSTIFTNING Försvar av de bofastas intressen i skötesrensystemet 113 En lokalfrågas betydelse för eventuella lagförändringar FÖRÄNDRINGAR I RENÄGARSTRUKTURER OCH RENANTAL 120 RENÄGARSTRUKTURER i BÖRJAN AV 1900-TALET 120 RENANTAL I SAMBAND MED LAGREVISIONEN Bofastas renantal Samers skötesrenantal RENANTALET UNDER 1930-TALET Utvecklingen inom fjällrenskötseln 132 Bofastas skötesrenar 135 Samers skötesrenar 136 Skogssamer och antalet skötesrenar 139 Skötesrenägarna och antalet skötesrenar 141
4 Relationer i ett samiskt samhälle Lappfogdens makt över kvinnors etniska grupptillhörighet 143 NORDSAMISK TVÅNGSFÖRFLYTTNING 148 RENSKÖTSELFORMERNAS INVERKAN SOCIOEKONOMISKA RELATIONER 152 VERDDEFÖRHÅLLANDET 152 SKÖTESRENSYSTEMETS SOCIALA BETYDELSE 155 Bofasta med eller utan skötesrenar 157 Missbruk av systemet 161 FATTIGA RENSKÖTARE OCH UNDERSTÖD 162 SKÖTESLEGAN 164 Sköteslegans betydelse 165 SOCIAL STATUS 168 BYTESHANDEL 173 ETT BEROENDEFÖRHÅLLANDE 175 EPILOG SAMMANFATTNING: FRÅN BEROENDE TILL OBEROENDE 179 SKÖTESRENSYSTEMETS UTVECKLING 179 FAKTORER SOM STYRDE UTVECKLINGEN AV SKÖTESRENSYSTEMET 181 Industrialiseringen 181 Lagstiftningen 183 Inre samiska förändringar 185 OLIKA GRUPPERS INSTÄLLNING TILL SKÖTESRENSYSTEMET 187 Renskötarnas inställning 757 Bofastas inställning 188 Riksdagsledamöternas inställning 188 SKÖTESRENSYSTEMETS SOCIOEKONOMISKA BETYDELSE 190 COAHKKÅIGEASSU 193 SUMMARY 197 KALL-OCH LITTERATURFÖRTECKNING 201 BILAGOR 214
5 4sa Nordin Diagramförteckning Diagram 1. Befolkningsutveckling i Gällivare socken Diagram 2. Befolkningsutveckling i tätorterna Gällivare och Malmberget Diagram 3. Fjällrenskötarnas renantal i Gällivare socken 125 Diagram 4. Skötesrenar i fjällsamisk vård Diagram 5. Fjällrenskötarnas renantal Diagram 6. Skötesrenar i fjällsamebyarna Diagram 7. Fördelning av skötesrenar i Norrkaitum Diagram 8. Utveckling av renhjordarna i Gällivare skogssameby Diagram 9. Antalet skötesrenar i Gällivare skogssameby Diagram 10. Antal bofasta skötesrenägare Diagram 11. Renhjordarnas storlek 1933 irenskötande hushåll 170 Diagram 12. Fördelning av bofastas skötesrenar per renskötande hushåll Figurföreckning Figur 1. Relationers utseende mellan skilda befolkningsgrupper 28 Tabellförteckning Tabell 1. Renägandet inom Gällivare socken Tabell 2. Fördelning av renantalet i fjällsamebyarna i Gällivare socken Tabell 3. Totala renantalet för Gällivare och Jokkmokk socknar Tabell 4.Totala renantalet för fjällsamebyarna i Gällivare och Jokkmokk socken Tabell 5. Totala renantalet för skogssamebyarna i Gällivare och Jokkmokk socken Tabell 6. Renar som inte tillhör samerna Tabell 7. Lappfogdens administrering av Ottilia och Hilda Jakobsson i Gällivare skogssameby 144" Tabell 8. Lappfogdens administrering av Maria Mickelsson, Josefina Persson och Ida-Maria Israelsson i Gällivare skogssameby 145 Tabell 9. Lappfogdens administrering av Susanna Eriksson, Susanna Mikkelsson och Amanda Johansson i Norrkaitum 146
Relationer i ett samiskt samhälle
Sami dutkan Samiska studier Sami Studies Åsa Nordin Relationer i ett samiskt samhälle En studie av skötesrensystemet i Gällivare socken under första hälften av 900-talet Sami dutkan Samiska studier Umeå
Läs mer"Att blotta vem jag är"
Namn och samhälle 23 "Att blotta vem jag är" Släktnamnsskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920-2009 MÄRIT FRÄNDÉN UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - UPPSALA UNIVERSITET Uppsala
Läs merTraditionell kunskap
Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla
Läs mersnmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en
snmeitnns mrromn Per Gullomi Krencingen 5cime/kol/tijrel/en INNEHÅLL Dell FÖRHISTORIA il Såpmi 11 Komsakulturen 11 Skandinaviens urinvånare 12 Språkhistoria 13 SAMER FRÅN DE ÄLDSTA TIDERNA 15 De äldsta
Läs merEnkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare
Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare Vilka är enligt din mening de viktigaste möjligheterna och fördelarna som renskötseln erbjuder Finland? Välj högst tre alternativ:,
Läs merSamhällskunskap/Identitet
Underlag för lektionsplanering - identitet Ämne/arbetsområde Samhällskunskap/Identitet Årskurs 7-9 Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassat för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala
Läs merRennäringslag (1971:437)
Särskilda trafikförfattningar m.m./jakt och fiske 1 Renskötselrätt Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (1993:36). 1 [5101] Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning sápmi
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning sápmi LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Läs merÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER Våra huvudmål inför kommande mandatperiod 2017 En av de viktigaste frågorna för Álbmut är att staten ska vidta åtgärder så att alla samer, inklusive
Läs merA. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET
A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET A.1 Statens rätt och samernas rätt 1. Staten är lagfaren ägare till den fastighet Gällivare kronoöverloppsmark 2:1 på vilken Området befinner sig. I sin egenskap av
Läs merRenskötselrätt som regleras i Rennäringslagen
Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 218 Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen Sammanfattning Syftet med arbetet är att skaffa sig
Läs merExploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!
Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel Exploateringen av Norrland ökar! Eivind Torp Mittuniversitetet Umeå 2014-02-18 Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar! kolonisationen
Läs merFolkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010
Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som
Läs merFrågor och svar om rennäringen
Frågor och svar om rennäringen Renantal Hur många renar finns i Västerbotten idag? År 2000 finns det ca 54 000 renar i Västerbotten. Totalt i Sverige finns det ca 230 000 renar. Har antalet renar varit
Läs merKlädekonomi och klädkultur
Marie Ulväng Klädekonomi och klädkultur Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll Förord 9 1. Inledning 11 Både nyttighetsvara och lyxvara 12 Ekonomiskt värde - ettfaktiskt
Läs merTexten nedan är hämtad ur det intressanta pdf dokumentet: Källorna rörande samernas vinterbetesmarker
Texten nedan är hämtad ur det intressanta pdf dokumentet: Källorna rörande samernas vinterbetesmarker SOU 2006:14 sidan 306 Lule lappmark Enligt Albert Nordbergs mycket grundliga "En gammal Norrbottensbygd"
Läs merGoda resultat för projektet Bedriftsutvikling i den grenseløse regionen Sápmi, juni juni 2014.
Goda resultat för projektet Bedriftsutvikling i den grenseløse regionen Sápmi, juni 2011- juni 2014. Prosjektet är ett samarbetsprojekt mellan Høgskolen i Harstad (HiH) och SSR. Projektet har haft fokus
Läs merVuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/
Vuovdega Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/ Sametingspartiet Vuovdega-Skogssamerna bildades 1993, inför det första Sametingsvalet. Vi är ett renodlat samepolitisk parti, som står fria från samiska särintressen
Läs merBOPLATSER OCH OFFERPLATSER Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer AD
STUDIA ARCHAEOLOGICA UNIVERSITATIS UMENSIS 17 BOPLATSER OCH OFFERPLATSER Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD Sven-Donald Hedman Institutionen för arkeologi och samiska studier
Läs merSkogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland
FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.
Läs merI Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE
I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE Valprogram 2013 1. Medvetenhet Det högsta värdet för oss samer är vår kultur, historia och natursyn där våra språk, våra traditioner och våra rättigheter är oumbärliga
Läs merSylvia sparrock abstract I had to leave my home and never found back
I had to leave my home - and never found back - Sami residential school memories in Sweden. (15 min) Sylvia Sparrock, moderator of Church of Sweden Sami Council. Jag är ett nomadskolebarn, som gick skola
Läs merLärarhandledning samiska temaväskan. Grundskolans senare år (åk 6-9)
Lärarhandledning samiska temaväskan Grundskolans senare år (åk 6-9) Inledning Denna handledning riktar sig i första hand till grundskolans senare år och tar upp samisk kultur, historia och samiskt samhälle.
Läs merDiskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)
Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) 2009-12-15 Ärende LED 2009/222, Handling 7 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger
Läs merRAPPORT REGERINGSUPPDRAGET EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET (IJ2008/490/DISK)
RAPPORT REGERINGSUPPDRAGET EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET (IJ2008/490/DISK) Sametingets nyvalda plenum 2009-2013. Foto: Hans-Olof Utsi. Innehåll 1 Sammanfattning
Läs merJakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVALET 2009 Jakt- och Fiskesamerna för ett enat samiskt folk akt- och F Jakt- och Fiskesamerna går till val igen. Trots att vi gjorde ett fantastiskt bra val 2005 och fick 9 mandat så har vi fått
Läs merDOM 2015-02-03 Meddelad i Gällivare
1 GÄLLIVARE TINGSRÄTT Meddelad i Gällivare Mål nr PARTER KÄRANDE Girjas sameby, 897900-1347 Box 130 981 22 Kiruna Ombud: Advokat Peter Danowsky Danowsky & Partners Advokatbyrå KB Box 16097 103 22 Stockholm
Läs merSAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!
SAMETINGSVAL 2017 Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA! RÄTTIGHETER Kära väljare. Så var det dags för sametingsval igen! Den här mandatperioden har vi för första gången varit i ledande ställning
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter
V Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:849 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Samers rättigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merSamerna i Sverige ett historiskt perspektiv
Inlagd S 2011-04-05 Samerna i Sverige ett historiskt perspektiv Av Sören Ekström Sveriges historia i förhållande till den samiska befolkningen är bedrövande. Dagsläget är både olyckligt för alla inblandade
Läs merRAPPORT Arkeologisk utredning. Fastigheten Lina 3:1 Gällivare socken och kommun. Norrbottens län, Lappland
RAPPORT Arkeologisk utredning Fastigheten Lina 3:1 Gällivare socken och kommun. Norrbottens län, Lappland Anna Jakobsson Juli 2005 NORRBOTTENS MUSEUM Dnr 407-2005 NORRBOTTENS MUSEUM Dnr 407-2005 Rapport
Läs merVinterbetande renar i Västerbottens kustland under 1890-talet
1 Vinterbetande renar i Västerbottens kustland under 1890-talet av Lennart Lundmark 1886 års renbeteslag fastslog i paragraf 5 att de för lapparna avsatta land skulle delas i lappbyar. 1 Formuleringen
Läs merWebbenkä t sämisk hä lsä
Webbenkä t sämisk hä lsä Webbenkät om erfarenheter och önskemål beträffande hälso- och sjukvården Webbenkäten har vänt sig till samer över 15 år och varit tillgänglig under 39 dagar (november 2018). Syftet
Läs merNjunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen. Den svenska statsbildningen bygger på
Läs merRenar och rovdjur PM
PM 2009-04-07 Renar och rovdjur I en skrivelse till regeringen (dnr 2008-1643) uppmärksammade Sametinget att utgiftstaken för viltskadeersättningen skulle överskridas med närmare 35 % med anledning av
Läs merMinoritetsspråken i Sverige
Minoritetsspråken i Sverige Vad är ett minoritetsspråk? Ett språk som talas av en minoritetsgrupp i ett land. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Visste du att
Läs merSAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA
SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk
Läs merInstitutionen för studier av samhällsutveckling och kultur ISAK LiU Norrköping. Vapstenskonflikten. Konsekvenser av samisk kultur och historia.
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur ISAK LiU Norrköping Vapstenskonflikten Konsekvenser av samisk kultur och historia. Elin Hermanson Vinka Kandidatuppsats från programmet Kultur,
Läs mer"RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT."
Linnaeus University Dissertations Nr 74/2011 "RÄTT FÖR KVINNAN ATT BLIFVA MÄNNISKA - FULLT OCH HELT." SVENSKA KVINNORS EKONOMISKA MEDBORGARSKAP 1921-1971 ZARA BERSBO LINNAEUS UNIVERSITY PRESS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merIW Flerspråkighet, identitet och lärande
IW Flerspråkighet, identitet och lärande Skola i ett föränderligt samhälle NIGEL MUSK ÅSA WEDIN (RED.) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord 7 KAPITEL 1 Inledning 9 Ni ge l Musk och Åsa Wedin Flerspråkighet:
Läs merNjunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse
Njunjuš En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än mindre folk i världen, med en självklar rätt
Läs merDnr Ärende, föredragande Förslag till beslut
FÖREDRAGNINGSLISTA 4, 2016 1 (5) Sammanträde med rennäringsdelegationen Lokal Sammanträdeslokalen, Länsstyrelsen i Jokkmokk Rennäringsdelegationens ledamöter: Sven-Erik Österberg, ordf. Sven Anders Fjällås
Läs merSame som same? Hur uppdelningen av renskötande och icke renskötande samer diskuteras i Samefolket
Same som same? Hur uppdelningen av renskötande och icke renskötande samer diskuteras i Samefolket 1970-2000 Alva Blomkvist C-uppsats, 15 hp Humanistiskt samhällsprogram med inriktning historia Historia
Läs merPsykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer
Psykisk ohälsa och självmord bland renskötande samer Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska berätta om ett forskningsprojekt som har pågått i några år
Läs merUTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU,
UTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU, 2018-03-16 I nedanstående beräkningar har renlängd och slaktdata per region och år använts för att beräkna förlust till rovdjur enligt det förslag som presenterats
Läs merFör alla samers rätt till sin samiska identitet
val PLATTFORM Landspartiet Svenska Samer vill se en förändring i den svenska samepolitiken. Vi kan inte längre vänta på att det svenska samhället självmant ska tillgodose alla samers rätt att få vara same.
Läs merDags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!
Dags för en förändring Same ska få vara same Din röst är den viktigaste! Valprogram 2009 Landspartiet Svenska Samer har långsiktiga mål för framtiden. Vi kommer att arbeta för dessa mål de närmaste fyra
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Sameskolstyrelsen
Regeringsbeslut I:4 Utbildningsdepartementet 2015-12-18 U2014/05414/S U2014/05950/S U2015/01100/S m.fl. Se bilaga 1 Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 Jokkmokk Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende
Läs merNjunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018
Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018 Inledning Vi är samer och vill vara samer, utan att därför vara mer eller mindre än andra folk i världen, med en självklar rätt
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 (11) 2014-10-14. GÄLLIVARE KOMMUN Samrådsgruppen för minoritetsspråk
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid 1 (11) Plats och tid Förvaltningsbyggnaden, sammanträdesrum 2 Tisdagen den 14 oktober 2014, kl. 13.00 14.30 Beslutande Birgitta Larsson (s), ordförande Lennart Albinsson, Storlule
Läs merBeowulf Mining - frågor och svar
PDF skapad: 2016-12-25 18:17 Beowulf Mining - frågor och svar I samband med provbrytningen i Kallak har vilda protester ägt rum från samiska demonstranter. Beowulf Mining svarar här på några av de frågor
Läs merDAGORDNING. Sametingets kulturråd Den februari 2009, Kiruna. 1. Mötets öppnande. 2. Dagordning. 3. Val av justerare. 4.
DAGORDNING Sametingets kulturråd Den 26-27 februari 2009, Kiruna 1. Mötets öppnande 2. Dagordning 3. Val av justerare 4. Ekonomi 5. Fördelning av Samefondsmedel 6. Fördelning av projektbidrag 7. Anhållan
Läs merNyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte
Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte 2012-09-01 2012-12-31 Projektet fortsätter Projektets arbetsgrupper Fyra av arbetsgrupperna är nu avslutade, och under januari startar vi upp en ny arbetsgrupp
Läs merYTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION
Näringsdepartementet YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION Vapstens sameby ( Samebyn ) har beretts möjlighet att yttra sig över den utredning som f.d justitierådet
Läs mer6 Husdjur Husdjur
6 Husdjur 79 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, svin, höns,
Läs merEN NY SAMEPOLITIK MED STÖD AV FOLKRÄTTEN
Bilaga till motionen Äntligen en sameby för alla samer EN NY SAMEPOLITIK MED STÖD AV FOLKRÄTTEN - utökat ansvar för Sametinget och utvidgade befogenheter för samebyarna Ett förslag av partiet SAMERNA Utredare:
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merAv: Boel Nygren. Min samiska historia. handledning
Av: Boel Nygren Min samiska historia handledning 1 MIN SAMISKA HISTORIA En serie i fyra delar som tar sin utgångspunkt i fyra samiska ungdomars egna berättelser om sin identitet och historia; den samiska
Läs merMersmak av jämställdhet. NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet
Mersmak av jämställdhet NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet Nenet www.nenet.se är oberoende och icke vinstdrivande ska öka användningen av förnybar energi, samt miljöanpassad och energieffektiv teknik har
Läs merMöte med miljöministern
2017-03-03 dnr 1.2.6-2016-1516 Miljö- och energidepartementet Möte med miljöministern Sametinget önskar följa upp dessa frågor vid mötet med miljöministern Karolina Skog den 13 mars 2017. Sametinget som
Läs merStällningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags
1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel: 010-698 17 08 ola.larsson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2017-10-16 Ärendenr: NV-02982-14 Beredningsgruppen för nationalparksprojektet
Läs merStyrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr
Regionstyrelsen 31 oktober 2018 Sida 1 (5) 211 Styrelsens svar på demokratiberedningens verksamhetsrapport 2017/2018 Dnr 3785-2017 Regionstyrelsens förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige
Läs merEn 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga
En 100-årig anpassning renskötsel i det föränderliga Populärvetenskaplig föreläsning Kulturens hus Luleå 20 Mars 2012 Isabelle Brännlund Doktorand i historia Umeå University Sweden Doktorandprojekt finansierat
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs mer6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur
6 Lantbrukets djur 81 6 Lantbrukets djur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur,
Läs merSammanträdesdatum Samrådsgrupp Minoritetsspråk 2012-12-11 (Sid 64-77) 64 Plats och tid Lizas Hotell 11 december 2012, kl. 09.30-14.
Samrådsgrupp Minoritetsspråk 2012-12-11 ( 64-77) 64 Plats och tid Lizas Hotell 11 december 2012, kl. 09.30-14.30 Beslutande Birgitta Larsson ordförande (Ks) Per-Erik Kuoljok, Unna Tjerusj Åsa Blind, Girjas
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merLaponia-förvaltningen En utvärdering
e Regeringskansliet Remiss 2017-06-21 Dnr M2016/02649/Nm Miljö- och energidepartementet Laponia-förvaltningen En utvärdering Remissinstanser 1 Svenska Unescorådet 2 Centrum för biologisk mångfald 3 Kammarkollegiet
Läs merSamiska kulturmiljöer i Frostviken
Samiska kulturmiljöer i Frostviken Det samiska samhället har genomgått flera stora förändringar. Från början var samerna ett fångstfolk som försörjde sig på jakt, fiske och insamling. Så småningom tämjdes
Läs merSSR:s rovdjurspolicy
SSR:s rovdjurspolicy Antagen av Samernas Landsmöte i Umeå den 12-13 juni 2007 Innehållsförteckning Förord. 3 Sammanfattning 4 Inledning. 6 Lägesbeskrivning. 8 Krav på en förbättrad rovdjurspolitik och
Läs merNORRBOTTENS MUSEUM F 9
1 1923-1934 Lapskt folkliv och språk. Undersökningar gjorda av: B. Collinder, H. Grundström, E. Brännström och J.G Ullenius. Korrespondens 1923-1934. Edvin Brännström: Lapsk forskning. Acc:nr 217, 220.
Läs merMålet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt
Läs merEn ny politik för det samiska folket
Enskild motion MP1402 Motion till riksdagen 2018/19:903 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) En ny politik för det samiska folket Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merRennåringen infor milleniumsskiftet 2000
NOR:s renforskningskonferens i Kautokeino 14.3.1998 Rennåringen infor milleniumsskiftet 2000 Per Gustav Idivuoma Årade deltagare! 1. Rennåringen infor milleniumsskiftet 2000 Rennåringen i Sverige och svensk
Läs merl et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape
l et Aun28 Leif Sahlqvist DET RITUELLA LANDSKAPET Kosmografiska uttrycksformer och territoriell struktur The Ritual Landscape Cosmographic Expression and Territorial Structure Uppsala 2000 INNEHALLSFÖRTECKNING
Läs merProjekt: Jeanoe. Jämställdhet i Sápmi
Projekt: Jeanoe Jämställdhet i Sápmi SSR är en intresseorganisation för de samiska samhällsfrågorna med särskild inriktning mot rennäringen och de övriga samiska näringarna. 20 sameföreningar och 42 samebyar
Läs merFörvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län. Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län
Förvaltning och upplåtelse av småviltsjakt i Jämtlands län Jens Andersson Länsstyrelsen i Jämtlands län Vem är jag? Namn: Jens Andersson Vem är jag? Namn: Jens Andersson Bakgrund PhD i Ekologi, sekreterare
Läs merAlbmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012
Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r 2 0 12 Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen
Läs merLappskattelanden på Geddas karta
Lappskattelanden på Geddas karta Studieplan Studiematerial för denna studieplan är boken Lappskattelanden på Geddas karta av Gudrun Norstedt (Thalassa förlag 2011). Geddas karta ritades 1671 över merparten
Läs merHållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie
Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie Valprogram 2009 Sametingsvalet 2009 Samidikki válggat 2009 Vi är ett folk och vi hör ihop så enkelt är det. Ett hållbart Sápmi för hela det samiska
Läs merSkogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna
Skogsbruk i Norra Finland: Markanvändning och mångbruk på de statsägda markerna Kii Korhonen Umeå10.2.2015 1 Forststyrelsens skogsbruk Forststyrelsens skogsbruk förvaltar 5 miljoner ha mark, av detta i
Läs merBilaga B Jokkmokk den 31 mars 1934
Den 31 mars 1934 hölls sammanträde med alla lappbyar i Jokkmokk. Som följd av 1930 års lapputredning fanns förslag om förändringar i lappbyarnas organisering; Jokkmokks skogslappby skulle upphöra och två
Läs merSamernas Riksförbund Storgatan 28, UMEÅ tel , fax , e-post Besök vår hemsida
2007 Socialkonsekvensbeskrivningar vid exploateringar Många samebyar hör av sig om de olika exploateringar som är på gång inom deras områden. Det är ett hårt tryck både inom gruvindustri, vindkraftsindustrin
Läs merI lagrådsremissen redovisas regeringens utgångspunkter för rennäringspolitiken.
Lagrådsremiss Ett ökat samiskt inflytande Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Harpsund den 8 december 2005 Ann-Christin Nykvist Anders Perklev (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merVAD ÄR EN JÄMSTÄLLD RIKSDAG?
DEPARTMENT OF POLITICAL SCIENCE VAD ÄR EN JÄMSTÄLLD RIKSDAG? Lena Wängnerud lena.wangnerud@pol.gu.se UTGÅNGSPUNKT Frågor om jämställdhet och könstillhörighetens betydelse för det politiska arbetet fungerar
Läs merVill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!
Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.
Läs merJakt- och Fiskesamerna
SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra
Läs merSvenska samers rätt till mark
1 Svenska samers rätt till mark Markens betydelse för ursprungsfolk Marken har en särskild betydelse för ursprungsfolks kultur och andliga värden. Detta slås fast i ILO-konvention nr 169 om skydd för ursprungsfolk
Läs merFATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö
Kulturreservat i Västerbottens län FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö Fatmomakke kyrkstad 1890. Strategisk samlingsplats Fatmomakke kyrkstad består av kåtor, stugor, bodar och kyrka vackert
Läs merUMEÅ STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 6 SKOG FOR EXPORT. Skogsarbete, teknik och forsorjning i Lule ålvdal 1870-1970
UMEÅ STUDIES IN ECONOMIC HISTORY 6 SKOG FOR EXPORT Skogsarbete, teknik och forsorjning i Lule ålvdal 1870-1970 AKADEMISK AVHANDLING som med vederborligt tillstand av Samhallsvetenskapliga fakulteten vid
Läs merVÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad sápmi
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad sápmi vem är same? vistet trumman och nåjden renen språket v e m ä r s a m e? Ofta brukar samer förknippas med renskötsel. Men till traditionella samiska näringar
Läs merSvenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering
Dnr. 1.2.7-2017-1532 Svenska Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:a periodiska rapport till Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering 2017-11-14 1 Inledning 1. Sametinget är både ett
Läs merBox ÖVRE SOPPERO
Till Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27) (Dnr: N2016/05385/FJR) Inledning Inledningsvis kan konstateras att utredningsuppdraget inte gäller rättsförhållandena
Läs merMotion från Könkämä sameby angående renskötaridentitetskort
Motion från Könkämä sameby angående renskötaridentitetskort Könkämä sameby har ett permanent skoterförbudsområde, oc under två år har samebyn beviljats ett tillfälligt skoterförbudsområde. För att obehöriga
Läs merRemissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket
Sid 1 (5) kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket Övergripande synpunkter Det är viktigt att statens ansvar för konsultationer
Läs merOCH FÖRKLARINGAR. Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson
AR OCH AR Text: Anna Skielta & Marie Enoksson Illustrationer: Anders Suneson 1 Diskutera, analysera och reflektera över fördomar Samer är inget urfolk, de kör ju bil och bor i hus Sällan diskuterar vi
Läs merMin betesmarkshistorik
version mars 2017 Manual Min betesmarkshistorik Ägare Sametinget Ansvariga personer Per Sandström Bengt Näsholm Leif Jougda Åke Sjöström Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda
Läs merRätten till land och vatten på Nordkalotten
Rätten till land och vatten på Nordkalotten Haparanda 17 juni 2012 Eivind Torp I. Utvecklingen på det rättspolitiska området No Sv Fi Ru II. Rättsutvecklingen på området Sammanfattningsvis måste
Läs merEtt renskötselanpassat skogsbruk. Foto: Inger Hellman
Ett renskötselanpassat skogsbruk Foto: Inger Hellman Ett renskötselanpassat skogsbruk Följande åtgärder, som utvecklas i denna policy, är viktiga för att utveckla förhållandet mellan rennäring och skogsbruk:
Läs merAktuellt från Regeringskansliet
Aktuellt från Regeringskansliet Erik Adell Hellström 1 Ansvaret för minoritetspolitiken Amanda Lind Kultur- och demokratiminister Helene Öberg Statssekreterare Enheten för civila samhället och nationella
Läs mer