Frågor och svar om rennäringen
|
|
- Ellen Danielsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Frågor och svar om rennäringen Renantal Hur många renar finns i Västerbotten idag? År 2000 finns det ca renar i Västerbotten. Totalt i Sverige finns det ca renar. Har antalet renar varit konstant under en 50-årsperiod? Antalet renar fluktuerar, precis som bland vilda djur. Renantalet varierar i cykler om ungefär trettio år vilket bl. a. hänger samman med den variation som finns i förekomsten och tillgängligheten av lav. Under de senaste 100 åren har antalet renar varierat mellan och renar. Den senaste toppen i antalet renar var runt Sedan dess har antalet renar minskat i samtliga län där renskötsel bedrivs. En ny kulmen kan väntas omkring år Hur går en renräkning till och är den tillförlitlig? Renarna räknas under vintern i samband med skiljningar, transporter och slakt. När renarna dras ut ur arbetshagen räknas alla renar och uppgifterna sammanställs i en renlängd. Uppgift om renantalet inlämnas till länsstyrelsen. Renlängden skall redovisa nettorenhjordens storlek, d.v.s. hjorden efter slakt och före kalvning. Helt säkra uppgifter om antalet renar går inte att ta fram. Genom att delta vid skiljningar, genom analys av bland annat slakternas storlek etc. har länsstyrelsen en bra uppfattning om överensstämmelsen mellan renlängden och det faktiska antalet renar. I Västerbotten är överensstämmelsen mellan renlängderna och övriga iakttagelser länsstyrelsen gjort god till mycket god. 1
2 Bete Hur ser renens önskelista ut när det gäller foder? Renens föda varierar mellan årstiderna. Under sommarhalvåret maximerar renen födointaget, medan den under vintern hushåller effektivt med de knappa resurser som då finns. Under sensommaren är svamp en favoritföda. Under vintern är laven viktigast, men renen äter hellre ris och örter under snötäcket. Varför hägnar man inte in alla renar i ett större hägn och utfodrar dem? Renen är inte en tillräckligt god foderomvandlare för att utfodring under längre perioder skall bli ekonomiskt lönsamt. Under kortare perioder praktiseras utfodring, till exempel för att öka köttigheten före slakt, för att klara en tillfällig betesbrist, för att styra betningen eller före kalvning för att få större kalvar. Långa perioder av utfodring på samma plats ökar risken för smittspridning. Är det överbetning och slitage på marken i fjällen? Västerbottensfjällen består nästan helt av gräsbärande fjäll. Nytt bete växer ut varje år. Den påstådda överbetningen i Västerbottensfjällen förefaller därför främst bottna i missförstånd och okunnighet om hur fjällen vårt län ser ut. Även naturvårdare som känner Västerbottensfjällen väl menar att överbetning inte förekommer i länet. Däremot finns körskador vållade av bl. a. renskötseln, som det är viktigt att komma till rätta med. I anslutning till en del renskötselanläggningar har även vegetationen skadats av rentramp. I något fall kan flyttning av stängsel bli aktuellt för att minska slitaget. Svårigheterna för renskötseln inom länet finns inom vinterbeteslandet. Det är tillgången till bete på vinterbetesmarkerna som avgör hur många renar en sameby kan hålla. Antalet renskötselföretag Hur många renföretag finns det i Västerbotten? Idag finns det ca 120 renskötselföretag i länet. Har antalet renskötselföretag i varje sameby ökat eller minskat? Antalet företag har varierat något. I Västerbotten fanns stycken renskötselföretag, 1995 fanns det 132 och 1998 var antalet företag 118. Ekonomi Hur många renar behövs för att ett renföretag ska fungera ekonomiskt, t.ex. för en familj på fyra personer? Ett vanligt renskötselföretag har ca 500 renar. Därutöver tillkommer inkomster av jakt och fiske. 2
3 Vilka bidrag utgår till rennäringen? Det enda driftsbidrag som idag utgår till renskötseln är ett prisstöd vid försäljning till slakt kr per kilo för vuxet djur och kr per kilo för kalv. Utslaget per livren rör det sig om ca 100 kronor per ren. Några stöd motsvarande jordbrukets areal- och djurbidrag utgår inte till renskötsel. Renskötseln kan liksom annan näringsverksamhet i vissa fall få investeringsstöd. Dessa stöd har dock relativt blygsam omfattning. Bidrag förväxlas ofta med olika ersättningar som utgår till rennäringen för skador av skilda slag. Dit hör bland annat rovdjursersättning, ersättning för merkostnader till följd av Tjernobylolyckan, ersättning för trafikdödade renar och ersättning för skador vid vattenregleringar. Rovdjurs- och Tjernobylersättningarna står staten för. Trafikdödade renar ersätts via försäkringsbolagen, Banverket m.fl. Ersättning för vattenregleringsskador till rennäringen har ålagts regleringsföretaget efter dom i vattendomstol. Hur kan renägarna överleva på de låga medelinkomster som de redovisar till beskattning per familj? Medelinkomsterna inom renskötseln är inte väsentligt lägre än för andra motsvarande näringsidkare i fjällområdet. Inkomsterna är dock låga sett ur ett generellt länsperspektiv. Liksom inom jordbruket är det allt vanligare att familjen även har förvärvsinkomster vid sidan av renskötseln. Bland många renskötande familjer är därför inkomsten från renskötseln inte den enda inkomstkällan. Flyttning av renar Använder man flyttleder idag eller flyttas de flesta renar med lastbil? Uppgifter från 1997/98 visar att drygt hälften av företagen vid höstflyttningen i Västerbotten transporterade sina renar med lastbil Under våren transporterade knappt hälften av renskötselföretagen samtliga renar. Det är alltså vanligare att transportera renar vid höstflyttningen än vid vårflyttningen. Skälen till att renar flyttas med lastbil är flera. Framkomligheten har med åren väsentligt försvårats och i vissa fall omöjliggjorts genom vattenregleringar, samhällsutbyggnad och skogsbruk. Biltransport går snabbare och man kommer direkt dit man avser att komma. Man undgår också förluster av djur och kan undvika rovdjurstäta områden. Dock är de flyttleder som finns fortsatt viktiga för renskötseln. Strövrenar Hur kommer det sig att det blir så många renar kvar på vinterbeteslandet? Också antalet strövrenar beror på flera olika faktorer. Om betet på senvintern är mer eller mindre låst på grund av is- och skarbildning är risken stor att renarna sprids över stora områden. Det är då svårt att få till stånd en 3
4 samlad uppflyttning vilket i sin tur förorsakar fler strövrenar. Ungefär på samma sätt fungerar det om våren är sen i fjällområdet. Många renägare upplever skogsbruket som en starkt bidragande orsak till at renarna blir kvar vid flyttning. Slutavverkningar och skogsbilvägar styckar sönder betesmarken och försvårar kontrollen över renarna, som under vårens skarbildning sprider sig över stora områden. Strövrensförekomst kan även bero på brister i renskötseln. Vad görs åt strövrensfrågan? Ett bra samarbete mellan ortsbor och sameby är grundläggande för att komma åt stor strövrensförekomst. Underrättas renskötarna återkommande om förekomst av strövrenar kan samebyn på ett effektivare sätt samla in eller skjuta bort renar som blir kvar. Nya regler för slakt har försvårat möjligheterna att ta hand om strövrenar. För närvarande ger livsmedelsverket dispenser från kravet på livdjursbesiktning. Den typen av hänsyn från myndighetshåll är viktig för att hålla ner antalet strövrenar. Vad gör länsstyrelsen? Om renarna uppehåller sig på marker under tid då renskötsel inte får bedrivas där, kan länsstyrelsen om renarna förorsakar skada eller olägenhet av någon betydelse förelägga samebyn att vid vite föra bort renarna. Detta får endast ske om samebyn underlåter att inom skälig tid efter anmaning ta hand om renarna. Miljön Är rennäringen idag miljövänlig med tanke på transporter och skötsel under framförallt vinterhalvåret? Det går att bättre miljöanpassa renskötseln liksom andra näringar. Användandet av modern teknik är dock en naturlig del av utvecklingen och renskötseln som vi känner den idag. Jordbruk och skogsbruk har på samma sätt förändrats då tekniken utvecklats. Lika väl som vi i framtiden kanske oftare använder häst i jordbruket är det möjligt att vi också får se fler renskötare på skidor. Rovdjur Hur stor skada åstadkommer rovdjuren för renägarna? Skadorna varierar beroende på rovdjurens utbredning. Enligt samebyarnas bedömning uppgår rovdjursförlusterna till ca 50%, vilket är en mycket hög siffra. Studier inom norska rennäringsadministrationen uppvisar liknande förlustsiffror. Länsstyrelsens samlade bedömning är att förlusterna ligger på nivån 30-50%. Vilka rovdjur gör den största skadan? På grund av rovdjurens varierande beteende stör de renskötseln på olika sätt. Järven kan förfölja enstaka renar eller hjordar långa sträckor. Vargen 4
5 förföljer även den renar långa sträckor och skingrar dessutom renhjorden. En renhjord som är skingrad av varg är lättskrämd och svår att arbeta med. De största skadorna av björn sker i kalvningslandet. Lodjuren förföljer inte renarna någon längre sträcka, utan uppträder diskret. Renarna kan därför fortsätta beta alldeles i närheten av den plats där lo dödat ren. Kungsörn dödar främst kalv och är alltså mest störande i kalvningsområdet under vår och försommar. I Västerbotten utgör järv och lo det största problemet. Litteraturtips Svensk rennäring bra information och statistik om rennäringen i Sverige. Utkom hösten Rennäringen, en presentation för skogsfolk. Skogsstyrelsens bok om rennäringen,
Rennäringslag (1971:437)
Särskilda trafikförfattningar m.m./jakt och fiske 1 Renskötselrätt Anm. Rubriken har fått sin nuvarande lydelse enligt lag (1993:36). 1 [5101] Den som är av samisk härkomst (same) får enligt bestämmelserna
Läs merDe skador rovdjuren orsakar. Skansen 19 november 2010
De skador rovdjuren orsakar rennäringen Skansen 19 november 2010 Mirja Lindberget Disposition Något om renstammen Rovdjur i renskötselområdet Antal rovdjursdödade renar enligt simuleringar Antal rovdjursdödade
Läs mer4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Regeringsbeslut IV 3 Näringsdepartementet 2017-02-23 N2017/01278/FJR N2017/01423/SUN Sametinget Box90 981 22 Kiruna Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m.
Läs merISSN Sametinget föreskriver med stöd av 13 Viltskadeförordningen (2001:724) följande.
Sametingets författningssamling Sametinget Adolf Hedinsvägen 58 981 33 Kiruna Tfn 0980 780 30 Fax 0980 780 31 ISSN 1654 0549 Föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar STFS
Läs merVill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!
Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.
Läs merBJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN
Rovdjur i Norrbotten BJÖRN Lo Järv VArg KUNGSÖRN FOTOGRAFER sid 4-5 Magnus Elander sid 6-7 Magnus Elander sid 8-9 Magnus Elander sid 10 Peter Rosén sid 11 Magnus Elander sid 12-13 Staffan Widstrand sid
Läs merSvensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län
Svensk rovdjursförvaltning - Regional förvaltning, vem gör vad? Johan Nyqvist, rovdjursförvaltare, Länsstyrelsen i Jämtlands län Rovdjursförvaltning Rovdjursförvaltningen är ordnad i flera lager, som en
Läs merAnsökan om skyddsjakt på 3 st. vargar
Idre nya Sameby 123 Idre 201204-03Box 790 91 Idre Länsstyrelsen i Dalarna 791 84 Falun Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar Idre nya Sameby, nedan samebyn, hemställer om skyddsjakt på 3 stycken revirmarkerande
Läs merRenar och rovdjur PM
PM 2009-04-07 Renar och rovdjur I en skrivelse till regeringen (dnr 2008-1643) uppmärksammade Sametinget att utgiftstaken för viltskadeersättningen skulle överskridas med närmare 35 % med anledning av
Läs merBeslut om skyddsjakt efter varg i Västerbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-27 Ärendenr: NV-02396-14 Malå skogssameby Brunträsk 4 930 70 Malå Beslut om skyddsjakt
Läs merSSR:s rovdjurspolicy
SSR:s rovdjurspolicy Antagen av Samernas Landsmöte i Umeå den 12-13 juni 2007 Innehållsförteckning Förord. 3 Sammanfattning 4 Inledning. 6 Lägesbeskrivning. 8 Krav på en förbättrad rovdjurspolitik och
Läs merVilhelmina Södra sameby
Vilhelmina Södra sameby En beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Samerna har sedan mycket lång tid tillbaka varit bosatta i det som nu kallas
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merNaturskyddsföreningens svar på remiss gällande förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen
Stockholm 6 maj 2013 Ert dnr: 2010-1195 (Sametinget), NV-06083-12 (Naturvårdsverket) Till: Landsbygdsdepartementet att: Göran Ternbo 103 33 Stockholm Vårt dnr: 2013/003 Naturskyddsföreningens svar på remiss
Läs merTraditionell kunskap
Traditionell kunskap Ur konventionen om biologiskt mångfald, art 8j Varje avtalspart ska så långt det är möjligt och lämpligt: med förbehåll för sin nationella lagstiftning respektera, bevara och uppehålla
Läs merBeslut Tillstånd till skyddsjakt efter en varg inom Ohredahke sameby, Jämtlands län. Beslut
1 / 10 Beslut Datum 2015-12-15 218-8478-2015 Dnr (anges vid skriftväxling) Tillstånd till skyddsjakt efter en varg inom Ohredahke sameby, Jämtlands län Beslut Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt efter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429); SFS 2010:930 Utkom från trycket den 13 juli 2010 utfärdad den 1 juli 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skogsvårdslagen
Läs merRennäringen i Sverige
Rennäringen i Sverige Rennäringen i Sverige Rennäringen är en näring som är beroende av stora betesarealer. Den bedrivs genom att renarna strövar eller drivs mellan olika betesmarker. Betesmarkerna har
Läs merViltskadestatistik 2010
Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 4 1. Tamdjur...5 Om
Läs merBilaga 3G BILAGA G RENNÄRING. Allmänt kring renskötsel
Bilaga 3G Allmänt kring renskötsel Renskötseln är en arealkrävande och extensiv näring i behov av stora betesarealer. Varje betesområde har egenskaper som gör det värdefullt under olika perioder på året.
Läs merNovember 2011. Manual för beteslandsindelning
November 2011 Manual för beteslandsindelning Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Volgsjövägen 27 912 32 Vilhelmina
Läs merRenskötselrätt som regleras i Rennäringslagen
Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2005 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapport nr. 218 Renskötselrätt som regleras i Rennäringslagen Sammanfattning Syftet med arbetet är att skaffa sig
Läs merViltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar
Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 20101 Innehåll Inledning... 2! Delområden i statistiken... 3! Rovdjursforum... 4! 1. Tamdjur...
Läs merEtt förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen
Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,
Läs merRovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper:
Rovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper: Svenska Rovdjursföreningen, AEm mars 06 Källor: Viltskadecenters årsrapport 2001/02; Viltskadestatistik från länsstyrelsen
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg i Dalarnas län och Jämtlands län
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-02-27 Ärendenr: NV-00248-14 Ruvhten sijte Ansökan om skyddsjakt efter varg
Läs merFÖRORD. Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen. Länsstyrelsen i Jämtlands län Rennäringsenheten
FÖRORD Utvecklingsplaneringen är upprättad av länsstyrelsens rennäringsenhet i direkt samverkan med Hotagens sameby. Planeringen består av två delar, första delen innehåller redovisning av markanvändningen
Läs merBeslut om skyddsjakt efter ett lodjur inom Tåssåsens sameby
1 (8) Naturvårdsenheten Tåssåsens sameby om skyddsjakt efter ett lodjur inom Tåssåsens sameby Länsstyrelsen beslutar att bevilja skyddsjakt efter ett (1) lodjur inom Tåssåsens sameby och att beslutet omfattas
Läs merÖversyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning
Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merRovdjur orsakar 40 procentiga förluster för våra samebyar
Sida 1 av 14 Statsrådet Lena Ek Miljödepartementet 103 33 Stockholm Rovdjur orsakar 40 procentiga förluster för våra samebyar Bakgrund Strömsunds kommun är sedan 2011 en samisk förvaltningskommun. I kommunen
Läs merBeslut om skyddsjakt efter tre lodjur inom Handölsdalens sameby
1 (7) Naturvårdsenheten Handölsdalens sameby om skyddsjakt efter tre lodjur inom Handölsdalens sameby Länsstyrelsen beslutar att bevilja skyddsjakt efter tre (3) lodjur inom Handölsdalens sameby och att
Läs merYttrande över departementsskrivelsen Frågor kring 2009 års renskötselkonvention (Ds 2016:27)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merBeslut om skyddsjakt efter en björn inom Tåssåsens sameby
1 (7) Naturvårdsenheten Tåssåsens sameby om skyddsjakt efter en björn inom Tåssåsens sameby Länsstyrelsen beslutar att bevilja skyddsjakt efter en (1) björn inom Tåssåsens sameby och att beslutet omfattas
Läs merBESLUT Ärendenr: NV Naturskyddsföreningen Jämtland- Härjedalen Att: E-post:
1(10) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-11-26 Ärendenr: NV-07221-15 Naturskyddsföreningen Jämtland- Härjedalen
Läs merSkogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland
FÖR LRF OCH SKOGSÄGAREFÖRENINGARNA Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland www.lrf.se Denna broschyr har givits ut i samarbete med Norra Skogsägarna, Norrskog, Mellanskog och Södra.
Läs merBeslut. Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Handölsdalens sameby, Jämtlands län
1 / 7 Beslut Datum 2016-06-30 218-4952-2016 Dnr (anges vid skriftväxling) Handölsdalens sameby Tillstånd till skyddsjakt efter två (2) vargar inom Handölsdalens sameby, Jämtlands län Beslut Länsstyrelsen
Läs merUtvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen.
FÖRORD Utvecklingsplaneringen är upprättad av länsstyrelsens rennäringsenhet i direkt samverkan med Frostvikens mellersta sameby. Planeringen består av två delar, första delen innehåller redovisning av
Läs merBeslut om skyddsjakt efter varg i Västernorrlands och Jämtlands län
1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Grudin, Ingela Tel: 010-698 12 46 Ingela.grudin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-18 Ärendenr: NV-02224-14 Ohredahke sameby Beslut om skyddsjakt efter varg
Läs merEnkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare
Enkät om renskötsel 2017 Sammanfattning av svar från renskötselområdets invånare Vilka är enligt din mening de viktigaste möjligheterna och fördelarna som renskötseln erbjuder Finland? Välj högst tre alternativ:,
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om ersättning till renskötselföretag
Läs merMöte med miljöministern
2017-03-03 dnr 1.2.6-2016-1516 Miljö- och energidepartementet Möte med miljöministern Sametinget önskar följa upp dessa frågor vid mötet med miljöministern Karolina Skog den 13 mars 2017. Sametinget som
Läs merViltskadestatistik 2007
Viltskadestatistik 2007 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2007...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR 2007...7 SKADOR
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om bidrag och ersättningar för viltskador; beslutade den XX 2018 NFS 2018:XX Utkom från trycket den XX 2018 Med stöd
Läs merViltskadestatistik 2006
Viltskadestatistik 2006 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2006...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...7 TAMDJUR...8 OM STATISTIKEN...8 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR
Läs merSametinget. Ett parlament och en förvaltningsmyndighet. Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen
Sametinget Ett parlament och en förvaltningsmyndighet Samisk kultur Samiska språket Samiska näringar - rennäringen Sametinget Vilka ramar styr oss? Sametingslagen 2 kap. Sametingets uppgifter 1 Sametinget
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Läs merExploateringen av Norrland ökar! Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel. Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar!
Det rättsliga skyddet av samisk renskötsel Exploateringen av Norrland ökar! Eivind Torp Mittuniversitetet Umeå 2014-02-18 Exploateringen av Norrland ökar! Exploateringen av Norrland ökar! kolonisationen
Läs merBeslut angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Gebnafjäll, Storumans och Vilhelmina kommuner
1(5) Vapsten sameby inger-ann@vapstensameby.se angående tillfälligt förbud mot terrängkörning inom Gebnafjäll, Storumans och Vilhelmina kommuner (2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar, med stöd av 3 terrängkörningslagen
Läs merLandsbygdsdepartementet Stockholm den 6 maj 2013
1/8 Landsbygdsdepartementet landsbygdsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Stockholm den 6 maj 2013 Svenska Rovdjursföreningens yttrande över ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur
Läs merErfarenheter från försök att minska rovdjursangrepp på ren
Erfarenheter från försök att minska rovdjursangrepp på ren PM till rovdjursutredningen 2007 Av Jenny Mattisson Jens Persson Jens Karlsson Henrik Andrén 1 Inledning... 3 Renen...3 Domesticering...3 Renskötseln
Läs merSkyddsjakt på en varg inom Mittådalen och Handölsdalens samebyar
1 (9) Naturvårdsenheten Mittådalen och Handölsdalens samebyar Skyddsjakt på en varg inom Mittådalen och Handölsdalens samebyar Länsstyrelsen beslutade muntligen om skyddsjakt efter en (1) varg inom Mittådalen
Läs merEn främmande trädart förstör renens betesmarker och samernas renskötsel
En främmande trädart förstör renens betesmarker och samernas renskötsel 1 Inledning Samerna har alltid haft ett speciellt förhållande till renen och markerna. Marken som varit hem under många generationer
Läs merUTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU,
UTFALL AV PRODUKTIONSMODELL B Åhman, SLU, 2018-03-16 I nedanstående beräkningar har renlängd och slaktdata per region och år använts för att beräkna förlust till rovdjur enligt det förslag som presenterats
Läs merBESLUT Ärendenr: NV Luokta-Mávas sameby ATT: Brita Stina Sjaggo
1(10) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Ekström, Emil Tel: 010-698 1591 emil.ekstrom@naturvardsverket.se BESLUT 2016-06-08 Ärendenr: NV-03185-16 Luokta-Mávas sameby ATT: Brita
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning sápmi
LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning sápmi LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala
Läs merMed stöd av första stycket får åtgärder vidtas för att "skrämma bort " följande rovdjur:
1. Skyddsjakt. JAKTFÖRORDNINGEN, 28, (1987:905.) (Förordning 2009:310) 28 1:a stycket. SKRÄMMA bort. Ej dödande. Med stöd av första stycket får åtgärder vidtas för att "skrämma bort " följande rovdjur:
Läs merNorra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby
Västerbotten Datum 2012-05-07 Ärendebeteckning 218-3758-2012 Arkivbeteckning 1(8) Mala Sameby Börje Stenlund Släppträsk 11 930 70 MALA Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Länsstyrelsen beslutar
Läs merSAKSKÄL FÖR LICENSJAKT
BJÖRNJAKT DELOMRÅDEN TILLDELNING SAKSKÄL FÖR LICENSJAKT Älgförvaltning Det totala rovdjurstrycket på klövvilt är högt i Dalarnas län sett ur ett nationellt perspektiv. Detta på grund av att länet har alla
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)
Läs merSamediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget
Samediggi samedigge Saemiedigkie Sametinget SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:3 COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:3 56-63 N äringsnämnden Sammanträdesdatum Coahkkinbeaivemearri 2018-04-04 Plats och tid I Baiki ja aigi
Läs merVärldsnaturfonden WWF lämnar härmed ett förslag till ny lydelse för 28 i jaktförordningen.
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08-624 74 31 Fax: 08 85 13 29 lennart.nyman@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Jordbruksdepartementet Bjarne Örnstedt
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merUppdrag att slutföra tidigare uppdrag att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen
SWEDISH ENVIRONMENTA PROTECTION Uppdrag att slutföra tidigare uppdrag att utforma ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Redovisning av regeringsuppdrag
Läs merViltskadestatistik 2003
Viltskadestatistik 2003 Version 1.1 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2003... 3 INLEDNING... 4 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN... 5 ROVDJURSFORUM... 7 TAMDJUR... 7 OM STATISTIKEN... 7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR
Läs merGrunderna för skyddsjakt
Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter järv i Tuorpons sameby
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Robert Franzén Telefon: 08-698 13 67 robert.franzen@naturvardsverket.se BESLUT 2005-05-23 Dnr 411-3032-05 Nf Tuorpons sameby Nils Petter Pavval Tårrajaur 1075
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 ROVDJUR: Inventering i samebyarna INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK Detta faktablad ROVDJUR: Inventering i samebyarna inom Nasjonalt overvåkningsprogram
Läs merYttrande i mål nr 1128-13 angående skyddsjakt av varg; fråga om inhibition
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-01-23 Ärendenr: NV-00653-13 Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 STOCKHOLM Yttrande i mål nr 1128-13 angående skyddsjakt av varg; fråga om inhibition
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om bidrag och ersättningar för viltskador; beslutade den 28 juni 2018 NFS 2018:5 Utkom från trycket den 5 juli 2018 Med
Läs merARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N
ARTSKYDD I PRAKTIKEN Eva Amnéus Mattisson Artenheten Naturvårdsverket Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-15 2 Ett rikt
Läs merViltskadestatistik 2012
Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning... 2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 3 1. Tamdjur... 4 Om
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter en varg i Västerbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 13 16 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-02-27 Ärendenr: NV-01485-14 Enligt sändlista Ansökan om skyddsjakt efter en varg
Läs merViltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2014-1 Versioner av Viltskadestatistik 2013 Version 1.0 Utgivningsdatum 2014-02-17 Förändring
Läs merYTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION
Näringsdepartementet YTTRANDE AVSEENDE DS 2016:27 OCH FRÅGOR KRING 2009-ÅRS RENSKÖTSELKONVENTION Vapstens sameby ( Samebyn ) har beretts möjlighet att yttra sig över den utredning som f.d justitierådet
Läs merYttrande i mål nr angående skyddsjakt efter varg
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-02-20 Ärendenr: NV-01591-14 Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 STOCKHOLM Yttrande i mål nr 3428-14 angående skyddsjakt efter varg Naturvårdsverket
Läs meratt se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen
att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2005 Version 1.0 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Detta är version 1.0. Version Utgivningsdatum
Läs merSametingets författningssamling Sametinget Box KIRUNA Tfn Fax
Sametingets författningssamling Sametinget Box 90 981 22 KIRUNA Tfn 0980-780 30 Fax 0980-780 31 ISSN 1654-0549 Föreskrifter om ändring i Sametingets föreskrifter (STFS 2007:5) om ersättning till renskötselföretag
Läs merBeslut om skyddsjakt på varg i Handölsdalens sameby
1 (17) Naturvårdsenheten Handölsdalens sameby c/o Hans Östlund Hallvägen 21 837 32 Järpen om skyddsjakt på varg i Handölsdalens sameby Länsstyrelsen i Jämtlands län beviljar skyddsjakt efter en (1) varg
Läs merSAMERNASSKOGSUTNYTTJANDE -EN ÖVERSIKT
" 57 Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionerna för skogsskötsel och skoglig vegetation s ekologi. Umeå 94-05-01 SAMERNASSKOGSUTNYTTJANDE -EN ÖVERSIKT JOHN FAGERBO KURS 90/94 58 SAMERNAS SKOGSUTNYTf
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och Allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador enligt 11 och 12 viltskadeförordningen (2001:724) [Viltskadekungörelsen];
Läs merNaturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Läs merInventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Läs merBeslut angående ansökan om skyddsjakt efter kungsörn i Norrbottens län
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: 010-698 12 41 petter.mahrs@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-13 Ärendenr: NV-03045-15 Lainiovuoma sameby Beslut angående ansökan om skyddsjakt
Läs mer1(5) YTTRANDE NV framför. Mot bakgrund av. I detta. med att nå BESÖK: STOCK HOLM VALH FAX:
1(5) SWEDISS H ENVIRONMEE NTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-03-08 Ärendenr: NV-02170-13 Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 STOCKHOLM Yttrande i mål 4655-13; överklagande av beslutt om skyddsjakt
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2007
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT T...5 4. LITTERATUR...11 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2004 Version 1.1 Innehåll VERSIONER...2 1. INLEDNING...3 2. METOD...3 2.1. ORGANISATION...3 2.2. ROVDJURSFORUM...4 3. RESULTAT...4 Versioner Detta är version
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventering av järv INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur
Läs merJens Jung, Sofia Anderson, John Greve, Maja Månsby SLU Skara och Uppsala.
Sekundäre skador på får efter vargangrepp: Är detta ett problem? Jens Jung, Sofia Anderson, John Greve, Maja Månsby SLU Skara och Uppsala www.vargobs.se Inledning Det är oftast den ekonomiska bördan
Läs merNATURVÅRDSENHETEN. Inventering av stora rovdjur i Västmanlands län Årsrapport :12
NATURVÅRDSENHETEN Inventering av stora rovdjur i Västmanlands län 2015-2016 Årsrapport 2016 2016:12 Titel: Inventering av rovdjur i Västmanlands län 2015-2016 Årsrapport 2016 Daniel Mallwitz Rovdjur Naturvårdsenheten
Läs merPå besök i rovdjurens land
På besök i rovdjurens land Björn, järv, varg och lodjur är stora rovdjur som finns i Sverige. Det sägs att de är starka, listiga och farliga och att de bor i skogen. Vill du veta sanningen? Följ med hem
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om Björnlandets nationalpark; beslutade den 20 april 2017. NFS 2017:4 Utkom från trycket den 4 maj 2017 Med stöd av 4
Läs merSamer i Bräcke och Ragunda
Samer i Bräcke och Ragunda Samebyarnas vinterbete i Ragunda och Bräcke kommuner Renar på vinterbete vid Nils Olssons gård i Hållborgen, Revsund på 1920-talet. Fotograf okänd, Jamtlis fotosamlingar. Text:
Läs merViltskadestatistik 2004
Viltskadestatistik 2004 Version 1.0 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2004...3 INLEDNING...4 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...5 ROVDJURSFORUM...7 RENSKÖTSELOMRÅDET...7 OM STATISTIKEN...7 TAMDJUR...10 OM STATISTIKEN...10
Läs merLicensjakt efter varg 2017
PM 1 (6) NATURVÅRDSENHETEN Viltvård Tobias Hjortstråle Telefon 010-22 49 277 tobias.hjortstrale@lansstyrelsen.se Licensjakt efter varg 2017 Länsstyrelsens samlade bedömning är att inte ta ett beslut om
Läs merHur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs mer