Klädekonomi och klädkultur

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klädekonomi och klädkultur"

Inga Jansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Marie Ulväng Klädekonomi och klädkultur Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet GIDLUNDS FÖRLAG

2 Innehåll Förord 9 1. Inledning 11 Både nyttighetsvara och lyxvara 12 Ekonomiskt värde - ettfaktiskt värde IJ Kulturellt värde - att göra värde 14 Från ett etnologiskt forskningsfält 15 Intressetförfolkkultur vaknar 75 Folklivsforskning blir etnologi 21 Folkdräkt, modedräkt och folklig modedräkt 2j Till ett konsumtionshistoriskt forskningsfält 26 Förändrade konsumtionsmönster - en fråga om takt och omfattning 27 Klädkonsumtion ett konkurrensmedel mellan grupper eller en sammanhållandefaktor inom gruppen 2p Avhandlingens syfte och frågeställningar 31 Avhandlingens disposition JJ 2. Källvärden - källorna om böndernas kläder under 1800-talet 35 Bouppteckningar - kläderna i rätt kontext 35 Lagstiftning kring bouppteckningar j6 Bouppteckningarnas uppställning och innehåll J7 Bouppteckningstillfallet j8 "Den dödes gångkläder" jp Representativitet - hur många och vilka har efterlämnat bouppteckningar? 40 Bouppteckningsmaterialet - en översikt 45 I klädsamlingarna - ålderdomligt och speciellt 48 Med kattun som exempel en jämförelse mellan bouppteckningar och samlingar 49

Folklivsforskning blir etnologi 21 Folkdräkt, modedräkt och folklig modedräkt 2j Till ett konsumtionshistoriskt forskningsfält 26 Förändrade konsumtionsmönster - en fråga om takt och omfattning 27

3 Hos fotografen - en genre i sig 50 Frågelistor och uppteckningar - egna och andras minnen 52 Femårsberättelser - landshövdingens version Lillhärdals sn under 1800-talet 55 Mellan Trondheim och Hudiksvall JJ Frän bönder till brukare 57 Från boskapsskötsel till skogsbruk 60 Frän bondehandel till lanthandel 6j Från kyrkbacke till godtemplarloge Hur bönderna klädde sig 67 På 1830-talet - empirestilen blomstrar 67 Kyrkklädd 67 Finklädd 75 Vardagsklädd 7<5 t På 1870-talet - nyrokokostilen har tagit form 78 Kyrkklädd j8 Finklädd 8] Vardagsklädd 8j 5. Hemvävd vadmal och fabriksvävd korderoj - klädinnehav och textil konsumtion över tid och genom livet 85 Klädinnehav och textila konsumtionsmönster över tid 87 Konsumtionens förutsättningar överflödsförordningar och importhinder 88 Klädinnehavets omfång 89 Klädinnehavets innehåll 9/ Med bomullen som röd träd pj Igårdfarihandlarens och lanthandlarens sortiment 101 Köptyg från komplement till ersättning 104 Klädinnehav och hållbarhet 110 "Slätterkläder och päls och skinnkläder höll sä omänskligt länge" 110 "Sönerna skola dela fodrens gångkläder sig emellan, och döttrarna den avflidna modrens gångkläder" IIJ -"Det ansågs att man frös i köpt kostym" 115 Klädinnehav och konsumtion genom livet 118 Lönekläder, kontanter och överflödig klädkonsumtion 118 En bank av kläder 119 Klädinnehav och klädkonsumtion i ett livscykelperspektiv 120 Med i8jo-talet som exempel 124 Sammanfattning 128

4 6. Mössa, lurka och hatt - kläder för samhörighet och individualitet 131 Folkmängd och social sammansättning ij2 Tillvägagångssätt IJJ Att jämföra hushåll ijy Spridningen mellan hushåll i olika villkor 142 Klädinnehavet efter individer i olika villkor talets första hälft - i klädförteckningarna efter bönder och torpare 14J Betydelsen av tyg ip På gränsen till bönder /jj Torpare i första genera- / tion /jj 1800-talets andra hälft i klädförteckningarna efter bönder, tjänstemän, torpare och arbetare 158 Vikten av modemässighet 166 Från material till form - kläder som uttryck i förändring talets första hälft - köptyg i en given bondekultur / talets andra hälft - modemässighet och samhällsdeltagande IJJ Kort förhandlingstid när empire övergick i nyrokoko 178 En garderob i behov av förändring 181 Bondekultur i förändring 182 Sammanfattning Köpta klädesrockar och hemvävda schalar - kläder, kön, värden och värderingar 187 Kläder - en viktigare ägodel för kvinnor 188 Tillvägagångssätt /<?/ Bondens och bondhustruns kläder - samtliga klädförteckningar 192 Makens och makans kläder - klädförteckningar inom samma hushåll och årtionde 194 En närbild av i8jo-talet klädförteckningar efter unga bönder 202 Kalmink, kamlott och korderoj - materialets betydelse för klädernas värde 205 "Manskläder mäst af walmar och skin" 206 den kvinnliga helgdagsdräkten består mest af hemväfdt tyg" 207 Hemsytt eller skräddat - tillskärningens och sömnadens betydelse för klädernas värde 210 Kvinnlig linnesömnad och manlig tillskärning 211 "Skräddaren sydde åt far och pojkarna" 2ij "Se, hör och häpna! Helyllescheviot-Kostymer till 22 kr" 215

första genera- / tion /jj 1800-talets andra hälft i klädförteckningarna efter bönder, tjänstemän, torpare och arbetare 158 Vikten av modemässighet 166 Från material till form - kläder som uttryck i

5 Kultur och ekonomi - två sidor av samma sak 218 Genusarbetsdelning iförändring 218 Familjeförsörjare och hushållerska 221 Från kvinnligt fäbodbruk till manligt skogsbruk 223 Ett förändrat klädbehov 226 Den feminina textilen 22g Iögonfallande och diskret konsumtion 232 Sammanfattning Sammanfattning och slutsatser 239 Klädekonomi 239 Klädbehov 243 Klädkonsumtion 243 Summary 249 Tabell- och diagrambilaga 260 Noter 282 / Ordlista 296 Käll- och litteraturförteckning 300 Tabellförteckning 316 Diagramförteckning 319

Relevanta dokument

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015 Idérikt, kunnigt och nyskapande om kläder Ann-Catrin Östman* Åbo Akademi Marie Ulväng, Klädekonomi och klädkultur: Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet