Historikermötet, Göteborg 5-7 maj 2011 Sessionen En tråd genom historien. Textil, mode och historisk förändring. Ordförande Kommentator

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Historikermötet, Göteborg 5-7 maj 2011 Sessionen En tråd genom historien. Textil, mode och historisk förändring. Ordförande Kommentator"

Transkript

1 Historikermötet, Göteborg 5-7 maj 2011 Sessionen En tråd genom historien. Textil, mode och historisk förändring. Ordförande: Anna Brismark, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet. Kommentator: Pernilla Rasmussen, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds Universitet Övriga medverkande: Eva Andersson, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet Anna Hedtjärn Wester, Institutionen för genus, kultur och historia, Södertörns Högskolan Lena Larsson Lovén, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet Marie Ulväng, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala Universitet. Eva I Andersson, Eva.Andersso@history.gu.se Kön, kläder och konsumtion i svenska överflödsförordningar under (nästan) 400 år Abstract Detta paper handlar om kläder och attityder till kläder i överflödsförordningar från medeltiden och fram till den sista svenska överflödsförordningen från Varför överflödsförordningar? En normativ källa som säger väldigt lite om människors praktiker? Ett svar är att de är en av de få detaljerade källor vi har till dräkt undre äldre tider. Det är också en källtyp som finns under väldigt lång tid; över fyra hundra år, vilket gör att man har möjlighet att studera mer långsiktiga förändringar. Även om förordningarna återger vad överheten ansåg att man skulle tänka om kläder kan man också genom en noggrann läsning skymta hur människor själva tänkte och handlade i fråga om kläder och spänningen mellan dessa två. Det är inget nytt att studera överflödsförordningar - har gjorts så många gånger att det borde vara ointressant vid det här laget. Dräkthistoriker har studerat vad det var som förbjöds och vad det säger om dräkten, men för sällan några större resonemang om samhället som förordningarna utfärdades i. Ekonomhistoriker har studerat dem som en del av en ekonomisk politik och ett ekonomiskt sätt att tänka, såväl som hur inriktat på ekonomi, hur det påverkade den och tankarna bakom den, liksom den reella verkan de eventuellt hade. Mindre vanligt är att rättshistoriker intresserar sig för dem som ett exempel på en egenartad form av lagstiftning, men det förekommer också. Slutligen så har allmänhistoriker emellanåt lyft upp dem som exempel på hur statiskt och icke-modern en tidigare period, vanligen medeltiden, var. Varför tycker jag då att det är någon mening att rota i dem igen? Dels handlar det om tidsperspektivet; medan de flesta andra studier behandlar en period på högst hundra år, ofta mindre, så vill jag studera längre förändringstendenser under hela den period som överflödslagstiftning förekom i vårt land. Dels vill jag förutom att studera argument och motiveringar i förordningarna även studera vad det var som förbjöds och vad som i förekommande fall påbjöds eller tilläts ur ett socialt perspektiv där stånd/klass liksom kön

2 beaktas. De enskilda plaggen, föremålen och materialen som förbjuds och tillåts visar på mönster av föreställningar om kön, kropp och medborgarskap. Överflödsförordningar är alltså en speciell form av lagstiftning som reglerar konsumtion. Dessa är inte enbart en europeisk företeelse utan hittas på många andra ställen i världen. För Sveriges vidkommande härrör den första överflödsförordning som reglerar klädedräkt från 1436; innan det finns ett exempel på denna typ av konsumtionsreglering: Tälje stadga utfärdad av Magnus Eriksson från 1345, men där kläder inte nämns. Man kan, utifrån de argument som används i förordningarna och vad syftet med dem sägs vara, dela in överflödsförordningar i fyra kategorier: ekonomiska, moraliska, religiösa och ståndssociala. 1 Oftast förekommer flera typer av resonemang i förordningarna, men man kan ändå se att ett av dessa perspektiv dominerar. Presentation av de undersökta överflödsförordningarna Som jag skrev ovan så härrör den första svenska överflödsförordningen som reglerar klädedräkt från1436. Därefter dröjer det till 1529 innan nästa och under 1500-talet utfärdades sex överflödsförordningar som behandlade dräkt i Sverige, alla riktade till borgare i Stockholms stad. Det sker ett tydligt brott i slutet av 1500-talet både vad det gäller motiven bakom regleringarna och vilka grupper som fick sina kläder reglerade; från en medeltida till en tidigmodern modell skulle man kunna säga. Under 1600-talet utfärdades ungefär dubbelt så många förordningar som reglerar klädedräkt som under 1500-talet, lite beroende på vad man räknar som att de innehåller förordningar om kläder. En orsak till det större antalet är att det ståndsreglerande draget blivit så starkt att till formen likartade förordningar utges för de tre högsta stånden i riksdagen. Under 1600-talets sista år och under 1700-talet var förordningarna fortsatt ståndsreglerande, men ekonomiska, merkantilistiska motiv tillkommer och blir så småningom allt mer dominerande. På grund av statens intresse av en minskad import och i de svenska manufakturerna blir förordningarna under 1700-talet allt mer till listor över vilka material och föremål som inte får importeras till Sverige, även om dräkter och deras utformning också regleras. Under början av 1800-talet, fram till den sista förordningen från 1820 är motiven för förordningarna fortsatt i första hand nationalekonomiska. Överflödsförordningar och kön 1 Ahlberger, Christer: Konsumtionsrevolutionen Göteborg, Humanistiska fakulteten Göteborgs Universitet, 1996 s 55ff

3 Det är lätt att göra den sortens översiktliga beskrivning av motiv och argument som jag gjorde ovan, men risken är då att man missar andra, inte lika på ytan synliga tankar och förändringar. Huvudfrågan är förstås vilken syn på män och kvinnor och deras relation till kläder och konsumtion som kan ses i förordningarna. Mode, kläder och konsumtion har åtminstone sen 1700-talet kommit att förknippas alltmer med kvinnor och femininitet. 2 Är detta något som ses i överflödsförordningarna? Skiljer dessa mellan mäns och kvinnors konsumtion? Svaret på den sista frågan måste bli ja, men frågan är på vilket sätt och hur det motiveras. Jag skrev innan att det sker ett brott mot slutet av 1500-talet, där förordningarna övergår från en medeltida till en tidigmodern typ. Vad är det då som utgör skillnaden mellan dessa? Två saker: dels vilka de riktar sig till; hur människor delas upp i kategorier, dels vad som är huvudargumentet. Överflödsförordningarna 1436, 1529, 1563, 1570 och 1575 har nämligen det gemensamt att de delar upp människor, eller rättare sagt: kvinnor, inte efter stånd utan efter moral. Här finns vare sig ståndsreglering eller ekonomiska motiv, utan syftet med förordningen är moraliskt: kvinnor med dålig sexualmoral ska kunna skiljas från ärbara kvinnor. Medeltidens dräktregleringar och även större delen av 1500-talets riktar sig alltså till en förhållandevis marginell grupp i samhället: prostituerade och lösaktiga kvinnor och begränsar enbart deras konsumtion. Ett tydligt budskap är därför att moral är överordnat stånd, i alla fall när det gäller kvinnor. Män förekommer inte i dessa förordningar, annat än som utfärdare. Från 1500-talets slut och framåt ser vi istället mer normala överflödsförordningar, som riktar sig till båda könen. De innehåller långa uppräkningar av förbjudna material och föremål och i viss mån plagg. Utan en djupare kunskap om dräkt kan det därför ibland vara svårt att veta i vilken grad förordningarna riktar sig till båda könen. Det sena 1500-talets och talets förordningar domineras helt av regler för kvinnors kläder problemen utgörs enligt dessa i först hand av kvinnor som klär sig över sitt stånd. Enstaka gånger lyfts främmande köpmän upp som orsaken bakom nya moder som riskerar att ruinera både befolkning och land. Ser man till vilka varor som förbjuds är emellertid inte bilden lika tydlig: en under det senare 1600-talet ständigt återkommande post i förordningarna är begränsningen av mängden band som får pryda en komplett klädedräkt. Enorma mängder band var under 1600-talet ett betydligt viktigare inslag i mäns än i kvinnors modedräkter. 3 Utan denna kunskap om dräkt blir bilden av vilka dessa förordningar riktar sig till alltså mer ensidig än vad den verkligen 2 Jones, Jennifer M: Sexing la Mode, Oxford&New York, Berg 2004, s Rangström Lena: Modelejon. Manligt mode tal 1600-tal 1700-tal, Stockholm, Livrustkammaren/Bokförlaget Atlantis 2002, s 111f

4 var. Vad det gäller de material som regleras var de desamma i mäns och kvinnors dräkter under perioden fram till åtminstone mitten av 1700-talet och man kan därför inte säga att något köns konsumtion var mer i fokus där. På 1700-talet, där internationell forskning visar att mode alltmer kom att ses som något kvinnligt och att kvinnors konsumtion ökade i högre grad än mäns, kan man i de svenska överflödsförordningarna istället se en utjämning mellan könen ifråga om vilka som tilltalas. 4 Vad mera är: Fler förordningar behandlar mäns kläder och konsumtion än kvinnors, i huvudsak beroende på att statsmakten försöker få bukt med alltför dekorerade uniformer. Om man istället för motiven bakom utfärdandet av överflödsförordningar ser till de motiv som tillskrivs undersåtarna så är vissa underförstådda; att borgare vill klä sig på samma sätt som de adliga och ryttares, soldaters och båtsmäns hustrur vill använda samma moderna tryckta bomull som ståndspersoner har rätt till tas för givet och är en grundförutsättning för förordningarnas existens. De motiv som anges är annars nyfikenhet, högfärd och lättsinnighet, något som verkar vara egenskaper som båda könen är behäftade med. Vinningslystnad verkar däremot vara en manlig egenskap, då det är främmande köpmän, inte månglerskor som lurar människor att anamma nya moder medan högfärd, som i sig inte är en könsbestämd egenskap, verkar drabba kvinnor hårdare än män, då en av de följder som deras ohejdade konsumtion kan leda till är att de börjar se ner på andra kvinnor; ett problem som inte nämns i samband med män. Generellt kan man säga att visar en långsiktig förändring i hur samhället ser på kön i relation till kläder. Eftersom syftet med förordningarna ändras under den period som sådana utfärdas räcker det dock inte med att studera de syften och värdeutsagor som ges i förordningarna utan även själva föremålen som förbjuds måste studeras för vad de säger om kön och konsumtion. 4 Jones, s 3-5; Roche, Daniel: The Culture of Clothing, Cambridge&New York, Cambridge University press 1994, s

5 Anna Hedtjärn Wester, Män i kostym. Prinsar, konstnärer och tegelbärare vid sekelskiftet 1900 Abstract Vid sekelskiftet 1900 klädde sig nästan alla män i kostym. Det är lätt att tycka att männen ser ungefär likadana ut, kostymen framstår nästan som en uniform. Vid en jämförelse med den kvinnliga dräkten vid samma tid förefaller den dessutom både återhållsam och enahanda i färg och form. Detta är utgångspunkten för Anna Hedtjärn Westers avhandling i historia Män i kostym. Prinsar, konstnärer och tegelbärare vid sekelskiftet 1900 som sätter uppfattningen att alla män ser likadana ut i sina kostymer på prov. Tidigare forskning har ofta betraktat kostymen som den borgerliga tjänstemannens uniform. De forskare som har undersökt andra gruppers bruk av kostymen har därför ofta tolkat det som att de förborgerligades, eller åtminstone tvingades anpassa sig till en borgerlig norm. I avhandlingen studeras porträtt av tre disparata grupper av män nämligen prinsar, konstnärer och tegelbärare. Det var tre grupper av män som bar kostym men som inte tillhörde medelklassen. Deras samhälleliga position placerade dem istället långt från mitten, i utkanterna av samhällsordningen. Enkelt uttryckt befann sig tegelbärarna långt ner i hierarkin, konstnärerna förväntades röra sig vid sidan av samhällsnormerna och prinsarna blickade ner på hela samhällsordningen från sin upphöjda position. Vad signalerades när dessa män framträdde i kostym vid sekelskiftet 1900? Var verkligen kostymen så entydigt borgerlig som tidigare forskning har låtit göra gällande eller kunde kostymen fyllas med olika betydelser? Syftet med avhandlingen är att studera vad som signalerades när så olika grupper som prinsar, konstnärer och tegelbärare klädde sig i samma sorts plagg. Om det visar sig att det fanns skillnader, vad bestod dessa i och hur bar sig männen i så fall åt när de fyllde kostymen med nya och olika betydelser? Men det är inte en avhandling bara om kostymer för männen i de tre grupperna bar också yrkesspecifika kläder. Prinsarna klädde sig i militäruniform i ceremoniella sammanhang. Konstnärerna hade sina målarrockar till skydd mot färgstänk. Och tegelbärarna bar, i arbetet, stora slokhattar och ett tygsjok över axlarna till skydd mot de skavande tegelstenarna. Att framträda i arbetskläder respektive i civila kläder sände olika signaler, ofta med stark kontrastverkan. Hur kan man tolka dessa kontrasterande sätt att framträda som alternerandet mellan arbetskläder och civila kläder gav upphov till för prinsarna, konstnärerna och tegelbärarna? Det huvudsakliga källmaterialet består av ett antal porträtt som föreställer männen i de tre grupperna. Det är ett urval av konstnärernas självporträtt och ett antal fotografiska porträtt av prinsar och tegelbärare. Förutom bildmaterialet undersöks även kläder som finns bevarade efter männen i de tre grupperna. Analysen av bilderna är uppdelad i en beskrivande och en

6 tolkande del, en metod som utgår från det Roland Barthes kallade fotografiets olika meddelandenivåer. Vid tolkningen har Erving Goffmans teori om det iscensatta framträdandet, Roland Barthes åtskillnad mellan dress och dressing och Robert Connells teori om flera manligheter varit utgångspunkter. Klädernas materialitet integreras i analysen med hjälp av en metod som Hedtjärn Wester kallar taktil inlevelse. 2 Prinsarna i studien är Oscar II:s fyra söner: Gustaf (blivande kung Gustaf V), Oscar, Carl och Eugen. Hur de framträdde inför folket var avgörande för monarkins överlevnad in i det moderna demokratiska samhället. Mängder av bilder som visade prinsarna i takt med tiden började spridas. Syftet var att framställa kungligheterna som vanliga människor och då tonades det kungliga ned. Bilder på civilt klädda prinsar i kostym erbjöd folket den skenbara möjligheten att komma nära kungligheterna, se hur de verkligen såg ut och levde sina liv. Dessa moderna privata framträdanden måste emellertid balanseras av kungliga diton, för vad skulle man med en monarki till om de kungliga bara var som andra? Den kungliga glansen bibehölls när prinsarna framträdde med krona och mantel och/eller i paraduniform med ordens-kedjan över bröstet. Delstudien undersöker hur prinsarna i de fotografiska porträtten hanterade spänningen mellan att framstå som både traditionella och moderna. På porträtten framträdde prinsarna i olika roller. Den traditionella framtoningen i rollerna som militär och kunglig balanserades av den moderna framtoningen i roller som familjefadern, gentlemannen/dandyn och konstnären. Ambitionen var inte att släta över motsättningen, utan att förstärka den. En gynnsam laddning uppstod då mellan det kungligt traditionella och den moderna vanligheten, vilket spred ett magiskt skimmer över kungahuset. Rollerna signalerade flera olika maskulina ideal: militära och civila, aristokratiska och (med-)borgerliga, vilket gav kungligheterna möjligheten att agera som förebilder för en stor del av den manliga svenska befolkningen. När det visade sig att monarkin inte var oumbärlig måste kungligheterna göra sig viktiga och angelägna för så många som möjligt. Konstnärerna i studien är Carl Larsson, Anders Zorn och Eugène Jansson. Enligt tidens genikult förväntades (den manlige) konstnären vara gränsöverskridande. Hans normbrott placerade honom utanför samhällsordningen, vilket var eftersträvansvärt för den som ville framstå som ett geni. Var konstnären alltför alienerad från sin publik, recensenter, köpare och det övriga samhället riskerade han emellertid att bli marginaliserad, en särling vars verk ingen köpte. På något sätt måste konstnären hantera motsättningen mellan det förväntade utanförskapet och behovet av att bli inkluderad. Delstudien undersöker hur Carl Larsson,

7 Anders Zorn och Eugène Jansson, genom kläder och kroppar i sina självporträtt, hanterade motsättningen mellan gränsöverskridande och konformitet. Kostymen symboliserade för konstnärerna konformitet och den gemensamma strategin var att distansera sig från den utan att helt överge den. I ett och samma porträtt kunde konstnärerna framstå som både gränsöverskridande och konforma. Carl Larsson framstod t ex som både konstnärsbohem och respektabel familjefader på samma gång. Anders Zorn framstod istället som en dandy och en urman på samma gång. Dandyismen balanserades därmed av tydliga uttalanden om en heterosexuell manlighet. Eugéne Jansson var däremot entydigt gränsöverskridande. I ett självporträtt skred Jansson frimodigt fram i solljuset bland nakna män. Han var klädd på ett sätt som ingen sett maken till förut. Det ogenerat exponerade klädintresset balanserades inte av några respektabelt och/eller heterosexuellt manliga uttalanden, tvärtom. Jansson representerade därmed en manlighet som bröt med den konforma manlighetens ideal. 3 Tegelbärarna i studien representeras huvudsakligen av deras första fackförenings-styrelse samt av dalkarlen och arbetsvandraren Erikhans Anders Andersson. Tegelbärarna kunde växla mellan att se ut som råbarkade grovarbetare i slokhatt och prydliga herrar i kostym. Det var ett förvandlingsnummer som ytterst handlade om skiftandet mellan ett kroppsligt och ett intellektuellt sätt att framträda. Arbetaren med både kropp och intellekt representerade ett helgjutet manlighetsideal. Han var, till skillnad från överheten, inte beroende av att någon annan utförde grovjobbet. Inte heller tänkte han, till skillnad från tidigare generationers arbetare, utlämna sig åt resultatet av andra mäns idéer och politiska gärningar. Tegelbärarna i delstudien visade att de inte accepterade sitt påtvingade utanförskap. Kampen för att räknas som en fullvärdig medborgare tog sig olika visuella uttryck. Bland männen på bilderna fanns en dandy i ljus kostym, belästa agitatorer och respektabla gentlemän. Undersökningen av hur prinsar, konstnärer och tegelbärare klädde sig visar att grupperna rörde sig i olika spänningsfält. Spänningsfälten var resultaten av de historiska och samhällsrelaterade problem som männen i de olika grupperna var tvungna att hantera. Prinsarnas spänningsfält tradition/modernitet satte fingret på det legitimitetsproblem som prinsarna stod inför i den för monarkin så omvälvande tiden kring sekelskiftet 1900 med starka demokratiska krafter på frammarch. Konstnärernas spänningsfält gränsöverskridande/konformitet handlade mer om samtida föreställningar och förväntningar på konstnärerna som skapande genier. Tegelbärarnas spänningsfält kropp/intellekt var likt prinsarnas kopplat till demokratiseringsprocessen och åskådliggjorde arbetarklassens ifrågasättande av en dikotomi som av många ansågs naturgiven vid sekelskiftet 1900.

8 Spänningsfältens dikotomier handlade om de tre gruppernas reella eller hotande utanförskap och nödvändigheten eller önskan att höra till det moderna samhället. När prinsar, konstnärer och tegelbärare framträdde på bild signalerades både utanförskap och tillhörighet. Diana Fuss resonemang kring motsatsparet inside/out hjälper till att förklara hur det var möjligt. Fuss menar att det går att vända och vrida på alla motsatspar som då blir mindre tvingande. En och samma person befinner sig t ex ofta på både insidan och utsidan i olika sammanhang. Så rörde sig också männen i under-sökningens tre grupper över gränsen som gick mellan tillhörighet och utanförskap i det moderna samhället. Männens sätt att klä sig i i både civila och yrkesrelaterade kläder i sina framträdanden gestaltade en kamp både om rätten att räknas in och friheten i att stå utanför eller rättare sagt om rätten att räknas in på egna villkor. Männen representerade olika manligheter som byggde på de olika gruppernas och indvidernas egna värderingar. Ända ner på individnivå var männens sätt att klä sig och framträda påtagligt självständigt, vilket står särskilt klart om man tittar på männens förhållande till kostymen. Kostymen var alltså inte entydigt borgerlig, den var tvärtom mångtydig och kunde signalera flera olika maskulina ideal och manligheter. Avgörande för vad kostymen signalerade var vem mannen i kostymen var, hans grupptillhörighet och personliga stil och smak. Därför kom män i kostym att signalera olika saker även när de på ett ytligt plan såg rätt lika ut. Det fanns också variationer. Männen utnyttjade det manliga modets möjligheter. När konstnärerna tänjde ut ramarna för det kostymklädda framträdandet, visade de dessutom att den personliga klädstilen gick att variera långt bortom modets föreskrifter.

9 Lena Larsson Lovén, Kläderna gör mannen. Manligt mode och status i det antika Rom. Abstract Ämnet för detta bidrag är mäns kläder i det antika Rom och hur man via kläderna till omgivningen förmedlade information kring bärarens sociala identiteter. Kläderna fungerade, då som nu, som en del i det sociala kommunikativa systemet och klädedräkten blev ett medel att på ett visuellt och ofta tydligt sätt markera bl.a. social status. Redan under antiken var en Rom en stor stad liksom det var huvudstad i det romerska imperiet. Funktionen som centrum i ett vidsträckt imperium avspeglade sig i också i stadens befolkning vars sammansättning bildade ett brett socialt och mångkulturellt spektrum. Invånarna i Rom bestod av slavar med varierande etnisk bakgrund, av både fria romerska medborgare och frigivna personer (f.d. slavar) med stor variation i både social och ekonomisk status. Dessutom fanns här fria personer som härstammade från många olika delar av det romerska imperiet. I det socialt komplexa och hierarkiska romerska samhället utgjorde den klädda kroppen normen och alla oberoende av kön, ålder, social status och etnisk bakgrund använde dagligen kläder. Dessa varierade dock i utseende beroende på bärarens juridiska, sociala och ekonomiska status liksom de även kunde avspegla en persons etniska tillhörighet. I det myller av människor som rörde sig i stadsromerska miljön var klädseln ett effektivt sätt att informera bärarens status på olika nivåer. Under romersk tid skedde en mycket stor produktion av textilier, både i form av kläder och andra textiler, men trots en omfattande produktion så finns inte mycket bevarat av själva de textila produkterna. I forskningen innebär det därför som regel att man måste använda sig av annat källmaterial än själva textilierna för att få kunskap om och förståelse för kläders utseende och hur de användes i det dåtida samhället. En användbar källa är avbildningar i form av skulptur och målningar, en annan är skriftliga källor. Det romerska samhället producerade stora mängder skulptur och liksom andra typer av bilder. Här återspeglas olika kläder även om syftet inte i första hand var att dokumentera kläders utseende på ett detaljerat sätt utan snarare den avbildades sociala persona. Romerska kläder hade stor variation i färger och även det kunde vara en kod för bärarens sociala status. Färgerna syns inte längre på den antika skulpturen som ursprungligen inte var vit utan bemålad i starka färger. På t.ex. målningar och mosaiker finns däremot fortfarande färger som ger en inblick i färgerikedomen på romerska kläder. Viss information kring klädedräkt och synen på kläders sociala roll finns även hos de antika författarna och på så vis kompletterar de olika typerna av källmaterial varandra på flera sätt. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att ingen av dessa

10 kategorier av källor har haft som primärt syfte att för eftervärlden dokumentera romersk klädedräkt varför det också finns flera luckor i dem när det gäller information om kläder. Den romerska togan Det för eftervärlden mest kända romerska klädesplagget är troligen togan, det romerska nationalplagget. Det kan här fungera som exempel på hur ett klädesplagg kunde vara fyllt av symbolik och genom detaljer och i ett specifikt sammanhang kunde plagget kommunicera olika slags identiteter som, ålder, kön och status. Basvarianten av togan är ett plagg i naturfärgat ylle som var ett i tyg omfångsrikt plagg som skulle draperas runt kroppen och bäras med värdighet för att göra bäraren rättvisa. Möjligen bars det i allra äldsta tid av både vuxna män och kvinnor men blev senare ett manligt plagg som enbart kunde bäras av vuxna män som var romerska medborgare. Med tanke på sammansättningen av invånare i Rom innebar denna begränsning att det fanns många män som levde i det romerska samhället men som inte hade tillåtelse att bära toga eftersom de inte uppfyllde kriteriet på medborgarskap, som t.ex. slavar och provinsbor. Togan var ett plagg med högt statusvärde som också blev en symbol för romanitas som inte enbart representerar en romersk medborgare med dennes rättigheter och skyldigheter i samhället utan det var också en symbol för en romersk livsstil med tillhörande normer och värdesystem. Utseendet på togan kunde varieras efter i vilket specifikt sammanhang den förekom. T.ex. så bar män som kandiderade för ett politiskt ämbete i Rom en kritvit toga, en s.k. toga candidatus, vilken markerade för omvärlden att man var just kandidat till ett ämbete. Det i sin tur betydde som regel också att man tillhörde de övre sociala skikten eftersom det var enbart män, och i praktiken bara män ur de välbärgade grupperna, som kunde komma ifråga för politiska uppdrag eftersom dessa var oavlönade. En man i dessa kretsar som gjorde en lyckad politisk karriär kandiderade normalt till flera ämbeten under sin aktiva period och kunde därför i flera olika men begränsade perioder under sin karriär uppträda i toga candidatus. Efter en avslutad och framgångsrik politisk karriär kunde en sådan man väljas in i den romerska senaten. De män som satt i senaten, senatoreren, hade togan som en slags ämbetsdräkt. På den fanns en purpurfärgad bård, s.k. augusticlavus, som ett tecken på funktionen som senator och den höga status som automatiskt följde med denna position. Att det just var en purpurfärgad bård på senatorernas toga var ingen tillfällighet eftersom purpur var det mest exklusiva färgämnet under antiken och som redan i romersk tid hade en lång tradition som symbol för både status och hög rang.

11 Togan var inte ett plagg som användes enbart av män i de övre sociala grupperna i Rom utan det blev dessutom en av de populäraste symbolerna för en ny, högre status vid förvärvat medborgarskap. Manliga slavar som frigavs på ett juridiskt korrekt sätt upptogs i samhället som medborgare och med denna nya status följde både rättigheter och skyldigheter. Till de nya rättigheterna som en frigiven fick hörde bl.a. rätten att bära toga som också blev ett av de mest påtagliga tecknen för denna nya status. De lät därför gärna avbilda sig t.ex. på sina gravmonument klädda i toga. Manliga invånare i romerska provinser kunde ibland tilldelas romerskt medborgarskap och även för dem blev togan en viktig symbol för den nya statusen. Både för frigivna män och för manliga provinsbor fungerade således togan som ett viktigt och synligt tecken på den nya, högre statusen som romersk medborgare. En viss typ av toga bars också av medborgares barn, av både pojkar och flickor, och har för dem har plagget haft funktion som ett könsneutralt barnplagg men med social signifikans. När barnet nådde tonåren byttes barntogan ut till de vuxna männens och kvinnornas mer könsbundna plagg. Det blev en markering av att man lämnat barndomen bakom sig och inträtt i en ny fas i livscykeln. För söner i medborgarfamiljer skedde övergången från barntogan till vuxentogan vid en officiell ceremoni när pojkarna, i närvaro av manliga släktingar, iklädde sig den vuxna mannens toga, toga virilis. Men för flickor tycks inte någon liknande ceremoni ha förekommit utan övergången till den vuxna kvinnans kläder skedde troligen ofta i samband med bröllopet, som kunde äga rum redan i yngre tonåren. Den gifta kvinnans motsvarighet till togan var en fotsid dräkt, stola, och en tygrik sjal, palla, som bars över stolan. I officiella sammanhang drogs en del av sjalen över huvudet eftersom gifta kvinnor inte skulle visa sig offentligt utan täckt huvud. Liksom togan signalerade kvinnornas dräkt bärarens position i den sociala hierarkin och tillhörande normsystem. Togan, det plagg som för männen som regel var ett uttryck för den vuxna mannens status och tillhörighet i samhället fick motsatt betydelse för kvinnor. Enligt vissa romerska författare kunde tydligen togan också bäras av vuxna kvinnor, men enbart av vissa kategorier, som prostituerade eller kvinnor som begått äktenskapsbrott. I korthet innebar generellt togan status för män men motsatsen för kvinnor och den skulle enbart bäras av kvinnor som saknade eller fråntagits sin status, dvs. som en social stigamtisering. Togan är ett exempel på kläders funktion i en romersk, eller romerskpåverkad, kontext som tydligt markerar och synliggöra sådant som rang, social status, åldersgrupp och könstillhörighet. Togan detta långlivade men ganska opraktiska plagg blev med tiden omodernt som vardagsplagg men behöll sin ställning som manlig statussymbol och ceremoniell dräkt under hela antiken. Basplagget, för både män och kvinnor i olika sociala

12 skikt, var istället en tunika. Det var ett enkelt men praktiskt plagg och bärarens status markerades genom t.ex. längden på plagget, färger, kvalitet och genom kompletterande detaljer. Män bar som regel tunikan med ett midjebälte och beroende på hur bältet bars gav det signaler om bärarens karaktär. Ett slarvigt eller löst knutet bälte kunde signalera lägre moral, som t.ex. för politikern Sulla. Julius Caesar var en person som utmanade etablerade romerska traditioner på flera plan och bl.a. genom sin klädsel. Som ung lär han ha varit en klädmedveten man som också försökte förnya den manliga klädedräkten på olika sätt. Hans klädsel ska ha blivit stilbildande för andra yngre män i Rom under Caesars samtid. Den unge Caesars sätt att klä sig finns inte dokumenterat i bild utan omtalas enbart i skriftliga källor så i den officiella bilden av Caesar uppträder han i traditionell manlig klädedräkt, antingen som civil eller i militär dräkt. Även om han under en kort tid i yngre år skapade ett slags manligt klädmode så fanns egentligen inte något mode i modern mening i antikens Rom eftersom klädedräkten bara mycket långsamt förändrades. Regelverket kring vissa romerska klädesplagg, som t.ex. togan, skiljer sig markant från vad vi i ett västerländskt samhälle idag är vana vid. Ibland har reglerna styrts av påbud som för romerska senatorer och för personer med viss ämbetsklädsel men även i mindre formella sammanhang har klädedräkten haft använts för att uttrycka bärarens kön, sociala ställning och ekonomiska status.

13 Marie Tengroth Ulväng, Halsdukar vs hundskinnspälsar kläder, kön, värden och värderingar i bönderna bouppteckningar under 1800-talet Abstract Introduktion Den här texten behandlar bondhustruns och bondens boupptecknade klädinnehav och textila konsumtionsmönster under 1800-talet. Kvinnors klädedräkt och konsumtion har oftare stått i blickfånget än männens, och det först under senare år som forskningen på allvar börjat granska männens moden och köpmönster. 5 I den etnologiska forskningen har det starkare intresset för kvinnodräkten motiverats med att den varit mer särpräglad, vilket var angeläget för det tidiga 1900-talets folklivsforskare. 6 Någon explicit jämförelse mellan kvinnors och mäns klädinnehav har inte gjorts, och här menar jag att mängden boupptecknade plagg och dess ekonomiska värden är ett effektivt sätt att lyfta fram klädedräktens könsspecifika skillnader. Bondhustruns och bondens boupptecknade klädinnehav granskas utifrån antagandet att 1800-talets genomgripande samhällsförändringar medförde skilda möjligheter, men också förväntningar, för kvinnor och män på att skaffa och upprätthålla en garderob. Analysen koncentreras till hushållens försörjningsmöjligheter och resursfördelning, utbudet av textila varor och synen på textilt görande. Fanns det skillnader ifråga om antal plagg, plaggtyper, mängden köptyg och färdigsydda plagg, tillverkningssätt och ekonomiska värden mellan bondhustruns och bondens klädinnehav? Vilka var skillnaderna och hur förändrades dessa under 1800-talet? Går det att tala om könsspecifika konsumtionsmönster? Frågorna appliceras på ett bouppteckningsmaterial från Lillhärdals sn i södra Härjedalens skogsbygd. Här, liksom i stora delar av södra Norrland, förstärktes jordbruket av inkomster från boskapsskötsel, hantverk och handel. Vid 1800-talets början utgjorde bönderna en majoritet av socknens befolkning, vid dess slut dominerade gruppen av arbetare. Förskjutningen speglar det moderna skogsbrukets framväxt och skogsbolagens etablering efter 1800-talets mitt. Näringsmässigt växlade bondehushållen inriktning från boskapsskötsel till skogsbruk, vilket också motsvarade en övergång till penningekonomi talets första hälft Klädförteckningar från och 1830-talen, vissa efter makar som dött nära inpå varandra som gör det möjligt att hålla isär betydelsen av kön och socioekonomisk ställning, visar att 5 Breward; Stadin; Ugolini; Hedtjärn-Wester; m fl. 6 Svensson (1977) s. 124.

14 ungefär hälften av kvinnornas och männens klädsamlingar bestod av accessoarer som halskläden, handplagg och huvudbonader. Bondhustruns många, mer än tjugo var inte ovanligt, bomulls- och sidenhalsdukar motsvarades av en stor mängd handskar, vantar och muddar hos bonden. Linnet var en större post i bondhustruns garderob, vilket oftast förklaras av separata neder- och överdel. Bondhustrun hade också fler överplagg, det vill säga livstycken, tröjor och kjolar än bonden, vars klädsamling omfattade fler rockar, pälsrockar och pälsar. Klädförteckningarnas beskrivningar förmedlar att det fanns stora likheter mellan bondhustruns och bondens kläduppsättningar under 1800-talets första hälft. Stommen utgjordes av linne, ylle, skinn och päls. I skräddarens händer gjordes ingen större åtskillnad mellan bondhustruns och bondens över- och ytterplagg. Plaggen följdes åt till form och utseende och sett till material, konstruktion, sömnadstekniker var arbetsgången densamma. 7 Plagg med avancerad skärning lämnades till skräddaren, medan linneplagg, barnkläder och enklare plagg syddes inom hushållet. Manufakturtillverkade tyger, som satin, kamlott, kattun och siden, var vanligare i bondhustruns garderob, men användes främst i mindre plagg som livstycken, förkläden, halsdukar och bindmössor. Klädet hade en likvärdig användning i kjolar, byxor, livstycken och rockar. Bondhustruns och bondens klädinnehav var ungefär lika högt värderade. Bondhustrun hade emellertid fler, men lägre värderade plagg, och bonden färre, men högre värderade ytterplagg talets andra hälft Under 1800-talets andra hälft gick bondhustruns och bondens boupptecknade klädinnehav skilda vägar, inte minst ekonomiskt. En grundläggande förändring var att ytterplaggen, som rockar och pälsar, fick allt större utrymme i bondens garderob samtidigt som bondhustrun övergick till tröja och schal. Detta hade stor betydelse för klädsamlingarnas värden, eftersom tygmängden var avgörande för plaggkostnaden. Schalen bidrog också till att bondhustrun lämnade färre plagg till skräddaren för professionell tillskärning och sömnad. På och 1880-talen, ungefär samtidigt som symaskinen vann insteg på landsbygden, började alltfler kvinnor att försörja sig som hemsömmerskor. Dessa sydde i första hand kvinnoplagg. Förmodligen spelade sömmerskornas lägre ersättningar och anseende roll för klädernas värdering. Skrädderiyrkets förankring i skråväsendet gjorde att skräddarnas arbete i högre 7 Centergran & Kirvall (1986).

15 grad förknippades med utbildning och professionalitet, medan sömmerskornas arbete sammankopplades med hemmets enklare nyttosömnad. 8 Männens kläder blev tidigt föremål för kommersiella intressen. I det sena 1800-talets tidningsannonser är det tydligt att textilindustrins utbud av kläde och kraftiga halvylletyger, som doffel, korderoj, mollskinn samt cheviot, och färdigsydda klädesplagg vände sig till en manlig kundkrets. På motsvarande sätt var sortimentet av lättare bomulls- och halvylletyger, som viktoria, cassinet och särskilda klädningstyger, avsett för kvinnor. Genomgångar av konkurshandlingar och varuförteckningar tydliggör att tygen, som främst nyttjades i mansplagg, kostade betydligt mer än de som var ämnade för kvinnoplagg Under 1800-talets hälft gjorde det växande utbudet av färdigspunnen tråd och vävgarner det möjligt att avstå från de första, tidskrävande leden i den textila produktionskedjan. 9 Etnologen Annelie Palmsköld menar att de förädlade textilvarorna flyttade hushållens fokus från att göra garn av råmaterial till att göra tyg av garn eller plagg av tyg. Parallellt började bondehemmen, som en del en allmänt förbättrad boendestandard, att kläs med sängkläder, gardiner, dukar och mattor. Under 1800-talets första hälft var det vedertaget att, om möjligheter fanns, nyttja köptyger i helgdagskläder. Decennierna före sekelskiftet 1900 var det inte längre prioriterat att använda köptyger i bondhustruns högtidskläder, vilket naturligtvis påverkade klädsamlingarnas värden. 10 Skillnaden i vilka värden som lades på klädesplaggen kom till sin spets i hundskinnspälsen. På 1870-talet uppgick bouppteckningarnas högst värderade hundskinnspäls till 100 kr. 11 Bondhustruns mest värdefulla plagg var oftast en rock eller kappa för omkring 10 kr samma årtionde. 12 Lågt räknat var en ny hundskinnspäls lika mycket värd som 100 oanvända halsdukar. Det tidiga utbudet av färdigsydda plagg riktade dig främst till dem med begränsad eller ingen möjlighet till självhushållning, som skogsarbetare. 13 Redan i början av 1870-talet kunde en mansperson köpa en nästan komplett garderob bestående av skjorta, byxor, väst, tröja, rock och mössa. Marknaden med färdigsydda kvinnoplagg var länge begränsad till kappor, förkläden, schalar, halsdukar och andra mindre plagg. Genomgående höll textilvaror ämnade för kvinnor jämförelsevis låga priser. Den nästan totala frånvaron av färdigsydda klänningar, 8 Rasmussen (2010) s. 243 ff. 9 Hedlund (1970) s. 78; Palmsköld (2008), s Rentzhog (2000) s. 293; Femårsberättelse s Bouppteckningar: AII:29 nr bonde 42 år; AII:42 nr 15 bonde 35 år Bouppteckningar: AII:22 nr ; AII:23 nr ; AII:26 nr ; AII:41 nr ; AII:48 nr Szabo (1984) s. 94.

16 kjolar, blusar och klänningsliv tyder på att dessa plagg syddes av kvinnorna själva eller av sömmerskor. Kultur och ekonomi två sidor av samma sak Bouppteckningarna skissar en bild där bondhustruns och bondens garderober gick skilda vägar efter 1800-talets mitt. Modets växlingar och utbudet av textila varor utgör delförklaringar i en samhällsomvandling som kännetecknades av nya försörjningsmöjligheter och en förändrad syn på hushållets organisation och textilt arbete. En allmän och grundläggande förändring var hushållens omläggning till en försörjningsmodell, av historikern Jaan de Vries kallad breadwinner-housemaker, där mannen fick en tydligare roll som familjeförsörjare och kvinnans arbete i högre grad koncentrerades till omsorg om hem och familj. 14 I Lillhärdals sn, liksom i stora delar av södra Norrland, kan övergången från boskapsskötsel till skogsbruk som huvudnäring betraktas som en breadwinner-housemaker situation. Samhällets patriarkala grundstruktur begränsade generellt sett bondhustruns handlingsutrymme och bestämmanderätt. Sett till hushållens resursfördelning kan bondhustruns ansvar för kornas skötsel och tillverkningen av mejerivaror ha inneburit möjligheter till egna förtjänster och visst inflytande. 15 Under 1800-talets andra hälft passerade en större del av hushållets inkomster från skogsarbete och timmerköp via mannen. Hushållens genusarbetsdelning hade rimligen viss betydelse, inte bara ekonomiskt utan även sett till behovet av kläder, för makarnas klädinnehav. Hushållens omläggning hade en föregångare i den framväxande borgerlighetens sätt att organisera hushållet. Tidigare forskning har uppmärksammat att det textila handarbetet fick ett nytt symbolvärde när mannen tog plats i offentligheten och kvinnan i hemmet. I det här sammanhanget förvandlades textilt görande, som broderi, sömnad, klädvård och mode, till något specifikt kvinnligt, vilket har beskrivits som en textil feminiseringsprocess. 16 För talets emancipatoriska kvinnorörelse blev handarbetet sinnebilden för instängdhet och kvinnolivets begränsningar. Samtidigt bildade intresset för textilier en arena där kvinnor, utan manlig konkurrens, kunde utbilda sig, bilda föreningar och agera i offentligheten. 17 Borgerskapets ideal om måttfullhet och enkelhet kopplat till sparsamhet, smak och kvinnlighet fick stor social räckvidd via väv- och sömnadskurser. I floran av handböcker och tidskrifter talar mängden illustrationer, mönsterritningar och instruktioner för att de kvinnliga 14 de Vries (2008) s. 205 ff. 15 Jonsson (1994) s. 230; Sommestad (1992); Fiebranz (2002) s. 357 och 363ff. 16 Svensson & Waldén (2005) 17 Svensson & Waldén (2005) s. 15 ff; Danielson (1991); Carlsson-Wetterberg (2002); Lundström (2005).

17 läsarna förväntades kunna utföra arbeten som tidigare lämnats till yrkeskunniga hantverkare. Sammantaget kan bondhustruns och bondens klädinnehav betraktas som en syntes av kulturella och ekonomiska förutsättningar.

Klädekonomi och klädkultur

Klädekonomi och klädkultur Marie Ulväng Klädekonomi och klädkultur Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll Förord 9 1. Inledning 11 Både nyttighetsvara och lyxvara 12 Ekonomiskt värde - ettfaktiskt

Läs mer

DRESS CODES IN ANCIENT ROME: CLOTHING IN A SOCIO-CULTURAL CONTEXT

DRESS CODES IN ANCIENT ROME: CLOTHING IN A SOCIO-CULTURAL CONTEXT Fil.dr. Lena Larsson Lovén Göteborgs universitet Inst. för Historiska studier e-mail:lena.larsson@class.gu.se DRESS CODES IN ANCIENT ROME: CLOTHING IN A SOCIO-CULTURAL CONTEXT Bakgrund och syfte Projektet,

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Trettonhundratalsdräkten en kort introduktion

Trettonhundratalsdräkten en kort introduktion Trettonhundratalsdräkten en kort introduktion Av Anna Malmborg www.renika.se Denna text riktar sig främst till medlemmar av Gutars Bågskyttar och de dräktförslag som här ges är därför koncentrerade till

Läs mer

Studiehandledning British så in i Norden. för grundskolans senare år och gymnasiet

Studiehandledning British så in i Norden. för grundskolans senare år och gymnasiet Studiehandledning British så in i Norden för grundskolans senare år och gymnasiet Utställningen British så in i Norden öppnade på Nordiska museet 29 mars 2019 Text: Katarina Hellstrand www.nordiskamuseet.se

Läs mer

Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon

Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon HANDARBETE SOM SPELBART TECKEN Hon återkommer gång på gång i 1800 talets kvinnliga dramatik: den handarbetande kvinnan. Under dagen sitter hon vid fönstret och vid lampan på kvällen. Hon sitter ensam eller

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall

Olika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall INNEHÅLL 7 19 41 55 75 95 4 Förord Olika sätt att se om bildanalys 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall Kroppsuppfattning, skönhetsideal och

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT B

EXAMINATIONSUPPGIFT B EXAMINATIONSUPPGIFT B Helene Brogeland Nyckelbegrepp - introduktion till MKV distans VT2013 (1MK162) 2013-02-25 Innehåll 1. Termer som kan användas inom bildanalys... 3 2. Analys av porträtt av kungafamiljen...

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors

KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Vårterminen 2016 Elsa Trolle Önnerfors PERSPEKTIV Diakront perspektiv Kronologiskt (följer utvecklingen längs en tidslinje) Synkront perspektiv Kontextuellt (gör ett stopp

Läs mer

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips.

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips. Begravningen Begravning i enskildhet Som regel bör du alltid försöka gå på begravningar, även när du är avlägsen släkting eller vän till den avlidne, eller den avlidnes familj. Det betyder ändå mycket

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) Bryssel den 21 augusti 2013 ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16 Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker verkar intressant. Vill du ha tips på

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Amanda Sidwall ( )

Amanda Sidwall ( ) Amanda Sidwall (1844-1892) Utbildning 1860-1865 Slöjdföreningens skola 1870-1871 Slöjdföreningens skola, (parallellstudier med Konstakademin) 1864-1871 Konstakademin 1874-1877 Academie Julian, lärare Tony

Läs mer

Förklaring av olika begrepp

Förklaring av olika begrepp Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

DANSTEORI. Ämnets syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills

Justitia et. Prudentia KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Legal Culture in the Svea Court of Appeal , with Focus on the Law of Wills KVINNANS RÄTTSLIGA STÄLLNING Justitia et och några praktiska tips inför den muntliga tentamen Prudentia Legal Culture in the Svea Court of Appeal 1640-1690, with Focus on the Law of Wills Vårterminen 2015

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med: I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och

Läs mer

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida

Etnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016

Kulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitikens framväxt och mål Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitik som historiskt fenomen De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under olika tidsperioder:

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Nära och fjärran Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan

Läs mer

JAPANSKULTUROCHHISTORIA

JAPANSKULTUROCHHISTORIA 2018 JAPANSKULTUROCHHISTORIA Japans kultur och historia Fördjupning och handledning Skolprogrammet kan genomföras som en visning eller en visning och en workshop. Det kan fungera som en introduktion till

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2009. Rebecka Lindahl Hanna Persson Hanna Sundberg

Pedagogiskt material för teckeninlärning Logopedprogrammet, 2009. Rebecka Lindahl Hanna Persson Hanna Sundberg Rebecka Lindahl Hanna Persson Hanna Sundberg Inledning Förr trodde man att barn som lärde sig tecken inte skulle vilja lära sig tala. Idag vet man att det är tvärtom; tecken stimulerar talutvecklingen.

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2

ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 ENKEL Historia 7-9 ~ del 2 2 DEMOKRATI I SVERIGE Folkrörelser Under 1800-talet var det många människor, som tyckte att de levde i ett orättvist samhälle. Tillsammans bildade de föreningar, som hade en

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA

KOMMUNIKATIONSMODELLEN N Ä S TA N A LLA LEVA N D E VA RELSER H A R FÖRMÅGAN ATT M E D D E L A S IG MED VA RANDRA SOCIAL KOMMUNIK ATION SAMMANFATTNING Människan är en kommunikativ varelse som ständigt kommunicerar. Ordet kommunicera kommer av det latinska communicare som betyder göra gemensamt. Kommunikation handlar

Läs mer

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE

FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE ARBETSFRÅGOR FÖR LÄNGE SEN I SVERIGE Sveriges medeltid 1100-1200-tal MEDELTIDEN s.6 1. Hur kan man sammanfatta medeltiden? a) Som en långtråkig tid då inget hände b) Som en mycket händelserik tid c) Som

Läs mer

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett

Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett Förbjuda Burka??? Burkan eller hijab som är ett slags all täckande plagg, bärs av muslimska kvinnor där endast ögonen lämnas exponerade har hamnat i rubrikerna igen! Frankrikes president Nicolas Sarkozy

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen

#SEX I SKOLAN. En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen #SEX I SKOLAN En rektorshearingsguide för elevkårer om sexualundervisningen KNOW IT OWN IT! Rätten till bra sex- och samlevnadsundervisning! Vad är en rektorshearing? Syftet med rektorshearingen är i första

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna

Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innehåll

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018 Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna 30 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument

Läs mer

UPPGIFT 5. -Hållbar utveckling.

UPPGIFT 5. -Hållbar utveckling. UPPGIFT 5 -Hållbar utveckling. VAD INGÅR? Arbete under några veckor. Del 1 Uppmärksamma eleverna på hur modeindustrin påverkar miljön. Filmklipp - diskutionsunderlag Avsluta med inlämningsuppgift knutna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Historien om Svarthjärta & Guldhjärta

Historien om Svarthjärta & Guldhjärta Historien om Svarthjärta & Guldhjärta År 1291, när Sverige fortfarande var ett helt nytt land, föddes en pojke i Stockholm. Pojken växte upp under tuffa tider och fick kämpa hårt för brödfödan. Detta till

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Uppföljning, utvärdering och utveckling Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Centralt innehåll. Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker. Slöjdens arbetsprocesser. Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer SLÖJD Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom

Läs mer

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen Allmänna opinionen i europeiska Unionen Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo

Dr Wera Grahn, Senior researcher, NIKU, Oslo Intersektionalitet och konstruktionen av norskhet i samtida kulturminnesförvaltning Situering Etnolog, journalist Fil. Dr. i Genusvetenskap, Linköpings universitet Nordiska museet, Sjöhistoriska museet,

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

STEAMPUNKDRÄKTER. ÖVERKROPPEN Skjortan eller blusen är ett ypperligt basplagg, gärna i vitt.

STEAMPUNKDRÄKTER. ÖVERKROPPEN Skjortan eller blusen är ett ypperligt basplagg, gärna i vitt. STEAMPUNKDRÄKTER När man googlar på Steampunk är det första som kommer upp väldigt utarbetade dräkter med många mekaniska eller mekanisktliknande detaljer. Vi vet att vi har vissa deltagare som kommer

Läs mer

Normkritik utifrån toalettskyltar

Normkritik utifrån toalettskyltar Normkritik utifrån toalettskyltar Sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet - Allmän utveckling, Äldre Syfte Varför? På vår förskola

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete

Modernt ungdomsarbete Åland februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Modernt ungdomsarbete Åland 12-14 februari 2016 Mia Hanström konsult i ungdoms och jämställdhetsarbete Alla människors lika värde - alla ska ha samma rätt till en utvecklande fritid oberoende av bakgrund

Läs mer