HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015
|
|
- Katarina Elsa Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:1 2015
2 Idérikt, kunnigt och nyskapande om kläder Ann-Catrin Östman* Åbo Akademi Marie Ulväng, Klädekonomi och klädkultur: Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet (Möklinga: Gidlunds förlag 2012). 319 s. Bönders klädinnehav under 1800-talet är ämnet för Marie Ulvängs doktorshandling i ekonomisk historia. Tidigare har temat i huvudsak studerats av forskare med förankring i etnologi och folklivsforskning. Utgående från både bouppteckningar och bevarade klädsamlingar undersöker Ulväng bondeägda garderober i 1800-talets Härjedalen. Vem i landsbygdssamhället Lillhärdal, beläget i ett förhållandevis avlägset och kyligt landskap, hade förutsättningar och vilja att satsa på inköp av tyg, kläde och kläder? Avhandlingens nyckelbegrepp är klädinnehav och konsumtionsmönster. Som titeln Klädekonomi och klädkultur: Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet visar, knyter Ulväng innehavet av kläder till såväl ekonomi som kultur och mode. Hon utgår från att kläderna var bruksvaror och som sådana nödvändiga, värdefulla och funktionella men även vackra och kostbara statusföremål. Medan man i tidig etnologisk forskning främst tolkat hela dräkter, väljer Ulväng på ett fruktbart sätt att analysera tygval och innehav av enskilda plagg. Mot bakgrund av hushållens ekonomiska förutsättningar och ekonomisk utveckling i lokalsamhället, synliggör hon mångfasetterade samband mellan klädinnehav, ekonomi och klass. Skribenten binder på ett systematiskt sätt samman förändringar i de jordägande böndernas garderober med förändrade möjligheter till anskaffning. Också genusperspektivet är centralt i den här idérika och fascinerande avhandlingen. För sin studie väver Ulväng på ett initierat sätt samman kunskap och frågeställningar från flera olika forskningsområden. Det här är en avhandling i ekonomisk historia. På ett mera omfattande sätt än i tidigare etnologiska studier beaktas möjligheter till inköp, industriell tillverkning och distri * Akademilektor; fakultetsopponent
3 idérikt, kunnigt och nyskapande om kläder 135 butionskanaler. I undersökningen uppmärksammas förutom utbudet även incitamenten bakom förvärven och olika gruppers ekonomiska möjligheter till inköp. Där etnologisk forskning i större omfattning har studerat trögrörliga och avgränsade traditioner, knyter Ulväng klädinnehavet till samhällsförändringar av olika slag. Avhandlingen inleds med en initierad genomgång av etnologisk forskning om folkligt dräktskick. Ulväng navigerar skickligt i det ämnets forskningshistoria, men går även i dialog med den mode- och textilvetenskap som främst vuxit fram ur konstvetenskap. Sitt egentliga avstamp tar skribenten i ett annat, mera nyetablerat forskningsområde, nämligen konsumtionshistoria. På ett innovativt sätt ger Ulväng kläderna en nyckelposition när hon tolkar de processer som präglade 1800-talets landsbygd. I början av seklet hade undersökningsområdet en relativt homogen social struktur, men de sociala förändringarna var genomgripande först ses ett ökat inslag av tjänstefolk och torpare, senare en växande andel hemmansbrukare och arbetare. I Härjedalen var boskapsskötseln förhållandevis viktig i början av 1800-talet, medan skogsbruket expanderade i mitten av seklet. Den här socialt och ekonomiskt inriktade kontextualiseringen får stor betydelse när de specifika frågorna mejslas ut. Teoretisk inspiration hämtar Ulväng från den snabbt växande traditionen av konsumtionshistoriska studier, från anglosachsiska studier och några centrala teoretiker, däribland de sociologiska klassikerna Georg Simmel och Thorstein Veblen. Utgående från den senares begrepp conspicious consumtion utformar Ulväng på ett innovativt och omsorgsfullt sätt sina frågor om hur kläderna fungerade som ett socialt uttrycksmedel och statusmarkör på den härjedalska landsbygden. Samma influenser är märkbara när Ulväng tolkar ökande skillnader mellan kvinnligt och manligt modeideal. I linje med studier som influerats av Jan de Vries begrepp the industrious revolution antar Marie Ulväng att landsbygdsbefolkningens inställning till köpvaror och eget arbete förändrades. de Vries begrepp breakability använder Ulväng för att ställa frågor om köpval: valde man att köpa det mera gedigna, tåliga och dyra eller det billigare som kunde förväntas slitas ut snabbare? I kapitel två förs en diskussion om de valda källorna. De cirka plagg som är listade i den korpus om 235 bouppteckningar som Ulväng samlat utgör det huvudsakliga underlaget för studien. I bouppteckningarna finns sammanlagt 201 klädförteckningar. Från Lillhärdals socken finns dessutom förhållandevis många textilier bibehållna, bevarade i museala samlingar av olika slag. För sin studie utnyttjar hon därutöver bland annat upptecknat material, frågelistor, tidningar, bilder och landshövdingsberättelser. Den studerade tidsperioden är lång. I studien görs nedslag i bouppteckningar från 1810-tal, 1830-tal, 1870-tal och 1890-tal. Främst fokuserar Ulväng
4 136 ann-catrin östman på de bouppteckningar som härrör från personer som ägde och brukade skattehemman. I kapitel tre presenteras undersökningsområdet och i kapitel fyra ges en övergripande beskrivning av dräktskicket i Lillhärdal och Härjedalen. Här får vi veta vad det betydde för kvinnor och män att vara kyrkklädd, finklädd respektive vardagsklädd under och 1870-talen. Vidare visar Ulväng hur plaggen präglades av empirestil respektive nyrokokostil. Skribenten har en imponerande förmåga att utnyttja olika slag av källor. Analyser av bouppteckningsinstrumenten utgör studiens stomme, men dessutom beaktar skribenten på ett mycket kunnigt sätt de bevarade kläderna. Med sina gedigna kunskaper om insamlingssättets och textiliernas historia kan Ulväng även läsa detta material. På ett explicit sätt är den här avhandlingen inte förankrad i det som brukar benämnas den materiella vändningen, men här utvinns på ett initierat sätt kunskap ur föremål och centrala analyser baseras på kunskap om tygkvalitet, tillskärningspraktiker och tyganvändning. Fotografierna utgör inte enbart illustrationer utan används på integrerat sätt i texten för att föra argumentationen framåt. Stommen i avhandlingen utgörs av tre omfattande analyskapitel, alla komponerade på ett likartat sätt. De teoretiska resonemangen presenteras inledningsvis men utvecklas i de olika huvudkapitlen. Studien präglas också av en lyckad blandning av kvantitativa delstudier och fallpresentationer. Upplägget är komplext, men Ulväng lyckas ändå skapa en framställning som är både översiktlig och detaljerad. Till detta bidrar utportionering av de teoretiska resonemangen, också i sig ett dispositionsmässigt lyckat val. Ställvis skymmer den i sig sinnrika uppbyggnaden och en omständlig framställning helheten och det mest centrala i studien. I det femte kapitlet visas att ett brett urval av manufakturvävda tyger nådde Lillhärdals bondegarderober i början av 1800-talet. Det fanns en lokal efterfrågan på manufakturtillverkade tyger som exempelvis kattuner och kamgarnstyg kring sekelskiftet 1800 och de inköpta tygerna återfanns bland annat i bomulls- och sidenhalsdukar. Inköpen möjliggjordes enligt Ulväng av ett inkomstbringande fäbodbruk. En annan, senare förändring i dräktskick relateras till den expansion i ekonomin som det snabbt etablerade skogsbruket förde med sig i mitten av 1800-talet. Successivt flyttade bomullen från enstaka ytterplagg till underplagg och kjolar, strumpor och så vidare. Med ett dräktskick influerat av nyrokoko kom även ärmklänningen och sjalen. I början utgjorde det inköpta enbart ett komplement till det hemvävda men kom efterhand i högre grad att användas som ersättning för hemvävda plagg. I kapitlet anläggs också ett livscykelperspektiv. Bouppteckningar efter 17 pigor och drängar visar att även tjänstefolk kunde ha ett omfattande klädinnehav. Däremot kunde yngre nyetablerade par med småbarn ha färre kläder.
5 idérikt, kunnigt och nyskapande om kläder 137 I äldre forskningstraditioner drogs tydliga gränser mellan det folkliga och högreståndskulturen. Genom den disciplinära gränsdragningen mellan etnologi och konstvetenskap förstärktes uppfattningarna om kulturella skillnader och i äldre forskning formades en homogen och statisk bild av bondebefolkningens kläder. Influerad av Håkan Libys begrepp folklig modedräkt visar även Ulväng att det som framstått som folkligt är starkt präglat av det mode som ståndspersoner bar upp. Genom att analysera plagg i stället för hela dräkter synliggör hon på ett mycket åskådligt och övertygande sätt klädskickets föränderlighet och hybriditet. I det sjätte kapitlet förs en diskussion om klädernas betydelse för samhörighet och individualitet. Ulväng diskuterar hur individernas konsumtionsnivå kan relateras till hushållens tillgångar och i det här kapitlet studerar hon även bouppteckningar från torpar- och arbetarhushåll. Bönderna hade högre värderade klädinnehav, men hushållens tillgångar var inte avgörande för innehav av kläder. Hushåll med sämre socioekonomisk position strävade efter en viss konsumtionsnivå, och då utgjorde klädvärdet en större andel av det sammanlagda värde som uppgivits för lösöret i bouppteckningarna. Också bondsöner och bonddöttrar kunde bygga upp ett omfattande klädinnehav och i några fall hade tjänstefolket dyrare garderober än torparna. I bouppteckningar från 1870-talet finns exempel på hur arbetares kläder värderades högre än böndernas. I det sista egentliga analysavsnittet fäster Ulväng vikt vid både kvinnornas och männens garderober. I bouppteckningarna uppskattades makarnas garderober till liknande värden under förra delen av 1800-talet. Männen hade färre men högre värderade plagg. Under 1800-talets andra hälft spenderade männen större summor på sina klädsamlingar, i första hand på rockar och pälsar. Enligt Ulväng fanns det ett mycket öppet förhållningssätt till nya tyger och hon ser inget som skulle tyda på att bönderna värnade om att bibehålla ett äldre klädskick. Det var välbeställda bondehushåll och den första generationens arbetar- och torparhushåll som gick i bräschen för förnyelser. Dessutom framhåller författaren att det var viktigt att upprätthålla en viss klädstandard. I sin argumentation relaterar hon på ett belysande sätt kläder och modemässighet till samhällsdeltagande. I studien åskådliggör Ulväng hur olika grupper av människor använde kläder på ett medvetet sätt, men i vissa fall tolkas klädinnehav på ett för oreflekterat sätt som konsumtion. Utan att förminska betydelsen av de tolkningar som görs i studien, vill jag peka på glidningen i användning av begreppen innehav och konsumtion. På ett ställe i avhandlingen nämner Ulväng att klädinnehav kunde ses som pengar på banken. Inte minst eftersom tjänstefolk och obesuttna kunde ha förhållandevis omfattande klädinnehav, skulle jag gärna ha tagit del av
6 138 ann-catrin östman en mer omfattande diskussion om klädinnehav i termer av sparande och ägande. Det studerade lokalsamhället avgränsas på ett tydligt sätt, men det svävar ändå inte i ett vakuum utan omvärlden och dess betydelse ges utrymme i framställningen. Dessutom åskådliggörs lokalsamhällets sociala stratifiering på ett tydligt sätt, medan förändringar av hushållsstruktur och åldersförståelse inte uppmärksammas på samma gedigna sätt. Att kräva mera av den omfattande och grundliga studien är nästan förmätet, men jag skulle gärna ha tagit del av en mera utförlig diskussion om giftermålsmönster i bygden, inte minst eftersom resonemang kring äktenskap utgör en central del av de Vries tolkning av konsumtionsmönster. Uppgifter om till exempel äktenskapsålder och giftermålsmönster hämtas främst ur översiktsverk, och migration behandlas enbart på ett ytligt sätt. Med kännedom om lokalhistoriska traditioner i Finland blir jag också nyfiken på eventuella skillnader mellan byarna: vilka plagg inköptes till kyrkbyn, vilka till de andra byarna? En inte alltför oansenlig del av de manufakturvävda tygerna nådde Lillhärdal via norska Trondheim, en viktig handelsstad även för Härjedalsborna. Därför är det förvånande att studien saknar utblickar mot det norska och att den förhållandevis omfattande norska forskningen kring näraliggande teman inte berörs. Det här är ett ganska typiskt exempel på så kallad metodologisk nationalism, en åkomma ofta diskuterad inom historievetenskapen under de senaste åren. Med sin komplexa studie ger Ulväng bidrag till flera forskningsområden, inte minst det konsumtionshistoriska där frågor som berör det agrara har getts mindre utrymme. Studien ger även viktiga bidrag till den klädesblinda agrarhistorien och också genushistoriker kan plocka med sig många intressanta tolkningar. Ulväng pekar bland annat på att det under tidigt 1800-tal fanns fler kvinno- än mansplagg i köptyg och utgår (utan att redogöra för andra tolkningsmöjligheter) ifrån att fäbodekonomins produkter kunde komma kvinnorna till godo. För det sena 1800-talets del visar hon att andelen inköpta tyger var större för manskläder än för kvinnokläder. Hon pekar även på en feminisering av det textila arbetet, då husmödrar och sömmerskor övertog en del av skräddarnas arbete, och hävdar att textilarbetet utgjorde en större och alltmer statusgivande del av kvinnornas arbetsområde. Med fokus på kläder kan Ulväng således rucka på förgivettaganden om kvinnoarbetets historia. Studien innehåller också beaktansvärda manshistoriska element. Det var mansdräkten som man började köpa in i ett tidigare skede, och bland annat jackor och bonjourer utgjorde viktiga beståndsdelar i männens garderober. Medan männens kläder gjordes av kraftigare hel- och halvylletyger, syddes kvinnornas i lättare bomulls- och halvylletyger under senare delen av
7 idérikt, kunnigt och nyskapande om kläder talet. Var kvinnornas konsumtion av kläder mer iögonenfallande, mera skrytsam, än männens? Männens kläder var mera diskreta men samtidigt dyrare i inköp. I mötet med arbetare och tjänstemän utrustade männen sig med moderna plagg sydda i fabriksgjorda tyger. Som avhandling kan studien berömmas på många vis. Det är en uppslagsrik avhandling som ger bidrag till många forskningsfält och som framstår som ett mycket självständigt arbete. På ett imponerande sätt för Ulväng sin text framåt med drivenhet och förmåga att peka på nya frågor, och på ett kunnigt sätt väver hon samman en rad olika frågor och problemställningar. I historisk forskning har bönders klädinnehav inte uppmärksammat på det här gedigna sättet tidigare. Vår syn på bönders klädinnehav har baserats på förgivettaganden och på för övergripande generaliseringar. Det övergripande syftet för avhandlingen är att studera hur böndernas klädinnehav och konsumtion av kläder både uttrycker och samtidigt utgör en central del av den omvandlingsprocess som det svenska samhället genomgick. Det här ambitiösa uppdraget lyckas Maria Ulväng utföra och hennes forskningsbidrag är mycket välkommet.
Klädekonomi och klädkultur
Marie Ulväng Klädekonomi och klädkultur Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll Förord 9 1. Inledning 11 Både nyttighetsvara och lyxvara 12 Ekonomiskt värde - ettfaktiskt
Klädekonomi och klädkultur: Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet PDF ladda ner
Klädekonomi och klädkultur: Böndernas kläder i Härjedalen under 1800-talet PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Marie Ulväng. Böndernas kläder under 1800-talet förknippas traditionellt
Syfte och mål med kursen
Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Fråga föremålen. <W) Studentlitteratur ANNA MARIA FORSSBERG KARIN SENNEFELT (RED.) Handbok till historiska studier av materiell kultur
Fråga föremålen Handbok till historiska studier av materiell kultur ANNA MARIA FORSSBERG KARIN SENNEFELT (RED.)
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:2 2012
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:2 2012 Omfattande och gediget om det äktenskapliga våldets kontinuum ANN-CATRIN ÖSTMAN* Åbo Akademi Marie Eriksson, Makar emellan: äktenskaplig oenighet och våld på kyrkliga
Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan
LOKAL KURSPLAN I Historia Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Religionskunskap. Ämnets syfte
Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och
Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping. Linköpings kommun linkoping.se
Så här går vi framåt! Socialkontoret i Linköping Linköpings kommun linkoping.se Inledning Socialkontorets uppdrag är att informera, utreda, besluta om och följa upp enskilda människors rättigheter och
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Pedagogisk planering till klassuppgifterna Teknikåttan 2019
Pedagogisk planering till klassuppgifterna åttan 2019 åttans intentioner med årets klassuppgifter är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna tror vi att eleverna
Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1
Diarenr: Akademi 1 Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016: A1_fd_THS Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling Högskolegemensamma mål för hållbar
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ELKRAFTTEKNIK TFN-ordförande 2012-10-30 1 Ämnesområde Ämnet omfattar studier av hållbara system för elgenerering, transport av elektrisk energi samt växelverkan
Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik
Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2016 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN
Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska
för samtalen och diskussionerna framåt
Kopplingar till kursplaner, Björnö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt
BAKGRUND SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION
1(7) SMURF INNOVATION VOUCHER: FULL STUDY APPLICATION Company Name: Östervåla Utvecklingsråd Company org nr: 879500-7668 Contact persons (incl. tfn nr / e-mail): Kiell Tofters kiell@tofters.net University:
ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan
LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER
Problemställningen. Siljansområdet är med hänsyn till de höga natur och kulturvärdena i området i sin helhet av riksintresse (4 kap miljöbalken)
Syftet Syftet med att utföra en landskapsbedömning för Siljansringen är att undersöka hur en utbyggnad av vindkraft i undersökningsområdet kan ske utan att värdena i riksintresseområdet enligt miljöbalken
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018
Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018 Teknikåttans intentioner med årets klassuppgifter är att de ska vara väl förankrade i Lgr 11. Genom att arbeta med klassuppgifterna
Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA30, Sociologi: Socialpsykologi, Introduktion till studier av sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Introduction to Studies of Social
Policy för Algutsboda Hembygdsförening
Policy för Algutsboda Hembygdsförening Inledning Algutsboda hembygdsförening har ca 550 medlemmar. Föreningen startade 1926 i Överäng i närheten av Bodaskog. År 1930 flyttade föreningen in i Persmo gamla
Centralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Den fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11
Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE
INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE EHG100 Ekonomisk historia: Grundkurs, 30 högskolepoäng Economic History: Introductory Undergraduate Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering
SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända
Utbildningsplan. Kommunikation och PR. SGKPR Kommunikation och PR Study Programme in Public Relations. Programkod: Programmets benämning:
Dnr HS 2016/638 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Programkod: Programmets benämning: SGKPR Study Programme in Public Relations Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700
Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng
Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram
Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid
Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,
Samhällskunskap (61-90 hp)
DNR LIU-2018-01826 1(5) Samhällskunskap (61-90 hp) Programkurs 30 hp Social Science (61-90 Credits) 93SH53 Gäller från: 2019 VT Fastställd av Styrelsen för utbildningsvetenskap Fastställandedatum 2018-06-12
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11
Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna
Ämnesområde Hållbar konsumtion
Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att
Förord. Författarna och Studentlitteratur
I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING
NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder
RAPPORTSKRIVNING. Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn. (titel på arbetet)
Skolans namn Program, kurs, läsår Undervisande lärares namn RAPPORTSKRIVNING (titel på arbetet) Ort och datum Författare(om det är flera skrivs namnen i bokstavsordning) Innehåll 1. Inledning(kapitelrubrik)...3
SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Dekan för Samhällsvetenskapliga
Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap. Du har använt teknikerna, verktygen och materialen på ett olika och BrA sätt
BEDÖMNING ÅK 7-9 E D c B A BIlDsprÅK Hur utvecklat bildspråket är och om man förstår ditt arbetes budskap Du har ett ENKElT bildspråk och man förstår ditt arbetes budskap Du har ett utvecklat bildspråk
Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar
Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:
Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet textilslöjd
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet textilslöjd Centralt innehåll benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt till exempel virkning och urholkning. Lärområde
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7
LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94 Period för planering: Åk 7 Under åk 7 arbetar vi med de första människorna och forntiden fram till Antiken. Vi baserar vårt arbete på följande mål att sträva
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING Filosofiska fakultetsnämnden 2007-09-17 1 Ämnesområde I ämnet Musikalisk gestaltning studeras och gestaltas konstnärliga problemställningar
Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod
Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Historikermötet, Göteborg 5-7 maj 2011 Sessionen En tråd genom historien. Textil, mode och historisk förändring. Ordförande Kommentator
Historikermötet, Göteborg 5-7 maj 2011 Sessionen En tråd genom historien. Textil, mode och historisk förändring. Ordförande: Anna Brismark, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet.
Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:
Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i innovation, entreprenörskap och management av intellektuella tillgångar Den allmänna studieplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsstyrelse
Teknik gör det osynliga synligt
Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap
Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd
Bilaga 5-05-13 Dnr 995-14 1 (5) Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Lotta Dalheim Englund/ASC Lokal handlingsplan för hållbar utveckling vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Ämnet estetisk kommunikation behandlar kommunikationsprocesser och interaktion mellan människor med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Ämnet handlar om att tolka budskap som
Arbetsområde: Inte konst(igt)
Arbetsområde: Inte konst(igt) Huvudsakligt ämne: Bild, åk 7-9 Läsår: 18/19 Tidsomfattning: 6 lektioner Ämnets syfte Undervisning i ämnet bild syftar till: länk Målet med arbetsområdet är att utveckla följande
KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT
SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå)
Rammål för självständigt arbete (examensarbete) inom Grundlärarprogrammet inriktning förskoleklass och årskurs 1-3 samt årskurs 4-6 (Grundnivå) Efter avslutad kurs ska studenten kunna Kunskap och förståelse
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK. TFN-ordförande
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENERGITEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Energiteknik omfattar utveckling av teknik och processer för en uthållig energiförsörjning. Forskningen
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:1 2012
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 132:1 2012 a v h a n d l i n g s r e c e n s i o n e r Fördelning, social skiktning och reproduktion carl-johan gadd* Göteborgs universitet Jonas Lindström, Distribution and
1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)
Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria
B y a p l a n B y a p l a n
Byaplan Byaplan Innehållsförteckning 1. Inledning...................................................... 3 2. Byaplan....................................................... 4 2.1 Vad är en byaplan och hur
Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013
Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer
Kommittédirektiv. Finansmarknadskommittén. Dir. 2009:22. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009
Kommittédirektiv Finansmarknadskommittén Dir. 2009:22 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2009 Sammanfattning av uppdraget Förutsättningarna för en väl fungerande och effektiv finansiell sektor i
Förslag till Lokal handlingsplan för Hållbar utveckling på Bibliotek & läranderesurser 2014
1 (7) 2013-08-15 Dnr 491-13 Bibliotek & läranderesurser Svante Kristensson Förslag till Lokal handlingsplan för Hållbar utveckling på Bibliotek & läranderesurser 2014 Denna handlingsplan tar utgångspunkt
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Social Anthropology, 180 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSAN, Kandidatprogram i socialantropologi, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Program utan akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå
Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och Ekonomi och konsumtionsfrågor ingår både i ämnet hem- och konsumentkunskap och i. I kursplanerna
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål
Ekonomihögskolan EKHT23, Ekonomisk historia: Fördjupningskurs i ekonomisk demografi - Migration och integration, 7,5 högskolepoäng Economic History: Advanced Topics in Economic Demography - Migration and
Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013
Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna kommer att ha goda möjligheter att utveckla förmågorna
Orsakerna till den industriella revolutionen
Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen
TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte
BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng
Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy
Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy Biblioteken i Södertälje Telefon (direkt): 08-523 02080 E-post: stadsbiblioteket@sodertalje.se 2 (6) Innehållsförteckning Mediepolicy... 3 Bibliotekens uppdrag och
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet
4 Fritidsaktiviteter i översikt
Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med
HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Folkhemmet Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41414 Ämnen: Samhällskunskap, Historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 18 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL: Centralt innehåll
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG
TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och
ESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING
HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.
Studiehandledning Pedagogisk forskning III
Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om
Ämnesblock historia 112,5 hp
Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig