RAPPORT REGERINGSUPPDRAGET EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET (IJ2008/490/DISK)

Transkript

1 RAPPORT REGERINGSUPPDRAGET EN SÄRSKILD SATSNING FÖR ATT STÄRKA SAMISKA KVINNORS STÄLLNING I SAMHÄLLET (IJ2008/490/DISK) Sametingets nyvalda plenum Foto: Hans-Olof Utsi.

2 Innehåll 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Uppdraget 4 Historik 5 Sametingets arbete med jämställdhet 6 Nuläge 7 Insatser och åtgärder 8 Utvärdering av insatser och åtgärder 9 Förslag framtid Bilagor 1

3 Sammanfattning Regeringen uppdrar till Sametinget att genomföra en särskild satsning för att stärka samiska kvinnors delaktighet i samhällslivet och deras ställning i det politiska beslutsfattandet samt främja samiska kvinnors deltagande i den demokratiska processen. För att genomföra detta uppdrag erhöll Sametinget anslag från Regeringen. Uppdraget som drevs i projektform genomfördes på två nivåer, dels av partierna som arbetade för att nå resultat, dels av Sametingets kansli som genomförde aktiviteter för att nå uppdragets mål. Samerna har historiskt sett anpassat sig enligt gällande lagstiftning. Detta har påverkat det samiska samhället och det innefattar både demokratifrågan och jämställdheten. Tyvärr har lagstiftningen gjort åtskillnad mellan kvinnor och män. Sametinget bildades 1993 och sedan dess har arbetet med jämställdhet avsevärt utvecklats. Under första mandatperioden bestod plenums 31 ledamöter av 8 kvinnor och 23 män. Efter valet 2009 blev resultatet så jämnt som det kan bli, 15 kvinnor och 16 män, varav styrelseordförande blev en kvinna för första gången i Sametingets historia. I arbetet med projektet framkommer också att samebyarna önskar att få hjälp med jämställdhetsarbetet. Utbildning och handledning i hur man praktiskt utformar jämställdhetsplaner är några av de önskemål som framkommit från samebyarna. Till sist kan det konstateras att trots att detta jämställdhetsprojekt pågått under en relativt kort tidsperiod har det gett resultat. Inte bara i form av antal kvinnor i plenum utan också kvinnlig styrelseordförande. Enligt partiernas redovisningar har de fått en annan syn på hur man ska arbeta med jämställdhet och liknande frågor. Nu startar arbetet på allvar med att behålla kvinnliga politiker och dessutom rekrytera ännu fler. Sametinget ser fram mot den nya mandatperioden och ett ännu mer aktivt jämställdhetsarbete. Sametinget har ett jämställdhetsprogram med både övergripande mål och mätbara mål. Dock har inte alla mål ännu uppnåtts. Inte heller har alla de konkreta åtgärder i jämställdhetsprogrammet kunnat genomföras. Det beror främst på resursbrist. En av de konkreta åtgärder som står i programmet som inte har genomförts är att tillsätta en tjänst som jämställdhetsansvarig på Sametinget. Tillsättning av en tjänst som jämställdhetsansvarig är en av de förslag inför framtiden som föreslås och bör genomföras så snart som möjligt med riktade medel. Ett annat förslag inför framtiden är att ge mer resurser för jämställdhetsarbete till partierna. 2

4 Inledning Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Delmålen i jämställdhetspolitiken handlar om ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att män och kvinnor ska ha samma rättigheter till kroppslig integritet. 1 För minoritetspolitiken är det övergripande målet att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, såväl för kvinnor som för män. 2 I det svenska samhället har män och kvinnor formellt samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Män och kvinnor ska ha lika lön för lika arbete. Jämställdhet vad gäller det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska fördelas jämnt och män och kvinnor ska känna trygghet vad gäller den kroppsliga integriteten. Det finns otaliga siffror inom statistikdatabaser som visar hur jämställdheten ser ut mellan kvinnor och män i det svenska samhället. Jämställdhetslagen (1991:433) reglerar arbetslivet, det vill säga anställnings- och arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter för kvinnor och män i arbetslivet. den svenska staten bestämt hur samiska frågor ska hanteras. Samiska män och kvinnor har därigenom haft olika förutsättningar och möjligheter i samhället och skillnaderna har också gällt samerna som grupp i förhållande till majoritetsbefolkningen. Sametinget som folkvalt organ och myndighet bildades Sametinget är en relativt ung myndighet som har många frågor att arbeta med för att nå upp till de mål som finns för både jämställdhetspolitiken och minoritetspolitiken i Sverige. Det handlar om att arbeta för att jämställdhet ska vara en självklar fråga som gynnar demokratin för både politiker och anställda inom myndigheten. Detta uppdrag som har bedrivits i projektform är ett steg i arbetet mot ökad jämställdhet. Inom det samiska samhällslivet ser det annorlunda ut. Samerna har historiskt sett anpassat sig enligt gällande lagstiftning. Trots jämställdhetslagen och regeringens mål om jämställdhet påverkas det samiska samhället till stor del av annan lagstiftning, renbeteslagen och rennäringslagen. Lagstiftningen har påverkat det samiska samhället, både vad gäller demokrati och jämställdhet. Genom denna lagstiftning har

5 Uppdraget Regeringen har enligt beslut ( ) gett följande uppdrag till Sametinget: Regeringen uppdrar till Sametinget att genomföra en särskild satsning för att stärka samiska kvinnors delaktighet i samhällslivet och deras ställning i det politiska beslutsfattandet samt främja samiska kvinnors deltagande i den demokratiska processen. 3 För att genomföra detta uppdrag erhöll Sametinget anslag. För år 2008 erhöll Sametinget kronor och för år 2009 erhöll Sametinget kronor. Sametingets partier har självständigt utifrån egna behov med projektet som ram arbetat med frågan inom respektive parti. Projektet understödjer egentligen de två nationella målen. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det handlar också om det övergripande målet för minoritetspolitiken som innebär skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, såväl för kvinnor som för män. 5 Uppdraget var tydligt och klart. Samiska kvinnor ska bli mer delaktiga i samhällslivet. Deras ställning i det politiska beslutsfattandet bör stärkas. Kvinnors deltagande i den demokratiska processen är för lågt. I uppdraget anges åtgärder som ska genomföras och dokumenteras i syfte att få en jämn könsfördelning, främja samiska kvinnors aktiva deltagande i den demokratiska processen och stärka deras ställning i det politiska beslutsfattandet. - Verka för en ökad jämställdhet genom att anordna seminarier i jämställdhetsfrågor för att höja kunskapsnivån och medvetenheten. - fördela medel till de politiska partier som representeras i Sametinget (efter ansökan) - efter Sametingsvalet i maj 2009 följa upp och utvärdera insatserna och med utgångspunkt från utvärderingen föreslå fortsatta insatser för att uppnå en jämnare könsfördelning om sådana insatser bedöms som erforderliga. 4 Uppdraget har inom Sametingets kansli bedrivits i projektform och projektet startade i februari 2008 och avslutades i september Dnr IJ2008/490/DISK från den 20/2-08: Att genomföra en särskild satsning för att stärka samiska kvinnors delaktighet i samhällslivet 4 A.a

6 Historik För att förstå de system som råder inom det samiska samhället belyser vi den historik som påverkar samiskt samhällsliv och synen på jämställdhet än idag. Under det senaste århundradet har förutsättningarna för samerna förändrats, både för de som är renskötare och de icke-renskötande samerna. Näringar som gruvdrift, jordbruk och turism har gjort att samerna och renarna har varit tvungna att flytta på sig till mindre marker. Många samer har också tvingats sluta med renskötsel och söka andra arbeten i det svenska samhället. Andra har utbildat sig och lever långt borta från det samiska samhället. Särskilt gäller detta de samiska kvinnorna. Denna utveckling har skett både inom det samiska samhället i takt med övrig samhällsutveckling understödd av lagstiftningen. Samerna har historiskt sett anpassat sig enligt gällande lagstiftning. Detta har påverkat det samiska samhället och det innefattar både demokratifrågan och jämställdheten. Tyvärr har lagstiftningen gjort åtskillnad mellan kvinnor och män. Den första renbeteslagen antogs Historiskt har renbeteslagen och senare rennäringslagen till stor del bestämt hur det samiska samhällslivet ska se ut. I det samiska samhället var mannen och kvinnan jämställda och båda kunde ha egna renar. Tyvärr försämrades kvinnans ställning då en ny renbeteslag kom Den hade en uttalad definition av den renskötande samekvinnans juridiska status. Man definierade kvinnans rätt utifrån mannens ställning och om han definierades som same eller inte. Kvinnan kunde i praktiken förlora sin renskötselrätt om hon gifte sig med en icke-same. Däremot om mannen gifte sig med en icke-same så kunde den kvinnan få renskötselrätt. Den renskötande samekvinnan hade inte förslags- eller rösträtt i samebyn, hon hade endast en röst då samebyns ordförande skulle väljas. I den nya rennäringslagen (1971:437) skulle den samiska kvinnan formellt bli jämställd med mannen. I praktiken bidrog det så kallade husbondesystemet till att kvinnan blev underordnad mannen. De renar som kvinnan ägde kom att räknas under maken eller fadern. 6 Kvinnans renar förvaltas av mannen, både praktiskt och juridiskt. Männen har fortfarande flest renar, flest röster i samebyn och därmed större makt. Sverige erkände samerna som urfolk Sveriges erkännande har inte fått nämnvärda konsekvenser för den samepolitik som existerar idag. Kvinnans roll i det samiska samhället brukar definieras som kluven. Man ska underordna sig både som kvinna och same och det kan kännas som en dubbel underordning där kvinnan själv har anpassat sig efter detta. Myten om den starka samiska kvinnan lever kvar och det kan kanske vara en förklaring till att det knappt har funnits några särskilda kvinnoföreningar eller nätverk. Samiska kvinnor har i första hand agerat som samer för övergripande samiska mål. 7 I Norge har man kommit längre med jämställdhetspolitiken än i Sverige bildades ett kvinnligt informellt nätverk med syfte att få in fler kvinnor i det norska Sametinget, Sámi Nisson Forum (Samiskt kvinnoforum). Trots detta dröjde det ända till 2005 då norska Sametinget fick sin första kvinnliga president, Aili Keskitalo. Svenska Sametinget hade innan årets val ännu inte haft någon kvinnlig styrelseordförande. Däremot valdes Sylvia Simma till den första kvinnliga ordföranden i Sametinget år I och med 2009 års valresultat förändrades detta då Sara Larsson blev första kvinnliga styrelseordföranden i Sametinget. 6 Andrea Amft, (2000) 7 Sametingets jämställdhetsprogram 2004, s.11 5

7 Sametingets arbete med jämställdhet Arbetet med jämställdhet inom Sametinget ska genomsyra hela verksamheten. Vad gäller representanter i plenum har männen alltid varit i majoritet bland politikerna. Kvinnorna har länge varit i majoritet av de anställda på Sametingets kansli. År 2003 gav plenum ett uppdrag till dåvarande styrelse att utse en jämställdhetskommitté som utarbetade en jämställdhetsplan för Sametinget. Syftet med planen var att Sametinget på ett systematiskt sätt skulle arbeta för ökad jämställdhet i det samiska samhället. Ett jämställdhetsprogram som antogs år 2004 utarbetades (Se bilaga). Programmet innehåller dels övergripande mål och utvärderingsbara mål. Programmet innehåller också strategier och konkreta åtgärder. Några av de utvärderingsbara målen har redan uppnåtts: Efter Sametingsvalet 2005 ska det underrepresenterade könet utgöra minst 30 % av ledamöterna. Efter Sametingsvalet 2009 ska det underrepresenterade könet utgöra minst 40 % av ledamöterna. Samtliga sameskolor och integrerad skolverksamhet ska ha aktuella jämställdhetsplaner som avser pedagogisk verksamhet. Samtliga samiska sammanslutningar som ansöker om medel från Sametinget ska ha aktuella jämställdhetsplaner. Vid utgången av 2010 ska rekryteringen av personal till Sametinget ha lett till en så jämn könsfördelning som möjligt. Könsöverskridande verksamhet ökar vilket bl.a. leder till följande: - andelen kvinnor verksamma inom traditionella näringar, och företag, ökar. - andelen män verksamma i förskolor och skolor ökar. - andelen jaktledare som är kvinnor ökar. - andelen samebyordförande som är kvinnor ökar. - andelen kvinnor som söker startstöd för företag ökar. - andelen män som påbörjar högre studier ökar - andelen kvinnor som tar jägarexamen ökar. Många av de konkreta åtgärder som står i jämställdhetsprogrammet har vidtagits, men många åtgärder har på grund av resursbrist inte kunnat genomföras. Vissa mål har uppnåtts till viss del eller ej utvärderats: I styrelser och nämnder och kommittéer bör könsfördelningen minst motsvara fördelningen i plenum för alla organ i sin helhet, och för varje enskilt organ där delningstalet så medger. 6

8 Nuläge Det samiska samhället har idag anpassat sig till det svenska då det handlar om moderna tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen har påverkat kvinnorollen i det samiska samhället till att bli en understödjande funktion. Inom samebyarna är det fortfarande väldigt få kvinnor som är ordföranden. Enligt en analys år 2008 av de 51 samebyarna i Sápmi finns det endast en kvinnlig ordförande. Detsamma gäller renskötseln som är väldigt mansdominerad. Av de aktiva renskötarna är det 15% kvinnor och 85% män. (142 kvinnor och 777 män). Renstammen innehas av 8% kvinnor och 92% män. Av renägarna är 38% kvinnor och 62% män. Förklaringen kan ligga i den tidigare men också gällande lagstiftningen som har gjort att kvinnor många gånger helt försvunnit från de samiska sammanhangen. Det kan också finnas andra förklaringar som ligger i en folklig modell där kvinnor blivit marginaliserade. Värderingar, attityder och rådande normer kan ha påverkat kvinnans roll i det samiska samhället. Inom den samiska politiken har jämställdhetsarbetet pågått mer aktivt under de senaste åren. I detta avsnitt redovisas representationen i plenum samt röstlängd och valdeltagande. Det ger en bild av hur jämställdhetsarbetet har utvecklats under de år som Sametinget har funnits. Representation i plenum Mandat period Antal Kvinnor Antal män Kvinnor (%) Män (%) ,8 74, ,6 77, ,4 51,6 Tabell 1: Fördelning av mandat under Sametingets plenumsperioder Från att ha varit 25,8% kvinnor och 74,2% män i första mandatperioden har det stadigt blivit fler kvinnor i plenum. Efter 2009 års val blev detta tydligt, 48,4% kvinnor och 51,6% män. Enligt målet i jämställdhetsprogrammet om representation efter valet 2009 skulle det underrepresenterade könet utgöra minst 40% av ledamöterna. Det målet har nu uppnåtts med 8,4% marginal. Efter valet 2013 är målet att andel kvinnor och män ska vara helt jämnt, 50% kvinnor och 50% män. I och med detta mål påbörjar arbetet redan nu för att behålla de kvinnor som kom in i plenum detta val 2009 och fortsätta att rekrytera nya kvinnor inför valet Röstlängden och valdeltagande Valår Antal i röstlängden Valdeltagande Kv Män Tot (71,7%) (63%) 2001 (omval) (65%) (62,9%) (59,2%) Tabell 2: Valdeltagande i Sametingsval

9 En jämförelse mellan de fyra valen visar att antalet anmälda till röstlängden ökat, medan valdeltagandet aldrig varit så högt som i det första valet. Valdeltagandet sedan 1997 visar på en svag uppåtgående trend medan det efter valet 2005 har gått ned och blev 59,2% vid 2009 års val. Röstlängdens sammansättning har förändrats över tid. I valet 1997 dominerade 40-, 50- och 60-talisterna i Sametingets röstlängd. De utgjorde cirka 60 procent av det totala antalet i röstlängden. Andelen kvinnor och män var jämnt, förutom bland 40-talisterna där det var cirka 10 procent färre kvinnor än män som anmält sig till röstlängden. Bland 70-talisterna var det 10 procent fler kvinnor än män som anmält sig av 700 personer. År 2005 ökar 70-talisterna med 400 personer till 1100 personer. Kvinnorna är fortfarande nästan 10 procent fler än männen. Störst ökning bland de som anmälde sig 2005 var bland ungdomar. Valresultat 2009 Ledamöterna efter valet 2009 fördelades i partierna enligt följande tabell: Parti Antal kvinnor Antal män Kvinnor (%) Män (%) JoF ,3 57,7 Sár ,7 33,3 Samerna Guov Skogs ,7 33,3 Min G ,7 33,3 LSS Albmut Totalt ,4 51,6 Tabell 3: Fördelning av mandat i plenum under perioden Valet resulterade i att av 31 ledamöter är nu 15 kvinnor och 16 män i Sametingets plenum. På partinivå ser det väldigt jämnt ut då man ser på antal kvinnor och män som tagit plats i plenum. Om detta beror på partiarbete eller på personröstning diskuteras i avsnitten som handlar om utvärdering av insatser och åtgärder. Inför valet 2009 var 7822 personer upptagna i röstlängden som var väldigt jämn vad gäller antal kvinnor och män, 3900 kvinnor (49,86%) och 3922 män (50,14%). Antalet nya röstberättigade var 1097 personer, 552 kvinnor (50,3%) och 545 män (49,7%). Valnämnden gjorde inför valet insatser för att få in nya personer till röstlängden och man riktade sig särskilt mot ungdomar och kvinnor. Åtgärder för att nå målet har bland annat varit att göra reklamfilm, både för TV och internet, t ex filmer som sattes in på YouTube på internet. Dessa filmer har särskilt vänt sig till ungdomar. Valnämnden genomförde en kampanj där de som redan finns i röstlängden haft möjlighet att värva väljare och få en gåva. Detta för att på så sätt få in ännu fler nya väljare. 8

10 Insatser och åtgärder Sametinget erhöll ersättning från Regeringen för att genomföra detta jämställdhetsarbete för 2008 och Styrelsen för Sametinget fördelade denna ersättning. Fördelning av jämställdhetsanslaget Styrelsen beslutade om fördelning av jämställdhetsanslaget för 2008, kronor enligt följande: Det som framgår tydligast då man läser redovisningarna är att detta projektarbete har väckt många nya tankar och idéer som partierna vill genomföra. Partierna anser också att det skulle behövas mer resurser i form av ekonomisk ersättning för detta arbete. Partiernas egna redovisningar finns som bilagor. Sametingets kansli erhöll kronor. Alla partier i Sametinget delade på kronor. Grundanslag kr till varje parti och resten fördelat till partierna enligt följande: Tkr JoF Sár Sam Skogs Min G Guovs ,1 171,6 105,8 105,8 89,35 89,35 Tabell 4: Fördelning av jämställdhetsanslag 2008 för Sametingets partier. För 2009 beslutade styrelsen om fördelning av jämställdhetsanslaget kronor enligt följande: Tkr JoF Sár Sam Skogs Min G Guovs ,3 83,3 83,3 83,3 83,3 83,3 Tabell 5: Fördelning av jämställdhetsanslag 2009 för Sametingets partier. Alla partier fick ansöka om medel och samtliga partier gjorde så. Därefter har de inkommit med redovisningar om vad de har gjort med beviljade medel. Redovisning partiarbete Partierna i plenum fick efter ansökan ett jämställdhetsanslag tilldelat under 2008 och Redovisning Sametingets kansli Sametingets kansli fick en samordnande roll i arbetet med jämställdhet. En projektsamordnare har genomfört seminarier, grupparbeten och all administration och ekonomi kring dessa arrangemang. Kansliet startade arbetet med inventera vilket behov som fanns bland politiker, valnämnd och ungdomsråd i seminarieform. Därefter genomfördes två olika insatser, varav den första inriktade sig mot politiker, samebyar, organisationer och föreningar med bland annat en föreläsning av Gertrud Åström. Det andra seminariet inriktade sig mot kvinnliga blivande politiker där kvinnor fick träffas, nätverka och samtidigt bli utbildade i media och retorikfrågor. I partiernas redovisningar framkommer det att anslaget de tilldelats har använts på många olika sätt. Vissa partier har tillsatt en speciell grupp som ska jobba med jämställdhetsfrågan medan vissa partier har inkluderat frågan i allt arbete som partiet gör. 9

11 Utvärdering av insatser och åtgärder Då detta jämställdhetsprojekt startade bestod Sametingets ledamöter av 11 kvinnor och 20 män, alltså 35% kvinnor och 65% män. Målet enligt Sametingets jämställdhetsprogram för 2009 var att få in 40% av underrepresenterat kön. Målet avsåg att få in fler kvinnor i plenum. Resultatet av 2009 års val var positivt det avseendet att arbetet som pågått under har gett resultat, 15 kvinnor och 16 män tar nu plats i plenum som ska leda Sametingets arbete under åren Dessutom har Sametinget för första gången i Sametingets historia en kvinnlig styrelseordförande. Mandatperioden innan leddes plenum av en kvinnlig ordförande. Sametinget kan redan nu starta arbetet för att behålla, utveckla och nyrekrytera kvinnor till plenum. De kvinnliga politiker som fick många personröster i årets val är de som är mer erfarna. Enligt Norges erfarenheter kan det bli problem med att yngre kvinnor ofta slutar i högre grad än yngre män. Insatser i form av kompetensutveckling, nätverk eller praktiska lösningar till exempel barntillsyn eller förändrade mötesstrukturer kan vara ett sätt att behålla kvinnorna. För detta behövs resurser och ekonomisk ersättning hos partier och för Sametinget. Under tiden för projektet har både partierna och Sametingets kansli arbetat med olika jämställdhetsprojekt, vissa inriktade på att höja kunskapen, andra mer inriktade på inspiration och motivation till politikerengagemang. Enligt Sametingets utvärdering av de insatser som gjorts kontra resultatet finns det faktorer som pekar på att detta jämställdhetsprojekt faktiskt har gett resultat på kort tid: - Efter en analys av vallistor (nominerade kvinnor) kontra personröster som kopplas till respektive kvinna i plenum ser man ett samband. Över hälften (9 av 15) av kvinnorna kommer in i plenum tack vare att partierna har nominerat dessa kvinnor högt upp på vallistorna. Slutsats av detta är att partierna själva har påverkat vilka kvinnor som kommit in i plenum. - Flera partier redovisar i sin slutrapport att de haft nytta av föreläsningar som anordnats i projektets regi. - Partierna redovisar att en del av detta anslag har använts till att anpassa både valprogram och valsedel så att det är mer genomtänkt ur jämställdhetsperspektiv. - Partierna har fått in fler kvinnor och idag har tre av sex partier kvinnliga partiledare. Enligt redovisningarna har detta förändringsarbete påskyndats till stor del av det jämställdhetsarbete som pågått under Alla partier anger i sina redovisningar att just detta jämställdhetsanslag har gjort att partierna har kunnat anordna speciella aktiviteter för att nyrekrytera kvinnor till partierna. Slutsatsen är att partiernas individuella jämställdhetsarbete som har pågått under har gett positivt resultat. Enligt utvärderingarna som gjorts efter seminarier anordnade av Sametingets kansli framkommer det att många saknar det samiska perspektivet. Det är något som bör lyftas fram vid framtida arrangemang. I utvärderingar framkommer också att det till stor del är kvinnorna som deltar på öppna seminarier om jämställdhet, vilket också har visat sig i de seminarier vi har anordnat. Utbildningar som riktar sig till enbart män bör anordnas. Representanter från samebyarna efterfrågar utbildningar i jämställdhet och modell för jämställdhetsplaner. Här har Sametinget en viktig uppgift att stödja jämställdhetsarbetet i det samiska samhället, men resurser saknas helt idag. Alla är dock överens om att fler utbildningar behövs och många efterfrågar fler arrangemang. 10

12 Förslag framtid Arbetet med jämställdhet är en process som ska vara ständigt pågående. Dock kan enskilda insatser ge resultat på kort sikt. Om resultatet av 2009 års val är ett resultat av det jämställdhetsarbete som pågått under är svårt att uttala sig om, men vissa samband tyder på att det har haft en betydelse. Det framkommer förslag från partierna angående fortsatt jämställdhetsarbete: Fortsättning av detta projekt under en längre tid än ett år. Sametinget bör ta sig tid att se över mål och metoder för att säkerställa framtida jämställdhetsarbete. Seminarier för att diskutera attityder, förhållningssätt och sexuella trakasserier i plenum. Möjliggöra kompetensutveckling inom traditionellt manliga områden för kvinnor. underlätta praktiska faktorer. T ex att anordna barntillsyn och förändra mötesstrukturer kan göra att fler har möjlighet att delta i det politiska arbetet. För detta behövs en resursförstärkning till Sametinget. Arbetet med jämställdhet handlar i grunden om ett förändringsarbete där värderingar och attityder måste förändras. Representation i plenum och i partier ger automatiskt inte jämställdhet. Sametinget befinner sig just nu i en förändringsprocess som känns positiv. Valresultatet var ur jämställdhetssynpunkt över alla förväntningar. Dessutom påbörjas nu ett arbete för partierna att rekrytera personer ur alla åldrar, från olika delar av Sápmi som har olika erfarenhet och bakgrund. Sametinget ser fram emot den nya mandatperioden och ett ännu mer aktivt jämställdhetsarbete! Under projektarbetet har det framkommit faktorer som försvårar arbetet ut mot samebyar, organisationer och föreningar. Statistik om samiska kvinnor saknas. Det finns i princip ingen statistik om samiska kvinnors levnadsförhållanden. Dokumentation om samiska kvinnor saknas. Om inte faktainsamlingar görs idag riskerar många samiska kvinnors historier att försvinna vid generationsskiften. Sametingets förslag på åtgärder är: Partierna i Sametinget behöver ekonomiska resurser för att kunna fortsätta det positiva jämställdhetsarbete som faktiskt har gett resultat på kort tid. I Sametingets jämställdhetsprogram (under kap. 7 Konkreta åtgärder) föreslås att en tjänst som jämställdhetsansvarig sak inrättas på Sametinget. Denna tjänst skulle behöva tillsättas omgående för att tillförsäkra kontinuitet och varaktighet i detta arbete. Dock saknar Sametinget ekonomiska resurser för detta idag. Sametinget och partierna bör möjliggöra för kvinnliga politiker att arbeta genom att 11

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45