Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari 2011

Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

Nätverk i andra sammanhang Välkänd modell

Nätverksgraf över sammankopplade Internetrouters och överföringstider mellan dessa

Spårvägsnätet i Stockholms län

Två olika typer av grafer av ett socialt nätverk

Nätverksgraf över flygrutter

Nätverksgraf över flygrutter Rumsligt representerat

Väletablerade koncept och gott om kraftfulla analysmetoder Connectivity Shortest path Maximum Flow Sårbarhetsanalyser (vad händer om man tar bort en nod/länk?) En uppsjö av mått och indikatorer Används även inom fysisk planering

RUFS 2010 Elnät och VA-nät

Habitatnätverk Mörtberg, U. M., Zetterberg, A., & Gontier, M. (2007). Dnr: 2008-011175-216, bilaga 1. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad

Ett flertal ekologiska profiler

Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm

Örjans exempel Bodin, O. & Norberg, J. (2007). Landscape Ecology, 22(1), 31-44.

Hur förhåller sig dessa till varandra?

Patch-Matrix Paradigmen

Flygfoto från Skurupstrakten i Skåne

Habitat = Lövskog Habitat = Miljön i vilken en organism eller organismgrupp normalt lever eller återfinns

Patch Matrix Patch-Matrix-modellen

Hur förhåller sig dessa till varandra?

Så vad är egentligen habitat? Och vad är egentligen en patch? Vanlig padda (Bufo bufo)

Paddhabitat Reproduktion Sommarhabitat Övervintring

Metapatch-konceptet (Livscykelbaserat) Livscykel-/resursbaserat Matrix är inte bara ett ogästvänligt hav Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4), 181-191.

Resources Food Shelter Reproduction Resurserna är ofta inte sammanhängande i fragmenterade landskap. Problem m traditionell metod Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4), 181-191.

Resources Food Shelter Reproduction Friction High Low Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4), 181-191.

Resources Food Shelter Reproduction Accessibility Low High Friction High Low Meta-patches i ett Habitatnätverk OBS! Detta är en funktionell modell! Jämför med strukturell dvs. korridor, värdekärna, grönstruktur Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4), 181-191.

Habitatnätverk för Tofsmes Mörtberg, U. M., Zetterberg, A., & Gontier, M. (2007). Dnr: 2008-011175-216, bilaga 1. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad

Metapatch Matrix Egentligen finns inga spridningslänkar ännu i habitatnätverket! (Meta-)patch = årshemområde Nu återstår bara länkarna. Det är här Matrix Green kommer in i bilden.

Andra exempel på möjliga patchar Naturreservat Nyckelbiotoper Lekplatser Gröna kilar Med mera...

Profil A (medium spridningsförmåga) Storlek på största komponenten= 70% of totala arean

Profil B (hög spridningsförmåga) Storlek på största komponenten= 100% of totala arean

Patch-Distance Diagram

Area of largest component / Total available area [%] 100 Profile C 90 80 Profile B 70 60 50 40 30 20 Profile A 10 0 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 Maximum dispersal distance [m]

Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm

Matrix Green Landscape Ecological Network Analysis Tool Bodin. Ö. & Zetterberg. A. 2010

Area of largest component/total available area [%] 100% Konnektivitet som funktion av spridningsavstånd 90% 80% 70% Indikator för konnektivitet? Miljömål Miljöbedömning av scenarios? 60% 50% 40% Grassland Wetland Coniferous Oaks 30% 20% 10% 0% 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 Maximum dispersal distance [m] Zetterberg, A. (in prep.)

Centrality Interna strukturen Hitta kritiska strukturer inom nätverket OBS! En av många(ibland konflikterande) egenskaper. Andra egenskaper är t ex. Viktiga reproduktionsområden Värdekärnor Viktiga områden för kontakten mellan djur och människor

Betweenness centrality (gammal barrskog (regionplanekontoret)) Kom ihåg ett av flera perspektiv!!! (viktiga stepping-stones) Zetterberg, A. (in prep.)

Home Range Patches Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Kritiska strukturen inom systemet Betweenness Centrality för groddjur Betweenness, Class 1 Betweenness, Class 2 Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Märsta Åkersberga Stockholm Haninge C B n i i n j j N ij ij n 0 5 10km 0 5 10km (a) (b) Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4), 181-191.

0 2.5 5 km High betweenness patch Low betweenness patch Dispersal links Improvement potential Developed land Forest (a) Open land Open water (b) (a) Regional improvement potential (b) Local improvement potential Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4), 181-191.

Tack! Andreas Zetterberg aze@kth.se

Erfarenheter 1 Metodens användbarhet ja, passar bra på många sätt Stort intresse Stort behov Lättbegriplig analys och resultatet (inte minst visuellt)

Erfarenheter 2 Kanske ibland förföriskt lättbegriplig, och man tror man begripigt men ändå inte.. bakomliggande ekologi är betydligt mer komplicerad än vad modellen ger sken av Behov av att vara tydligt att vi endast prioriterar map. Konnektivitet, inget annat (tex habitatkvalitet, biotop, rödlistade arter, kulturlandskap, etc) Visar på databehov! Geografiska data, exempelvis vegetationskarta över regionen samt ekologiska parametrar

Databehov 1 Ekologisk kunskap och parametrar

Ekologiska profiler Hur många profiler? Utgångspunkt för val av profiler (miljömålen?) Vilka parametrar? Parameteråtkomst via Nationell databas?

Databehov 2 Geografiska data för input, kalibrering och verifiering

Geografiska data Input: Vegetationsdata? Höjdmodell (Laserdata)? Klimatdata? Kalibrering och verifiering: Inventeringar och förekomstdata Kvalitetssäkrade och matchade mot ekologiska profiler!

Nästa steg Underlagsdataprojekt Pilot (RTK?) Forskningsstudie? Börja använda för de hugande