Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014

Transkript

1 Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Tema: Lokala åtgärder Välkomna Helen Barda, Länsstyrelsen hälsade nätverket välkomna. Samordningsgruppen, KSL, Thomas Fredriksson Thomas lyfte frågan om förankring av miljömålsarbetet och betydelsen av detta. Den regionala miljömålsdialogen bygger på dialog mellan miljöstrateger och kommundirektörer. Lite mindre än hälften av närvarande miljöstrategerna uppgav ha regelbunden kontakt med kommundirektör i respektive kommuner. Thomas uppmanade alla att försöka ta kontakt med kommundirektör och ledning för att lyfta miljöfrågorna. Målet är att kommundirektörerna tar sig frågorna till KSO-träffen hos KSL. Presenterar miljöstrateger i flera kommuner liknande önskemål och intressen kan kommundirektörena genom KSO-träffen förstå att det finns en större efterfråga vilket kan resultera i gemensamma projekt. Miljöstrategerna kan själv komma med idéer till kommundirektörerna. Biotopkarta Klara Tullback Rosenström, Länsstyrelsen informerade kort om läget för projektet med den regionala biotopkartan vilket nu står inför att ta fram en metod och manual med hjälp av Helle Skånes vid Stockholms universitet. Tanken är att metod och manual ska göra det billigare och snabbare att producera kartorna. Klara återkommer med en broschyr. Sollentuna ingår i projektet och det kommer göras en pilot av kommunen. Det kommer finnas möjligheter att lösa upphandlingen gemensamt eller individuellt utifrån vad kommunerna önskar. Miljöstrategerna kan lobba för kartan i respektive kommun för att få till en gemensam upphandling. Övergripande miljöprogram Lidingö stad, Stina Jaensson Stina Jaensson från Lidingö stad presenterade kommunens miljöprogram och redogjorde för processen bakom programmet. En av visionerna med programmet var; Lidingö är en del av Stockholmsregionen och klarar balansen mellan utveckling och miljö och ett av de strategiska målen; Lidingö stad har en så liten miljöpåverkan som möjligt och ger Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Målen i programmet är delat in under Energismart stad, Hållbar grön ö, samt Miljökloka val och är inte så konkreta. Tydligare mål finns dock i indikatorerna. Den interna strategiska gruppen och politiker har varit nyckel för framtagningen av programmet. Allmänheten fick tycka till lite men ingen större process. Samtliga nämnder ska arbeta mot de strategiska målen vilka finns med i styrande dokumenter. Miljöbokslut sammanställning - Miljösamordnare skickar ut excel dokument som alla nämnder får fylla i, varje nämnd har en person som ansvarar och det har inte varit något större problem att få in uppgifterna. Nyckeln har varit den strategiska gruppen. Att ta fram det egna dokumentet har tagit

2 lite tid men är väl värt det eftersom det har blivit väldigt uppskattat. Dokumentet fastställs i kommunfullmäktiga. Uppföljning har varit relativt smidig eftersom det nu finns åtta ansvariga personer att kontakte på de olika nämnderna istället för att få fram siffror från olika håll. Det finns dock några indikatorer som är svåruppföljde, som till exempel det faktum att flera är miljöutbildade samtidigt som det inte finns någon miljöutbildning inom kommunen. Framgångsfaktorer Vi har ett miljöprogram Mål med i målstyrningen Strategisk miljögrupp (alla förvaltningar med, kontakter på olika förvaltningar, förser varandra med information) Spänner över många viktiga frågor Engagerade medarbetare Kopplar till de nationella målen Miljösamordnare på stadsledningskontor håller samman Lärdommar och utvecklingsområden Kostnadsberäkningar finns med i budgeten, men måste integreras bättre i budget och verksamhetsstyrning. Målen är lite diffusa, behöver mer tydlighet Engagera politiken, politikerna har antagit miljöprogrammet men de sätter inte något större press på oss. Engagera lidingöbor Inte långsiktigt mål sträcker sig till miljöprogrammet 2020, målen och indikatoren går ut 2015 Ett program löser inte allt Arbetssätt minst lika viktigt! Ett rikt- växt och djurliv Sollentuna kommun, Rikard Dahlén Rikard från Sollentuna kommun berättar att kommunens framgångsrika naturvård är ett resultat av en mångårig process, där tålamod har varit en stor del av den processen. Översiktplanen har fungerat som bra stöd i reservatbildning samt karaktären av kommunens stora naturområden. Eftersom kommunen är markägare är det klart enklare att höja ambitionsnivån. Det finns dock en positiv politisk inställning och det har funnits krav på att inrätta reservat. De gröna kilarna har också varit viktigt stöd för naturvårdsarbete och då tittar man inte enbart på naturen i kommunen men kikar över kommungränserna. Upplevelsevärden är den viktigaste delen av kilarbete. Rikard tycker det är viktigt att tänka på hur man kommunicerar naturvård med politiker, man kanske heller ska fokusera på att naturen ger kvalitet åt Sollentunaborna än vikten av olika biotoper. Denna typ av kommunikation har varit en avgörande anledning till att kommunen har fått genom de två senaste reservatbildningarna. Prata livskvalitet för kommuninvånarna istället för biologiska värden och rödlistade arter, det är ju självklart viktigt men man får anpassa efter vem man pratar med och vilka intressen de har. Genom dialog med medborgarna kan man föra fram sina intressen och om medborgarna efterfrågar flera naturreservat kommer politikerna behöva ta ställning till detta. I Sollentuna försöker de därför att arbeta minst lika mycket mot medborgarna som politikerna. Många medborgare är glada för att ha nära till naturen samtidigt som nära till staden. Naturvården arbetar självfallet med nyckelbiotop och samtliga skogar är inventerade. Detta används av konsluter för att visa på det finns värden i naturen och är ett viktigt underlag i reservatbildningen. I Rösjökilen

3 arbetar kommunen gemensamt med grannkommunerna om en spridningsanalys av kilen som görs med hjälp av verktyget Matrix Green. Kommunen har naturvårdsplan som fastighetsnämnden tog fram 1993, men den är ungefär som moderna planer. Saknar dock en del uppdaterade dokument. Viktigt med uppföljning av naturplanen då det skärper kraven och synliggör att kommunen arbetar med naturvård. Uppföljning handlar om att ta vara på och utveckla naturresurserna. Kommunens strategi är att bevara, återskapa och nyskapa. Bevara handlar inte enbart om att skydda men aktivt bevara det. Kommunen återskapar de miljö som tycks vara viktiga att återskapa och nyskapar genom kompensationsåtgärder vilka kan vara nödvändiga eftersom lanskapet påverkas genom exploatering. Viktigt att kompensaera för det som försvinner, man kompenserar för tillgänglighet om det är det som försämras, och kompensation för biotoper ersätts med biotoper. De nationella miljömålen hjälper att motivera arbetet med naturvård. Översiktsplanen visar på behov av skötsel vilket resulterar i båda ökad trivsel samt möjligheter att uppnå miljömålen. I kommunen är de två personer som arbetar direkt med naturvård men inom kommunen arbetas det brett och erfarenheter utbyts mellan förvaltningarna. Kommunen har en del resurser att lägga på naturvård och politikerna är överens om det behövs pengar för skötsel av naturreservat. Giftfri miljö Sundbybergs stad, Angelica Aronsson Angelica Aronsson från Sundbyberg berättade om kommunens arbete med giftfria förskolor. Arbetet har innefattat stort som smått, till exempel vilka golv som läggs och se över avtal med upphandling av leksaker. Arbetet har påverkat hela verksamheten och kräver lite extra, men ser man till helhetsperspektivet finns som regel andra vinster än de uppenbara. Till exempel nytt golv vilket är bra ur giftfri synvinkel men även ur tystnadsperspektiv. Måltidschef, Kultur och fritid, Upphandling, Barn och utbildningsförvaltning, samt Byggsidan ingick i arbetsgruppen. Det gäller att ha fungerande organisation och resurser på rätt ställe. Föräldraråd har varit ett viktigt forum att prata öppet och informera allmänheten. Inventering av förskoler har resulterat i att förskole nämnden tar bort de värsta ämnen. Det är förskole nämnden som har fått pengar till projektet vilket kom in via budgeten. Det är viktigt att koppla mål och budget. Kommunen arbetar med upphandling och inköp och har bland annat tagit fram en inköpsguide och man försöker få in mer ekologisk mat samt undvika plast och konservburkar. En viktig fråga är ju vem som får beställa, det kanske inte kan var så att alla får beställa? Samtidigt som kommunen arbetar med krav på upphandlingar kan det vara viktigt att fråga om organisationen verkligen har behov för till exempel en ny soffa. Behöver man alla dessa varor. Angelica efterlyser tydligare samarbete regionalt- Frågan är vad vi kan göra tillsammans regionalt, många verkar arbeta med giftfri miljö och vi borde kunna göra något gemensamt. Förslag kommer på att starta en rådgivningsfunktion ungefär som energirådgivning. Man skulle kunna ha en kemikalirådgivning, som startas upp genom statliga pengar till exempel från kemikalieinspektionen. Samarbete kring giftfri miljö Mette Kjörstad, Tyresö tog initiativ till gemensamt arbete kring giftfri miljö. Hon påpekade att det redan finns mycket material om giftfri miljö som kan användas för att ta fram en gemensam lista med

4 förslag på åtgärder så kan respektive kommuner själva prioritera de åtgärder som är relevanta. Mette kommer diskutera vidare arbete tillsammans med Astrid som arbetar med upphandling i Huddinge kommun och uppmanar de som är intresserad av ett gemensamt projekt att ta kontakt med henne. Gemensant arbete undviker situationer där varje kommun ska uppfinna hjulet på nytt. Alla kommuner vill dock kanske inte göra precis likadant och det är därför viktigt att arbetet blir flexibelt. SLL har en utfasningslista som är relativ ny som kan vara en del av underlagsmaterialet. Mette undrade om KSL skulle kunna ha möjligheten att hålla i ett nätverk kring kommunens arbete med giftfri miljö. Thomas förstår behovet för en nod i arbetet men osäker på om det behöver initieras nytt nätverk. Det finns redan en del olika nätverk och frågan är om detta arbete kan ingå i något befintligt nätverk eftersom det kräver en del att hålla i gång de olika nätverken. Det fanns även intresse för gemensamt samarbete kring strategin för biologisk mångfald. Strategier ute på remiss Thomas tar till ordet för strategierna som är ute på remiss. Ungefär hälften av personerna på mötet kommer besvara remissen, och av de som kommer besvara remissen svarar nästan alla att de är de personligen som kommer skriva remissvaren. Thomas påpekar att detta är miljöstrategernas möjlighet att påverka hur de färdiga strategierna kommer se ut och att det är viktigt att de uttryck som har kommit fram under mötet även framgår av remissvaren. Länsstyrelsen tillägger att strategierna är tänkt som ett stöd för kommunerna när de själva tar fram åtgärdsprogram utifrån respektive organisationers förutsättningar. Thomas påpekar risken att Länsstyrelsens strategier kan användas ganska styvmoderligt av politiken. Men det är inte avseende med strategierna från länsstyrelsens håll då de är tänkt vara levande gemensamma strategier för länet. Det kommer vara lättare att använda strategierna om de är antagna, därför måste strategierna bli så bra att de blir antagna. Viktigt att se på strategin som en gemensam strategi för regionen och inte som Länsstyrelsens strategi när den presenteras för kommunpolitiker. Lite diskussion och frågor kring förankring av strategierna och huruvida man kan ta fram åtgärdsprogram såsom andra länsstyrelser har gjort, till exempel Jönköping. Thomas uppmanar alla att prata med respektive chefer och berätta om för dem vad som säga på nätverksträffen och vad miljöstrategierna själva tänker kring detta. Det kan vara bra att presentera strategierna som att de handlar om att skapa hållbar stadsbyggnad, och inte att det är Länsstyrelsens som har tagit fram olika strategier om miljömål. Thomas ber alla som vill ha lite hjälp med hur det kan presenteras för kommunpolitiker att ta kontakt med KSL eller Länsstyrelsen. Avslutningsvis Helen tackade alla som har kommit och berättar kort om SKLs seminarium två veckor tidigare där RUS presenterade en rapport de har tagit fram tillsammans med Hållbar utveckling väst och Länsstyrelsen i Västra Götaland; Guide till lokalt arbete med miljömål. Alla på mötet fick ett exemplar av rapporten. Seminariet filmades och finnas tillgänglig här;

5 natverksmoteformiljostrategerikommunerna.3712.html Mette tipsade om Konferens Kemikalier i vår vardag som också blev filmade och finns att ta del av här; Nästa möte Vi återkommer med datum och inbjudan för nästa träff som planeras till februari.