Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort
|
|
- Jonathan Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation
2 Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå och styrka av interspecifik konkurrens (mellanartskonk.)
3 Konkurrens vs ekologisk nisch En nisch är en multidimensionell utnyttjandefördelning där en eller flera arters resursutnyttjande eller krav fördelas efter olika axlar Beteshöjd Art B Habitatval Art A Födokvalité
4 Hos växtätare -två typer av konkurrens Interference competition direkt konflikt eller riktad handling mellan två arter eller individer. Exploitation competition indirekt konflikt via en gemensam begränsad resurs som både A och B utnyttjar.
5 Tre villkor för mellanartskonkurrens skall kunna uppstå (mätas): 1. Finns arterna i samma habitat? 2. Äter arterna samma saker/utnyttjar samma resurser? 3. Den gemensamma resursen måste finns i begränsad tillgång
6 Olika idisslare äter delvis olika saker Rådjur selektiv (kvist)betare Dovhjort intermediär grovbetare - gräsätare
7 Om mellanartskonkurrens och mat Äten mängd Låg täthet, svag konkurrens Hög täthet, stark konkurrens Födoslag och kvalité Dovhjort Älg Rådjur
8 Mellanartskonkurrens i teorin dn 1 /d t = r m1 * N 1 * (1 - N 1 /K 1 ) dn 1 /dt = r m1 * N 1 * (1 - N 1 /K 1 - α 12 *N 2 /K 1 ) K 1 /α 12 Dovhjort= N 2 Skalfaktor! Rådjur= N 1 K 1
9 Möjliga effekter av mellanartskonkurrens på populationstillväxt (r) dn 1 /dt = r m1 * N 1 * (1 - N 1 /K 1 - α 12 *N 2 /K 1 )?
10 Experiment ger tydliga svar Kroppsvikt? Hög Dov Låg Rå Hög Dov Låg Rå Hög Dov Låg Rå Låg Dov? Hög Rå? ÅR: Kontroll Experiment
11 Dovhjortsprojektet Kobergs gods ca ha Har haft dovhjort sedan 1920-talet. Uppskattad dovtäthet 2006: ca 20-25/km 2
12 Projektets utformning -Två områden i ett! Marken delas av ett viltstängsel (v 42): -Norra experimentområdet, ~3000ha -Södra kontrollområdet, ~6000ha Experimentell studie! Norra; Hög -> Låg ca.7,5/km2 Södra; Hög-> Hög > 25/km2 Experimentområde 47 GPS-sändare (52 ad dovvilt, 66 kalvar, 35 rådjur) Kontrollområde
13 Vegetations inventering Vegetation: Available biomass (at and 0-2m height) Winter (Jan. - March) & Summer (July- Aug.) 2200 plots per season
14 Täthetsskattning Sk. Distance sampling - Älg - Dov - Rådjur - Vildsvin - Räv Utförs under April/Maj.
15 Resultaten då?
16 Rumslig separation! Röd = Dovhjort (50% core area) Grön Rådjur (40% core area) Koberg Sampel size: Observations : fallow deer : 264 roe deer Agnerud 2011
17 Sammanfattande effekter av interference Rumslig separation (också historiskt stöd) Hemområdeseffekter Höga nivåer av habitatöverlapp
18 Födokonkurrens? Vad äts av dovviltet? Ca 20 växtarter, Dec-Jan (av 100 förekommande) > 50 arter, Juli-Augusti (av 274) Totalt >60 olika arter Utfodring Bärris Övrigt 10 0 December Rådjur äter 30-40% bärris vintertid Januari
19 Födoval, vintertid Rådjur % överlapp Dovhjort Älg Gräs Örter Markris Lövträd Barrträd Lav Mossor Svamp Övrigt Utfodring Dovhjort, utfodrad
20 Födoval: före-efter vs hög-låg dov
21 Nisch överlapp (vinter mat): Rådjur - Dovvilt %-overlap (Schoener) Pianka (1973) Niche overlap
22 Om mellanartskonkurrens och mat Äten mängd Låg täthet, svag konkurrens Hög täthet, stark konkurrens Födoslag och kvalité Dovhjort Älg Rådjur
23 Tre vilkor för mellanartskonkurrens skall kunna uppstå (mätas): 1. Finns dom i samma habitat? 2. Äter dom samma saker/utnyttjar samma resurser? 3. Den gemensamma resursen måste finns i begränsad tillgång
24 Interspecifika effekter på fitness? Kid/get Experimentområde Fawn/female 1 0,8 0,6 0,4 C X Kontrolområde 0,2 0 High /Före Low /Efter
25 Eftersläpande effekter av dovvilt på rådjurstätheten? 30 Koberg, April Roe deer (deer/km 2 ), t+1 Roe deer (deer/1000ha), t 0 27, , , ,5 10 7,5 5 2, Fallow deer, t 0 (deer/1000ha) Fallow deer, t 0 (deer/km 2 ) Kjellander unpubl.
26 Summing up Potentiella effekter av exploitation konkurrens Stortt födoöverlapp (återstår att undersöka födotillgång) Habitatutnyttjande och överlapp (hur är det med habitatval?) Potentiella effekter av interference konkurrens Home range storlek, avstånd etc -> Resulterar i interspecifika effekter på fitness och populationstillväxt? Konkurrens mellan stora växtätare: -Behöver förvaltningen bry sig?
27 Nu är det slut! Frågor? Foto: H. Ring
Utfodring av vilt och dess konsekvenser
Utfodring av vilt och dess konsekvenser Petter Kjellander Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU Foto: Anders Jarnemo Petter Kjellander Grimsö Forskningsstation Institutionen för Ekologi,
Läs merHur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?
Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de
Läs merHeterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.
SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form
Läs merRådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 40 minuter )
Rådjursförvaltning i områden med stora rovdjur (på 4 minuter ) Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation ~13.ha Kunglig jaktmark => Forskningsområde 1972 Studieområden Pågående Bogesund 1988- Grimsö
Läs merRÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN
VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.
Läs merViltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011
Viltbete och Foderproduktion Inventeringsresultat våren 2011 Lars Edenius, Jean-Michel Roberge, Johan Månsson, Göran Ericsson och Roger Bergström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 1 Institutionen för
Läs merSverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros
SKANDULV Skandinaviska Vargforskningsprojektet Populationsekologi Sverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros Grimsö Research Station Swedish University of Agricultural Sciences
Läs merVästmanlands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Västmanlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merAvskjutningsrapportering. Örebro län
Avskjutningsrapportering Örebro län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Kalmar län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merRedovisade undersökningar Attityder till kron & skador. Attityd till stammens storlek. Majoriteten vill ha mer kron
Redovisade undersökningar Attityder till kron & skador Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 13 6 jaktkortslösare, 67 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Camilla Sandström Skogsägares
Läs merSödermanlands Län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Södermanlands Län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merJ-O Helldin, Andreas Seiler, Mattias Olsson, Tommy Lennartsson,...
www.triekol.se J-O Helldin, Andreas Seiler, Mattias Olsson, Tommy Lennartsson,... 2!!!"#$%$"&'() !!!"#$%$"&'()!!!"!&*+*&(,-'+./-01"2, 2 !!!"#$%$"&'()!!!"!&*+*&(,-'+./-01"2,!!!"34#$567"2, 2 www.triekol.se
Läs merVästra Götaland Väst. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Västra Götaland Väst Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som
Läs merKonkurrens mellan rådjur och dovhjort
SKOGSMÄSTARPROGRAMMET Examensarbete 2011:27 Konkurrens mellan rådjur och dovhjort Interspecific competition between roe deer and fallow deer Alexandra Agnrud Examensarbete i skogshushållning, 15 hp Skogsmästarprogrammet
Läs merAvskjutningsrapportering. Stockholms län
Avskjutningsrapportering Stockholms län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merJönköpings län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Jönköpings län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merÄFO PLANER FOKUSPARAMETRAR. Inventeringsmetoder (älg) styrkor, svagheter
ÄFO PLANER FOKUSPARAMETRAR Inventeringsmetoder (älg) styrkor, svagheter VILTDATA- ÄLG, HJORT, RÅDJUR, VILDSVIN, RÄV, HARE ÄLGJAKTSYSTEMET SJF S ROLL I ÄLGFÖRVALTNINGEN BISTÅ ÄLGFÖRVALTNINGEN MED UTTOLKNING
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2013 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merUtbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige. analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016
Utbredning och förekomst av kron- och dovhjort i Sverige 1 analys av data från Svenska Jägareförbundets viltövervakning 2016 sammanfattning De svenska kron- och dovhjortsstammarna ökar i både utbredning
Läs merAttityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
Läs merProjekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning
Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning Ett samarbete mellan myndigheter och Svenska Jägareförbundet i syfte att: Sprida kunskap om hur vargen påverkar älgstammen och jakten, lokalt och nationellt. Skapa
Läs merÄlgstammen i Södermanland. Rapport 2012:16
Älgstammen i Södermanland Målsättning 2013-2016 Rapport 2012:16 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationens arbetsgrupp för älgfrågor, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen
Läs merNätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm
Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari
Läs merviltvård för klövvilt
viltvård för klövvilt Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Rätt sammansatt viltfoder för klövviltet kan ge fina troféer. Viltvård för klövvilt I denna skrift finns tips på åtgärder
Läs merJÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG
JÄGAREFÖRBUNDET SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET EN PRESENTATION JÄGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR IDAG Aldrig förr har så många jägare haft så många jaktmöjligheter på så mycket vilt som nu! Många arter ökar, till exempel
Läs merGävleborgs län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Gävleborgs län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Blekinge län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merDovhjort. i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2017. Rapport 2014:04
Dovhjort i Södermanlands län och målsättning för stammarnas skötsel 2014-2017 Rapport 2014:04 Framtagen av: Viltförvaltningsdelegationen i Södermanlands län Grafisk form och produktion: Länsstyrelsen i
Läs merEkologi och modern historia för våra stora viltarter
Ekologi och modern historia för våra stora viltarter Aspekter av interaktioner inom och mellan arter vid populationsförändringar Robert Weimer Independent Project in Biology Självständigt arbete i biologi,
Läs merVargens återkomst. effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare
Vargens återkomst effekter på bytesdjur, konkurrenter och asätare Varg i Västmanland en tidig morgon i april 2012. Foto: Tomas Lundquist Antalet vargar i Sverige och Norge har tredubblats under de senaste
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merKan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö?
Kan viltolyckor förebyggas av körsätt och vägmiljö? Annika Jägerbrand VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Stockholm 2011-11-30 Bakgrund VTI har förr använt älg i körsimulator för att studera
Läs merKapitel 9 Populationsparametrar
Kapitel 9 Populationsparametrar Individerna är inte lika, utan varierar bl.a. med avseende på storlek, ålder och (oftast) kön Vad är en population? Tid t 1 till t 2 En möjlig definition: Individer av samma
Läs merAvskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Skaraborg Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merStrategier för beskattning av älg med och utan rovdjur. Förvaltning av älg - generella förutsättningar. Predationsmönster hos varg och björn
2015-09-30 Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur Håkan Sand Grimsö forskningsstation Sveriges lantbruksuniversitet Disposition Förvaltning av älg - generella förutsättningar Predationsmönster
Läs merAvskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Kronoberg Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merSkåne län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Skåne län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs mer1. Vad är ett ekologiskt samhälle?
Samhällsekologi 1. Beskrivning av samhällen 2. Art-areasamband och öbiogeografi 3. Samhällens dynamik 4. Varför finns det inte lika många arter överallt? 1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Håkan Rydin
Läs merNötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara
Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Disposition Två försök där raser jämförs avseende betesbeteende Studie 1. Kvigor av raserna väneko och charolais på frodig
Läs merBetyder Läran om huset
Ekologi Betyder Läran om huset Ekologi studerar frågor som rör organismers antal och utbredning Ekologi studerar också hur organismer samverkar med andra organismer och den omgivande miljön Ett exempel...
Läs merÄlgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde
Älgstammens täthet och sammansättning i Holmen Delsbo Älgskötselområde Mars 2007 Arbetet är beställt av Holmen Skog AB Rapport 04-2007 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund På många
Läs merUtveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg
Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Foto: Jonas Lemel Sammanfattning för åren 2001-2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 11-2005 Svensk Naturförvaltning
Läs merÄlgstammens täthet och sammansättning i Ale Jaktvårdskrets
Älgstammens täthet och sammansättning i Ale Jaktvårdskrets Foto: J Lemel Februari 2006 Rapport 03-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Ale 2006, Sv. Naturförvaltning AB På många
Läs merViltvårdsplan för Karlskoga Kommun
Bilaga 1. Viltvårdsplan för Karlskoga Kommun Datum: 2015-04-16 Uppdaterad: 2018-02-12 Innehåll Innehåll... 0 Inledning... 1 Viltvårdare... 1 Viltsituationen i kommunen... 2 Biotopvård... 3 Skyddsåtgärder...
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merHjortdjurens bete på gröda
Hjortdjurens bete på gröda räkna med produktionsförluster Petter Kjellander Grimsö forskningsstation Inst för Ekologi, SLU Klövvilt och gröda 1987 ca 11 mkr/år (motsv ca 20 mkr) till ersättning för skador
Läs merPredationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010
Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige
Läs merSynopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande
Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av
Läs merAvskjutningsrapportering Avskjutningsrapport: 1 juli juni 2018
Avskjutningsrapportering Östergötlands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merFoto: Thomas Ohlsson. Svenska Jägareförbundet Uddetorp, SE Skara
Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt vilt förutom älg. Dokumentet är riktat till de
Läs merVärmland. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Värmland Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit genom
Läs merÄlghemområden, förvaltningsområden och inventering
Älghemområden, förvaltningsområden och inventering Johan Månsson SLU i samarbete med Henrik Andrén & Göran Ericsson Inst. För Vilt, Fisk & Miljö Hur stora är Älgskötselområdena idag? 49 000 ha (93) Norrland
Läs merTorgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren
1 1.1 Är miljöfaktorn ljus en resurs eller ett tillstånd? Kan det vara både och inom en population? Kan det vara en resurs för en art och ett tillstånd för en annan art? Vad är definitionen för resurs
Läs merBetesekologi, biotopvård och tillväxt - hur hänger det ihop?
Betesekologi, biotopvård och tillväxt - hur hänger det ihop? Johan Månsson i samarbete med Henrik Andrén, Roger Bergström & Göran Ericsson, Petter Kjellander Inst. För Vilt, Fisk & Miljö Älgens mål överlevnad,
Läs merHandledning. 6 Naturresan Skogen
NAT URRESAN SKOGEN Innehåll Handledning... 6 Barrträd 1 och 2... 8 Björn... 12 Blåbär och lingon... 15 Blåmes... 18 Blåsippa... 21 Bofink... 2 Ekorre... 27 Ekoxe... 30 Grävling... 33 Gök. 36 Hackspett...
Läs merHjortdjurens näringsbehov
Hjortdjurens näringsbehov Idisslarnas historiska utveckling med avseende på foderspjälkning Alla växtätande djur kräver "hjälp" av mikroorganismer, fr a bakterier, för att spjälka växtcellernas cellulosaskal
Läs merEkosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur. Henrik Andrén, Håkan Sand, Johan Månsson, Lars Edenius och Petter Kjellander
Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur Henrik Andrén, Håkan Sand, Johan Månsson, Lars Edenius och Petter Kjellander Ekosystemaspekter på älgförvaltning med stora rovdjur Henrik Andrén, Håkan
Läs merÄlgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008
Älgstammens täthet och sammansättning i Gunnarps Älgskötselområde 2008 Arbetet är beställt av Gunnarps ÄSO Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Rapport 10-2008 Bakgrund På många områden i
Läs merEVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
Läs merPrognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige. Forecasting the lynx population to 2012 and 2013 in Sweden
Prognoser för lodjurspopulationen 2012 och 2013 i Sverige Henrik Andrén och Guillaume Chapron Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan Version 2011-09- 23 Summary Forecasting
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merSynen på älg & skogsskador
Synen på älg & skogsskador Innehåll Jägarkårens syn på älgstammens storlek Markägarnas syn på älgstammens storlek Effekter av markägande & rovdjur Synen på skadebilden Synen på inventeringsmetoder Redovisade
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merProtokoll för genomförande av VILTRÅD i anslutning till (förslagsvis direkt efter) jaktvårdskretsarnas årsmöten i Stockholms län
Protokoll för genomförande av VILTRÅD i anslutning till (förslagsvis direkt efter) jaktvårdskretsarnas årsmöten i Stockholms län Syftet med Viltrådet är att samla upp den kunskap och de synpunkter som
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merPredation på ren från lodjur och järv Rapport till Toleransnivåer för rennäringen
Predation på ren från lodjur och järv Rapport till Toleransnivåer för rennäringen Henrik Andrén Grimsö forskningsstation, Inst. för ekologi, SLU, 730 91 Riddarhyttan henrik.andren@slu.se Grimsö 2011-09-16
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merÅterrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Läs merVAD ÄR EN EKODUKT? KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst. Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund
KRISTINA BALOT Projektledare TRAFIKVERKET Region Väst Seminarium 9 juni 2016 Göteborgsregionens kommunalförbund VAD ÄR EN EKODUKT? Hur kan man minska barriäreffekten för djuren på en befintlig väginfrastruktur:
Läs merKronviltet. i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel Rapport 2011:11
Kronviltet i Södermanland och målsättning för stammarnas skötsel 2011-2013 Rapport 2011:11 Författare: Jägareförbundet Södermanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Grafisk form och produktion:
Läs merAnalys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/ /14
Bilaga 3 2014-06-18 Analys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/12-2013/14 Bakgrund Gabrielsberget Vind AB har byggt 40 vindkraftverk på Gabrielsberget. Bolaget är
Läs merVilken inverkan har vargen på älgstammen?
Vilken inverkan har vargen på älgstammen? Håkan Sand, Olof Liberg, Per Ahlqvist och Peter Wabakken V argens återkomst skapar oro i många läger, inte minst bland de jägare som jagar på marker där vargen
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Läs merÄlgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn
Älgstammens täthet och sammansättning i området kring Oskarshamn April 2007 Arbetet är beställt av: Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Rapport 11-2007 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se
Läs merAnders Jarnemo (Högskolan i Halmstad), Petter Kjellander (SLU) och Carl-Gustaf Thulin (SLU)
Synpunkter angående förslag om allmän skyddsjakt på kron- och dovkalv (Dnr N2015/4489/FJR), samt förslag om förlängd ordinarie jakttid på kronhjort i februari Anders Jarnemo (Högskolan i Halmstad), Petter
Läs merBIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Läs merVILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet
VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra
Läs merVad är Viltförvaltning?
Vad är Viltförvaltning? Sunda livskraftiga viltstammar i balans med: 1. Skogsproduktion (Foderproduktion) 2. Biologisk mångfald 3. Jaktupplevelser 1 Tallandelen i våra skogar minskar 1984 utgjorde tallen
Läs merHallands län. Avskjutningsrapportering
Avskjutningsrapportering Hallands län Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till er som bidragit
Läs merInventering av lodjur felkällor och naturlig variation
VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 5 2009 Inventering av lodjur felkällor och naturlig variation I rovdjurspolitiken som antogs av riksdagen 2001 har man gett tydliga
Läs merVilt och Trafik. Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation
Vilt och Trafik Forskning kring viltolyckor, barriäreffekter, bullerstörning, åtgärder och uppföljning vid Grimsö forskningsstation Präsentation på Älgskadefondsföreningens årsstämma 2009-10-03 Andreas
Läs merAvskjutningsrapportering. Södra Älvsborgs Länsförening
Avskjutningsrapportering Södra Älvsborgs Länsförening Tillförlitlig avskjutningsstatistik, som är jämförbar över tid, är en av grundstenarna i en faktabaserad viltförvaltning. Ett stort tack riktas till
Läs merVad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merÄlginventering från flyg i Vebomarksområdet
Älginventering från flyg i Vebomarksområdet Februari 2007 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten. Inventeringen har utförts av Erics BioJobtjänst.
Läs merSKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ
SKATTNING AV VILTFODER PÅ SVEASKOGS MARKER I LAXÅ September 27 Arbetet är beställt av Sveaskog AB Rapport 27-16 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Laxå 27, Sv Naturförvaltning BAKGRUND
Läs merVäxter längs vattendrag i. mångfalden?
Växter längs vattendrag i landskapet var finns mångfalden? Lenka Kuglerová 1, Roland Jansson 1, Anneli Ågren 2, Hjalmar Laudon 2 och Birgitta Malm-Renöfält 1 ja a audo oc g tta a e ö ä t 1. Institutionen
Läs meroch reproduktion balanserar varandra främst genom födobegränsning.
Strategier för beskattning av älg med och utan rovdjur TEKST HÅKAN SAND, CAMILLA WIKENROS, JOHAN MÅNSSON GRIMSÖ FORSKNINGSSTATION, SVERIGES LANT- BRUKSUNIVERSITET Skillnaderna mellan en naturlig och en
Läs merJärven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013
Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 Malin Aronsson Jens Persson Kent Sköld Järv i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 MalinAronsson GrimsöForskningsstation,InstitutionenförEkologi
Läs merUtvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg
Utvecklingen av klövviltstammarna och tallskogsskador på Halle och Hunneberg Sammanfattning för 2001 2006 Foto: Jonas Lemel Oktober 2006 Arbetet är beställt av Sveaskog AB Rapport 21-2006 Svensk Naturförvaltning
Läs merAdolfsbergs-/Storvretaskogen. Rödlistade arter
Adolfsbergs-/Storvretaskogen Rödlistade arter Naturinventering under 2015 Delrapport Sammanställd av Patrick Fritzson Version 2015-10-28 1 Arbetsgruppen Rädda Storvretaskogen Naturinventering en delrapport
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merSKOGSLEKAR I TYRESTA
SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED
Läs merViltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu
Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten
Läs mer