Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning

Transkript

1 Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning Ett samarbete mellan myndigheter och Svenska Jägareförbundet i syfte att: Sprida kunskap om hur vargen påverkar älgstammen och jakten, lokalt och nationellt. Skapa dialog kring älgförvaltning i rovdjurstäta områden. Fyra seminarier i Västra Götaland och Värmland

2 Dagordning Inledning Hur påverkas älgstammen och möjligheterna jakt vid en vargetablering? till Bensträckar- och funderingspaus Praktiska tillämpningar, mål och förvaltningsmetoder Summering och utvärdering Sluttid

3 Kvällens föreläsare Olof Liberg / Håkan Sand Skandulv Grimsö forskningsstation Gunnar Glöersen, Svenska jägareförbundet

4 Titelsida Hur påverkas älgstammen och möjligheterna till jakt vid en vargetablering?

5 Facktermer Predation när rovdjur dödar andra djur Predationstakt hur ofta de dödar Predationstryck hur stor andel av älgstammen de dödar Möjligt (jakt)uttag den del av årsproduktionen som återstår för jakt.

6 Vad styr vargens inverkan på älgstammen? Täthet i älgstammen Annan dödlighet i älgstammen Älgstammens produktivitet Predationstakt på älg Revirstorlek Täthet av andra bytesdjur: rådjur, kronhjort, dov, vildsvin

7 Metoder Predationsstudier i vargrevir sommar och vinter: GPS-märkning av älgar Kontroll i fält och undersökning av älgkadaver Skattning av täthet för älg och rådjur: Flyginventering Spillningsinventering

8 Gråfjell 01,02,03 Vargrevir i studien Bograngen 03 Oslo Gräsmark 07 Djurskog 04 Nyskoga 04 Jangen 04 Tyngsjö 02 Ulriksberg 06,07 Hasselfors 03 Uttersberg 06,07 Vinterstudier: 14 st i 10 revir Sommarstudier: 10 st i 9 revir

9 1. Täthet i älgstammen Täthet i älgstammen Annan dödlighet i älgstammen Älgstammens produktivitet Predationstakt på älg Revirstorlek Revirstorlek Täthet av andra bytesdjur: rådjur, kronhjort, dov, vildsvin

10 14,8 1. Täthet i älgstammen 34,2 Spillningsinventering 13,5 13,5 17,0 8,0 17,4 9,7 8,8 11,8

11 2. Predationstakt på älg Täthet i älgstammen Annan dödlighet i älgstammen Älgstammens produktivitet Predationstakt på älg Revirstorlek Revirstorlek Täthet av andra bytesdjur: rådjur, kronhjort, dov, vildsvin

12 Predationstakt älg (dagar / älg) Antal dagar / älg Flockstorlek Winter Summer

13 Predationstakt i förhållande till älgtäthet i 13 revir på vintern

14 2. Predationstakt på älg Uttag sommar (juni-sept): Uttag vinter: (okt maj) Årligt uttag i ett revir: Små familjegrupper eller par tar lika mycket älg som stora familjegrupper. Ju större flock desto bättre tas varje byte tillvara. På vintern tas färre älgar per vecka än på sommaren.

15 3. Revirstorlek Täthet i älgstammen Annan dödlighet i älgstammen Älgstammens produktivitet Predationstakt på älg Revirstorlek Täthet av andra bytesdjur: rådjur, kronhjort, dov, vildsvin

16 Gråfjell 01,02,03 3. Revirstorlek Bograngen 03 Nyskoga 04 Högre predationstryck i mindre revir Gräsmark 07 Tyngsjö 02 Oslo Jangen 04 Ulriksberg 06,07 Revirstorlek: Djurskog 04 Uttersberg 06, ha Hasselfors 03 Ju mindre revir, desto högre vargtäthet

17 4. Älgstammens produktivitet Täthet i älgstammen Annan dödlighet i älgstammen Älgstammens produktivitet Predationstakt på älg Revirstorlek Revirstorlek Täthet av andra bytesdjur: rådjur, kronhjort, dov, vildsvin

18 Kalvproduktion - ålder Grimsö Västerbotten Antal kalvar / ko Åldersklass

19 Vargens urval jämfört med jägarnas Vargen tar mer kalv och färre vuxna än jägarna

20 4. Älgstammens produktivitet Det årliga möjliga uttaget beror på älgstammens nettotillväxt (i genomsnitt ca 40%). Vargar tar främst älgkalvar, fjolåringar och gamla kor, vilka inte påverkar älgstammens produktivitet.

21 5. Annan dödlighet i älgstammen Täthet i älgstammen Annan dödlighet i älgstammen Älgstammens produktivitet Predationstakt på älg Revirstorlek Revirstorlek Täthet av andra bytesdjur: rådjur, kronhjort, dov, vildsvin

22 5. Annan dödlighet i älgstammen 2-4% av älgstammen dör på grund av trafik eller tågolyckor varje år. En björn tar i genomsnitt 3-4 älgkalvar och 0,3 vuxna älgar per år. Björnen tar främst älgkalvar i späd ålder.

23 6. Täthet av andra bytesdjur Täthet i älgstammen Annan dödlighet i älgstammen Älgstammens produktivitet Predationstakt på älg Revirstorlek Revirstorlek Täthet av andra bytesdjur: rådjur, kronhjort, dov, vildsvin

24 6. Täthet av andra bytesdjur - Kunskap saknas om revir med andra bytesdjur än älg - Vargen verkar föredra rådjur om de finns i tillräcklig mängd Vargens bytesval (antal byten): Rådjur

25 6. Täthet av andra bytesdjur - Kunskap saknas om revir med andra bytesdjur än älg - Vargen verkar föredra rådjur om de finns i tillräcklig mängd Vargens bytesval (kg biomassa):

26 Vid mycket höga tätheter av rådjur tas mindre älg 0.5 Älg / flock / dag Täthet rådjur (antal / km2)

27 Annan dödlighet, och alternativa byten betyder relativt lite Sammanfattning Vargens föda i Mellansverige är främst älg Vargen tar ungefär lika många älgar oavsett flockstorlek och älgtäthet Vargen tar årligen älgar per revir Uttaget blir 0,8 3 älgar/1000 ha beroende revirstorlek

28 Vad har störst påverkan på jakten? Täthet i älgstammen Annan dödlighet i älgstammen Älgstammens produktivitet Predationstakt på älg Revirstorlek Täthet av andra bytesdjur: rådjur, kronhjort, dov, vildsvin

29 Vargens uttag Vargens uttag är ett lokalt problem, inte ett nationellt.

30 Möjligt jaktuttag utan rovdjur

31 Möjligt uttag i ett medelstort revir

32 Möjligt uttag i ett litet revir

33 Möjligt uttag i ett stort revir

34 Skogsbruk Älgjakt Tät vargstam

35 Skogsbruk Älgjakt Tät vargstam

36 Skogsbruk Älgjakt Tät vargstam

37 Fler än 7 älgar/1000 ha Kompromisser Acceptera lägre älgavskjutning Uttunnad vargstam = vargjakt

38 Sammanfattning Vargen tar främst älgkalv och i andra hand fjolåringar och gamla älgkor. Vargrevirens storlek och älgens täthet har störst påverkan på möjligheten till jakt. Är älgtätheten lägre än 6 älgar/1000 ha i ett vargrevir, blir möjligheten till älgjakt starkt begränsad.

39 Slutsatser Det är svårt att beräkna lämpligt uttag av älg, särskilt i vargrevir. Det är nödvändigt med regelbundna inventeringar av älg och varg.

40 Skandinaviska Vargforskningsprojektet stöds av: Naturvårdsverket WWF Svenska Jägareförbundet Storaenso Olle och Signhild Engkvist Stift. Carl Tryggers Stiftelse Kolmårdens Insamlingsstiftelse