Flyginventering av älg i Malung Vintern

Transkript

1 RESULTATBLAD Foto: Andreas Nyström Flyginventering av älg i Malung Vintern På uppdrag av Jägareförbundet Dalarna genomförde Svensk Naturförvaltning AB en älginventering i Malungs församling ( hektar) i västra Dalarna mellan 19 och 23 november Inventeringen utfördes under goda väder- och snöförhållanden. Antalet älgar skattades till Av områdets fyra delområden uppvisade inget område en nämnvärd avvikande täthet. Mer lokalt uppträdde dock älgar i högre koncentrationer, vilket är förväntat utifrån andra inventeringar. Metodik Inventeringen utfördes med helikopter efter en metodik som kallas avståndsinventering (se faktaruta) och är densamma som använts i flera områden i landet under senare år. För att få ett bra observationsunderlag lades inventeringslinjer så tätt att nästan 70% av arealen räknades (jämfört med ca 25% med den traditionella provrutemetoden). Metoden är tidseffektiv och kan genomföras till en förhållandevis låg kostnad. Faktaruta Avståndsinventering Avståndsinventering (på engelska Distance Sampling) är en vanlig metod för att skatta antal och täthet av olika djurarter och används både inom forskning och naturförvaltning i flera länder. Den har bland annat tillämpats för skattning av älg, dovhjort och ripa. Metoden bygger på att man räknar alla observerade individer, av den art man avser inventera, längs förutbestämda linjer. Det vinkelräta avståndet från linjen till varje observerat djur mäts också. Med stöd av den informationen går det skatta hur många djur det finns i området. Tabell 1. Väder och snöförhållanden. Lägsta Högsta Temperatur -6-2 Molnighet (%) Snödjup (cm) 7 30 Upplega (%) Resultat I hela det inventerade området beräknades antalet älgar till Detta motsvarar en genomsnittlig täthet på 8,3 älgar per ha om man exkluderar tätorter och sjöar (kallat fastmark; tabell 2). Flyginventeringen återger stammens storlek och sammansättning på förvintern För att belysa om stammen är ökande eller minskande bör man återkomma med flyginventering om några år och dessutom årligen följa upp utvecklingen med t ex älgobs och spillningsräkning. Älgtätheten i de fyra delområdena (figur 1) varierade mellan 6,9 och 9,9 älgar per ha fastmark (tabell 2). Älgar per ,5 2,5-7,5 7, Figur 1. Älgarnas geografiska fördelning under inventeringsdagarna. Förflyttningar inom hemområden, som kan vara flera tusen hektar, och säsongsvandringar innebär att utseendet kan variera mycket över året.

2 Resultat Älgarna var inte jämt fördelade i något av delområdena (figur 1; mörkare färg indikerar högre täthet). Mönstret var dock likartat det vi vanligtvis ser vid inventeringar i andra områden. Det observerades inga större flockar av älgar. Antalet individer i den största gruppen var inte mer än 6 älgar (figur 2). Mestadels var älgarna ensamma eller i grupp om två djur. I genomsnitt hade nästan hälften (48%) av korna kalv vid inventeringen. Knappt var 20:e älgko åtföljdes av två kalvar. Resultatet motsvarar genomsnittet för andra inventeringar vi gjort i landet. Variation mellan delområdena kan möjligen förklaras med olika jakttryck på kalvar. Antal grupper Antal älgar i gruppen Figur 2. Skattat antal av olika gruppstorlekar. Det fanns färre tjurar än kor bland de vuxna djuren (genomsnitt 32%; tabell 2). Övervikt av kor är mer regel än undantag i olika älgstammar runt om i landet. Orsaken både här och på andra håll är med största sannolikhet en styrd avskjutning som resulterat i ett förhållandevis högt jakttryck på tjurar. Utöver älg observerades en del annat vilt. Mestadels var det skogshöns. I nordöst (delområde 1 och 2) var tjäder vanligare än orre men i syd och väst tvärtom (figur 3). Tabell 2. Älgstammens antal och sammansättning. Figur 3. Förekomst av orre och tjäder. Cirklarna indikerar relativt antal av respektive art där fågel påträffats. Delområde Totalt Antal älgar Älgar per 1000 ha 6,4 9,2 6,8 7,6 7,7 Älgar per 1000 ha fastmark* 6,9 9,9 7,1 8,4 8,3 Antal tjurar Antal kor Antal kalvar Kalv per ko 0,37 0,50 0,54 0,49 0,48 Kalv per vuxen 0,26 0,30 0,37 0,38 0,32 Andel kor utan kalv 66% 53% 53% 54% 56% Andel kor med 1 kalv 30% 43% 40% 44% 40% Andel kor med 2 kalvar 4% 4% 7% 3% 4% Könskvot 29% 39% 32% 22% 32% Areal km Andel fastmark* 93% 93% 95% 90% 93% Andel skogs- och myrmark 91% 90% 95% 88% 91% * Fastmark utgörs av all mark utom sjöar, hav och tätorter Produktion Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se, Ramsberg: Sommarrovägen 10, SE Ramsberg, Tel Göteborg: Rullagergatan 9, SE Göteborg, Tel

3 AVSKUJTNINGSFÖRSLAG MALUNGS JVK Underlag till avskjutningsplan för Malungs jvk Förslag med 50% kalv av totalt skjutna älgar Som ett led i att bedriva en modern älgförvaltning har Malungs jaktvårdskrets gett Svensk Naturförvaltning AB i uppdrag att ta fram förslag gällande avskjutning som kan bidra till att nå uppsatta mål med den lokala älgstammen. Älgstam och förutsättningar för jaktuttag Som underlag för att bedöma nuvarande storlek och sammansättning på älgstam i området har använts resultat från vinterns flyginventering (utförd november 2010) och avskjutningsstatistik. Enligt uppdragsgivare finns i dagsläget strövargar men inget fast revir i området. Dödlighet av annat än jakt och varg har antagits vara 5%. Vargen har antagits ta 120 älgar per år och revir ( ha). Vargrevir har beräknats enligt uppgift från Malungs jaktvårdskrets täcka 40% av området. Antalet döda älgar på grund av varg har antagits vara 82. Eftersom denna siffra är osäker har beräkningar med 0 tagna älgar angivits inom parentes. Vid omräkning från antal älgar till älgar per 1000 ha har registrerad jaktareal använts. För Malungs jvk var denna areal senaste jaktsäsongen ha. Målbeskrivning Om tre år skall i Malungs jvk: älgtätheten efter jakt vara 8,0 älgar per 1000 ha. 32 % av de vuxna älgarna i stammen, efter jakt, vara tjurar. Älgstam före jakt Antal älgar per 1000 ha 11,4 (12,4) 11,1 (12,1) 10,8 (11,8) Tjurar 448 (501) 444 (492) 431 (476) Kor 792 (853) 772 (836) 744 (813) Kalvar 618 (666) 601 (651) 580 (634) Totalt 1859 (2019) 1816 (1979) 1756 (1923) Andel tjur av vuxna 36% (37%) 37% (37%) 37% (37%) Kalv per ko 0,78 (0,78) 0,78 (0,78) 0,78 (0,78)

4 Förslag på avskjutning Målsättningen att om tre år ha en älgtäthet på 8,0 älgar per 1000 ha innebär en minskad avskjutning jämfört med jaktsäsongen 2010/2011. Orsaken till att avskjutning behöver minskas beror på vargens förväntat stora uttag. För att målet skall uppnås behöver givna antal älgar skjutas. Tas ett mindre antal ut ett år bör detta kompenseras nästföljande år. Viktigt att notera är att beräkningarna utgör en prognos baserad på olika skattningar och antaganden. Inte minst finns här osäkerhet kring vargens effekter på älgtillväxten. Årlig uppföljningen av läget i stammen rekommenderas. Antal älgar som skall skjutas Antal älgar per 1000 ha 3,8 (3,8) 2,8 (3,8) 2,8 (3,8) 2,8 (3,8) Tjurar 192 (192) 128 (167) 128 (167) 128 (167) Kor 120 (120) 102 (143) 102 (143) 102 (143) Kalvar 312 (312) 228 (310) 228 (310) 228 (310) Totalt 624 (624) 458 (620) 458 (620) 458 (620) Andel tjur av vuxna 62% (62%) 56% (54%) 56% (54%) 56% (54%) Andel kalv av totalt 50% (50%) 50% (50%) 50% (50%) 50% (50%) Älgstam efter jakt Antal älgar per 1000 ha 8,7 (8,7) 8,6 (8,6) 8,3 (8,3) 8 (8) Tjurar 346 (346) 320 (334) 316 (325) 303 (309) Kor 731 (731) 690 (710) 670 (693) 642 (670) Kalvar 351 (351) 390 (356) 373 (341) 352 (324) Totalt 1427 (1427) 1401 (1399) 1358 (1359) 1298 (1303) Andel tjur av vuxna 32% (32%) 32% (32%) 32% (32%) 32% (32%) Kalv per ko 0,48 (0,48) 0,56 (0,5) 0,56 (0,49) 0,55 (0,48) Produktion Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se, Ramsberg: Sommarrovägen 10, SE Ramsberg, Tel Göteborg: Rullagergatan 9, SE Göteborg, Tel

5 Malungs Jaktvårdskrets avskjutningsförslag bygger på Svensk naturförvaltnings skötselplan, den baseras på betestrycks-/flyginventering ( kr) samt det lokala samrådets uppsatta mål. Lokala samrådet har enats om att 8 älgar/1000 ha i vinterstam om tre år är en acceptabel nivå (medelvärde inom kretsen), viss lokal variation kommer givetvis att förekomma. För licensen ska kunna fyllas och avskjutningsplanen följas rekommenderar Svensk Naturförvaltning att vi bedriver så kallad avlysningsjakt. Detta för att älgarna måste skjutas där de finns. Förslaget är att 75% av tilldelningen lämnas ut, när man skjutit det antal stora älgar man tilldelats samt minst lika många kalvar så lämnar man ut de resterande 25%. Det är viktigt att kalvavskjutningen hänger med även när dessa älgar skjuts. Om laget/området efter dubbelhelgen har osjkutna stora älgar så går dessa tillbaks till kretsen. Dessa delas ut till lag/områden som har god tillgång på älg och som fyllt sin tilldelning av stora älgar samt skjutit minst en kalv mer än stora älgar. Exempel 1, tilldelning 15 stora: Skjutet 12 stora + 10 kalvar. Efter dubbelhelgen går de tre oskjutna älgarna tillbaks till kretsen. Men för varje kalv som skjutits utöver de tolv stora älgarna så finns möjligheten att ansöka om ytterligare en stor älg. Exempel 2, tilldelning: 15 stora. När 15 stora + 15 kalvar skjutits kan man ansöka om en extra älg för varje kalv man skjutit utöver licensen. All rapportering till viltdata skall vara genomförd senast måndag efter dubbelhelgen. Detta för att kunna stämma av avskjutning/könsfördelning/kalvprocent. Jaktledarmöten kommer att hållas för att stämma av hur jakten går/älgtillgång. Försök att styra könskvot mot målet (32 % tjur). Använd flyginventeringen som stöd.

6 Malungs Jaktvårdskrets licenstilldelning på älg för jaktåret Utifrån lokala samrådet och länsstyrelsens licenstilldelning har kretsstyrelsen fördelat tilldelningen på föreningarna med beaktande av älgbetesinventeringen, flyginventering, älgpolicyn från 2007 samt Svensk Naturförvaltning AB:s förslag till skötselplan. Tilldelningen bygger på fjolårets avskjutningssiffror för respektive område. Rekommendationen är att max 75% av fjolårets avskjutning delas ut till lagen/föreningen, resterande 25% reserveras för att fördelas till de lag som inom er förening uppnått minst 50% kalv. Enligt Svensk Naturförvaltning kan vi skjuta 622 älgar /år om vi inte har någon avgång till rovdjur, detta för att nå samrådets målsättning 8 älgar/1000 ha i vinterstam. Vid en rovdjurspredation på 162 älgar totalt inom kretsen (1,35 revir av varg) kan vi för att nå målet 8 älgar/1000 ha i vinterstam endast skjuta 470 älgar/år (75%). Kan föreningarna inte nå upp till ett kalvantal lika som grundtilldelningen av vuxna är detta ett tecken på att det krävs återhållsamhet på vuxenavskjutning. Det är förödande för älgstammen rent kvalitetsmässigt att strunta i kalvskyttet och kompensera med vuxna älgar. Den relativt höga nivån på skador som ungskogarna uppvisar kräver foder balanserad vinterstam bestående av produktiva djur. Föreningarna skall ta hänsyn till flyginventeringens resultat vad gäller antal och könsfördelning på sina marker när man planerar avskjutningen. Beslut bör tas så att ni når samrådets mål, vilket innebär en vinterstam om tre år på 8 älgar/1000 ha och att av de vuxna djuren skall tjurandelen vara 32%. Efter 7/ återgår oskjutna vuxna älgar för de lag som inte uppnått 50% kalv, till kretsens samlicens. Dessa vuxna älgar kan sedan delas ut till de lag som skjutit minst 50 % kalv. Max.tilldelning före den 7/11 Grund med minst tilldelning 50% kalv 75% Jakträttsinnehavare Areal ( ha) vuxna 2011 vuxna 2011 Tyngsjö södra Jvf Tyngsjö norra Vvo Stora skog Korsnäs Yttermalung Jvf Malungs Södra Jvf Malungs Västra Vvo Malungs Mellersta Vvo Malungs Östra Vvo Öje Jvf Östra Fors Vvo Västra Fors Jvf Kretsen