Vargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg

Save this PDF as:
Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg"

Transkript

1 Vargangrepp på tamdjur och hundar I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg Vargangrepp på tamdjur och hundar 1

2 2 Vargangrepp på tamdjur och hundar

3 Introduktion Den skandinaviska vargstammen har vuxit i antal från ett tiotal individer 1990 till omkring 100 individer Eftersom vargar vandrar långa sträckor och flera vargrevir ligger på gränsen mellan Sverige och Norge är det inte särskilt meningsfullt att dela upp vargstammen i en svensk och en norsk del, men ca 70 vargar lever helt eller delvis i Sverige. Vargstammens utbredningsområde har också vuxit. I början av nittiotalet fanns varg i Sverige framförallt i Värmland och Dalarna. Idag finns etablerade familjegrupper även i Gävleborg, Örebro och Västra Götaland. Enligt ett riksdagsbeslut 2001 skall vargstammen tillåtas växa till minst 20 årliga föryngringar, vilket motsvarar ungefär 200 vargar. I takt med att vargstammen ökat i antal och utbredning har också antalet vargangrepp på tamdjur ökat i Sverige. Den trenden kommer sannolikt att fortsätta om vargarna fortsätter att öka i antal och sprida sig till nya områden. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för varg 2000 pekar ut området utanför renskötselns året-runt marker som den framtida vargstammens huvudsakliga utbredningsområde. Länsstyrelserna skall ta fram länsvisa förvaltningsplaner för bland annat varg. Viltskadecenter har de senaste åren inlett flera studier för att förse förvaltande myndigheter med underlag för både länsvisa och nationella förvaltningsplaner. Av de stora rovdjuren är vargen den art som har störst potential att orsaka skador på tamdjur och hundar. Arbetet kommer därför först att inriktas på varg. Därefter skall liknande underlag tas fram även för björn och lodjur. Efterfrågan på denna typ av underlag är emellertid stor redan idag från både myndigheter, intresseorganisationer och privatpersoner. Vi kommer därför att redovisa resultat av delundersökningar i ett antal rapporter innan alla studier är avslutade. De första rapporterna blir således en typ av kvalificerade uppskattningar. Resultaten i dessa måste betraktas som preliminära eftersom de bygger på ett antal grundantaganden som är rimliga men ännu inte vetenskapligt bekräftade. Med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) har kartskikt innehållande data om tätheter av tamdjur och hundar lagts ovanpå ett kartskikt med sannolikheten för vargetablering. Detta ger en bild av vilka områden som har hög respektive låg konfliktpotential, men säger inget om det antal angrepp på tamdjur och hundar som kan förväntas i ett visst område. En modell för den typen av förutsägelser skall vara klar under Grundantaganden Resultaten i denna rapport bygger på följande antaganden: a) Tamdjur och hundar är inte viktiga som bytesdjur för varg i Sverige. Antalet vargangrepp beror framför allt på antalet vargar och antalet tamdjurshägn och hundar. Motivering: Viltskadestatistiken. Om motsatsen vore sann skulle antalet vargangrepp på såväl hundar som tamdjur sannolikt vara avsevärt högre. Jämför med predationstakten på älg. b) Som en följd av ovanstående påverkar inte tätheten av vilda bytesdjur antalet vargangrepp på tamdjur eller hundar. Motivering: De svenska vargreviren har med internationella mått mätt en hög täthet av vilda bytesdjur. Det finns inga revir där vargarna har tamdjur eller hundar som en viktig del i sin försörjning. Utländska studier visar att vargar föredrar vilda bytesdjur framför tamdjur om tätheten av vilda bytesdjur inte är för låg. Bytestätheten i Sverige tycks idag ligga över denna gräns. Vargangrepp på tamdjur och hundar 3

4 Var kan vargar etablera sig? En grundförutsättning för vargförekomst är naturligtvis att det finns bytesdjur i tillräcklig mängd. Enligt nordamerikanska vargforskare behöver en varg ca 2,4 kg kött per dag för att inte förlora vikt. Medelantalet vargar i ett skandinaviskt vargrevir är 6,3 individer. Således krävs minst kg kött per vargrevir och år. Flera faktorer påverkar emellertid hur mycket kött vargarna verkligen får i sig. Asätare som räv, korp och fluglarver tar ofta en betydande del av bytet. Ett mer rättvisande sätt att beräkna hur mycket kött en vargflock behöver är att titta på hur många älgar en vargflock verkligen dödar per år. Studier som genomförts av det skandinaviska vargprojektet visar att en genomsnittlig skandinavisk vargflock dödar 76 älgar/år i ett revir om ha. I kg kött räknat blir det 105 kg per ha. För att kunna avgöra om ett område kan hysa ett vargrevir använder vi 105 kg/1 000 ha som ett tröskelvärde. Som tillgänglig köttbiomassa räknas det uttag ur bytesdjurspopulationen som kan göras utan att antalet bytesdjur minskar från år till år. För att beräkna tillgänglig köttbiomassa har vi använt avskjutningsstatistik på älg och rådjur som är vargarnas huvudsakliga bytesdjur. Vi har använt den genomsnittliga avskjutningen från tre år (1998, 1999 och 2000) och antagit att avskjutningen inte tär på kapitalet utan endast tar av räntan. Denna avskjutning blir således måttet på den köttbiomassa som är tillgänglig för vargarna. Beräkningen visar att det finns tillräckligt många vilda bytesdjur för vargetablering överallt i Sverige. Även om bytestillgången varierar så är den aldrig under tröskelvärdet 105 kg/1 000 ha (se figur 1). Var kommer vargar att etablera sig? I Nordamerika har det gjorts försök att förutsäga vilka områden som har störst sannolikhet att få en fast vargstam. Dessa förutsägelser har visat sig stämma väl överens med verkligheten. För att förutsäga vilka delar av Sverige som har störst sannolikhet att få en fast vargstam har vi jämfört de områden där vargar etablerat sig fram till nu med de områden där de inte etablerat sig trots att de kunnat det. Dessa jämförelser visar att mängden tätorter och vägar i 9 fall av 10 kan förutsäga om vargar kommer att etablera sig i ett område eller inte. Mängden bytesdjur verkar inte spela någon roll eftersom det utifrån vargarnas behov finns tillräckligt med byten överallt i Sverige. Sannolikt väljer vargarna att slå sig ned i områden med få tätorter. Vägtätheten är viktig i nästa skede, eftersom den påverkar vargarnas möjlighet att överleva och reproducera sig i det område de slagit sig ned. Hög vägtäthet tycks inte avskräcka vargarna, men ökar risken för att de skall dödas av trafik och legal och illegal jakt. Ett liknande mönster har påvisats även i Nordamerika. Ett tätt nät av vägar, även om vägarna är små, gör att det finns färre områden där vargarna inte är exponerade för människor. Baserat på variablerna vägtäthet och tätorter har vi gjort en matematisk modell som klassar områden som mer eller mindre sannolika för vargetablering. Modellen förutsäger var det är större respektive mindre sannolikhet för etablering av ett vargrevir. I vilken utsträckning modellen även fungerar för att förutsäga var ensamma utvandrande vargar kommer att dyka upp är inte känt. I norra Sverige ersätts bilen ofta av skotern vintertid, därför är vägtäthet i detta område en dålig indikator på mänsklig aktivitet. Dessutom ligger i stort sett alla de vargrevir som vi bygger vår modell på utanför renskötselområdet. Vi har därför valt att bara använda vår modell utanför renskötselområdet. Modellen visar att 20 % av Sverige utanför renskötselområdet har låg (mindre än 50 %) sannolikhet för vargetablering (se figur 2). 4 Vargangrepp på tamdjur och hundar

5 Figur 1. Kartan visar mängden tillgänglig köttbiomassa från vilda bytesdjur för vargar i Sverige. Beräkningen bygger på avskjutningsstatistik för älg och rådjur under åren 1998, 1999 och En vargflock behöver i genomsnitt åtminstone 105 kg tillgänglig bytesbiomassa per ha. Det finns inget område i Sverige idag som inte har tillräckligt med bytesdjur för att kunna hysa en vargflock. Figur 2. Kartan visar relativ sannolikhet för etablering av ett vargrevir utanför renskötselområdet. Modellen bygger på två variabler: vägtäthet och täthet av bebyggelse. Dessa variabler förutsäger till stor del sannolikheten för etablering av ett vargrevir. Vargangrepp på tamdjur och hundar 5

6 Vargangrepp på tamdjur Det finns olika sätt att definiera ett konfliktområde. Det kan dels vara ett område där det finns både rovdjur och tamdjur, dels ett område där det angrips många tamdjur eftersom där finns ovanligt mycket rovdjur, tamdjur eller både och. Oavsett vilken definition som används så är tamdjurstätheten (se figur 3 och 4) av stor betydelse. I den här rapporten avser konflikt helt enkelt antal vargangrepp på tamdjur. Ingen gräns kommer att anges för hur många angrepp som måste ske i ett område för att det skall kunna betraktas som en konflikt. Konfliktpotentialen anges på en relativ skala (1 5), det vill säga som områden med lägre eller högre risk för konflikt. De tamdjur som tas upp i den här rapporten är får (se figur 5 och tabell 1) och nöt (se figur 6 och tabell 1) eftersom det är de som hittills angripits i mer än 95 % av fallen. Underlaget för tamdjurstätheter bygger på Jordbruksverkets djuridentifikationsregister (DID). Antalet tamdjursbesättningar är med säkerhet underskattade eftersom Jordbruksverkets uppgifter bygger på antalet registrerade jordbruksföretag. Vi antar att underskattningen är ungefär lika stor i hela landet. De kartor som presenteras i rapporten bör användas med försiktighet i både tid och rum. Exempelvis kan ett område som idag har gott om vilda bytesdjur eller tamdjur se helt annorlunda ut om 5-10 år. Att undersöka skillnader i konfliktpotential i olika delar av ett mindre område, som t ex en kommun är också riskabelt. På den skalan börjar vargarnas rörelsemönster inom reviret att spela roll. Dessutom kan en lokal variation i fördelning av t ex stängseltyper, brukningssätt, och täthet av bebyggelse och vägar påverka konfliktpotentialen på ett sätt som vår modell med sannolikhet för vargetablering och tamdjurstäthet inte tar hänsyn till. Figur 3. Kartan visar tätheten av fårbesättningar per kvadratmil (baserat på uppgifter från Jordbruksverket). Figur 4. Kartan visar tätheten av nötdjursbesättningar per kvadratmil (baserat på uppgifter från Jordbruksverket). 6 Vargangrepp på tamdjur och hundar

7 Figur 5. Kartan visar konfliktpotentialen mellan varg och får i olika delar av Sverige. Konfliktpotentialen är en kombination av sannolikheten för vargetablering och tätheten av fårbesättningar. Områden med stor konfliktpotential har således både höga tätheter av fårbesättningar och stor sannolikhet för vargetablering. Lokal variation gör att man bör vara försiktig med att använda kartan på en allt för liten skala. Gränsen går någonstans omkring kommunstorlek. Figur 6. Kartan visar konfliktpotentialen mellan varg och nöt i olika delar av Sverige. Konfliktpotentialen är en kombination av sannolikheten för vargetablering och tätheten av nötbesättningar. Områden med stor konfliktpotential har således både höga tätheter av nötbesättningar och stor sannolikhet för vargetablering. Lokal variation gör att man bör vara försiktig med att använda kartan på en allt för liten skala. Gränsen går någonstans omkring kommunstorlek. Vargangrepp på tamdjur och hundar 7

8 Utifrån telefonintervjuer med nära 800 tamdjursägare i olika delar av landet kan vi konstatera att bruket av de olika stängseltyperna inte varierar i någon större utsträckning mellan olika delar av Sverige. Undantaget är fäbodbruket med det fria skogsbetet som förekommer framförallt i norra Svealand och södra Norrland. Inom fäbodbruket går djuren ofta lösa på skogen eller fjället utan att vara omgärdade av stängsel. Dessa besättningar är därför mer utsatta för rovdjursangrepp än besättningar innanför stängsel. På grund av praktiska skäl, ägoförhållanden, kulturella och ekonomiska anledningar är det snarast omöjligt att inom fäbodbruket använda stängsel som ett sätt att skydda tamdjur mot rovdjursangrepp. Viltskadestatistiken visar att risken för angrepp på tamdjur är många gånger högre för tamdjursbesättningar inom fäbodbruket än för hägnade besättningar. Därmed är risken för konflikter med varg högre för tamdjur på lösdrift än för tamdjur i hägnade besättningar. Idag finns inte tillräckligt med data för att säga exakt hur mycket större risk tamdjur som går lösa på skogen/fjället löper jämfört med hägnade tamdjur. Det går därför inte att kombinera konfliktpotentialen för fäbodsbesättningar med konfliktpotentialen för hägnade besättningar. Vi har istället valt att lägga fäbodbesättningar i ett fristående skikt ovanpå beräkningen av konfliktpotential för får (se figur 7a) respektive nötdjur (se figur 7b). Län Antal företag med nötkreatur Antal företag med får Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Tabell 1. Antal företag med nötkreatur respektive får per län Från Jordbruksstatistisk årsbok 2002 (SCB). 8 Vargangrepp på tamdjur och hundar

9 Figur 7a. Kartan visar konfliktpotentialen för får samt i ett fristående skikt punkter för besättningar med får lösa på skogen/fjället. Idag finns inte tillräckligt med underlag för att säga exakt hur mycket större risk tamdjur som går lösa på skogen/fjället löper jämfört med hägnade tamdjur. Det går därför inte att kombinera konfliktpotentialen för fäbodsbesättningar med konfliktpotentialen för hägnade besättningar. Figur 7b. Kartan visar konfliktpotentialen för nötdjur samt i ett fristående skikt punkter för besättningar med nötdjur lösa på skogen/fjället. Idag finns inte tillräckligt med underlag för att säga exakt hur mycket större risk tamdjur som går lösa på skogen/fjället löper jämfört med hägnade tamdjur. Det går därför inte att kombinera konfliktpotentialen för fäbodsbesättningar med konfliktpotentialen för hägnade besättningar. Vargangrepp på tamdjur och hundar 9

10 Vargangrepp på jakthundar Underlaget för tätheter av jakthundar har vi fått från jaktkortsregistret, samt från en stor medlemsundersökning som Svenska Jägareförbundet genomförde 1998 (se figur 8). Jaktkortsregistret gav antalet jaktkortslösare per postnummerområde. Jägareförbundets medlemsundersökning gav andelen jägare med jakthund för respektive landsdel. I genomsnitt använder 60 % av Svenska Jägareförbundets medlemmar jakthund. Andelen skiljer sig inte nämnvärt mellan Norrland, Svealand eller Götaland. Vi har antagit att andelen jaktkortslösare med jakthund inte skiljer sig nämnvärt från andelen medlemmar i Svenska Jägareförbundet med jakthund. Konfliktpotentialen anges även här på en relativ skala. I områden med hög konfliktpotential förväntas fler angrepp på jakthundar, och i områden med låg konfliktpotential Figur 8. Kartan visar antal jakthundar per kvadratmil. Uppgifterna bygger på antalet jakt kortslösare (från jaktkortsregistret) och andelen av dessa som använder jakt hund (Svenska jägareförbundets medlems - undersökning 1998). Figur 9. Kartan visar konfliktpotentialen mellan varg och jakthundar i olika delar av Sverige. Konfliktpotentialen är en kombination av sannolikheten för vargetablering och tätheten av jägare med jakthund. Områden med stor konfliktpotential har således både höga tätheter av jägare med jakthund och stor sannolikhet för vargetablering. Lokal variation gör att man bör vara försiktig med att använda kartan på allt för liten skala. Gränsen går någonstans omkring kommunstorlek. 10 Vargangrepp på tamdjur och hundar

11 väntas färre. Eftersom jakthundar varit de hundar som angripits i 9 fall av 10 hittills är det de raserna som beräkningarna baserats på (se figur 9). Liksom för förutsägelserna om konflikt med tamdjur gäller att man bör vara försiktig med att använda kartan på alltför liten skala. Gränsen går någonstans omkring kommunstorlek. Var kommer vargar att etablera sig den närmaste framtiden? Analysen av vad som är lämpligt varghabitat tar inte hänsyn till tiden. Ett område klassas som lämpligt utifrån väg och bebyggelsetäthet oavsett om det ligger i Värmland eller i Blekinge, även om en vargetablering den närmaste tiden är mindre sannolik i Blekinge än i Värmland. Vargarna lämnar sitt födelserevir mellan ett och två års ålder och söker en ledig partner i ett nytt område. Ett nytt vargrevir bildas oftast genom att en ung vargtik slår sig ned i ett område och väntar på att en utvandrande hanvarg från ett annat vargrevir skall söka sig dit. De senaste 20 åren har alla nya vargrevir bildats inom en cirkel med radie på 25 mil. Nyetableringar kommer sannolikt också den närmaste framtiden att ske inom detta område (se figur 10) eftersom sannolikheten för att en utvandrande ungvarg skall träffa en potentiell partner helt enkelt är störst i anslutning till andra revir. Innanför cirkeln i figur 10 är sannolikheten för att den potentiella konflikten blir verklig således som störst under de närmaste åren. Under de senaste åren har flera av de sändarförsedda vargarna vandrat betydligt längre än 25 mil från sitt födelserevir. Dessa långväga utvandrare angriper också tamdjur men sannolikheten för att de skall träffa en partner och etablera sig är avsevärt mindre. Det är också väldigt svårt att med dagens kunskap förutsäga vilken väg de kommer att vandra. Ju större vargstammen är, desto större blir sannolikheten för att en utvandrande varg skall träffa en partner även långt från den huvudsakliga utbredningen. Om vargstammen fortsätter att växa kommer nyetablering långt från befintliga revir att bli allt vanligare. Figur 10. Bakgrundskartan visar tätheten av tamdjursbesättningar (får och nötdjur) per kvadratmil och vargreviren vintern 2002/2003. Alla etableringar av vargrevir de senaste 20 åren har skett inom den röda cirkeln. Vargangrepp på tamdjur och hundar 11

12 RAPPORT nr 3/2003 Vargangrepp på tamdjur och hundar I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Den skandinaviska vargstammen har vuxit i antal från ett tiotal individer 1990 till omkring 100 individer Utbredningsområdet har också vuxit. I takt med detta har antalet vargangrepp på tamdjur ökat i Sverige. Den trenden kommer sannolikt att fortsätta om vargarna fortsätter att öka i antal och sprida sig till nya områden. Med hjälp av geografiskt informationssystem (GIS) har kartskikt innehållande data om tätheter av tamdjur och hundar lagts ovanpå kartskikt med sannolikhet för vargetablering. Detta ger en bild av vilka områden som har hög respektive låg konfliktpotential. Viltskadecenter Grimsö forskningsstation RIDDARHYTTAN Tel: , Till & Från Reklam AB, SM Ewert AB, Vargangrepp på tamdjur och hundar

Viltskadestatistik 2005

Viltskadestatistik 2005 Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE

Läs mer

Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar

Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 20101 Innehåll Inledning... 2! Delområden i statistiken... 3! Rovdjursforum... 4! 1. Tamdjur...

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Viltskadestatistik 2005

Viltskadestatistik 2005 Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Viltskadestatistik 2006

Viltskadestatistik 2006 Viltskadestatistik 2006 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2006...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...7 TAMDJUR...8 OM STATISTIKEN...8 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Viltskadestatistik 2003

Viltskadestatistik 2003 Viltskadestatistik 2003 Version 1.1 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2003... 3 INLEDNING... 4 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN... 5 ROVDJURSFORUM... 7 TAMDJUR... 7 OM STATISTIKEN... 7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30

Läs mer

Viltskadestatistik 2007

Viltskadestatistik 2007 Viltskadestatistik 2007 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2007...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR 2007...7 SKADOR

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2014-1 Versioner av Viltskadestatistik 2013 Version 1.0 Utgivningsdatum 2014-02-17 Förändring

Läs mer

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

10 Stöd till stängsel mot rovdjur STÖD TILL STÄNGSEL MOT ROVDJUR KAPITEL 10 10 Stöd till stängsel mot rovdjur En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 baserad på uppgifter fram till och med den 3 april 2018 Uppföljningen

Läs mer

Viltskadestatistik 2012

Viltskadestatistik 2012 Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning... 2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 3 1. Tamdjur... 4 Om

Läs mer

Rapporten kan laddas ned som pdf-dokument från Viltskadecenters webbplats.

Rapporten kan laddas ned som pdf-dokument från Viltskadecenters webbplats. Viltskadestatistik 2015 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2016-1 VILTSKADESTATISTIK 2015 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05

Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05 Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...5 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04

Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04 Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04 Version 1.2 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...5 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. HUR MÅNGA LODJUR

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013 Pressmeddelande för Norrbotten december 2013 Procent 20 Norrbottens län Inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften* januari 1994 - - december oktober 2013 15 10 5 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet Uppgifterna avser stöd inom landsbygdsprogrammet 2014 2020 fram till och med den 3 april 2018. Denna uppföljning har genomförts av Ingrid Nilsson,

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Versioner

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22

Läs mer

Viltskadestatistik 2012

Viltskadestatistik 2012 Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning 1 Skador på tamdjur 2 Rovdjursangrepp på tamdjur 3 Vargangrepp på tamdjur

Läs mer

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24

Läs mer

Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06

Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06 Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2005/06 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...4 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.

Läs mer

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan. Bilaga med tabeller Tabell 1. Ranking av län baserat på totalt uttag av föräldrapenning, vård av barn och vård av svårt sjuk anhörig, nettouttag av dagar per län och kön avseende 2011 Ranking Län Totalt

Läs mer

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent

Handlingsplan Älg. Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Handlingsplan Älg Daniel Ligné Biträdande Riksjaktvårdskonsulent Älgpolicyn Behöver konkretiseras! Varför en handlingsplan för Älg? Minskande älgstammar 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000

Läs mer

Rovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper:

Rovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper: Rovdjursskador inom fäbodbruket; En sammanställning över nuvarande kunskaper: Svenska Rovdjursföreningen, AEm mars 06 Källor: Viltskadecenters årsrapport 2001/02; Viltskadestatistik från länsstyrelsen

Läs mer

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer? Grimsö forskningsstation vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har för Naturvårdsverkets räkning gjort en översikt av kunskapsläget om hur de

Läs mer

Viltskadestatistik 2009

Viltskadestatistik 2009 Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.

Läs mer

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014 1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Viltskadestatistik 2004

Viltskadestatistik 2004 Viltskadestatistik 2004 Version 1.0 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2004...3 INLEDNING...4 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...5 ROVDJURSFORUM...7 RENSKÖTSELOMRÅDET...7 OM STATISTIKEN...7 TAMDJUR...10 OM STATISTIKEN...10

Läs mer

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT T...5 4. LITTERATUR...11 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter

Läs mer

Partisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati ("bästa parti"). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati

Partisympatier i valkretsar, november 2015 Stockholms kommun Partisympati (bästa parti). Procent Antal svarande ÖVR. s:a med partisympati Partisympatier i valkretsar, november 2015 Partisympatiundersökningen (PSU) november 2015 Producent: SCB, BV/DEM, Partisympatiundersökningen Förfrågningar: Johan Eklund, tfn 08-506 945 38, e-post: psu@scb.se

Läs mer

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07 Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2006/07 2 Version 2.0 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation... 5 3. Resultat...5 4. Hur många lodjur finns

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik Appendix 1 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Viltskadestatistik 2008

Viltskadestatistik 2008 Viltskadestatistik 2008 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2008...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 1.TAMDJUR...6 OM STATISTIKEN...6 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR 2008...6

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2015:2 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av

Läs mer

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Kalmar län Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 10 till 21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I Skåne

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län Dalarnas län Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Företagarpanelen Q Hallands län

Företagarpanelen Q Hallands län Företagarpanelen Q3 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 5 2 80 34 40 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 43 44 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare.

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 10-21 februari 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1 274 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Samtliga 21 landsting och regioner

Samtliga 21 landsting och regioner Samtliga 21 landsting och regioner Antal timmar övertid/mertid/fyllnadstid under 2016, samt vad det kostar och motsvarar i tjänster Övertidstimmar: 2 741 964 Snittkostnad/timme 333,19 kronor Totalkostnad:

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Licensjakt efter varg 2017

Licensjakt efter varg 2017 PM 1 (6) NATURVÅRDSENHETEN Viltvård Tobias Hjortstråle Telefon 010-22 49 277 tobias.hjortstrale@lansstyrelsen.se Licensjakt efter varg 2017 Länsstyrelsens samlade bedömning är att inte ta ett beslut om

Läs mer

Resultat från inventering av lodjur i

Resultat från inventering av lodjur i Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2009/10 Preliminär nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventeringar av lodjur INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-3

Läs mer

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

SÅ FÖRVALTAS KRONVILTET IDAG. Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet KRONHJORTEN EN ART SOM ÖKAR! Skattad avskjutning kronhjort (st) 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

Läs mer

Vilken inverkan har vargen på älgstammen?

Vilken inverkan har vargen på älgstammen? Vilken inverkan har vargen på älgstammen? Håkan Sand, Olof Liberg, Per Ahlqvist och Peter Wabakken V argens återkomst skapar oro i många läger, inte minst bland de jägare som jagar på marker där vargen

Läs mer

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101 JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519

Läs mer

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009 Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat av inventering av järv INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...

Läs mer

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN

Läs mer

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting Besök Behandling/operation Total Rangording kömiljard kömiljard Resultat per Resultat per per Landsting 1 Halland 96% 4 816 269 16 97% 4 684

Läs mer

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting Andel väntande inom 60 dagar Kömiljard besök andel väntande inom 60 dagar 100 90 80 70 60 2012 2011 2010 50 40 30 Jan Feb Mar Apr Maj Jun

Läs mer

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Kalmar län Företagarpanelen Q4 2012 län Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län Södermanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län Västernorrlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Värmlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Värmlands län Värmlands län Mäklarinsikt 2016:3 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län Norrbottens län Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län

Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län Hallands län Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län Jönköpings län Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län

Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

Stabil utveckling av antalet djur

Stabil utveckling av antalet djur 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JO 20 SM 1701 Husdjur i juni 2016 Slutlig statistik Livestock in June 2016 Final Statistics

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge. 4 35% 3 25% 15% 1 5% bussföretag (*för att bli NTF-godkänd krävs en trafiksäkerhetspolicy, godkänd hastighetsregulator, två eller trepunktsbälte på samtliga platser, alkolås, information om trafiksäkerhet

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län

Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län Gävleborgs län Mäklarinsikt 2016:3 Gävleborgs län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2016:3 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 17 maj och 10 juni 2016. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 748 fastighetsmäklare.

Läs mer