Analys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult

Transkript

1 Analys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult

2 Innehåll Uppdraget 3 Metod 3 Resultat 3 Bilaga 1 Analysmetod 5 Bilaga 2 Kartbilagor 9 Beställare: Borås stad. Kontaktperson: Erika Lundèn, planarkitekt,tel , erika.lunden@boros.se Stadshuset, Kungsgatan 55 Postadress: Borås Projektets organisation: Robert Björklind (projektledare, rapport), Anna Norman (analys och GIS) och Mattias Bovin (flygbildstolkning) Internt projektnummer Calluna: RBD0071 Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind Tel: robert.bjorklind@calluna.se Datum rapport:

3 Uppdraget Calluna fick vintern 2015 i uppdrag av Borås stad att utreda påverkan på djurlivet i och med en planläggning av en förskola i Brämhult 4:2 m.fl. Uppdraget är ett tillägg för den naturvärdsinventering och fågelinventering som Calluna AB utförde Borås Stad arbetar med att ta fram en detaljplan för en ny förskola i Brämhult. Detaljplanens syfte är att möjliggöra byggnation av en byggrätt om minst 1200 kvm, vilket motsvarar 6 avdelningar. Förskoletomten blir ca 8000 kvm. Området som är utpekat finns med i kommunens grönområdesplan. Metod Vid den naturvärdesinventering som utfördes 2014 klassades en äldre barrskog i planområdets södra del. Vid den fågelinventering som utfördes registrerades bland annat den barrskogsanknutna tofsmesen. Vid val av fokusart bestämde vi att använda tofsmes som ingår i begreppet barrskogsmesar eftersom det i området aktuellt för planläggning finns äldre barrrskog samt ytterligare äldre barrskog i anslutning till området. Vi har studerat habitatnätverk för barrskogsmesar. Till exempel tofsmes är en barrskogsart knuten till stora sammanhängande barr- eller blandskogar och som ogärna förflyttar sig över öppna ytor eller stadsmiljö. En fokusart är en indikatorart (ofta arealkrävande arter) som är knuten till viss typ av livsmiljö och vars förekomst innebär att också en mångfald av andra arter finns i livsmiljön. Fokusarter används i landskapsekologiska analyser i GIS för att analysera och visualisera landskapet utifrån fokusartens ekologiska krav. Ofta är det inte en viss art utan ett kluster av arter med liknande ekologi. Analysen är således en allmän bedömning av var viktiga habitat och spridningsvägar finns för en rad olika organismer. Analysen visar på viktiga barrskogsområden för häckning samt mellanliggande miljöer som inte är potentiella häckningshabitat. Dessa mellanliggande områden klassas, beroende på den miljö de består av med olika friktionsvärden som visar hur lätt eller svårt det är för tofsmesen att förflytta sig genom dessa områden. Som underlag till analysen har vi använt marktäckedata, KNAS, samt samt gjort en biotopkartering med hjälp av flygbildstolkning. Till flygbildstolkningen har vi använt infraröda bilder och stereobilder, Flygbildstolkningen har avgränsats till ca 800 ha kring det berörda området. För mer information om metodik se bilaga 1. Resultat Kartorna (bilaga 2) visar resultatet av analysen kring Brämhult och det område som planeras att detaljplaneläggas,brämhult 4:2 med flera.de gröna områdena på kartorna är barrskogsområden som är potentiella som häckningshabitat både beroende på kvalitet och storlek. De mellanligande områdena, som ej är häckningshabitat, får en färg från gult till blått där gult är bäst (minst friktion) för mesen att sprida sig beroende på 3

4 typen av miljö som ligger mellan barrskogsområdena. Genom friktionsanalysen av hur lätt det är för tofsmesen att sprida sig framgår bästa spridningsväg mellan häckningshabitaten som svarta streck. Väg 40 kan i princip behandlas som en total barriär men mesarna kan vid gynnsamma förhållande t.ex. vid lite trafik passera över vägen. Karta A visar en översikt över ett stort område med Brämhult centralt. Den visar på goda häckningshabitat för mesar i stora delar av kartutsnitttet förutom inne i Borås centrala delar. Det finns även ett fungerande samband för spridning via Brämhult och norrut och vidare till naturreservatet Rya Åsar nordväst om Borås. Karta B visar närområdet kring Brämhult och detaljplaneområdet och dess närliggande bebyggelse och barrskogshabitat. Brämhult och den närliggande skogen är en viktig spridningslänk norrut och mesarna kan ta sig den vägen för att sprida sig norrut och även åt nordväst. Det tydligaste spridningssambandet mellan söder och norr om väg 40 är i det större sammanhängande skogsområdet öster om Brämhult. Intressant är dock att den kortaste vägen för spridning åt norr och nordväst löper genom Brämhult och de svarta strecken som visar var friktionen för spridning är minst löper genom två mindre barrskogsområdena vid Brämhult. Det västra av dessa utgörs delvis av detaljplaneområdet Brämhult 4:2 med flera. Detaljplanens påverkan på spridningssambandet visar inte på någon markant påverkan utan spridningsmöjligheterna kommer ändå att finnas kvar. Ytterligare exploatering i skogsområdena kring Brämhult bör dock undvikas då de har betydelse för spridningsmöjligheterna ur ett landskapsperspektiv. samt för att behålla tillräckligt stora habitat för häckning. Det är även av stor vikt att undvika de svarstreckade partierna med så stor buffert som möjligt för att bevara spridningspotentialen. Det är i dessa sträckor som man med fördel kan göra insatser för att förstärka sambanden och spridningspotentialen genom att kompensera med t.ex. skog eller parkområden. 4

5 Bilaga 1 Analysmetod Analysmetod Med underlagsdata i form av marktäckedata (KNAS) och fjärrranalys (biotopkarering) utfördes analys av barrskogssambandet. Nedan beskrivs i korthet tillvägagångssättet för att göra s.k. konnektivitetsanalys/habitatnätverk. Identifiera livsmiljöområden Begreppet fokusart används i landskapsekologiska analyser som görs för att ta fram ekologiska landskapssamband. En fokusart är en art (ofta arealkrävande arter) som är knuten till viss typ av livsmiljö och vars förekomst innebär att också en mångfald av andra arter finns i livsmiljön, en s.k indikatorart. Med kunskap om fokusartens ekologiska kriterier och tillgång till en digital biotopkarta eller dylikt, kan vi genom GISanalyser identifiera livsmiljöområden för fokusarten. I konnektivitetsanalyser kallas livsmiljöområden ofta för patcher. Ett livsmiljöområde är ett område där fokusarten kan reproducera sig och föda upp en ny generation. En del fokusarter behöver en typ av livsmiljö och andra behöver en sammansättning av flera olika typer för att genomföra en årscykel. Vilka GIS-analyser som passar för att identifiera livsmiljöområden är ofta olika för olika fokusarter. Ett GIS-skikt med livsmiljöområden är sedan indata till konnektivitetsanalyser. Skapandet av detta GIS-skikt är givetvis en känslig del i analyskedjan. Om indatan är bristfälligt kommer resultatet av analyserna inte beskriva det ekologiska landskapssambandet på ett tillfredsställande sätt. För arter, som för sin reproduktion behöver livsmiljöer sammansatta av olika biotoper som ligger tillräckligt nära varandra, kan avståndsanalyser göras med utgångspunkt från den biotop där själva reproduktionen sker. Funktionella patcher som erbjuder de resurser som behövs (boplats och tillräckliga födoresurser) under en reproduktionsperiod kan identifieras. Konnektivitetsanalys För att identifiera landskapssamband görs en konnektivitetsanalys. En spridningsprofil upprättas genom att subjektivt ranka biotoptyperna (markslagen/vegetationstyperna) i hur pass lätt eller svårt det är för fokusarten att sprida sig. I en tabell tilldelas varje biotopklass ett s.k. friktionstal, där talet 1 betyder att biotopen är lätt att sprida sig i och ett högt friktionstal betyder att biotopen är svår att sprida sig i. Med hjälp av spridningsprofilen kan en s.k. friktionskarta skapas för fokusarten genom att omklassa biotopkartan enligt fokusartens spridningsprofil (Mörtberg m.fl och 2007). Avståndsanalyser baserat på friktionsraster visar s.k. effektivt spridningsavstånd (med hänsyn tagen till friktionen), till skillnad från s.k. euklidiskt avstånd (fågelvägen). För de ekologiska sambanden som fokusarterna representerar, analyseras konnektiviteten mellan livsmiljöområdena med hjälp av GIS-verktyg för nätverksanalyser. Matrix- 5

6 Green och LinkageMapper är två analysverktyg för konnektivitetsanalyser. Här har vi använt LinkageMapper. Analysen räknar fram länkar mellan de områden som har konnektivitet. I analysen anges ett maximalt avstånd för vilket länkar kan upprättas och detta avstånd kan bl.a. användas för att spegla fokusartens maximala spridningsförmåga. Hur stort maximalt spridningsavstånd som väljs kommer att ha stor påverkan på hur resultatet ser ut. Länkarna mellan livsmiljöområdena följer inte fågelvägen utan letar sig fram i det landskapet längs den spridningsväg som antas vara den minst energikrävande vägen (den minst jobbiga vägen). Länkarna visualiserar var spridningsvägarna ungefär är belägna. I de lägen där spridningsvägarna är hopträngda till smala stråk, omgivna av ogästvänlig miljö, tex tät bebyggelse är det mycket troligt att spridning sker där länken är utritad på kartan. I de lägen där spridningsvägarna består av breda landskapsavsnitt med gynnsamma biotoper sker sannolikt inte den faktiska spridningen bara just där länken är utritad. Arten har då möjlighet att sprida sig i en bred zon. I programmet LinkageMapper kan även korridorer runt länkarna skapas. Linkage- Mapper skapar även spridningslänkar mellan patcherna. Baserat på friktionsrastret skapas ett heltäckande raster med effektivt spridningsavstånd runt de patcher där länkar upprättats. Resultatet kan visualiseras som spridningskorridorer runt länkarna. Indata Indata har varit KNAS, en naturtypskartering baserad på satellitbilder som Naturvårdsverket tagit fram, samt Callunas fjärranalys (biotopkartering). Som stöd har vi även använt Skogsstyrelsens GIS-skikt Faktiskt avverkat som tagits bort från analysen. Barrskogsnätverket Tofsmes valdes ut som fokusart i analysen av barr- och blandskogsnätverket. Tofsmesen bedömdes som lämplig då den påträffades under naturvärdesinventeringen Vid tolkning och kommunikation kring analysen gäller att den inte bara avser tofsmes utan alla mer krävande barrskogsmesar (även talltita och svartmes) samt till stor del också sammanfaller med spillkråkans ekologiska krav. Fokusarten indikerar större sammanhängande barr- eller blandskogar med innehåll av biotopkvaliteter som gammal skog, flerskiktning och död ved. I kartor och kommunikation kring kartorna benämns fokusarten barrskogsmesar. Biotopkrav Tofsmesen föredrar gammal barrskog, särskilt talldominerad skog, men man kan hitta den i flera typer av barrblandskog dock sällan i rena granbestånd. Skogens struktur spelar betydande roll för om tofsmes förekommer eller inte. Flerskiktat och rikt busk- och trädskikt med visst inslag av lövträd är gynnsamt, liksom fuktstråk. Förekomst av död ved är en mycket viktig faktor för såväl bobygge som födosök. (Svensson m.fl. 6

7 2009) Reproduktionshabitat har valts ut från biotopkartan. Följande biotopertyper har klassats som reproduktionshabitat, barrskog, blandskog, hällmarkskog, tallskog ej på hällmark, sumpskogar och trädklädd myr. Landskapsekologiska krav på livsmiljön under häckningssäsong I analysmodellen sattes kriteriet att minst 2 ha sammanhängande reproduktionsområde (dvs häckningsmiljö) ska finnas för att tofsmesen ska kunna häcka. Ett friktionsraster upprättades för att kunna analysera hur landskapet hänger samman för tofsmes och andra barrskogsmesar. För att kunna identifiera sammanhängande aktivitetsområden gjordes en avståndsanalys (några hundra meter) utifrån de områden med gamla barrskogar som utgjorde reproduktionsområde. I avståndsanalysen användes friktionsrastret. Tabell 1 Friktionsraster FRIKTIONSRASTER Friktionsvärde Biotoper 1 Äldre barrskog fuktig-våt, Äldre barrskog torr-frisk, Hällmarksskog, Äldre lövskog fuktig-våt, Äldre lövskog torr-frisk, Ädellövskog,. 2 Alla yngre och medelålders skogar. 5 Gles bebyggelse med 30-50% vegetation moderata-extensiva skötselmetoder, Buskmark, Odlingslott, Hällmark, Hygge/plantskog (halvöppen) 10 Gles bebyggelse med 30-50% vegetation intensiva skötselmetoder, Hygge/plantskog (öppen), Gräsmarker, Sötvattenstrandäng, Åker, Öppen myr, Vattenområde, Vattenvegetation, Övrig mark med avlägsnad vegetation. 25 Tät bebyggelse, hårdgjord obebyggd mark. KNAS Friktionsvärde Biotoper 1 Tallskog, Granskog, Barrblandskog, Barrsumpskog, Lövblandad barrskog, Lövsumpskog, Sumpskogsimpediment. 2 Triviallövskog, Ädellövskog, Yngre skogar inkl. hyggen, Impediment. 5 Glest bevuxen skogsmark som domineras av hygge. 10 Exploaterad mark. 100 Exploaterad mark. Tofsmes har tydliga preferenser för att vilja förflytta sig i landskapet. Skydd är viktigt för arten och den korsar ogärna öppen mark (ex. åkrar eller kalhyggen) eller högtrafikerade vägar, medan lämpligt habitat, t ex gammal barrskog, kan anses vara lättframkomligt. Under häckningssäsongen rör den sig inom ett begränsat område som håller 7

8 tillräckligt höga biotopkvaliteter. Under sensommaren stöts årets ungar bort av föräldrarna och de lämnar hemområdet. I analysen har vi gjort antagandet att ungfåglarna sprider sig betydligt längre avstånd och att arten kan tolerera lite mer ogästvänliga miljöer i landskapet än artens rörelser under häckningssäsong. Konnektivitetsanalysen gjordes i LinkageMapper med aktivietsområdena som patcher och maximalt spridningsavstånd om 2 km (det avstånd vi antar att ungfåglarna maximalt förflyttar sig när de ska etablera nya revir). 8

9 Barrskogsnätverk Brämhult, Borås - fokusart barrskogsmesar Rya åsar Brämhult Borås Konnektivitetsanalys Analysområde Detaljplaneområde Motorväg/Totalbarriär. Rya åsar naturreservat Aktivitetsområde häckning barrskogsmesar. "Ekologiskt funktionella, tillräckligt stora skogsområden". Spridningslänk max 2 km effektivt avstånd för ungfåglar som ska etablera revir Spridningskorridor kring spridningslänk Gult bra - blått sämre Korridor klippt vid effektivt avstånd 4 km ,000 2,000 m

10 Karta B Barrskogsnätverk Brämhult, Borås - fokusart barrskogsmesar Konnektivitetsanalys Detaljplanegräns Detaljer från planritning Spridningslänk max 2 km effektivt avstånd för ungfåglar som ska etablera revir Motorväg/Totalbarriär. Aktivitetsområde häckning barrskogsmesar. "Ekologiskt funktionella, tillräckligt stora skogsområden" Spridningskorridor kring spridningslänk Gult bra - blått sämre Korridor klippt vid effektivt avstånd 4 km m

11 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: