Budget 2016 Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan
Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Kommunens organisation 6 Kommunens styrprocess 7-8 Gemensam plan Kommunens vision 9 Gemensamma planeringsförutsättningar 10-16 God ekonomisk hushållning 17 Finansiell analys 18-21 Personal 22 Sandvikens kommun Finansiella rapporter 23-26 Kommunfullmäktige och kommunstyrelse 27-28 Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 29 Kunskapsnämnd 30-36 Omsorgsnämnd 37-45 Individ- och familjeomsorgsnämnd 46-55 Kultur- och fritidsnämnd 56-61 Samhällsbyggnadsnämnd 62-70 Arbetslivsnämnd 71-79 Kommunstyrelse (förvaltning) 80-87 Gemensam finansiering 88-89 Investeringsplan 90-93 Exploateringsplan 94-96
organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Fullmäktigebeslut Beslut enligt kommunfullmäktige Verksamhetsförändringar 2016 för respektive nämnd. Skattesats 2016 168, 2015-11-16 Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2016 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Budget 2016 169, 2015-11-16 Kommunfullmäktige fastställer i sin helhet Budget 2016 med flerårsplan för åren 2017 och 2018 innehållande information om nämndernas: Verksamhetsuppdrag Framgångsfaktorer Mål och mått Nämndens syn på framtida förutsättningar. Budgeterade ramar baseras på befolkningsprognos 2015: 38 350 invånare för år 2016 38 850 invånare för år 2017 39 350 invånare för år 2018 Årlig generell rationalisering med 1 procent för åren 2016 till 2018. Definitiv ekonomisk ram för år 2016 till 2 022 miljoner kronor. Kommunfullmäktiges riktade medel till respektive nämnd motsvarande 73 miljoner kronor, vilka följs upp i årsredovisning för år 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en finansieringsmodell för medborgarservice att gälla från och med 2017. Fördelning av preliminär ram per nämnd för åren 2017 och 2018. Investeringsplan för år 2016 uppgår till maximalt 250 miljoner kronor. Preliminär investeringsplan för åren 2017 och 2018 uppgår till maximalt 250 respektive 230,6 miljoner kronor. Exploateringsplan för år 2016 och preliminär exploateringsplan för åren 2017 och 2018. Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 220 miljoner kronor år 2016 för att finansiera bland annat fastställd investeringsvolym. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB. Preliminär ekonomisk ram för åren 2017 och 2018 till 2 100 respektive 2 174,1 miljoner kronor. Resultat för år 2016 budgeteras till 9 miljoner kronor, för år 2017 till 10 miljoner kronor och för år 2018 till 11 miljoner kronor. Fördelning av kommunbidrag för år Tkr 2016 enligt nedan: Kommunfullmäktige 6 618 Överförmyndarnämnden i Västra 2 823 Gästrikland Kommunstyrelse 7 632 Kommunstyrelsen projektmedel 29 245 Kommunstyrelseförvaltning 176 984 Kunskapsnämnd 807 419 Omsorgsnämnd 606 326 Individ- och familjeomsorgsnämnd 165 540 Kultur- och fritidsnämnd 118 609 Samhällsbyggnadsnämnd 44 550 Arbetslivsnämnd 47 254 Totalt: 2 013 000
4 Kommunstyrelsens ordförande organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande Där Sandviken ligger var det i mitten av 1800-talet ödemark. En krokig kärrväg slingrade sig genom skogarna från Gävle och upp emot Dalarna. Då och då tangerade den några gårdar eller något ensligt liggande hus. Man kan fråga sig vad det var som gjorde att Göran Fredrik Göransson anlade de nya verkstäderna just här. Järnvägen har nämnts och rådigheten över viss del av marken liksom möjligheten att utvinna lite vattenkraft. Tre goda motiv. Men ändå. Den bebyggelsebara marken från åskrönet och västerut till sankmarkerna som började vid det som skulle bli Kanalen var begränsad. Begränsad var också den plats som valdes för själva verksanläggningarna. Man kan nog våga gissningen att Göransson trots sin framsynthetvar bunden av sin tids föreställningar om hur stort ett bruk kunde tänkas bli. Säkert räknade han med att den bebyggelsevänliga marken på åsens västsluttning skulle räcka. Man kan ana sig till de bekymmer det innebar då man såg sankmarken komma närmare och då man tillslut tvingades fortsätta byggnationen på rustbäddar ute i själva blötan. Sandviken växte praktiskt taget oavbrutet i 110 år från 1862 till 1972. Den texten, hämtad från boken Slaggsten och Syrén, tycker jag vi bör ha med oss i dessa tider då vi lägger budgeten för 2016. En budget som läggs i en situation när ett stort antal människor är på flykt i Europa och där diskussioner förs om vi i Sverige kan klara den situationen vi befinner oss i. Till dem som tvivlar vill jag säga, vi har gjort det förut, vi har gjort det på 40-talet, vi har gjort det på 90-talet och vi kommer att fixa det nu på 10-talet. Sverige tillsammans kan göra det! Jag kan konstatera att om människor inte flyttat hit till Sandviken historiskt och i nutid från såväl Sverige som övriga världen, skulle jag inte stå här idag och diskutera framtidens utveckling av Sandviken. I dagsläget finns det inte några tecken på att antalet människor på flykt kommer att minska, det kommer fortsatt att utgöra ett tryck på Sveriges kommuner. Sandvikens kommun kommer naturligtvis - att så långt det är möjligt- göra sitt för att hjälpa till. Sandvikens kommun fortsätter att öka sin befolkning. Den sista juli 2015 var invånarantalet 38 092 personer. Det är en ökning med 181 personer under året. De budgeterade ekonomiska ramarna för år 2015 baserades på ett invånarantal på 37 580 personer. Ett invånarantal som alltså passerades redan innan årets början. Detta har påverkat skatteintäkterna för året positivt. Inför budget 2016 har de ekonomiska ramarna baserats på 38 350 invånare. Det är invånarantalet den 1 november år 2015 som är avgörande för beräkningar av skatteintäkterna för 2016. Att ytterligare 258 invånare ska tillkomma mellan den 1 augusti och den 1 november är nog osannolikt. En nedjustering av skatteintäkterna inför år 2016 kommer därför sannolikt att bli aktuellt. En ökande befolkning är en utmaning. Just nu är det framför allt inom skola och förskola vi försöker hitta lösningar, eftersom antalet elever ökar. Det behövs ytterligare lokaler för såväl förskola och skola som bostäder. Detta återspeglas i den investeringsplan som nu föreligger för kommunen, men också i de investeringsobjekt som just nu diskuteras inom de kommunala bolagen. Sandvikens kommun har för den kommande treårsperioden en investeringsplan som landar på totalt 730 mkr. Det är en betydande ökning i förhållande till den flerårsplan som fullmäktige tidigare preliminärt beslutat om, men enligt oss i majoriteten, C, Mp och S, är det nödvändiga satsningar för att möta framtiden. Det innebär att vi satsar för att bland annat tillmötesgå önskemål om ett levande centrum, anpassa och utöka antalet platser inom förskola och skola och tillskapa ytterligare platser inom vård- och omsorgsboenden. Investeringen i centrum omfattar, förutom satsningen på Drottningen, byte av fjärrvärmeledningar samt vatten och avloppsledningar i centrum. Ombyggnation av Jansasparken innehåller ett nytt fördröjningsmagasin för dagvatten, som ska undanröja problem med översvämningar i centrum vid häftiga regnväder. Satsningen på centrumutveckling är viktig. En levande stadskärna är en av förutsättningarna för hela kommunens attraktionskraft. Aktiviteter och mötesplatser i centrum genererar omsättning och tillväxt. Vi bygger om och till Gullvivans förskola, planerar för ny förskola i Storvik och utreder etapp 2 av serviceboendet på Ängsbacken. Vi kan konstatera att etapp ett är inflyttningsklar under december 2015, tre månader före tidplanen och inom beslutad budget.
organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 5 För att främja miljön ytterligare utreds en nybyggnad av centralkök och distributionscentral, och vi planerar för byte av gatubelysning till LED-lampor. Det planeras också för en trafikplats vid Tuna från E16. En ombyggnation av Stadshuset finns också i investeringsplanen för perioden. Stadshuset, som uppfördes 1965, är i behov av underhållsåtgärder när det gäller tekniska installationer. Samtidigt är tanken att fler arbetsplatser i huset tillskapas, och att arbetsmiljöproblem åtgärdas. I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen och servicen till kommunens invånare. Därför ser vi med glädje på att arbetet med medborgarservice tar form. Medborgarservice startades under våren 2015, och kommer att vara i full drift från och med 2016. Vi vill med denna verksamhet underlätta för kommunens invånare i deras kontakter med kommunen och göra hela organisationen mer tillgänglig. Ambitionen att förbättra informationen på kommunens hemsida har varit framgångsrik. Sandviken placerar sig, i oktober 2015, på 4:e plats av Sveriges 290 kommuner i Sveriges kommuner och landstings (SKL) omfattande granskning av kvalitén på kommunernas webbinformation till medborgarna. Under år 2016 satsar vi på en ny e-tjänstplattform som ytterligare ska förbättra och erbjuda fler e-tjänster ut mot medborgarna. En gemensam nämnd för samhällsbyggnad, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, planeras starta den 1 april 2016. De deltagande kommunerna är Sandviken, Hofors och Ockelbo med Sandviken som värdkommun för nämnden. Vi vill genom denna samordning av resurser tillskapa en effektiv förvaltning och försäkra oss om framtida kompetensförsörjning. På uppdrag av kommunfullmäktige pågår ständigt arbetet inom förvaltningen för att effektivisera och samordna funktioner inom kommunkoncernen. Ett steg i den riktningen har tagits under 2015 genom införandet av gemensam finansfunktion. Ytterligare ett steg tas genom att Sandviken Energi AB från och med 1 januari 2016 nyttjar samma ekonomisystem som kommunen. Vi har också gett uppdrag om att en gemensam löneadministration ska utredas. För kunskapsnämnden innebär det ökade antalet elever ökade kostnader. Nämnden går in i år 2016 med en budget som inte är i balans. Arbetet med att få bukt med detta fortsätter och vi tror att nya anslag, så som höjd schablonersättning för nyanlända samt höjd ersättning för asylsökande barns skolgång, kan underlätta för nämnden i detta arbete. Alla elever och lärare har nu sedan skolåret 2014/15 tillgång till egen dator. Nu finns cirka 6 500 datorer inom utbildningsverksamheten i Sandvikens kommun. Vi ser med tillförsikt hur framtidens skola växer fram med denna medvetna och långsiktiga satsning. Införandet av digitala trygghetslarm inom omsorgen har skett i ett nära samarbete med Sandvikenhus AB. Här kan vi konstatera att Sandvikens kommun också ligger i framkant. Den tekniska utvecklingen är positiv. Vi ser för oss att ytterligare förändringar kan och bör ske, till exempel avseende e-hälsa, e-tjänster, hantering av lås utan nycklar samt teknik som komplement till tillsyn. Arbetet med att ta fram en heltäckande översiktsplan och bostadsförsörjningsplan pågår. Fokus från flera aktörer inom kommunkoncernen är nu att främja ett ökat bostadsbyggande i kommunen, eftersom det råder brist på bostäder. Arbetet med att ta fram en näringlivsstrategi är påbörjat och kommer att färdigställas under år 2016. Vi kommer i det arbetet involvera såväl förtroendevalda som företagare i Sandviken. Även om antalet nyanmälda lediga platser på Arbetsförmedlingen har ökat med 25 procent under år 2015, så fortsätter arbetslösheten att öka i kommunen. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken är nu den näst högsta i landet. Kommunens organisationsled inom området försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder och integration måste därför ytterligare fördjupa sitt samarbete. Allt för att på ett effektivt sätt möta de människor som står utanför arbetsmarknaden. För att möta efterfrågan på arbetskraft med rätt kompetens ökar vi under 2016 antalet studieplatser inom SFI, tar emot fler studerande inom vuxenutbildningen samt ökar antalet deltagare i arbetsmarknads- och vägledningsprogram. Arbetsmarknadens ökade kompetenskrav innebär även att den eftergymnasiala utbildningen behöver utökas både volymsom innehållsmässigt. Yrkeshögskoleutbildningar kan bli aktuella både på plats i Sandviken som på distans. De förväntade pensionsavgångarna inom olika delar av den kommunala förvaltningen innebär också att vi står inför en stor utmaning att rekrytera medarbetare med rätt kompetens inför framtiden. Peter Kärnström ordförande kommunstyrelsen
6 Kommunens organisation organisation och övergripande kommentar Kommunens organisation Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland Kommunfullmäktige Valnämnden Revisionen Revision Samhällsbyggnadsnämnden Kunskapsnämnden Arbetslivsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Samhällsbyggnadsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Personalkontoret Tekniska kontoret Kommunledningskontoret Inköpskontoret Ekonomikontoret Servicekontoret IT-kontoret Informationskontoret Näringslivskontoret Sandbacka Park Utvecklingskontoret
organisation och övergripande kommentar Kommunens styrprocess 7 Kommunens styrprocess Ekonomiska styrprinciper fastställdes av fullmäktige 2007, 83, och presenteras kort nedan. Sandvikens kommun har från och med den 1 januari 2008, åter en traditionell nämnd- och förvaltningsorganisation. Organisationen bygger på en sektorsindelning. Nämnderna har sin egen förvaltning och det fulla ansvaret för ekonomi och verksamhet. Den konkreta ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår ytterst av de reglementen och styrprinciper som fastställts av kommunfullmäktige och den delega tion som fullmäktige lämnat till styrelse och nämnder. Inom Sandvikens kommun innehåller budgeten följande delar: Kommunplan, som skall bygga på fastslaget visionsdokument, nu Vision 2015, de av kommunstyrelsen fastställda gemensamma planeringsförut sättningarna och nämndernas framtagna nämndplaner. Dokumentet skall beskriva vilken verksamhet som skall bedrivas samt vilka övergripande mål som finns för kommande år. Det skall finnas mål av inriktnings karaktär, som anger verksamhetens inriktning under följande år och på sikt, samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, och anger hur verksamheten kan utövas ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Kommunplanen skall av respektive nämnd brytas ner i mer detaljerade mål för de olika verksamheterna. Resursplan, som för respektive nämnd redogör för vilka ekonomiska resurser som finns för att genomföra verksamheterna i kommunplanen, Investeringsplan, som redovisar, per objekt eller typ av objekt, vilka investeringar som fullmäktige beslutat göra, samt Exploateringsplan, som redovisar vilka exploateringsområden som defi nierats av fullmäktige och hur finansieringen av dessa respektive områden skall ske. Den verksamhet som finns beskriven i kommunplanen skall följas upp såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt av respektive nämnd under det år budgeten avser. Målen i kommunplanen skall ses som den slutliga be ställningen från kommunfullmäktige på kommande års verksamhet. Inom respektive nämnds verksamhetsområden finns även andra styrdokument och planer som påverkar driften av verksamheten. Det är upp till respek tive nämnd att följa upp även dessa mål i en omfattning som fastslagits. Kommunfullmäktige är det organ som fastställer budgeten för kommande år och flerårsplanen för ytterligare två år. Fullmäktige fastställer anslaget (den ekonomiska ramen) på nämndsnivå. Den ekonomiska ramen uttrycks i nettotermer och benämns kommunbidrag. Nämnden har ansvaret för att bedriva sin verksamhet inom av fullmäktige fastställt anslag och kommunplan och fastställer anslagen per resultatenhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar (budgetansvarig) till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster. Förvaltningschef har ansvaret för verksamheten inom sin förvaltning och tar nämnds ordföranden i hand på att ta på sig uppdraget inom givna ekonomiska ramar under budgetåret. Enhetschef/budgetansvarig har ansvaret och befogenheterna att driva sin resultatenhet inom ramen för sin budget, sin påse pengar Beslut kommer även fortsättningsvis att tas i såväl kommunfullmäktige, kommunstyrelsen som i olika nämnder. Beslut i ärenden, som får ekono miska konsekvenser, skall oberoende på vilken nivå de tas vara försedda med tydlig finansieringshänvisning Pengarna är yttersta restriktionen! Saknas ekonomiska resurser kan en in sats ej genomföras. Bedömer nämnden att en åtgärd ändå måste vidtas skall först och främst omdisponering av ekonomiska resurser ske inom resultatenhetens ramar, därefter inom nämndens ekonomiska ramar. Först därefter kan anhållan om ytterligare medel tillställas kommunstyrelsen. Generellt gäller att en omdisponering av medel skall följa intentionerna i kommunplanen. En anhållan från nämnden om ytterligare ekonomiska re surser skall alltid åtföljas av en redovisning över vilka åtgärder och försök till lösningar som redan prövats inom nämnden. Kommunstyrelsen har därefter att ta ställning i frågan och komma med förslag till fullmäktige. Ett förslag till omdisponering av ekonomiska ramar skall alltid vara finansierat. Ansvar och befogenheter skall följas åt och vara decentraliserade inom organisationen så långt som möjligt. I enlighet med detta är det ekonomiska ansvaret och befogenheterna att nyttja sin påse pengar decentraliserat till resultatenhet och enhetschef. Målsättningen är att man som enhetschef skall kunna påverka de resurser man har till sitt förfogande inom sin verksamhet. Inom alla områden gäller dock att helheten går före delarna. Koncernnyttan gäller framför nyttan för den enskilda enheten och kostnader skall minimeras genom samutnyttjande av resurser.
8 Kommunens styrprocess organisation och övergripande kommentar Styrmodell Från och med budgetåret 2011 tillämpas styrmodellen Balanserad styrning. Modellen innebär att det förs in andra perspektiv än bara de ekonomiska för att få en helhetssyn på kommunens styrning. Syftet med Balanserad styrning är en medveten inriktning av verksamhetens olika delar mot gemensamma mål. Vision 2025 är det önskvärda tillståndet för Sandvikens kommun. Till grund för nämndens arbete med budgeten för åren 2016 till 2018 finns Gemensamma planeringsförutsättningar som har fastställts av kommunfullmäktige. Där finns beskrivet för varje perspektiv kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och mått. Nämnden har att, utifrån kommunfullmäktiges mål, formulera egna framgångsfaktorer, mål och mått som redovisas under respektive nämnd. Medborgare Medarbetare Omvärld Vision 2025 & Övergripande målsättning Hållbar samhällsutveckling Ekonomi
gemensam plan Kommunens vision 9 Kommunens vision I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.
10 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar De gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) är en inledande del i kommunens och bolagens budgetprocess 2016-2018 där VISION 2025 är vägledande. Befolkningsutveckling Sandvikens kommun har under senare år haft en positiv befolkningsutveckling och uppgick i augusti 2014 till 37 619 invånare att jämföra med 2013 års 37 140 invånare vid samma tidpunkt. Den befolkningsprognos som har tagits fram av kommunen sträcker sig till år 2040. Befolkningsprognosen utgår från följande antaganden: fruktsamhet, dödlighet, utflyttning och inflyttning. Ny prognos, baserad på befolkningen 2014-12-31, kommer att beräknas under våren 2015. 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 Korrigerat scenario 1 Genomsnittligt scenario Scenario 2 Positivt scenario Befolkningsutveckling 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Korrigerat scenario 1 Genomsnittligt Scenario 2 Positivt scenario scenario År 2013 37 250 37 250 2014 37 619 37 619 2015 37 705 37 930 2016 37 790 38 290 2017 37 980 38 660 2018 38 080 38 940 2019 38 180 39 220 2020 38 270 39 500 2021 38 360 39 790 2022 38 440 40 070 2023 38 510 40 350 2024 38 570 40 620 2025 38 620 40 880 2026 38 660 41 140 2027 38 690 41 390 2028 38 710 41 630 2029 38 720 41 870 2030 38 720 42 090 2031 38 710 42 320 2032 38 700 42 530 2033 38 690 42 750 2034 38 670 42 960 2035 38 650 43 170 2036 38 630 43 390 2037 38 610 43 610 2038 38 600 43 830 2039 38 600 44 060 2040 38 600 44 300 Samtliga tal avrundade till närmaste 10-tal.
gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 11 Utifrån dessa antaganden beräknas folkmängden i kommunen öka under prognosperioden. Vid periodens slut (2040) beräknas folkmängden uppgå till 44 300 invånare, enligt scenario 2, positivt scenario ett alternativ som kommer att ställa långsiktiga krav på kommunens verksamheter att aktivt arbeta för en så positiv befolkningsutveckling. Förmodligen kommer befolkningskurvan att plana ut något men den revideringen görs våren 2015 när en ny prognos tagits fram. Reviderad befolkningsprognos, se kommunfullmäktiges beslut den 15 juni 2015, 98. Befolkningsökningen förutsätter att barnomsorg och skola, såväl som bostadssituationen kan klara efterfrågan. Vi ser idag en ökad efterfrågan på barnomsorg och skola i kommunen och behovet av vård- och omsorgsboende ökar också. Näringsliv och arbetsmarknad Sedan finanskrisens början hösten 2008 har Sandviken haft länets sämsta arbetsmarknadsutveckling, vilket också resulterat i den högsta arbetslösheten på 16 år. Det finns tecken som tyder på en begynnande mer märkbar konjunkturuppgång i Sverige under de kommande åren, samtidigt som orosmoln i världen kan innebära nya globala finansiella kriser. Den rådande bedömningen är emellertid att arbetslösheten minskar, men först 2018/19 är siffrorna på lägre nivåer än före finanskrisen. Stålindustrin konkurrensutsätts i allt högre grad av globala aktörer och där måste lokala och regionala leverantörer följa med i industrins utvecklingstakt. Nya samarbetsformer mellan kommunens näringslivskontor och industri, underleverantörer och högskolor är nödvändiga om vi vill lyfta Den moderna industrikommunen. Invest in Gävleborg är en regional satsning för att locka utländska investeringar och etableringar till regionen och där har ett nära samarbete etablerats. Sandvikens kommun arbetar med att stärka näringslivsutvecklingen i kommunen. Kompetensförsörjning är en allt viktigare fråga för såväl offentlig sektor som företag i regionen. Det behövs ett stärkt samarbete med högskolor för att förbättra utbildningarna inom efterfrågade verksamheter i vår region. Flera initiativ har tagits med Forskarskola, högskoleutbildning och yrkeshögskola med inriktning mot den lokala basindustrin. Kommunen har en förhållandevis god beredskap vad avser mark för att tillgodose nya etableringar. Bland annat har etableringar initierats på Tunaområdet och Lövbackens industriområde har genom den nya östra rondellen gjorts mer tillgängligt. Lokaler för företagande saknas emellertid och här måste kommunen agera om inte marknaden gör det. Sandbacka Park är ett prioriterat objekt för utveckling av tjänstesektorn, en Science Park med en dynamisk miljö för företagsutveckling. Kommunen har initierat arbetet med en övergripande utvecklingsplan för området utanför nuvarande fastighet. Syftet med detta är att klara ut utvecklingen i området avseende infrastrukturen, flera byggnader och annat av betydelse för områdets framtid. En förbättrad infrastruktur för att möjliggöra arbetspendling i regionen har stor betydelse. En tredjedel av kommunens invånare bor utanför centralorten, vilka även innefattar ett stort antal företag. Att utveckla och stödja bygdeföreningar är ett sätt att stärka landsbygdens utveckling. Bredband till landsbygden är en angelägen fråga om vi vill att små och medelstora företag ska kunna utvecklas också i kommundelarna och bredband kommer också att vara avgörande för att klara t ex hemsjukvård i framtiden. En kommunal bredbandsstrategi har tagits fram och fortsatt utbyggnad av fiber är en angelägen fråga. Kommande utmaningar En tilltro till att befolkningen ökar enligt scenario 2 ställer höga krav på kommunens verksamheter vad gäller bostäder, arbetstillfällen, integration och marknadsföring av kommunen som en bra plats att leva och bo på. Här väger också medborgarinflytande, en öppenhet mot omvärlden och möjlighet för våra invånare att få insyn och känna delaktighet tungt om vi ska konkurrera med andra regioner. En stor utmaning är ökande mottagning av utrikesfödda med uppehållstillstånd, ensamkommande asylsökande barn, samt asylsökande på boenden där kommunen skall tillhandahålla plats i förskola och skola. Skolans utbud, lokaler och utrustning måste kontinuerligt anpassas till barn-/elevantal, näringslivets behov, elevernas val samt ökad konkurrens från andra utbildningsanordnare. IT-stöd för lärande ger möjlighet till nya lärmiljöer, alternativa pedagogiska material och metoder. Försörjningsstödskostnaderna påverkas starkt av rådande konjunkturläge. Kraftfulla insatser behövs för att motverka den höga arbetslösheten och fortsatta arbetsmarknadsinsatser är nödvändiga för att människor ska få arbete och känna sig delaktiga i samhället, samtidigt som vi ser stora framtida behov vad gäller rekrytering av arbetskraft. Behovet att utveckla IT-stöd i ett koncernperspektiv för att möta nya krav och frigöra personal till verksamheter som kräver mer resurser är en angelägen fråga i alla kommuner varför beslut har fattats i Gästrikekommunerna om en gemensam nämnd för verksamhetsstöd. I länets Regionala utvecklingsstrategi (RUS) prioriteras kompetensförsörjning och infrastruktur och där känner vi oss lokalt väl rustade att bidra med goda exempel för att stärka regionen.
12 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan För att tillmötesgå medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och information har vi öppnat en Medborgarservice med generösa öppettider och snabba svar. En ny nämndsorganisation från och med 2015 förväntas bättre svara upp på medborgarnas krav på en effektiv organisation. En annan utmaning är att investera i tekniska lösningar och nya arbetssätt. Fortsatta miljösatsningar krävs för ett framtida hållbart samhälle. På länsnivå har från och med 2015 en ny regionkommun bildats, med direktval till regionfullmäktige, som förutom hälso- och sjukvårdsfrågor skall driva strategiskt viktiga utvecklingsfrågor för regionen. Efterfrågan på tillgängliga bostäder i centralt läge är stort och bostadsbyggandet måste de närmaste åren öka. Trygga miljöer, och ett differentierat boende, där medborgarens behov står i fokus skall erbjudas i kommunen och Sandvikenhus ska genom en aktiv bostadsförsörjning i nära samarbete med övriga aktörer bevara och utveckla befintligt bestånd. Framförallt efterfrågas mindre lägenheter för unga och fortsatt utbyggnad av trygghetsboende för äldre, det senare en viktig fråga om inte kostnaderna för vård- och omsorgsboende ska eskalera. En åldrande befolkning kommer att ställa stora krav på omfördelning mellan kommunens olika verksamheter. Investeringsvolym I de preliminära investeringsplaner som redovisas i kommunens och de kommunala bolagens budgetar inför perioden 2015 till 2017 kan konstateras att investeringsvolymen fortsätter ligga på en hög nivå beroende på reinvesteringar och stora behov inom bland annat bostadsbyggandet. För perioden 2015 till 2017 föreslås preliminärt investeringar inom bolagskoncernen på 860 miljoner kronor. Det ger ett snitt på cirka 285 miljoner kronor per år. Investeringarna kommer, enligt analyserna, att öka bolagskoncernens upplåningsbehov med drygt 420 miljoner kronor under perioden. Skatteintäkter De ekonomiska förutsättningarna för kommunen för åren 2016-2018 är fortsatt besvärliga. Skatteintäkterna beräknas öka med ett belopp på cirka 60 miljoner kronor per år. Det är en liten förbättring i förhållande till tidigare år, och beror till stor på den befolkningsökning som skett under år 2014. Varje ökad invånare ger i nuläget en skatteintäktsökning till kommunen på cirka 45 000 kronor. En skatteintäktsökning på 60 miljoner kronor gör att kommunen får täckning för kostnadsökningarna mellan åren, vilka brukar uppgå till 45-50 miljoner kronor. Det innebär att omkring 10 miljoner kronor finns för prioritering av ny eller utökad verksamhet. Utrymme för större nya verksamheter finns därför inte utan att andra verksamheter tas bort eller minskas. Därför ställs fortfarande krav på ständiga förbättringar och ökad effektivitet. SKL påtalar också att de demografiska behoven framöver ökar i allt snabbare takt. Framförallt förutspås en ökning av antalet barn i förskole- och skolåldern. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skriver den 2 oktober 2014, i sitt cirkulär om budgetförutsättningarna för perioden 2014 till 2018 att I år och de närmaste åren växer det reala skatteunderlaget starkt vilket hänger samman med att det är normalt med höga tillväxttal när konjunkturåterhämtningen tar fart. Trots ett förbättrat skattunderlag i riket kan vi inte konstatera samma utveckling inom Sandvikens kommun. Här har skatteunderlagt försämrats något. Balanserad styrning Balanserad styrning är kommunens styrmodell för måloch resultatstyrning och innebär att alla nämnder och verksamheter inriktas mot gemensamma mål utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och mått. Utifrån Vision 2025 är det fem perspektiv som anger de viktigaste fokusområdena. I kommunens egen investeringsplan ligger investeringsnivåerna på i snitt 163 miljoner kronor årligen, eller totalt 490 miljoner kronor för perioden. Det innebär en ökning i förhållande till föregående års plan på cirka 40 miljoner kronor per år. Den ökade investeringstakten nödvändiggör också en ökad upplåning med cirka 250 miljoner kronor för perioden. Räntenivåerna är fortsatt låga och förväntas förbli så en bra bit in på år 2015. Oron för fortsatt hög arbetslöshet och låg tillväxttakt kvarstår i Europa och påverkar räntenivåerna. På sikt kommer dock dessa att höjas igen.
gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 13 MEDBORGARE Framgångsfaktorer Medborgardialog Fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningar Synpunktshantering Förstå medborgarnas/brukarnas behov Tillgänglighet - Lätt att få information om kommunens verksamhet Servicedeklarationer - Service och tjänster utifrån beställd kvalitet Mål 2016-2018 Medborgarna är nöjda med den kommunala servicen. Målnivå: NMI index ska successivt öka till 57 Mått Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI. Värde år 2012: NMI index 54 Värde år 2013: NMI index 51 Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter, därmed stärks demokratin. Målnivå: NII index ska successivt öka till 45 Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande Index, NII. Värde 2012: NII index 38 Värde 2013: NII index 37 Medborgarna upplever att tillgängligheten i kommunen är god. Målnivå: Index för bemötande och tillgänglighet ska successivt öka till 57. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning för Bemötande och Tillgänglighet. Värde 2012: Index 53 Värde: 2013: Index 52
14 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan MEDARBETARE Framgångsfaktorer Ledarskap - Tydliga uppdrag och mål. Medarbetarskap - Tydliga uppdrag och mål Gemensam värdegrund Mål 2016-2018 Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklingsinriktat. Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2014 Målnivå 2: Lägst nivå 3,5 Mått Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018 Värde 2013: MMI 74 för chefer Värde 2014: MMI 74 för chefer Mätmetod 2: Intern medarbetareundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5 Värde 2014: Saknas Medarbetarna upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete. Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2014 Målnivå 2: Lägst nivå 3,5 Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018 Värde 2013: MMI 70 Värde 2014: MMI 69 Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5. Värde 2014: Saknas Medarbetarna är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten. Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2014 Målnivå 2: Lägst nivå 3 Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018. Värde 2014: Saknas Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5. Värde 2014: Saknas
gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 15 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Framgångsfaktorer Miljö Ett ekologiskt hållbart samhälle Samhällsbyggande genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo, verka och utvecklas i kommunen. Folkhälsa genom en god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder, social sammanhållning och integration Mål 2016-2018 Sandviken är en trygg och attraktiv kommun att bo och verka i. Målnivå 1: NRI-index ska successivt öka till 60 Målnivå 2: NKI-index ska successivt öka till 75 Målnivå 3: NRI-index ska successivt öka till Trygghet 60 Mått Mätmetod 1: SCB medborgarundersökning Nöjd-Region-Index NRI. Värde 2013: NRI 53 Mätmetod 2: SKL undersökning INSIKT Nöjd-Kund-Index NKI Värde 2013: NKI 67 Mätmetod 3: SCB medborgarundersökning Nöjd-Region-Index NRI del Trygghet. Värde 2013: NRI, Trygghet 52 Sandvikens kommun har en god och jämlik hälsa. Målnivå 1: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten 2014. Mätmetod 1: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät Värde 2014: Saknas Miljö- och klimatpåverkan minskar inom kommunens geografiska område. Målnivå 1: Energiförbrukning per kwh/m2 minskar successivt under perioden Målnivå 2: Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser minskar årligen. Målnivå 3: Vattenkvaliteten i Storsjön förbättras successivt under perioden. Mätmetod 1: Statistik över energiförbrukning i kwh/m2 i lokaler ägda av kommunen i form av fjärrvärme och elförbrukning. Värde 2013: 216 kwh/m2 Mätmetod 2: Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet samt Nationella emissionsdatabasen. Värde 2012: Utsläpp av växthusgas 7,48 ton CO2/år och invånare (2011: 8,17 ton CO2/år och invånare) Mätmetod 3: Statistik inhämtas från Länsstyrelsen i Gävleborg Värde 2013: Saknas
16 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan EKONOMI Framgångsfaktorer Helhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar. Ledarskap Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål. Förslag på mål 2016-2018 Mått 2016 Sandvikens kommun genererar ett årligt positivt resultat. Målnivå: Öka resultatet med minst 1 mkr årligen. Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning. Värde 2013: Budgeterat resultat 6 mkr, Positivt resultat 40 mkr. Värde 2014: Budgeterat resultat 7 mkr. Nämnderna avsätter en buffert inom budgetramen för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser. Mätmetod: Budgeterad buffert och hur den disponeras under året. Värde 2014: 0,3 % Målnivå: Minst 1,0 % av kommunbidraget Kommunens verksamheter effektiviseras kontinuerligt. Målnivå: Minst 1 % av kommunbidraget per år Mätmetod: Effektiviseringar redovisas inom respektive nämnd som budgetårets verksamhetsförändringar. Värde 2014: Saknas OMVÄRLD Framgångsfaktorer Omvärldsbevakning - Omvärldsanalys Internationell strategi - Deltagande i väl definierade projekt och nätverk. Kommunen är en positiv faktor för omvärlden Integration mötesplatser och insatser inom kommunen främjar samhällsgemenskapen. Mål 2016-2018 Mått 2016 Sandviken är en mångkulturell kommun. Målnivå: Öka kunskapen för att ta vara på positiva effekter från mångkulturella insatser. Mätmetod: Uppföljning av mångkulturella insatser. Värde 2013: Saknas Sandviken har en positiv inflyttning från såväl andra delar av Sverige som från andra delar av världen. Mätmetod: SCB, statistik Värde 2013: 207 Målnivå: Nettoinflyttning 250 invånare per år. Sandviken har mötesplatser för ökad integration. Målnivå: Antalet mötesplatser och insatser ökar successivt under perioden. Mätmetod: Redovisa antalet platser där det sker insatser med fokus på integration. Värde 2013: Saknas
gemensam plan God ekonomisk hushållning 17 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i såväl ett kort som ett långt perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna betyder det att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Ekonomin bör visa ett positivt resultat på en nivå som gör att inte kommunens förmögenhet urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Kommunallagen säger också budgeten ska innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Sandvikens kommunfullmäktige har här fastställt tre finansiella mål för året. De har valts ut dels för att de styr mot en god ekonomisk hushållning, men också för att de kontinuerligt kan följas upp på ett enkelt sätt under året. De tre verksamhetsmålen har av fullmäktige fastställts inom ramen för kommunens modell för styrning av nämndernas verksamhet, Balanserad styrning. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning fastställt mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Tre mål har fastställts för åren 2016-2018. Det första målet är att Sandvikens kommun årligen skall generera ett positivt resultat. Resultatet skall öka med minst 1 (en) mkr årligen. Det andra målet är att en buffert på en procent ska avsätts inom budgetramen för respektive nämnd för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser. Det tredje målet är att kommunens verksamheter skall effektiviseras kontinuerligt, med minst 1 % av kommunbidraget per år. Detta skall redovisas som budgetårets verksamhetsförändringar inom respektive nämnd. Finansiella mål Tre finansiella mål har kommunfullmäktige fastslagit inför år 2016. För år 2016 uppgår det budgeterade resultatet till 9 mkr. Det andra målet är att investeringsvolymen för år 2016 skall uppgå till maximalt 250 mkr. Det tredje målet är att kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 220 mkr under året.
18 Finansiell analys gemensam plan Finansiell analys Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder en ekonomisk analysmodell, vars målsättning är att analysera fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Analysens syfte är att identifiera ekonomiska problem i kommunen och i förlängningen leda till en god ekonomisk hushållning Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens borgensåtagande och pensionsskuld. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar. Den ekonomiska modellen Innehållsförteckning Resultat-kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Tabell 2: Investeringsvolym Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Tabell 4: Årets resultat Tabell 5: Soliditet Tabell 6: Skuldsättningsgrad Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet Tabell 8: Pensionsskuld Identifierade problem
gemensam plan Finansiell analys 19 Sandvikens kommun har under de senaste åren redovisat ett positivt ekonomiskt resultat. Ur detta perspektiv har kommunen en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa god ekonomisk hushållning i Sandvikens kommun under kommande år är det viktigt att analysera kommunens ekonomi. Föreliggande finansiella analys baseras på åtta bilder som har till uppgift att utifrån de fyra aspekterna Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll identifiera finansiella problem och i förlängningen säkerställa att kommunen har en god ekonomisk hushållning i framtiden. Genomgående i analysen används för år 2014 redovisat resultat, för år 2015 prognos för helår baserad på augusti månads uppföljning och för åren 2016 till 2018 budget. Resultat - Kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 2014 2015 2016 2017 2018 Nettokostnad exkl avskrivningar 94,8 96,6 95,0 94,9 94,7 Avskrivningar 4,3 4,4 4,2 4,1 4,0 Finansnetto 0,1 0,2 0,3 0,5 0,8 Total nettokostnadsandel 99,2 101,2 99,6 99,5 99,5 En viktig förutsättning för en sund ekonomi i en kommun är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. En försämrad nettokostnadsandel är en varningssignal för en rörelseriktning mot obalans eller ökade kostnader. Den totala nettokostnadsandelen har sedan 2001 legat på en lägre nivå än intäkterna vilket har stärkt kommunens ekonomi. Prognosen för 2015 års resultat är ett underskott på -22,5 mkr. Underskottet hänför sig i huvudsak till ökade kostnader inom pedagogisk verksamhet, vård och omsorg. Det pågår ett aktivt arbete för att nå en ekonomi i balans för år 2015. Åren 2016 till 2018 innehåller ett budgeterat överskott som ger en nettokostnad under 100 procent. Det är viktigt att säkerställa att den totala nettokostnadsandelen bibehålls på en nivå under 100 procent i framtiden för att stärka kommunens finansiella ställning. Tabell 2: Investeringsvolym mkr 2014 2015 2016 2017 2018 Investeringsvolym (mkr) 152,7 265,4 253,1 251,5 232,9 Avskrivningar (mkr) 79,3 85,9 86,8 87,5 88,1 Investeringar/Avskrivningar (%) 192,6 309,0 291,6 287,4 264,4 Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera dessa till avskrivningarna, vilket framgår av det tredje nyckeltalet i tabell 2. Avskrivningar får för år 2014 en tillfällig lägre nivå med anledning av ändrade avskrivningsregler, så kallad komponentavskrivning. Dessa regler medför bland annat att planerade underhållsåtgärder inom fastighetsbeståndet övergår från att vara verksamhetens direkta kostnader till investering med en avskrivningstid över en längre period. I investeringsplanen för åren 2015 till 2018 finns anslag upptagna som avser underhållsåtgärder. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit på en högre nivå än avskrivningarna. Nivån på kommande års investeringar fortsätter att ligga på denna höga nivå. En konsekvens av den höga investeringsnivån är att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. Dessutom ökar den finansiella kostnaden om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. De största investeringarna under kommande åren utgörs av vård- och omsorgsboenden, underhåll av förskolor och skolor samt investering i infrastruktur. Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr 2014 2015 2016 2017 2018 Medel från den löpande verksamheten 62,1 114,7 95,0 110,0 120,0 Investeringsvolym 152,7 265,4 253,1 251,5 232,9 Självfinansieringsgrad (%) 40,7 43,2 37,5 43,7 51,5 Självfinansieringsgraden är ett mått på i vilken grad kommunen klarar av att finansiera investeringarna med egna medel från den löpande verksamheten. Hög självfinansieringsgrad innebär liten eller ingen ökning av låneskulden. Kombinationen av en hög investeringsvolym och en låg nivå på egna medel från den löpande verksamheten medför en ökad upplåning och därmed högre finansiella kostnader. Sett över en tioårsperiod, åren 2009 till 2018, kommer självfinansieringsgraden att motsvara i genomsnitt 54 procent. Endast åren 2009 och 2013 täcktes investeringarna helt med egna medel.
20 Finansiell analys gemensam plan Tabell 4: Årets resultat Mkr 2014 2015 2016 2017 2018 Årets resultat 15,3-22,5 9,0 10,0 11,0 Årets resultat/eget kapital % 1,6-2,3 1,0 1,1 1,2 Årets resultat/skatteintäkter % 0,8-1,2 0,4 0,5 0,5 Årets resultat i förhållande till det egna kapitalet visar hur det egna kapitalet har bevarats eller tagits i anspråk, se andra nyckeltalet i tabell 4. Flerårsplanen visar om det finns en kapitalförbrukande eller kapitaluppbyggande trend. Vid jämförelse med Riksbankens inflationsmål om två procent så är det egna kapitalet endast till viss del inflationsskyddat (värdeskyddat) för år 2014 och åren 2016 till 2018. För år 2015 prognostiseras ett underskott vilket innebär att det egna kapitalet kommer att behöva tas i anspråk och därmed minska i motsvarande omfattning. Måttet där årets resultat jämförts med skatteintäkter och statsbidrag svarar mot kommunens finansiella mål, se tredje nyckeltalet i tabell 4. Det finansiella målet anger ambitionsnivån på överskottet och syftar till att ge ett finansiellt handlingsutrymme för att klara framtida investeringar alternativt amortera låneskulder eller för att bygga upp en pensionsreserv. Tabell 5: Soliditet % 2014 2015 2016 2017 2018 Soliditet 46,3 44,1 35,9 31,0 27,1 Soliditet inkl pensionsskuld -1,4-0,8 0,9 1,6 1,9 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. För åren 2014 till 2018 framgår det att kommunens soliditet successivt försämras från 46 till 27 procent. Den höga investeringsnivå och relativt låga resultatnivå försämrar soliditeten över tiden. Soliditet inklusive pensionsskuld tar hänsyn till den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen. Det genomsnittliga värdet har de senare åren varit negativ och varierat mellan -1 till -5 procent. Från och med 2016 antas den långsamma minskningen av ansvarsförbindelsen börja och sträcka sig fram mot 2050. Det innebär att för budgetperiodens tre år antas soliditet inklusive pensionsskuld vara positiv. Tabell 6: Skuldsättningsgrad % 2014 2015 2016 2017 2018 Total skuldsättningsgrad 53,7 55,9 64,1 69,0 72,8 Varav avsättningsgrad 7,0 7,3 6,0 5,4 5,3 Varav kortfr skuldsättningsgrad 22,9 23,4 18,8 16,2 14,2 Varav långfr skuldsättningsgrad 23,8 25,2 39,3 47,4 53,4 Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital det vill säga skulder och avsättningar brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt kort- respektive långfristig skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad för budgetperioden beräknas successivt öka till 72,8 procent. Den långfristiga skuldsättningsgraden ökar med anledning av en hög investeringsnivå för budgetperioden medan den kortfristiga skuldsättningsgraden ligger på en jämn nivå. Avsättningar är skulder för vilka exakta beloppet inte är känt eller när utbetalning ska ske. Kommunens avsättningar avser pensionsåtaganden som intjänats efter 1997. Den delen av pensionsskulden kommer att öka successivt i framtiden. Den del som avser ansvarsförbindelser och gäller pensionsåtaganden som intjänats före 1998 kommer däremot att minska. Skuldsättningsgraden för avsättningar minskar i förhållande till totala skuldsättningsgraden. Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet % 2014 2015 2016 2017 2018 Likviditet 55,9 44,6 53,9 55,4 58,8 Likviditetsmått visar kommunens kortfristiga betalningsberedskap. En likviditet under 100 procent kan innebära att kommunen måste låna pengar för att klara sina kortsiktiga betalningsskyldigheter. Det innebär även att kommunen måste ha en aktiv likviditetsplanering för att klara stora utbetalningstillfällen under året. Sandvikens kommun är tillsammans med de kommunala bolagen knuten till ett koncernkontosystem. Koncernkontosystemet gör det möjligt för de olika juridiska personerna att effektivt utnyttja varandras eventuella överlikviditet, innan externa lån tas. En avtalad checkkredit på 100 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av kraftiga svängningar i penningflödet.