Budget Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan

Transkript

1 Budget 2017 Kommunplan Resursplan Investeringsplan Exploateringsplan

2 Innehållsförteckning Organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Kommunstyrelsens ordförande 4-5 Kommunens organisation 6 Kommunens styrprocess 7-8 Gemensam plan Kommunens vision 9 Gemensamma planeringsförutsättningar God ekonomisk hushållning 17 Finansiell analys Personal 22 Sandvikens kommun Finansiella rapporter Kommunfullmäktige och kommunstyrelse Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland Kunskapsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd Arbetslivsnämnd Kommunstyrelse (förvaltning) Gemensam finansiering Investeringsplan Exploateringsplan

3 organisation och övergripande kommentar Fullmäktigebeslut 3 Fullmäktigebeslut Beslut enligt kommunfullmäktige Verksamhetsförändringar 2017 för respektive nämnd. Skattesats , Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2017 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Budget , Kommunfullmäktige fastställer i sin helhet Budget 2017 med flerårsplan för åren 2018 och 2019 innehållande information om nämndernas: Verksamhetsuppdrag Framgångsfaktorer Mål och mått Nämndens syn på framtida förutsättningar. Budgeterade ramar baseras på befolkningsprognos 2016: invånare för år invånare för år invånare för år 2019 Årlig generell rationalisering med 1 procent för åren 2017 till Definitiv ekonomisk ram för år 2017 till miljoner kronor. Preliminär ekonomisk ram för åren 2018 och 2019 till 2 213,4 respektive miljoner kronor. Resultat för år 2017 budgeteras till 10 miljoner kronor, för år 2018 till 11 miljoner kronor och för år 2019 till 12 miljoner kronor. Kommunfullmäktiges riktade medel till respektive nämnd motsvarande 86 miljoner kronor, vilka följs upp i årsredovisning för år Medborgarservice finansieras från och med 2017 i sin helhet inom kommunstyrelseförvaltningens budgetram. Från kommunstyrelseförvaltningens ram 2017 överförs kronor till individ- och familjeomsorgsnämnden avseende kompletterande medel till barn- och ungdomsstrateg. Fördelning av preliminär ram per nämnd för åren 2018 och Investeringsplan för år 2017 uppgår till maximalt 365 miljoner kronor. Preliminär investeringsplan för åren 2018 och 2019 uppgår till maximalt 305,25 respektive 296 miljoner kronor. Exploateringsplan för år 2017 och preliminär exploateringsplan för åren 2018 och Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 320 miljoner kronor år 2017 för att finansiera bland annat fastställd investeringsvolym. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB. Fördelning av kommunbidrag för år 2017: Tkr Kommunfullmäktige Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland Kommunstyrelse Kommunstyrelse projektmedel Kommunstyrelseförvaltning Kunskapsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd Arbetslivsnämnd Totalt:

4 4 Kommunstyrelsens ordförande organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande Sandvikens kommun fortsätter att öka sin befolkning vilket är mycket glädjande. Den sista augusti 2016 var invånarantalet personer. Det är en ökning med 376 personer sedan den 1 januari De budgeterade ekonomiska ramarna för år 2016 baserades på invånarantalet den 1 november Då var antalet invånare i Sandvikens kommun personer. Det är färre invånare än vad fullmäktige fastställt inför år 2016 och innebär därmed att skatteintäkterna är något lägre än budgeterat för det året. Inför budget 2017 har de ekonomiska ramarna baserats på invånare. Det finns goda förhoppningar om att kommunen ska nå denna nivå till den 1 november En ökande befolkning är också en utmaning. Just nu är det framför allt inom skola och förskola vi försöker hitta lösningar, eftersom antalet elever ökar. Men det behövs också fler bostäder inom kommunen. Därför försöker vi förbereda för bostadsbyggande såväl centralt i Sandviken, som inom kommundelarna. Fokus från flera aktörer inom kommunkoncernen är att främja ett ökat bostadsbyggande i kommunen, eftersom det nu råder brist på bostäder. Sandvikens kommun har för den kommande treårsperioden en investeringsplan som innehåller projekt för totalt 966 mkr. Det är en betydande ökning i förhållande till den flerårsplan som fullmäktige tidigare preliminärt beslutat om. Vi i majoriteten är dock eniga om att detta är en nödvändig satsning för att möta framtiden. Investeringsplanen innebär att vi färdigställer önskemålen kring ett levande centrum, anpassar och utökar antalet platser inom förskola och skola och tillskapar ytterligare platser inom vård- och omsorgsboenden. Investeringen i utveckling av centrum, som innefattar reinvestering i gågatorna och Jansasparken, nytt Drottningtorg samt reinvestering och ombyggnation av Drottningen fortsätter. I projektet är det gågatorna som nu ska färdigställas och beräknas vara klara under år Satsningen på centrumutveckling är viktig. En levande stadskärna är en av förutsättningarna för hela kommunens attraktionskraft. Vi är medvetna om att det varit stökigt i centrum i samband med byggnationen, men vi är övertygade om att det är en riktig satsning. Aktiviteter och mötesplatser i centrum genererar omsättning och tillväxt. Vi har utrett till- och ombyggnationen av Gullvivans förskola i Järbo under Svårigheterna med att bygga om fastigheten samt behovet av en ytterligare avdelning har lett till att vi bygger en ny förskola. Arbetet har startats och delar tagits i bruk under Hela förskolan ska vara klar under Vi planerar också för en förskola med fem avdelningar Storvik, som påbörjas under 2017 och ska stå helt klar En etapp 2 med fyra våningar planeras på omsorgsboendet Ängsbacken. I planen för etapp 2 ingår också att koppla ihop de två nybyggda delarna av Ängsbacken med den gamla kvarvarande huskroppen. Det är med glädje vi konstaterar att etapp 1, som var inflyttningsklar under december 2015, blev bra och väl mottagen av de boende. Hela nya Ängsbacken ska vara klart Vi påbörjar också arbetet under 2017 med att ytterligare tillgänglighetsanpassa Parkbadet, samtidigt som vi investerar i en ny attraktion. Här beräknas vi arbetet är helt klara under år För att främja miljön ytterligare bygger vi under 2017 och 2018, på samma plats, nytt centralkök och distributionscentral. Det kommer att minska transporterna ytterligare. Vår målsättning är samtidigt att kontinuerligt öka andelen närproducerad livsmedel inom våra verksamheter, något som också främjar miljön. Ett ytterligare led i satsningen på miljön är att vi planerar att byta ut gatubelysningen till LED-lampor. Kommunens samarbete med Sandvik AB och AGA Gas AB kring vätgassatsningen i Sandviken är en betydande miljösatsning som vi känner oss stolta över. Planer ha tagits fram för en vätgasstation vid Jernvallen, och ett antal vätgasbilar har upphandlats såväl inom kommunkoncernen som av Sandvik. Den 22 juni 2016 invigdes Europas första elektrifierade trafikled utefter E16, i Sandviken. Det är en två kilometer lång forsknings- och demonstrationssträcka för ett tvåårigt försöksprojekt som ska visa vad som händer när långtradare, bussar och andra tunga transporter i fart kopplar upp sig mot ett luftburet elnät i vanlig trafikmiljö. Projektet väcker stor uppmärksamhet från både regionala, nationella och internationella besökare och medier. El-vägen, vätgassatsningen samt den vindkraft som olika aktörer satsar på inom kommungränsen utgör en betydande del av det nya konceptet Sandviken Pure Power. Arbetet med att bygga gator inom verksamhetsområdet Tuna ska fortsätta år Vi förbereder därmed för ytterligare etableringar i området. Stadshuset, som uppfördes 1965 och är i stort behov av underhållsåtgärder när det gäller tekniska installationer, ska nu byggas om. Efter en den första etappen av ombyggnad kommer delar av förvaltningen att kunna flytta in i renoverade och ombyggda lokaler i slutet av Stadshuset ska i

5 organisation och övergripande kommentar Kommunstyrelsens ordförande 5 framtiden innehålla fler arbetsplatser och arbetsmiljöriktiga lokaler. Arbetet fortsätter sedan med höghusdelen. I Sandviken är världen alltid närvarande. Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre. Så lyder vår vision och i det arbetet ingår det att förbättra medborgardialogen och servicen till kommunens invånare. Därför ser vi med glädje medborgarservice utvecklas så som vi önskat. Syftet med denna verksamhet är att underlätta för kommunens invånare i deras kontakter med kommunen och göra hela organisationen mer tillgänglig. Allt mer ärenden hanteras idag av medborgarservice, och verksamheten kommer att fortsätta utvecklas. Den gemensamma nämnd för samhällsbyggnad, Västra Gästriklands samhällsbyggnadsnämnd, som startades den 1 april 2016 fortsätter, arbetet med att via samordning av resurser tillskapa en effektiv förvaltning. I tider då rekrytering av kompetent personal är en utmaning, tror vi att vi med hjälp av den gemensamma nämnden försäkrat oss om framtida kompetensförsörjning. De deltagande kommunerna är Sandviken, Hofors och Ockelbo med Sandviken som värdkommun för nämnden. På uppdrag av kommunfullmäktige pågår ständigt arbetet inom förvaltningen för att effektivisera och samordna funktioner inom kommunkoncernen. Idag finns ett stort antal gemensamma funktioner som finansfunktion, IT-funktion, ekonomiadministration, ärendehanteringsverktyg och inköpsadministration. Vi tar nu ytterligare ett steg genom att Sandviken Energi AB diskuterar att från och med 1 januari 2017 ha gemensam löneadministration med kommunen. Vi ser fram emot att ta emot kommunens första fristadskonstnär vid årsskiftet 2016/2017. I enlighet med fullmäktiges beslut blir det en fristadsförfattare som då kommer till Sandviken för att bo och efter egna önskemål få möjlighet att introduceras i kommunens kulturliv. Ökningen av befolkningen i form av nyanlända samt fler födda barn inom kommunen jämfört med tidigare år innebär, för kunskapsnämnden, ökat antal elever och att ytterligare resurser i form av lokaler och personal erfordras. Resurserna behövs inom samtliga skolformer för att klara efterfrågan. Det långsiktiga utvecklingsprogram för skola/förskola, för perioden , som fastställdes av kunskapsnämnden i september 2015, tydliggör vilka områden som ska prioriteras för att få en positiv utveckling. Det känns bra! Att det dessutom utformats ett utvecklingsprogram, som bygger på forskning och beprövad erfarenhet, och som fokuserar på att stärka kompetensen inom förvaltningen känns också positivt. Behörig och legitimerad personal är idag ett problem såväl lokalt som nationellt. Alla elever och lärare har sedan skolåret 2014/15 tillgång till egen dator. År 2017 kommer cirka datorer finns inom utbildningsverksamheten i Sandvikens kommun. Detta gör att förväntningar finns på ett förändrat arbetssätt och arbetet med nästa generations lärande går vidare. Vi ser fram emot att få ut effekter av denna medvetna och långsiktiga satsning. Vi har utrett tillgänglighet till bostäder i Sandviken. Här framgår i vilka bostadsområden tillgängligheten behöver förbättras och vi ger förslag på enkla åtgärder. Utredningen utgör också ett underlag för beslut om framtida inriktning och olika boendeformer. Den demografiska utvecklingen kommer att ställa omsorgsverksamheterna inför stora utmaningar. Vi vet att insatser som ger möjlighet att bo kvar hemma så länge som möjligt är efterfrågade av såväl enskilda som intresseorganisationer. Vi tror också att nya grupper med omsorgstagare eller brukare tillkommer med andra krav på verksamheten varför nya former av insatser behöver utvecklas. Ett ökat brukarfokus och brukarinflytande i frågor som rör den enskilde själv är viktigt på alla nivåer och tydliggörs också alltmer i lagstiftning och nationella riktlinjer. Vi ser positivt på en medverkan av brukarorganisationer och närstående, som ska ha möjlighet att medverka och bidra till verksamhetens kontinuerliga förbättring och utveckling. Även om antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingen ökar i jämförelse med förra året så fortsätter arbetslösheten samtidigt att öka i kommunen. Arbetslösheten i Sandviken är för närvarande den högsta på 20 år. Inom integrations- och arbetsmarknadsområdet kommer under de närmaste åren åtgärdsprogram att behövas för att möta människors behov av omställning insatser med inriktning på studier för att kunna skaffa arbete och egen försörjning. Det måste ske i fortsatt nära samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och andra parter. Arbetsmarknadens ökade kompetenskrav innebär att den eftergymnasiala utbildningen behöver och kommer att utökas. Något som är påkallat även från statligt håll. Den kommunala vuxenutbildningen kommer att öka i omfattning. Det är med glädje vi ser att Movexum utvecklas och får en roll och funktion i det regionala innovationssystemet. Det är viktigt för att generera nya hållbara företag med starkt konkurrenskraft på den globala marknaden. Medverkan i den regionala inkubatorn stämmer väl överens med Sandvikens kommuns ambition att tillhandahålla en fullvärdig science park där inkubatorfunktion är en avgörande byggsten. Vi satsar också på bredbandsutbyggnaden inom kommunen och medfinansierar under åren 2016 till 2018 totalt 13 mkr. Det sker i en samverkan mellan Sandvikens kommun och Sandviken Energi AB. Arbete pågår med att hitta lösningar för att nå ut med fiberanslutningar till landsbygden. De förväntade pensionsavgångarna inom olika delar av den kommunala förvaltningen liksom bristen på utbildad personal inom olika sektorer innebär att kommunen står inför en utmaning när det gäller att rekrytera medarbetare med rätt kompetens i framtiden. Peter Kärnström Kommunstyrelsens ordförande

6 6 Kommunens organisation organisation och övergripande kommentar Kommunens organisation Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland Kommunfullmäktige Valnämnden Revisionen Västra Samhällsbyggnadsnämnden Kunskapsnämnden Arbetslivsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgsnämnden Västra Samhällsbyggnadsförvaltningen Kunskapsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Personalkontoret Tekniska kontoret Kommunledningskontoret Inköpskontoret Ekonomikontoret Servicekontoret IT-kontoret Informationskontoret Näringslivskontoret Sandbacka Park Utvecklingskontoret

7 organisation och övergripande kommentar Kommunens styrprocess 7 Kommunens styrprocess Ekonomiska styrprinciper fastställdes av fullmäktige 2007, 83, och presenteras kort nedan. Sandvikens kommun har från och med den 1 januari 2008, åter en traditionell nämnd- och förvaltningsorganisation. Organisationen bygger på en sektorsindelning. Nämnderna har sin egen förvaltning och det fulla ansvaret för ekonomi och verksamhet. Den konkreta ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen och övriga nämnder framgår ytterst av de reglementen och styrprinciper som fastställts av kommunfullmäktige och den delega tion som fullmäktige lämnat till styrelse och nämnder. Inom Sandvikens kommun innehåller budgeten följande delar: Kommunplan, som skall bygga på fastslaget visionsdokument, nu Vision 2015, de av kommunstyrelsen fastställda gemensamma planeringsförut sättningarna och nämndernas framtagna nämndplaner. Dokumentet skall beskriva vilken verksamhet som skall bedrivas samt vilka övergripande mål som finns för kommande år. Det skall finnas mål av inriktnings karaktär, som anger verksamhetens inriktning under följande år och på sikt, samt mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning, och anger hur verksamheten kan utövas ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Kommunplanen skall av respektive nämnd brytas ner i mer detaljerade mål för de olika verksamheterna. Resursplan, som för respektive nämnd redogör för vilka ekonomiska resurser som finns för att genomföra verksamheterna i kommunplanen, Investeringsplan, som redovisar, per objekt eller typ av objekt, vilka investeringar som fullmäktige beslutat göra, samt Exploateringsplan, som redovisar vilka exploateringsområden som defi nierats av fullmäktige och hur finansieringen av dessa respektive områden skall ske. Den verksamhet som finns beskriven i kommunplanen skall följas upp såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt av respektive nämnd under det år budgeten avser. Målen i kommunplanen skall ses som den slutliga be ställningen från kommunfullmäktige på kommande års verksamhet. Inom respektive nämnds verksamhetsområden finns även andra styrdokument och planer som påverkar driften av verksamheten. Det är upp till respek tive nämnd att följa upp även dessa mål i en omfattning som fastslagits. Kommunfullmäktige är det organ som fastställer budgeten för kommande år och flerårsplanen för ytterligare två år. Fullmäktige fastställer anslaget (den ekonomiska ramen) på nämndsnivå. Den ekonomiska ramen uttrycks i nettotermer och benämns kommunbidrag. Nämnden har ansvaret för att bedriva sin verksamhet inom av fullmäktige fastställt anslag och kommunplan och fastställer anslagen per resultatenhet och ger därmed attesträtt och ekonomiskt ansvar (budgetansvarig) till de befattningshavare som definierats genom sina tjänster. Förvaltningschef har ansvaret för verksamheten inom sin förvaltning och tar nämnds ordföranden i hand på att ta på sig uppdraget inom givna ekonomiska ramar under budgetåret. Enhetschef/budgetansvarig har ansvaret och befogenheterna att driva sin resultatenhet inom ramen för sin budget, sin påse pengar Beslut kommer även fortsättningsvis att tas i såväl kommunfullmäktige, kommunstyrelsen som i olika nämnder. Beslut i ärenden, som får ekono miska konsekvenser, skall oberoende på vilken nivå de tas vara försedda med tydlig finansieringshänvisning Pengarna är yttersta restriktionen! Saknas ekonomiska resurser kan en in sats ej genomföras. Bedömer nämnden att en åtgärd ändå måste vidtas skall först och främst omdisponering av ekonomiska resurser ske inom resultatenhetens ramar, därefter inom nämndens ekonomiska ramar. Först därefter kan anhållan om ytterligare medel tillställas kommunstyrelsen. Generellt gäller att en omdisponering av medel skall följa intentionerna i kommunplanen. En anhållan från nämnden om ytterligare ekonomiska re surser skall alltid åtföljas av en redovisning över vilka åtgärder och försök till lösningar som redan prövats inom nämnden. Kommunstyrelsen har därefter att ta ställning i frågan och komma med förslag till fullmäktige. Ett förslag till omdisponering av ekonomiska ramar skall alltid vara finansierat. Ansvar och befogenheter skall följas åt och vara decentraliserade inom organisationen så långt som möjligt. I enlighet med detta är det ekonomiska ansvaret och befogenheterna att nyttja sin påse pengar decentraliserat till resultatenhet och enhetschef. Målsättningen är att man som enhetschef skall kunna påverka de resurser man har till sitt förfogande inom sin verksamhet. Inom alla områden gäller dock att helheten går före delarna. Koncernnyttan gäller framför nyttan för den enskilda enheten och kostnader skall minimeras genom samutnyttjande av resurser.

8 8 Kommunens styrprocess organisation och övergripande kommentar Styrmodell Från och med budgetåret 2011 tillämpas styrmodellen Balanserad styrning. Modellen innebär att det förs in andra perspektiv än bara de ekonomiska för att få en helhetssyn på kommunens styrning. Syftet med Balanserad styrning är en medveten inriktning av verksamhetens olika delar mot gemensamma mål. Vision 2025 är det önskvärda tillståndet för Sandvikens kommun. Till grund för nämndens arbete med budgeten för åren 2017 till 2019 finns Gemensamma planeringsförutsättningar som har fastställts av kommunfullmäktige. Där finns beskrivet för varje perspektiv kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och mått. Nämnden har att, utifrån kommunfullmäktiges mål, formulera egna framgångsfaktorer, mål och mått som redovisas under respektive nämnd. Medborgare Medarbetare Omvärld Vision 2025 & Övergripande målsättning Hållbar samhällsutveckling Ekonomi

9 gemensam plan Kommunens vision 9 Kommunens vision I Sandviken är världen alltid närvarande Här känner vi oss hemma och gör varandra bättre Vi bryr oss om varandra, reagerar och agerar Vi har ett tolerant och jämlikt samhälle med närhet mellan människor som växer upp, lever och åldras i trygghet. Vi känner oss säkra i alla miljöer. Tillsammans skapar vi ett öppet och demokratiskt samhälle I vårt förändringsarbete ser vi till hela kommunens unika behov och vi stödjer lokal utveckling. Här ges möjlighet att förverkliga drömmar och livsprojekt. Vi gör varandra bättre, ser att olikheter berikar vårt samhälle samt vågar utmana och skapa förändring. Kommunens verksamheter möter människors behov. Ett delat ansvar ett enat samhälle Oavsett om vi är tjej eller kille, kvinna eller man har vi alla samma möjligheter och ansvar. Det handlar om kunskap, attityd, makt, trygghet och bemötande. I Sandviken är världen alltid närvarande Genom vår gemensamma utveckling med Sandvik och andra internationella företag har vi en global plattform. Internationellt utbyte berikar vårt samhälle. Ett varierat näringsliv med många entreprenörer och kulturarbetare är vår språngbräda till framtiden. Den aktiva staden - fylld av liv och rörelse Sandviken är en ung stad med öppna mötesplatser för alla, präglade av internationell närhet och närvaro. Vi utvecklar kommunikationen mellan människor och platser. Vi lär för livet Vi ser det livslånga lärandet och möjligheten till utbildning som avgörande framgångsfaktorer, såväl för samhället som individen. Vår särställning inom teknik och IT har byggts i samverkan mellan skola och näringsliv. Vår miljö vårt ansvar I Sandviken är miljöfrågor viktiga. Vi har lärt oss att leva och verka inom naturens ramar. Vi arbetar för en långsiktig hållbar utveckling. Vi mår bra till kropp och själ Genom vårt nyskapande idrotts-, kultur- och friluftsliv har vi en unik livsmiljö för oss själva och våra gäster. Det bidrar till livskvalitet, hälsa och tillväxt.

10 10 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar De gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) är en inledande del i kommunens och bolagens budgetprocess 2017 och budgetplan där VISION 2025 är vägledande. Befolkningsutveckling Sandvikens kommun har under senare år haft en positiv befolkningsutveckling och uppgick i augusti 2015 till invånare att jämföra med 2014 års invånare vid samma tidpunkt. Den befolkningsprognos som har tagits fram av kommunen sträcker sig till år Befolkningsprognosen utgår från följande antaganden: fruktsamhet, dödlighet, utflyttning och inflyttning. En ny reviderad befolkningsprognos, uppdelad på olika åldersgrupper och kommundelar, kommer att tas fram och beslutas om under våren Reviderad befolkningsprognos, se kommunfullmäktiges beslut den 13 juni 2016, Befolkningsutveckling Källa: Demos, hämtad Avrundat till närmaste 50-tal. Tabell 2: Prognos totalbefolkning Utifrån dessa antaganden beräknas folkmängden i kommunen öka under prognosperioden. Vid periodens slut (2030) beräknas folkmängden uppgå till invånare något som kommer att ställa långsiktiga krav på kommunens verksamheter att aktivt arbeta för en så positiv befolkningsutveckling. Befolkningsökningen förutsätter att den kommunala servicen klarar efterfrågan, främst inom skola och tillgängliga bostäder. Näringsliv och arbetsmarknad Ålder w Människor är grunden för en ökad välfärd och förutsättningen för att finansiera välfärdssystemet och då krävs en uthållig ekonomisk tillväxt. Förutsättningarna varierar från plats till plats, och det är ofta nya idéer och förändrade förutsättningar som skapar tillväxt. Kommuner och regioner kan bidra till att skapa arenor som bäddar för att människor startar och expanderar företag, men det finns brister i matchningen mellan näringslivets efterfrågan på arbetskraft med viss kompetens och utbudet av arbetskraft. Utan kraftfulla åtgärder för att stimulera kompetensutveckling av yrkesaktiva individer kommer denna brist att bestå. Samtidigt som den offentliga debatten kretsar kring nivån på arbetslöshet och inte minst ungdomsarbetslöshet redovisar SCB; efterfrågan på arbetskraft under perioden 2009 och 2030 ökar med personer. Av dessa kommer att efterfrågas av den offentliga sektorn, främst vård och omsorg. Befolkningen i yrkesaktiv ålder väntas öka med personer och antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder minskar med personer, vilket påvisar vikten av invandrad arbetskraft. Offentlig sektor är en framtida arbetsmarknad i en allt högre utsträckning. Också det privata näringslivet förväntas behöva tillskott av arbetskraft. Företag blir alltmer globala, men arbetskraften rekryteras i första hand på den lokala arbetsmarknaden. En bra matchning mellan efterfrågan och utbud blir avgörande för tillväxttakten i de funktionella arbetsmarknadsregionerna. För att lyckas anpassa sig till förändrade kompetenskrav ställs krav på utbildningssystemet där inriktningen behöver spegla arbetsmarknadens efterfrågan. Fortsatta satsningar behövs för att stödja små och medelstora företag där många nya jobb tillkommit. Landets demografiska utveckling har stor betydelse; utan invandringen hade Sverige idag haft en krympande arbetskraft och för att möta framtidens behov behöver vi kunna utnyttja alla de resurser som finns i landet och en effektivare integrationsprocess är en förutsättning för detta. Konjunkturinstitutets barometer för oktober 2015 tyder på ett mycket gott läge i den svenska ekonomin och indikatorn är på den högsta nivån sedan 2011 en stark signal om att den svenska ekonomin tuffar på riktigt bra. (DI). Kommunen har en förhållandevis god beredskap vad avser mark för att tillgodose nya etableringar. Bland annat har etableringar initierats på Tunaområdet och Lövbackens industriområde har genom den nya östra rondellen gjorts mer tillgängligt. Lokaler för företagande saknas emellertid och här måste kommunen agera om inte marknaden gör det. Sandbacka Park är ett prioriterat objekt för utveckling av tjänstesektorn, en Science Park med en dynamisk miljö för företagsutveckling i nära samarbete med industri och regionala initiativ och kluster. En förbättrad infrastruktur för att möjliggöra arbetspendling i en växande arbetsmarknadsregion har stor betydelse. Arbetspendlingen mellan Sandviken och Gävle berör drygt

11 gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar personer och Sandviken/Gävle tangerar idag arbetsmarknaden i Stockholm/Mälardalen. En tredjedel av kommunens invånare bor utanför centralorten, vilka även innefattar ett stort antal företag. Att utveckla och stödja byalag/lokala utvecklingsgrupper är ett sätt att stärka landsbygdens utveckling. Bredband till landsbygden är en angelägen fråga då vi vill att små och medelstora företag ska kunna utvecklas också i kommundelarna och bredband kommer också att vara avgörande för att klara t ex hemsjukvård i framtiden. En kommunal bredbandsstrategi har tagits fram och Sandviken Energi AB/Sandnet fortsätter utbyggnaden av fiber. Kommande utmaningar Medborgarnas växande förväntningar, krav på ökat inflytande och förändrade värderingar innebär att det demokratiska uppdraget kommer att kräva svåra prioriteringar när de ekonomiska ramar som ska finansiera det offentliga åtagandet blir allt mer ansträngda. För detta behövs en uthållig ekonomisk tillväxt och att vi är framgångsrika vad gäller våra satsningar på integration och kompetensförsörjning. En stor utmaning för att behålla välfärdstjänster med god kvalitet, hög tillgänglighet och service är att vi lyckas rekrytera personal till framförallt skola, socialtjänst, omsorg. En tilltro till att befolkningen ökar enligt vår prognos ställer höga krav på kommunens verksamheter vad gäller bostäder, arbetstillfällen, integration och marknadsföring av kommunen som en bra plats att leva och bo på. Här väger också medborgarinflytande, en öppenhet mot omvärlden och möjlighet för våra invånare att få insyn och känna delaktighet tungt om vi ska konkurrera med andra regioner. En stor utmaning är integration av nyanlända medborgare i vår kommun. I länets Regionala utvecklingsstrategi (RUS) prioriteras kompetensförsörjning och infrastruktur och där känner vi oss lokalt väl rustade att bidra med goda exempel för att stärka regionen. En annan och än viktigare faktor är just integration. Att lyfta fram den moderna industri- och kulturkommunen, tankar om industri-nav i samverkan med industrin i regionen, Forskning och Utveckling, Science park, akademi med flera är en angelägen fråga för att stärka vår region, liksom fortsatta satsningar på ett rikt kultur- och fritidsliv. Skolans utbud, lokaler och utrustning måste kontinuerligt anpassas till barn-/elevantal, näringslivets behov, elevernas val samt ökad konkurrens från andra utbildningsanordnare. ITstöd för lärande ger möjlighet till nya lärmiljöer, alternativa pedagogiska material och metoder. Asylboenden i kommunen ställer också krav på lokaler för förskola och skola och vi ser redan idag stora svårigheter att rekrytera personal. Försörjningsstödskostnaderna påverkas starkt av rådande konjunkturläge. Kraftfulla insatser behövs för att motverka den höga arbetslösheten och fortsatta arbetsmarknadsinsatser är nödvändiga för att människor ska få arbete och känna sig delaktiga i samhället, samtidigt som vi ser stora framtida behov vad gäller rekrytering av arbetskraft. För att tillmötesgå medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och information har vi öppnat en Medborgarservice med generösa öppettider och snabba svar. I centrum skapas attraktiva mötesplatser i samband med att Sandviken Energi AB byter ut infrastruktur i gatorna, vilket är kommunens bidrag till att skapa en attraktiv miljö för handel och mer liv och rörelse i staden. En centrumutvecklare är också anlitad för att bidra till handelns utveckling. Sandvikenhus bygger 74 nya lägenheter, rustar och planerar för ytterligare bostadsbyggande. Fler bostadsaktörer har visat intresse och Kanalkyrkan öppnar i november 2015 sitt trygghetsboende Kanalgården. Efterfrågan på tillgängliga bostäder i centralt läge är stort och bostadsbyggandet måste de närmaste åren öka. Trygga miljöer, och ett differentierat boende, där medborgarens behov står i fokus skall erbjudas i kommunen och Sandvikenhus ska genom en aktiv bostadsförsörjning i nära samarbete med övriga aktörer bevara och utveckla befintligt bestånd. Framförallt efterfrågas mindre lägenheter för unga och fortsatt utbyggnad av trygghetsboende för äldre, det senare en viktig fråga om inte kostnaderna för vård- och omsorgsboende ska eskalera. En åldrande befolkning kommer att ställa stora krav på omfördelning mellan kommunens olika verksamheter. Investeringsvolym I de preliminära investeringsplaner som redovisas i kommunens och de kommunala bolagens budgetar inför perioden 2016 till 2018 kan konstateras att investeringsvolymen ligger på en ovanligt hög nivå för att vara Sandviken kommunkoncern. Den höga volymen beror på dels reinvesteringar i infrastruktur och byggnader, stora behov avseende förskolor och skolor, service och omsorgsboende och bostadsbyggandet. Dessutom fortsätter satsningen på utveckling av centrum. För perioden 2016 till 2018 föreslås preliminärt investeringar inom bolagskoncernen cirka en (1) miljard kronor. Det ger ett snitt på cirka 333 miljoner kronor per år. Investeringarna kommer, enligt analyserna, att öka bolagskoncernens upplåningsbehov med 550 miljoner kronor under perioden. Betydande del av investeringarna kommer att finansieras externt. Exempel på detta är hyror, när det avser byggandet av bostäder, och avgifter, när det gäller investeringar inom VA-området som enligt lag helt skall finansieras inom vattenkollektivet.

12 12 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan I kommunens egen investeringsplan ligger investeringsnivåerna på i snitt 245 miljoner kronor årligen, eller totalt 730 miljoner kronor för perioden. Det innebär en ökning i förhållande till föregående års plan på cirka 80 miljoner kronor per år. Den ökade investeringstakten förutsätter också en ökad upplåning med cirka 450 miljoner kronor för perioden. Räntenivåerna är fortsatt låga och förväntas förbli så en bra bit in på år På sikt kommer dock räntenivåerna att höjas igen. Prognoserna visar dock på att höjningarna kommer ske successivt i förhållandevis små steg och fördelat under flera år. Skatteintäkter De ekonomiska förutsättningarna för kommunen för åren är fortsatt besvärliga. Kommunens eget skatteunderlag ökar inte i paritet med riket. Anledningen är främst den höga arbetslösheten som fortfarande råder inom kommunen. Dessutom verkar ökningen av kommuninvånare som vi sett under de senast åren, mattas något. Vi räknar dock fortfarande med ett ökat invånarantal, och kan konstatera att kommunens egna befolkningsprognoser är fortsatt väldigt viktiga. Skatteintäkterna beräknas öka med ett belopp på mellan 70 och 80 miljoner kronor beroende på år under perioden. Det är en liten förbättring i förhållande till tidigare år, och beror till största delen på den befolkningsökning som vi kunnat konstatera under perioden 2013 till Varje ökad invånare ger i nuläget en skatteintäktsökning till kommunen på cirka kronor. Skatteintäktsökningen mellan åren innebär att utrymme ej finns för större nya verksamheter utan att andra verksamheter tas bort eller minskas. Kostnadsökningen för den idag drivna verksamheten bör däremot täckas. Därför ställs fortfarande krav på ständiga förbättringar och ökad effektivitet. Balanserad styrning Balanserad styrning är kommunens styrmodell för mål- och resultatstyrning och innebär att alla nämnder och verksamheter inriktas mot gemensamma mål utifrån kommunfullmäktiges övergripande mål och mått. Utifrån Vision 2025 är det fem perspektiv som anger de viktigaste fokusområdena.

13 gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 13 MEDBORGARE Framgångsfaktorer Medborgardialog Fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningar Synpunktshantering Förstå medborgarnas/brukarnas behov Tillgänglighet - Lätt att få information om kommunens verksamhet Servicedeklarationer - Service och tjänster utifrån beställd kvalitet Mål Medborgarna är nöjda med den kommunala servicen. Målnivå: NMI index ska successivt öka till 57 Mått Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Medborgar- Index, NMI. Värde 2012: NMI 54 Värde 2013: NMI 51 Värde 2014: NMI 56 Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter, därmed stärks demokratin. Målnivå: NII index ska successivt öka till 45 Mätmetod: SCB: s medborgarundersökning för Nöjd Inflytande Index, NII. Värde 2012: NII 38 Värde 2013: NII 37 Värde 2014: NII 41 Medborgarna upplever att tillgängligheten i kommunen är god. Målnivå: Index för bemötande och tillgänglighet ska successivt öka till 57. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning för Nöjd-Medborgar-Index, NMI del bemötande och tillgänglighet. Värde 2012: NMI bemötande och tillgänglighet 53 Värde 2013: NMI bemötande och tillgänglighet 52 Värde 2014: NMI bemötande och tillgänglighet 56

14 14 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan MEDARBETARE Framgångsfaktorer Ledarskap - Tydliga uppdrag och mål. Medarbetarskap - Tydliga uppdrag och mål Gemensam värdegrund Mål Ledarskapet upplevs tydligt och utvecklingsinriktat. Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2014 Målnivå 2: Lägst nivå 3,5 Mått Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018 Värde 2013: MMI 74 för chefer Värde 2014: MMI 74 för chefer Mätmetod 2: Intern medarbetareundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5 Värde 2015: Saknas Medarbetarna upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete. Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2014 Målnivå 2: Lägst nivå 3,5 Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och 2018 Värde 2013: MMI 70 Värde 2014: MMI 69 Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5. Värde 2015: Saknas Medarbetarna är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten. Målnivå 1: Förbättring utifrån index 2014 Målnivå 2: Lägst nivå 3 Mätmetod 1: Medarbetarundersökning 2016 och Värde 2014: Saknas Mätmetod 2: Intern medarbetarundersökning 2015 och 2017 via intranätet, skala 1-5. Värde 2015: Saknas

15 gemensam plan Gemensamma planeringsförutsättningar 15 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Framgångsfaktorer Miljö Ett ekologiskt hållbart samhälle Samhällsbyggande genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo, verka och utvecklas i kommunen. Folkhälsa genom en god utbildningsnivå, trygghetsskapande åtgärder, social sammanhållning och integration Mål Sandviken är en trygg och attraktiv kommun att bo och verka i. Målnivå 1: NRI-index ska successivt öka till 60 Målnivå 2: NKI-index ska successivt öka till 75 Målnivå 3: NRI-index ska successivt öka till Trygghet 60 Mått Mätmetod 1: SCB medborgarundersökning Nöjd-Region-Index NRI. Värde 2013: NRI 53 Värde 2014: NRI 58 Mätmetod 2: SKL undersökning INSIKT Nöjd-Kund-Index NKI Värde 2013: NKI 67 Värde 2014: NKI 70 Mätmetod 3: SCB medborgarundersökning Nöjd-Region-Index NRI del Trygghet. Värde 2013: NRI, Trygghet 52 Värde 2014: NRI, Trygghet 55 Medborgarna i Sandvikens kommun har en god och jämlik hälsa. Målnivå: Förbättringar av resultaten utifrån Nationella folkhälsoenkäten Mätmetod: Folkhälsoinstitutets Nationella folkhälsoenkät Värde 2014: Den upplevda goda fysiska, psykiska och sociala hälsan för män 71 % och kvinnor 70 % Miljö- och klimatpåverkan minskar inom kommunens geografiska område. Målnivå 1: Energiförbrukning per kwh/m2 minskar successivt under perioden Målnivå 2: Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser minskar successivt under perioden. Målnivå 3: Vattenkvaliteten i Storsjön förbättras successivt under perioden. Mätmetod 1: Statistik över energiförbrukning i kwh/m2 i lokaler ägda av kommunen i form av fjärrvärme och elförbrukning. Värde 2013: 216 kwh/m 2 Värde 2014: 213 kwh/m 2 Mätmetod 2: Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet samt Nationella emissionsdatabasen. Värde 2012: Utsläpp av växthusgas 7,48 ton CO2/år och invånare Värde 2013: Utsläpp av växthusgas 7,32 CO2/år och invånare Mätmetod 3: Statistik inhämtas från Länsstyrelsen i Gävleborg Värde 2013: Total-kväve: Österfjärden 748 µ/l och Västerfjärden 639 µ/l. Total-fosfor: Österfjärden 34 µ/l och Västerfjärden 40 µ/l

16 16 Gemensamma planeringsförutsättningar gemensam plan EKONOMI Framgångsfaktorer Helhetssyn - Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar. Ledarskap Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål. Mål Sandvikens kommun genererar ett årligt positivt resultat. Målnivå: Öka resultatet med minst 1 mkr årligen. Mått Mätmetod: Uppföljning sker månatligen samt vid delårsrapport och årsredovisning. Värde 2013: Budgeterat resultat 6 mkr, Positivt resultat 40 mkr. Värde 2014: Budgeterat resultat 7 mkr. Nämnderna avsätter en buffert inom budgetramen för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser. Målnivå: Minst 1,0 % av kommunbidraget Mätmetod: Budgeterad buffert och hur den disponeras under året. Värde 2014: 0,3 % Värde 2015: 0,71 % Kommunens verksamheter effektiviseras kontinuerligt. Målnivå: Minst 1 % av kommunbidraget per år Mätmetod: Effektiviseringar redovisas inom respektive nämnd som budgetårets verksamhetsförändringar. Värde 2014: Saknas Värde 2016: Budgeterat för samtliga nämnder 2016 OMVÄRLD Framgångsfaktorer Omvärldsbevakning - Omvärldsanalys Internationell strategi - Deltagande i väl definierade projekt och nätverk. Kommunen är en positiv faktor för omvärlden Integration mötesplatser och insatser inom kommunen främjar samhällsgemenskapen. Mål Sandviken är en mångkulturell kommun. Målnivå: Öka kunskapen för att ta vara på positiva effekter från mångkulturella insatser. Mått Mätmetod: Uppföljning av mångkulturella insatser. Värde 2014: Saknas Sandviken har en positiv inflyttning från såväl andra delar av Sverige som från andra delar av världen. Målnivå: Nettoinflyttning 250 invånare per år. Mätmetod: SCB, statistik Värde 2013: 207 Värde 2014: 596 Sandviken har mötesplatser för ökad integration. Målnivå: Antalet mötesplatser och insatser ökar successivt under perioden. Mätmetod: Redovisa antalet platser där det sker insatser med fokus på integration. Värde 2014: Saknas

17 gemensam plan God ekonomisk hushållning 17 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Det tredje målet är att kommunens verksamheter skall effektiviseras kontinuerligt, med minst 1 % av kommunbidraget per år. Detta skall redovisas som budgetårets verksamhetsförändringar inom respektive nämnd. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin i såväl ett kort som ett långt perspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna betyder det att kommande generationer får betala för dagens överkonsumtion. Ekonomin bör visa ett positivt resultat på en nivå som gör att inte kommunens förmögenhet urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Kommunallagen säger också budgeten ska innehålla mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin skall anges finansiella mål och för verksamheten skall anges verksamhetsmål. Sandvikens kommunfullmäktige har här fastställt tre finansiella mål för året. De har valts ut dels för att de styr mot en god ekonomisk hushållning, men också för att de kontinuerligt kan följas upp på ett enkelt sätt under året. De tre verksamhetsmålen har av fullmäktige fastställts inom ramen för kommunens modell för styrning av nämndernas verksamhet, Balanserad styrning. Finansiella mål Tre finansiella mål har kommunfullmäktige fastslagit inför år För år 2017 uppgår det budgeterade resultatet till 10 mkr. Det andra målet är att investeringsvolymen för år 2017 skall uppgå till maximalt 365 mkr. Det tredje målet är att kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 320 mkr under året. Verksamhetsmål Kommunfullmäktige har inom ramen för balanserad styrning, perspektivet ekonomi, fastställt tre mål för kommunens ekonomi och en god ekonomisk hushållning med ett effektivt resursutnyttjande. Det första målet är att Sandvikens kommun årligen skall generera ett positivt resultat. Resultatet skall öka med minst 1 (en) mkr årligen. Det andra målet är att en buffert på en procent ska avsätts inom budgetramen för respektive nämnd för utvecklingsinsatser och oförutsedda händelser.

18 18 Finansiell analys gemensam plan Finansiell analys Modell för finansiell analys Sandvikens kommun använder en ekonomisk analysmodell, vars målsättning är att analysera fyra viktiga aspekter av Sandvikens kommuns ekonomi. Analysens syfte är att identifiera ekonomiska problem i kommunen och i förlängningen leda till en god ekonomisk hushållning. Fyra perspektiv Den ekonomiska analysen bygger på fyra aspekter; det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett antal nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom den analyserade aspekten. Resultat Här kartläggs periodens resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller tendenser därom, är en signal som varnar för att en urholkning sker av den finansiella motståndskraften. Under denna aspekt analyseras även investeringar och dess utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet, desto mindre känslig är kommunen för konjunktursvängningar. Risk Med den tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innebär att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här diskuteras även kommunens borgensåtagande och pensionsskuld. Kontroll Med aspekten kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis att båda visar på förmågan att hantera problematiska situationer. Den ekonomiska modellen Innehållsförteckning Resultat-kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Tabell 2: Investeringsvolym Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Tabell 4: Årets resultat Tabell 5: Soliditet Tabell 6: Skuldsättningsgrad Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet Tabell 8: Pensionsskuld Identifierade problem RK-modellen: Fyra perspektiv vid finansiell bedömning Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Resultat Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Investeringsrelaterade mått Årets resultat Resultat Kapacitet Soliditet Skuldsättningsgrad Kommunalskatt Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Risk Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Likviditetsmått Finansiella nettotillgångar Valuta och ränterisk Totala pensionsskulden Borgensåtagande Risk Kontroll Budgetföljsamhet Prognossäkerhet

19 gemensam plan Finansiell analys 19 Sandvikens kommun har under de senaste åren redovisat ett positivt ekonomiskt resultat. Ur detta perspektiv har kommunen en god ekonomisk hushållning. För att säkerställa god ekonomisk hushållning i Sandvikens kommun under kommande år är det viktigt att analysera kommunens ekonomi. Föreliggande finansiella analys baseras på åtta bilder som har till uppgift att utifrån de fyra aspekterna Resultat - Kapacitet och Risk - Kontroll identifiera finansiella problem och i förlängningen säkerställa att kommunen har en god ekonomisk hushållning i framtiden. Genomgående i analysen används för år 2015 redovisat resultat, för år 2016 prognos för helår baserad på delårsrapport från augusti och för åren 2017 till 2019 budget. Resultat - Kapacitet Tabell 1: Olika kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (%) Nettokostnad exkl avskrivningar 94,5 94,4 94,5 94,1 93,9 Avskrivningar 4,5 4,4 4,6 4,8 4,9 Finansnetto 0,3-0,0 0,5 0,6 0,7 Total nettokostnadsandel 99,3 98,8 99,5 99,5 99,5 En viktig förutsättning för en sund ekonomi i en kommun är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor andel olika återkommande kostnader tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. En försämrad nettokostnadsandel är en varningssignal för en rörelseriktning mot obalans eller ökade kostnader. Den totala nettokostnadsandelen har sedan 2001 legat på en lägre nivå än intäkterna vilket har stärkt kommunens ekonomi. Prognosen för 2016 är i delårsrapporten för augusti, ett överskott på 24,5 mkr. Avskrivningarnas andel och finansnettots andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ökar under åren 2017 till Den höga investeringsnivån medför ökade avskrivningar som kommer att ta större andel av verksamheternas kostnadsutrymme. Det kommer även att påverka finansnetto negativt genom högre räntekostnader. Åren 2017 till 2019 innehåller ett budgeterat överskott som ger en nettokostnad under 100 procent. Det är viktigt att säkerställa att den totala nettokostnadsandelen bibehålls på en nivå under 100 procent i framtiden för att stärka kommunens finansiella ställning. Tabell 2: Investeringsvolym mkr Investeringsvolym (mkr) 215,0 262,2 365,0 305,2 296,0 Avskrivningar (mkr) 86,5 92,0 101,0 108,0 114,0 Investeringar/Avskrivningar (%) 248,6 285,0 361,4 282,6 259,6 Ett sätt att mäta storleken på investeringarna är att relatera dessa till avskrivningarna, vilket framgår av det tredje nyckeltalet i tabell 2. Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning enligt gällande redovisningsregler. Det har medfört att både investeringsvolym och avskrivningar ökar i och med att planerade underhållsåtgärder inte är en direkt kostnad utan fördelas över en längre period. Investeringsvolymen har de fem senaste åren i genomsnitt varit på en högre nivå än avskrivningarna. Nivån på kommande års investeringar fortsätter att ligga på denna höga nivå. En konsekvens av den höga investeringsnivån är att medel som annars skulle kunna användas för att bedriva verksamhet tas i anspråk för avskrivningar. Dessutom ökar den finansiella kostnaden om investeringarna finansieras genom ökad upplåning. De största investeringarna under kommande åren utgörs av nya förskolor och skolor, underhåll av förskolor och skolor, vård- och omsorgsboenden samt investering i infrastruktur. Tabell 3: Självfinansieringsgrad av investeringarna Mkr Medel från den löpande verksamheten 99,7 122,2 118,9 139,3 148,9 Investeringsvolym 215,0 262,2 365,0 305,2 296,0 Självfinansieringsgrad (%) 46,4 46,6 32,6 45,6 50,3 Självfinansieringsgraden är ett mått på i vilken grad kommunen klarar av att finansiera investeringarna med egna medel från den löpande verksamheten. Hög självfinansieringsgrad innebär liten eller ingen ökning av låneskulden. Kombinationen av en hög investeringsnivå och en låg nivå på egna medel från den löpande verksamheten medför en ökad upplåning och därmed högre finansiella kostnader. Sett över en åren 2015 till 2019 kommer självfinansieringsgraden att motsvara i genomsnitt 44 procent.

20 20 Finansiell analys gemensam plan Tabell 4: Årets resultat Mkr Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0 Årets resultat/eget kapital % 1,4 2,5 1,0 1,1 1,2 Årets resultat/skatteintäkter % 0,7 1,2 0,5 0,5 0,5 Årets resultat i förhållande till det egna kapitalet visar hur det egna kapitalet har bevarats eller tagits i anspråk, se andra nyckeltalet i tabell 4. Flerårsplanen visar om det finns en kapitalförbrukande eller kapitaluppbyggande trend. Vid jämförelse med Riksbankens inflationsmål om två procent så är det egna kapitalet inflationsskyddat (värdeskyddat) år 2016, övriga år endast till viss del. Måttet där årets resultat jämförts med skatteintäkter och statsbidrag svarar mot kommunens finansiella mål, se tredje nyckeltalet i tabell 4. Det finansiella målet anger ambitionsnivån på överskottet och syftar till att ge ett finansiellt handlingsutrymme för att klara framtida investeringar alternativt amortera låneskulder eller för att bygga upp en pensionsreserv. Tabell 5: Soliditet % Soliditet 42,5 33,9 27,6 24,1 21,2 Soliditet inkl pensionsskuld 0,9 3,2 3,4 3,6 3,5 Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. För åren 2015 till 2019 försämras soliditeten successivt till 21,2 procent. En höga investeringsnivå och relativt låg resultatnivå försämrar soliditeten över tiden. Soliditet inklusive pensionsskuld, som tar hänsyn till den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen, stiger successivt till 3,5 procent år Den positiva utvecklingen av soliditeten inklusive pensionsskuldens ansvarsförbindelse beror på att ansvarsförbindelsen minskar i högre takt än det egna kapitalet ökar. Tabell 6: Skuldsättningsgrad % Total skuldsättningsgrad 57,5 66,1 72,4 75,9 78,8 Varav avsättningsgrad 6,5 5,2 4,4 4,3 4,2 Varav kortfr skuldsättningsgrad 25,7 27,3 26,0 23,6 22,4 Varav långfr skuldsättningsgrad 25,3 33,5 42,0 48,0 52,1 Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital det vill säga skulder och avsättningar brukar benämnas skuldsättningsgrad. Skuldsättningsgraden kan sedan brytas ner i delarna avsättningsgrad samt kort- respektive långfristig skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad för budgetperioden beräknas successivt öka till 78,8 procent. Den långfristiga skuldsättningsgraden ökar med anledning av en hög investeringsnivå för budgetperioden medan den kortfristiga skuldsättningsgraden minskar. Avsättningar är skulder för vilka exakta beloppet inte är känt eller när utbetalning ska ske. Kommunens avsättningar avser pensionsåtaganden som intjänats efter Den delen av pensionsskulden kommer att öka successivt i framtiden. Den del som avser ansvarsförbindelser och gäller pensionsåtaganden som intjänats före 1998 kommer däremot att minska. Skuldsättningsgraden för avsättningar minskar i förhållande till totala skuldsättningsgraden. Risk - Kontroll Tabell 7: Likviditet % Likviditet 58,6 57,1 56,6 61,8 66,1 Likviditetsmått visar kommunens kortfristiga betalningsberedskap. En likviditet under 100 procent kan innebära att kommunen måste låna pengar för att klara sina kortsiktiga betalningsskyldigheter. Det innebär även att kommunen måste ha en aktiv likviditetsplanering för att klara stora utbetalningstillfällen under året. Sandvikens kommun är tillsammans med de kommunala bolagen knuten till ett koncernkontosystem. Koncernkontosystemet gör det möjligt för de olika juridiska personerna att effektivt utnyttja varandras eventuella överlikviditet, innan externa lån tas. En avtalad checkkredit på 200 mkr säkrar dessutom koncernlikviditeten mot tillfälliga belastningar till följd av kraftiga svängningar i penningflödet.

21 gemensam plan Finansiell analys 21 Tabell 8: Pensionsskuld Mkr Avsättningar för pensioner 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2 Pensioner äldre än ,6 905,0 884,1 866,4 859,4 Total pensionsskuld 1104,0 1059,1 1046,1 1048,7 1064,6 Soliditet inkl pensionsskuld (%) 0,9 3,2 3,4 3,6 3,5 Den del av pensionsskulden som ligger utanför balansräkningen det vill säga pensioner intjänade före 1998 är viktig att beakta eftersom de skall finansieras de närmaste åren. Skulden motsvarar värdet på framtida pensionsutbetalningar och beräknas genomsnittligen för perioden 2017 till 2019 uppgå till cirka 870 mkr. Det innebär att cirka 83 procent av den totala pensionsskulden ligger utanför balansräkningen. Av det fjärde nyckeltalet i tabell 8 framgår det hur soliditeten påverkas om hänsyn tas till ansvarsförbindelsen. För att möta kommande pensionsutbetalningar har kommunen avsatt medel som vid delårsbokslut augusti 2016 uppgick till 57 mkr. Identifierade problem Den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Nedan redovisas några identifierade problem som kan vara viktiga att lyfta fram. År 2016 har inneburit en fortsatt befolkningsökning för Sandvikens kommun. Även inför åren 2017 till 2019 visar befolkningsprognoserna på en ökande befolkning. En ökad befolkning innebär på sikt en ökning av kommunens skatteintäkter, men medför också ökade kostnader för exempelvis skola, omsorg och bostadsförsörjning. Det prognostiserade resultatet för år 2016 är i delårsrapporten 24,5 mkr. Totalt prognostiserar nämnderna tillsammans ett underskott på -3,7 mkr. Fyra av nämnderna redovisar negativa prognostiserade resultat för helåret 2016, varav individ- och familjeomsorgsnämnden redovisar ett större prognostiserat underskott på -14,5 mkr. Med anledning av detta har kommunstyrelsen vid sitt sammanträde den 4 oktober 2016 beslutat att Till kommunstyrelsens möte, den 1 november 2016, kalla individ- och familjeomsorgsnämnden för att närmare förklara och ge sin bild av den ekonomiska situationen inom nämndens verksamheter, samt informera kommunstyrelsen om vidtagna åtgärder med anledning av den uppkomna situationen. För att kommunen som helhet ska nå målen inom god ekonomisk hushållning och leverera positiva resultat för respektive år är en av de viktiga hörnstenarna, att nämnderna håller sig inom givna ekonomiska ramar. Den budgeterade resultatnivån för år 2016 är 9 mkr och för år 2017, 10 mkr. Detta är helt i enlighet med fullmäktiges beslut, men fortfarande lågt. Resultatnivån bör ökas på sikt. En successiv ökning redovisas i flerårsplanen. Utmaningarna inför år 2017 till 2019 är fortsatt stora. Det gäller inom många av de verksamheter som nämnderna har att ansvara för. Inte minst med tanke på demografiska förändringar och ökad befolkning. Handlingsutrymme erfordras därför så att resurser kan avsättas för en utveckling av kommunens verksamheter. Det är därför viktigt att samtliga nämnder och kommunstyrelsen avsätter en buffert, en procent av kommunbidraget, för oförutsedda händelser. Kommunens investeringsvolym är hög under den kommande treårsperioden, totalt 966 mkr. Investeringsnivån påverkas delvis av nya regler avseende komponentavskrivning på fastigheter och gator/vägar. I investeringsplanen för 2017 finns 36 mkr för reinvestering i fastigheter och gator. Dessutom satsas på förskole- och skollokaler, vårdoch omsorgsboende, en sista etapp i centrum samt en ombyggnation av stadshuset. Den höga investeringsvolymen medför att nyupplåningen ökar. På sikt kan det också leda till högre finansiella kostnader, som då tar ekonomiskt utrymme från driften av den ordinarie verksamheten. Dagens mycket låga räntenivåer, ibland till och med negativa, beräknas dock bestå under 2017 och en bra bit in på En höjning av dagens räntenivå, med en procent, ger ökade räntekostnader med omkring 3,5 mkr årligen för kommunen. Kommunen står inför fortsatt stora pensionsutbetalningar under kommande år. Detta ställer krav på dels att kostnaderna kan finansieras och dels att likviditet finns för att klara utbetalningarna. Ett förslag om att kommunernas samtliga pensionsförpliktelser fortsättningsvis ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen, och tas upp i balansräkningen ser kommunen som något positivt. Det innebär att även pensionsförpliktelser intjänade före 1998 föreslås redovisas som en skuld i balansräkningen på samma sätt som alla andra skulder. Det nya redovisningssättet innebär ingen förändring när det gäller utbetalningar och deras påverkan på likviditeten. Det blir däremot en resultatpåverkande post, som blir viktig att få en acceptans för inom kommunorganisationen. Kerstin Ryding Ekonomichef

22 22 Personal gemensam plan Personal Stor arbetsgivare som möts av komplexa krav Sandvikens kommun är en stor arbetsgivare med cirka 3000 personer anställda med mycket skiftande yrkesroller och arbetsuppgifter. Kommunen står inför flera stora utmaningar på personalområdet. Nya generationer av brukare ställer andra krav på de tjänster som kommunen erbjuder. Införandet av ny teknik förändrar dessutom arbetsvillkor och arbetsuppgifter. Medelåldern bland de kommunalt anställda är hög och det innebär att många kommer att gå i pension inom en femårsperiod. Det är därför viktigt att kommunens personalpolitik fortsätter att utvecklas så att vi kan erbjuda en bra och utvecklande arbetsmiljö för våra anställa. Kompetensförsörjning kommer allt mer att stå i centrum. Att rekrytera personal med rätt kompetens har blivit en allt större utmaning. Därför har kommunen påbörjat en utveckling av sitt arbete med marknadsföring och rekrytering. Personalpolitik Den 26 mars 2012, 31, reviderade kommunfullmäktige det Personalpolitiskt programmet för Sandvikens kommun och de kommunala bolagen. Det Personalpolitiska programmet är ett strategiskt övergripande politiskt måldokument där det framgår vad Sandvikens kommun som arbetsgivare vill åstadkomma inom ett antal områden på det personalpolitiska området. Programmet ska fungera som ett stöd för förtroendevalda, chefer och ledare samt övriga medarbetare. Följande perspektiv speglas: Medarbetarskap Du som medarbetare är en viktig tillgång i organisationen. Du trivs på arbetet och känner arbetsglädje. Du är nöjd med din arbetsinsats som är värdefull för samhället och dess utveckling. Du utvecklas, både personligt och professionellt. Sandvikens kommun ser det livslånga lärandet och möjlighet till utbildning och utveckling som avgörande framgångsfaktorer för medarbetarna och verksamheten. Lön Lönepolitik ar ett styrmedel för att nå målen för verksamheten och se till att personalförsörjningen tryggas. Med lönepolitiken uppmuntrar kommunen och dess bolag också medarbetarna att uppnå ett gott arbetsresultat. Lönen ska stimulera medarbetarna till förbättringar av verksamheternas effektivitet, produktivitet och kvalitet. Lönestorleken ska spegla arbetets innehåll och svårighetsgrad samt ansvar och befogenheter. Arbetsmiljö och hälsa Vår arbetsmiljö är vårt gemensamma ansvar. Tillsammans arbetar vi för ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Vi mår bra till kropp och själ. Vi upplever god livskvalitet och hälsa. Mångfald Mångfald skapar ett öppet och demokratiskt samhälle. Olikheter berikar kommunens arbetsplatser och vi respekterar varandras olikheter och vågar använda dem. Kommunens arbetsplatser är attraktiva för medarbetare i alla livsfaser och är tillgängliga för alla. Sandvikens kommun arbetar för att utjämna könsfördelningen och öka mångfalden på arbetsplatserna. Arbetsmiljön präglas av öppenhet, delaktighet och respekt. Ledarskap Ledarna är öppna och prestigefria inför mötet med människor. Ledarskapet präglas av mod, tydlighet och nyfikenhet. Ledarna arbetar för ökad jämställdhet och mångfald. Ledarna förstår sambandet mellan arbete och hälsa och arbetar aktivt med friskfaktorer som bibehåller och utvecklar hälsa. Rekrytering och kompetensutveckling Sandvikens kommun och de kommunala bolagen är attraktiva arbetsgivare som ger möjlighet till professionell och personlig utveckling. Det är viktigt att rekrytera rätt person till rätt plats och att kompetensutveckla befintliga medarbetare.

23 sandvikens kommun Finansiella rapporter 23 Finansiella rapporter Resultatbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan *) Verksamhetens intäkter 496,3 600,0 562,0 565,2 569,3 Verksamhetens kostnader , , , , ,4 Avskrivningar -86,5-92,0-101,0-108,0-114,0 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,1 Skatteintäkter 1 601, , , , ,4 Generella statsbidrag och utjämning 334,9 424,5 431,8 433,6 434,1 Finansiella intäkter 12,2 16,2 17,4 21,5 29,0 Finansiella kostnader -18,1-15,9-27,3-35,8-46,4 Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0 *) Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti Resultatbudgeten visar en sammanfattning av budgeterade intäkter och kostnader. Om intäkterna överstiger kostnaderna innebär det att ett överskott tillförs kommunens egna kapital. Detta i sin tur innebär att den ekonomiska ställningen förbättrats. Resultatbudgeten är indelad i tre delar. Den första delen benämns Verksamhetens nettokostnader. Detta resultat fås genom att verksamhetens kostnader och avskrivningar minskas med de intäkter som genereras i verksamheten. Nettokostnaden är den del av verksamhetens kostnader som återstår att finansiera genom skattemedel. I nästa steg redovisas kommunens inkomstkällor skatter, generella statsbidrag och utjämningar. Här redovisas även kommunens finansiella intäkter och kostnader. Resultatet visar i vilken mån kommunen lyckats täcka sina kostnader för den ordinarie löpande verksamheten med erhållna skattemedel. Det är detta resultat som överförs till balansräkningen och påverkar posten Årets resultat i redovisningen av eget kapital.

24 24 Finansiella rapporter sandvikens kommun Balansbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan * Tillgångar Materiella anläggningstillgångar 1 554, , , , ,3 -varav mark, byggnader och anläggningar 1 401, , , , ,3 -varav maskiner och inventarier 152,9 173,6 211,3 232,8 246,0 Finansiella anläggningstillgångar 375,0 742, , , ,0 Summa anläggningstillgångar 1 929, , , , ,3 Förråd mm 16,8 16,0 19,0 19,0 17,0 Fordringar 242,8 405,0 510,0 600,0 710,0 Kortristiga placeringar 58,1 53,0 28,0 17,0 10,0 Kassa och bank 43,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa omsättningstillgångar 361,6 474,0 557,0 636,0 737,0 Summa tillgångar 2 291, , , , ,3 Eget kapital och skulder Eget kapital 959,8 973,8 998, , ,3 Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0 Summa eget kapital 973,8 998, , , ,3 Avsättning pensioner 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2 Övriga avsättningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa avsättningar 148,4 154,1 162,0 182,3 205,2 Långfristiga skulder 580,6 986, , , ,0 Kortfristiga skulder 588,7 802,4 950,8 998, ,8 Summa skulder 1 169, , , , ,8 Summa eget kapital och skulder 2 291, , , , ,3 *) Enligt budgetuppföljning och prognos på årsresultat augusti Balansbudgeten syftar till att visa den ekonomiska ställningen vid budgettillfället. Balansbudgeten är uppdelad i tre delar; tillgångar, skulder och eget kapital. I balansbudgeten framgår vilket värde kommunens tillgångar är upptagna och på vilket sätt de är finansierade. Finansieringen sker antingen genom externt kapital (skulder) eller internt kapital (eget kapital). Tillgångarna delas upp i anläggningstillgångar och omsättningstillgångar. Med anläggningstillgångar avses tillgångar som har ett bestående värde över ett år, till exempel fastigheter och inventarier. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar som förväntas förbrukas inom ett år, så som kassa, fordringar och lager. På motsvarande sätt är skulderna uppdelade i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år medan de långfristiga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar är att betrakta som skuld för vilken det exakta beloppet inte är känt och inte heller när den ska betalas. Eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder och utgörs av kommunens samlade ackumulerade resultat. Det egna kapitalet visar därmed relationen mellan verksamheten och ägaren. Genom att följa det egna kapitalet mellan åren, kan utvecklingen av kommunens ekonomi utläsas. I en balansbudget ska alltid tillgångssidan och skuldsidan vara i balans, det vill säga de ska alltid vara lika stora.

25 sandvikens kommun Finansiella rapporter 25 Finansieringsbudget (Mkr) Bokslut Prognos Budget Plan Plan Den löpande verksamheten Årets resultat 14,0 24,5 10,0 11,0 12,0 Avskrivningar 86,5 92,0 101,0 101,8 102,6 Avsättning pension, inkl skatt/ränta 3,5 5,7 7,9 20,3 22,9 Övriga ej likviditetspåverkande poster -4,3 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a medel från verksamheten 99,7 122,2 118,9 133,1 137,5 Förändringar fordringar -68,5-22,4 17,0 10,0 2,0 Förändringar skulder 113,1 123,4 4,1-148,9-100,5 S:a fordringar och skulder 44,6 101,0 21,1-138,9-98,5 Förändring likvida medel drift 144,3 223,2 140,0-5,8 39,0 Investering och finansiering Investeringsnetto materiella tillgångar -212,8-262,2-365,0-305,2-296,0 Investeringsnetto finansiella tillgångar -14,1 5,1 25,0 11,0 7,0 Upplåning 89,0 496,5 700,0 700,0 700,0 Amortering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Utlämnade lån 0,0-506,5-500,0-400,0-450,0 Amortering utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 S:a investering och finansiering -137,9-267,1-140,0 5,8-39,0 Förändring likvida medel inv & fin -137,9-267,1-140,0 5,8-39 Total förändring likvida medel 6,4-43,9 0,0 0,0 0,0 Finansieringsbudgeten beskriver hur medel anskaffas och hur de används. Den utgår från de faktiska inbetalningar (inkomster) som antas inkomma och utbetalningar (utgifter) som antas bli gjorda under året. Förutom förändring av likvida medel beskriver också finansieringsbudgeten hur investeringar och amorteringar av långfristiga skulder antas bli finansierade. Meningen är att finansieringsbudgeten skall ge en heltäckande bild över verksamhetens likvidflöden, från driften, finansieringen och investeringarna.

26 26 Finansiella rapporter sandvikens kommun Driftbudget per nämnd 2017 (Mkr) Netto- Kommunbidrag Intäkter Kostnader kostnad % *) Kommunfullmäktige 0,0-6,8-6,8 6,8 0,3% Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland 12,7-16,0-3,3 3,3 0,2% Kommunstyrelse 0,0-31,1-31,1 31,1 1,5% Kommunstyrelsens förvaltning 441,6-625,1-183,5 183,5 8,6% Kunskapsnämnd 105,0-976,9-871,9 871,9 40,7% Omsorgsnämnd 125,4-759,4-634,0 634,0 29,6% Individ- och familjeomsorgsnämnd 104,5-284,9-180,4 180,4 8,4% Kultur- och fritidsnämnd 22,2-145,9-123,7 123,7 5,8% Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd 35,3-83,3-48,0 48,0 2,2% Arbetslivsnämnd 97,8-157,1-59,3 59,3 2,8% Summa 944, , , ,0 100% *) Andel i % av det totala kommunbidraget Kommunbidrag ,3% 0,2% 8,4% 2,2% 2,8% 5,8% 1,5% 8,6% 29,6% 40,7% Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kunskapsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Västra Gästriklands Samhällsbyggnadsnämnd Överförmyndarnämnden i Västra Gästrikland Kommunstyrelseförvaltning Omsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Arbetslivsnämnd