ANNONS ALMEDALSVECKAN 1 8 juli. Sveriges största politiska mötes- och debattplats. bostad Dagens tema från: Hyresgästföreningen NR 6/6 En bilaga om rätten till egen bostad och vikten av att det byggs fler hyresrätter. Foto: Samuel Unéus Linda Chebbi i Karlstad startade en aktivitetsgrupp för bostadsområdets barn och unga, och har i högsta grad bidragit till lycka i området Gruvlyckan. Här stannar vi hela livet HON ÄLSKAR SINA KVARTER, men såg att stämningen där kunde bli ännu bättre. Eftersom Linda Chebbi är en handlingens kvinna startade hon en aktivitetsgrupp för unga i Gruvlyckan. SID 10 Illustration: David Marklund BRISTEN PÅ BOSTÄDER bromsar Sveriges utveckling. Företag, universitet och organisationer vill rekrytera, men medarbetare och studenter har svårt att hitta boende. SID 8 2 Allt fler unga vuxna bor kvar hos föräldrarna, men skulle gärna flytta hemifrån om de hade råd. SID Distribueras med Dagens Nyheter.07.05. Varför så få hyresrätter? Bristande konkurrens på byggmarknaden är en av orsakerna till att det byggs så få hyresrätter, enligt forskare. SID 4 SID 12 Radioprofilen och hyres gästen Titti Schultz är nöjd med att kunna vara bekväm En ny reglering ska garantera elkunderna stabila och skäliga eltariffer. SID 6 SID 7 Förvandla balkongen till en oas! Foto: Emil Nordin
Mina föräldrar vill att jag ska flytta för att jag ska kunna klara mig själv. Hanna Karlström, 16 år Visste du att... andelen unga vuxna som bor i egen bostad har minskat markant sedan 1997? Välkommen Friheten i att hyra bostad Flytta hemifrån Studenten Text: Anna Lindgren Dahlin Foto: Samuel Unéus Jag klipper inte gräs, jag byter inte spis, jag skottar inte snö och jag tapetserar inte. Jag fyller inte i låneansökningar, jag ägnar mig inte åt budgivning, jag svettas inte över risken för räntehöjningar och värdeminskningar. Jag tillhör inte det växande antalet skuldmiljonärer. För jag bor i hyresrätt. Jag är helt säker på att det våras för hyresrätten. Fast den har nog alltid varit lite vårlik. Vi är 3 miljoner som bor i hyresrätt, så utan tvekan har den en stor skara anhängare som trivs med den frihet det innebär att hyra. Men hyresrätten har också haft det lite kärvt. Skattebelastningen är högre än i andra boendeformer. Regeringen säger sig nu vilja stärka hyresrättens ställning och skatterna ska utredas. Jag hoppas att det resulterar i att hyresrätten kommer att kunna stå sig bättre i konkurrensen med andra boendeformer. Hyresrätter har ombildats till bostadsrätter och nu ska det också bli möjligt att ombilda till ägarlägenheter. Men allt fler vill bo i hyresrätt, inte minst ungdomar. Framtidsspanarna är alltså på min sida. Nu gäller det bara för politiker, investerare och fastighetsbolag att hänga med i svängarna och bidra till att hyresrätten kan utvecklas. För att det ska bli så krävs det insatser av oss alla. Hyresrätten passar väldigt bra i den anda som präglar vår tid. Vi vill vara fria och oberoende, vi köper tjänster och vi prioriterar att göra annat än att lägga kraft på renoveringar och gräsklippning. Vi vill kunna röra på oss på ett lätt och smidigt sätt. Flytta till nytt jobb, flytta till studier, flytta ihop, flytta isär eller bo tryggt där vi bor i många år. Detta är en del i det som skiljer ut hyresrätten från andra boendeformer och det är det som gör den så attraktiv. Den första lyan 248 000 UNGA VUXNA skulle just nu vilja ha en egen bostad. Allt fler unga vuxna bor kvar hemma hos sina föräldrar, och av dem som flyttat hemifrån är det fler nu än tidigare som bor i osäkra eller tillfälliga upplåtelseformer. ANDELEN UNGA vuxna som bor hemma hos sina föräldrar har ökat under de senaste 15 åren. 1997 bodde bara 15 procent hemma hos sina föräldrar. 2011 var det 22 procent som gjorde det och tre fjärdedelar av dem säger att de skulle vilja ha en egen bostad om de hade råd. Det visar en undersökning om unga vuxnas boende som Hyresgästföreningen genomför vartannat år sedan 1997. Många bor kvar hos sina föräldrar för att det är billigt och bekvämt, men många gör det också för att de inte har råd med eget boende, säger Ylva Westander, utredare på Hyresgästföreningen och författare av rapporten. Samtidigt har andelen unga vuxna som bor i egen bostad hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus minskat markant sedan 1997. Nu bor bara något över hälften i egen bostad, jämfört med över 60 procent 1997. UNDERSÖKNINGEN VISAR att hyresrätten fortfarande är den mest populära bostadsformen för unga vuxna. Men i storstadsregionerna och andra tillväxtområden, dit många unga vuxna flyttar, är det svårt och tar lång tid att få tag på en hyresrätt. Bristen på små och billiga bostäder som unga människor har råd med är det största problemet. Få unga vuxna har råd att betala de hyresnivåer som gäller för nyproducerade lägenheter. För att få fart på byggandet krävs att samhället stimulerar byggandet av nya hyresrätter, till exempel genom en investeringsstimulans. YLVA WESTANDER pekar också på möjligheter till ROT-avdrag och miljöpremier för ombyggnad och upprustning av hyresrätter. Detta kan bli ett sätt att se till att de hyresrätter som redan finns fortsätter att vara attraktiva och kan hålla en hyresnivå som unga vuxna har råd att betala. Vi behöver ta hand om det bestånd av hyresrätter som redan finns och ge ekonomiska förutsättningar för upprustning, utan att det blir så dyrt efter renovering att hyresgästerna inte har råd att bo kvar. Ungas boende Hyresgästföreningen genomför vartannat år sedan 1997 en undersökning om unga vuxnas boende. Rapporten bygger på intervjuer av unga mellan 20 och 27 år. År 2011 deltog 4 469 personer, fördelade över hela landet, i undersökningen. 31) När ska du flytta hemifrån? 2) Hur ska du få råd med bostad? 3) Vill dina föräldrar att du ska bo kvar eller flytta? unga om hur de ser på sitt framtida boende. Charity Egbudiwe, 19, Uppsala 1) Jag vet inte, jag måste hitta ett jobb först. Men snart hoppas jag. 2) Genom att hitta ett jobb och kanske bo tillsammans med någon för att kunna dela på hyran. 3) De vill att jag ska flytta, att jag ska kunna bli självständig. Viktor Ericsson, 17, Märsta 1) När jag är runt 19 20, det är en bra ålder. Hanna Karlström, 16, Sveg 1) Jag är inte säker, men jag ska studera klart 2) Jag vill gärna gå klart skolan först, så vid 20 års ålder kanske. och sen jobba för att kunna 2) Genom att jobba kanske. spara ihop pengar. 3) De vill att jag ska flytta för att 3) De vill att jag ska flytta så fort jag ska klara mig själv och inte som möjligt. Vi är en stor familj. bo hemma hela livet. Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen Foto: Eva Dalin n Vid frågor om innehållet, kontakta: Anna Wennerstrand, pressansvarig anna.wennerstrand@hyresgastforeningen.se, 08-791 02 22 www.hyresgastforeningen.se Intelligent kommunikation sedan 1984. Projektledare: Lars Jakobsson Säljare: David Jakobsson Redaktör: Anna Lindgren Dahlin Grafisk formgivare: Tove Engström Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group. För information om intelligent kommunikation, kontakta Lars Jakobsson, 018-68 30 10. www.inpress.com 2
ANNONS En ny boendeform JU MER JAG ÄR UTE och träffar hyresgäster i våra nya trygghetsboenden, desto mer övertygad blir jag om att satsningen på den nya boendeformen är helt rätt, säger Anders Nordstrand, vd för Micasa Fastigheter som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter. Värdesätter det sociala livet. Nis-Erik Svensson och hustrun Christina har nyligen fl yttat in i en bekväm trerummare i trygghetsboendet Väduren i Vasastan i Stockholm. Trygghetsboende Ett nytt steg i livet Det här kommer att bli bra. Vi har redan fått många goda vänner bland våra nya grannar. Och det är skönt att inte längre behöva äga och sköta en massa prylar, säger 77-årige Nils-Erik Svensson som tillsammans med hustrun Christina nyligen flyttat in i en bekväm trerumslägenhet i trygghetsboendet Väduren på Roslagsgatan i Stockholm. Med utsikt över takåsarna. Nils-Erik Svensson är tillbaka i välkända kvarter på Roslagsgatan. Här tillsammans med Micasavärden Eva Blomqvist. Isin nya hyreslägenhet på trygghetsboendet Väduren har Nils- Erik Svensson och Christina Rosander två balkonger. Den lite mindre av de två ska bli en växtbalkong. Den här balkongen kommer att bli min livlina, säger Nils-Erik och skrattar. Han är trädgårdsentusiast och villan i Hässelby, där de bodde i tio år, hade en prunkande trädgård som Nils-Erik skötte minutiöst. Det är klart att det kändes konstigt att ge upp trädgården, men när vi fick klartecken från bostadsförmedlingen om att flytta in här så kunde vi bara inte tacka nej. Vi hade börjat tröttna på att sköta huset och alla prylar, säger Nils-Erik. Dessutom fick vi möjlighet att komma tillbaka till samma kvarter som vi bodde i tidigare. Vi hade verkligen tur, säger Christina. Tillbaka i välkända kvarter Nu bor de sedan februari i den moderna och diskret anpassade trerummaren på 92 kvadratmeter, inredd med bekväma möbler från villan. På väggarna hänger vacker konst i glada färger. Det är en av 56 lägenheter i det nyligen invigda trygghetsboendet, som bland annat har flera samlingslokaler, gemensam takterrass och uthyrningslägenhet för gäster. I huset finns också en välbesökt restaurang som är öppen för allmänheten. Det här kommer att bli bra. Och vi har redan fått många goda vänner bland våra nya grannar. Nu är vi i den åldern då gamla vänner börjar falla ifrån, då är det viktigt att kunna stifta nya bekantskaper, säger Nils-Erik, som också är de i Vädurens boråd. I huset har redan ordföran- bildats ett bridgesällskap och mans med Micasavärden Eva Blomqvist tillsamhar man bland mycket annat planerat såväl konst- som teaterbesök. Jag kan definitivt rekommen-mendera trygg hetsboenden för mina vänner. Det har jag förresten redan gjort, säger Nils-Erik. Visste du att... Sociala aktiviteter Även den sociala delen spelar en viktig roll. Varje trygghetsboende har flera gemensamhetslokaler och en egen Micasavärd som ordnar aktiviteter av olika slag, i nära samarbete med hyresgästerna. Det kan handla om sådant som gemensamma fester, teaterbesök, vin- eller matlagningskurser. För den som kommit upp i åren är det inte alltid så enkelt att skaffa nya kontakter. Det är lätt hänt att man blir ensam. Därför är våra trygghetsbo- enden utformade så att där ska vara lätt att skaffa nya vänner på ett okomplice- rat sätt, säger Anders Nordstrand. Han rekommenderar alla som börjar bli lite äldre att planera sitt boende i god tid. Annars kanske man blir överraskad den dag man märker att man exempelvis inte längre orkar skotta snö. Då blir läget akut och bo- stadslösningen kanske inte blir den bästa.... Micasas trygghetsgenoboenden förmedlas bostadsförmedlingen?... trygghetsboendet är utformat för att passa dagens aktiva och individualistiska äldre?... det finns många sociala aktiveter att delta i på hetsboendena om trygg- man vill? I Stockholm pågår i dag ett arbete med att omvandla ett antal servicehus till trygghetsboenden; en ny boendeform som vänder sig till personer som fyllt 75 år och är skrivna i Stockholms stad. Lägenheterna, som förmedlas via Stockholms stads bostads förmedling, är utformade för att vara maximalt tillgängliga. I ett trygghetsboende ska man som äldre kunna bo kvar länge, säger Anders Nordstrand. Anpassningen i lägenheterna är diskret, men funktionellt, med exempelvis tydlig färgsättning, bra belysning och anpassade badrum. Säkerhetsnivån är hög. Stor omsorg har också lagts på design och utformning av både lägenheter och fastigheter. Planera ditt framtida boende i tid. Det är Anders Nordstrands råd. Foto: Micasa Foto: Mic M asa Micasas trygghetsboende: Fästmansoffan, Starbovägen 63 97, Vällingby Långbroberg, Spadvägen 7, Älvsjö Skärholmen, Ekholmsvägen 50 66, Skärholmen Väduren, Roslagsgatan 20, Stockholm Tanto, Maria Bangata 1, Stockholm Tunet, Råckstavägen 26 36, Vällingby Hammarbyhöjen, Tidaholmsplan 11 19, Johanneshov www.micasa.se 3
Nybyggande Text: Sofia Hillborg Foto: Samuel Unéus Högre välfärd som hyresgäst Många av dagens högbelånade hushåll skulle ha en högre välfärd som hyresgäster än som högt skuldsatta bostadsägare. Bristen på hyresrätter tvingar många att köpa bostad, trots att de hellre hade valt en hyresrätt, enligt en rapport från Statens bostadskreditnämnd. Att äga sin bostad har varit en bra affär, men att priserna har stigit under lång tid är inget argument för att de kommer att fortsätta att stiga snarare för att de kommer att falla, skriver man i rapporten. (Källa: TT) Varför byggs det så få hyresrätter? JUST NU står 375 000 personer i kö hos Stockholms stads bostadsförmedling. Bara mellan 2010 och 2011 ökade antalet intresseanmälningar med 15 procent. ÄVEN I MALMÖ, Göteborg och de stora universitetsstäderna är situationen på bostadsmarknaden svår och köerna till förstahandskontraktet närmast oöver komliga. Samtidigt byggs mycket få hyresrätter. Om inget görs kommer 340 000 stockholmare att stå utan bostad år 2030. DET FINNS MÅNGA olika orsaker till varför det ser ut så här, enligt Bo Söderberg, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Upp sala universitet. Uppenbarligen finns det ett problem i beslutsprocessen när det gäller byggande och där spelar den administrativa indelningen av landet i kommuner och län in. Om det till exempel råder bostadsbrist i Stockholm sregionen är det så många kommuner som har del i ansvaret, att det är lätt att skjuta ifrån sig ansvaret. Och ju fler som ska samverka, desto mer tid tar det. Det har inte byggts tillräckligt med bostäder på 20 år. En av orsakerna kan vara bristande konkurrens på byggmarknaden, som i princip domineras av fyra stora byggkoncerner. Genom att hålla igen på byggandet minimerar de den ekonomiska risken och håller uppe prisnivåerna. BOSTADSMINISTER Stefan Attefall verkar ha kommit fram till samma slutsats. I början av juni berättade han om ett förslag till en ny lag som ska tvinga kommuner att även ta hänsyn till grannkommunernas bostadsbehov. Särskilt trögt går byggandet av hyresrätter. Det är helt enkelt så att det lönar sig sämre att bygga hyresrätter än att bygga bostadsrätter. Om jag äger en bit byggbar mark då väljer jag att bygga det som är mest lönsamt. Det är inte så underligt, säger Bo Söderberg. I dag har vi ett skattesystem som delvis missgynnar hyresrätten. Men Bo Söderberg tror inte att det skulle räcka att bara uppnå skattemässig neutralitet mellan hyresrätten och bostadsrätten. För att det ska bli lönsammare att bygga hyresrätter krävs andra insatser. Kanske behövs det att man subventionerar byggandet av hyresrätter. Boverket konstaterar i en rapport att Sverige är det nordiska land som under de senaste tio åren har betalat ut minst subventioner till bostadsbyggande, räknat per invånare. På 90-talet betalade staten ut miljardbelopp i bostadssubventioner. I dag är boendet en pluspost i statsbudgeten. Tveksamheten inför att bygga just hyresrätter har med ren spekulation att göra. Bo Söderberg, forskare Det har inte byggts tillräckligt många bostäder i Sverige på 20 år. En bidragande orsak, som flera forskare har fört fram, kan vara bristande konkurrens på byggmarknaden. Den svenska byggmarknaden domineras i princip av fyra stora byggkoncerner. Genom att hålla igen på byggandet vinner de två saker: de minimerar den ekonomiska risken, samtidigt som de håller uppe prisnivåerna på bostäder. Det finns en sanning i resonemanget om att byggföretagen inte vill bygga för mycket. Den som har lite av en oligopolställning på marknaden vill helst inte att det produceras för mycket, så att priserna sjunker. Konkurrensen i den svenska byggsektorn är ganska dålig. MARKÄGANDET ÄR också ett problem, enligt Bo Söderberg. Kanske borde man begränsa exploatörernas möjligheter att sitta på markresurser. Om några få aktörer har köpt upp mycket obebyggd mark kan man annars tänka sig att de tjuvhåller på den. Andra bostadsforskare, exempelvis Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH, har föreslagit att det vore rimligt att kräva av bostadsbolag som har tilldelats byggrätter att de utnyttjar dem inom en viss tid, för att hindra att bostadsbolag sitter på dem i åratal. Bo Söderberg är också rätt övertygad om att tveksamheten inför att bygga just hyresrätter har med ren spekulation att göra. Det gamblas med framtidsförväntningar. Vi har markägare som sitter på mark och spekulerar på vad som kommer att hända. De enda som bygger hyresrätter i dag är i princip de kommunala bostadsbolagen. Kanske är det som behövs en nationell samling kring bostadsfrågan. Vi skulle behöva en långsiktig, blocköverskridande politisk överenskommelse om ramarna för svensk bostadspolitik, så att inte en del aktörer lockas att spekulera om vad som kan hända med bostadspolitiken vid ett maktskifte. 4
ANNONS KV JORDMÅNEN. På Nissastrand mitt i Halmstad kommer vi att bygga 154 lägenheter från 1 till 5 r o k med inflyttning 2014. Projektet är en totalentreprenad och omfattar ett helt kvarter. KV BORGEN. På attraktiva Söder planerar vi att bygga ca 150 lägenheter. Detaljplanearbetet inleds i sommar och lär avslutas senast januari 2014. Färdigställande beräknas till 2016. KV KEMISTEN. I samarbete med Fastighets AB Tornet och Lundgrens Gjuteri har vi inlett exploateringen av den gamla gjuteritomten nära centrum. Tomten bedöms kunna rymma 200 300 bostäder. Detaljplaneprocessen är inledd. SOFIEBERG. På Sofieberg i norra Halmstad planerar vi att bygga ca 48 lägenheter. Bygglovsprocessen pågår och produktionsstart beräknas till hösten med inflyttning 2013. Vill du vara med och utveckla framtidens boende i Halmstad? HFAB ÄR ETT OFFENSIVT BOSTADSFÖRETAG MED FLERA STORA BYGGPROJEKT PÅ GÅNG. DÄRFÖR BEHÖVER VI FÖRSTÄRKNING. Mycket erfaren projektledare sökes med många års erfarenhet från projekt- och byggledningsarbete. Du kommer att få ansvar för våra stora ny produk tions projekt och agera mentor till våra andra projektledare. Vi söker även en Projektledare med några års erfarenhet, som vill utvecklas ytterligare. För mer info kontakta fastighets utvecklingschef Marie Dellhag, tfn 035-13 8390 eller läs mer på hfab.se. Ange löneanspråk samt tillträdes datum i din ansökan. Maila ansökan snarast, dock senast 10 augusti till Effect Management Search; michael.karlsson@effectsearch.eu. Urval görs löpande. HALMSTADS FASTIGHETS AB är ett av kommunen helägt bostadsbolag med 9 800 lägenheter och 300 lokaler. Vi omsätter en bit över 650 mkr och är ca 100 anställda. Våra fastigheter värderas till ca 6 mdkr. Sedan 1942 har vi spelat en viktig roll för bostadsutvecklingen i Halmstad en roll och ett ansvar vi gärna axlar även framöver då vi de kommande åren ska producera ca 500 nya hyresrätter. Att vi har fokus på våra hyresgäster understryks inte minst av vårt starka bostadssociala engagemang. hfab.se 5
Livet i hyresrätt Text: Håkan Årblom Foto: Emil Nordin Frukost på balkongen Sommaren är kort. Vad ger mer sommarkänsla än en lång och färgstark sommarfrukost uppe i det blå? Passa på att njuta av årstidens bär och frukter redan på morgonen. Visste du att... den första hyresgästföreningen startades redan1915? Jag gillar att bo i hyresrätt för jag är ganska lat HON HÖRS I RADIOKANALEN Rix FM. I sändningarna håller Titti Schultz sällan igen med vad hon tycker om sakernas tillstånd. Som att slå ett slag för hyresrätten. Det är ett evigt tjat om att man måste äga sin bostad, det behöver man inte alls, säger hon. HÄR ÄR KVINNAN som går i bräschen för hyres rätten. Med näbbar och klor försvarar hon rätten att kunna hyra sin egen bostad. Så skulle nog radioprofilen Titti Schultz inte presentera sig själv även om kamplusten skiner igenom flera gånger. I hennes och sambon Eriks charmiga tvåa på Södermalm i Stockholm, öppnar hon i stället vårt samtal med att säga att hon är bekväm av sig. Jag gillar att bo i hyresrätt för jag är ganska lat. När det börjar rinna långsamt i handfatet behöver jag bara ringa hyresvärden och då kommer någon av de härliga gubbarna och ordnar det år mig, säger Titti Schultz. HON BERÄTTAR OM vattenskadan i köket, om när vattnet rann från väggar och tak i små floder. Då kom hyresvärden till undsättning med duktiga hantverkare som stoppade vattenläckan, rev ner och byggde upp nya väggar och tak, medan Titti och sambon höll sig borta från det värsta byggdammet. Min relation med hyresvärden är den allra bästa. Vad vi inte är överens om är att mitt kök behöver bytas ut, men troligen sker det inte de närmaste 20 åren. Men jag trivs så bra och kanske får jag ett nytt kök i 60-årspresent för jag lär nog bli kvar här! DETTA MED HYRESRÄTTEN ligger henne varmt om hjärtat. Hon lyser upp när hon beskriver huset och området kring Borgmästargatan. Hon berättar om hyresgästerna som bott länge i huset och att alla morsar på varandra. Om grannen Helen, som pysslar och gör det trevligt för alla. Om restaurangen på nedre botten, som ger ett trivsamt sorl på kvällarna. Att det mesta lunkar på i huset verkar hon njuta av. Allt fungerar som det ska. Jag behöver Titti och sambon Erik trivs så bra i hyresrätten att de nog blir kvar där länge. Tråkigt nog är de hyresrätter som byggs alldeles för dyra att bo i. Titti Schultz, programledare, Rix FM inte gå på bostadsrättsstyrelsemöten, eller ligga och rensa rabatten en dag mitt i sommaren, eller rätta mig efter vad föreningen bestämt vad vi ska ha för färg på blomlådorna. Det är också en fantastisk grej med att bo i en hyresrätt. Annars är det mycket gapande om att äga sin bostad i dag, tycker hon. Äga, äga, äga. Jag har ännu inte fattat varför man måste äga sin bostad jag kanske kommer på det någon gång. Att inte ha stora lån på banken för att köpa en bostad och kunna leva skuldfri resten av livet om jag vill, värderar jag högt. Hon tycker att fler skulle ges chansen att få bo i Stockholms innerstad, men bristen på nya hyresrätter tvingar människor att köpa sina bostäder till skyhöga priser. Det är säkert härligt att betala till sig själv, äga sin bostad och investera för sin egen skull. Men det är lite skrämmande att många måste ta jättelån för att kunna bo. Tråkigt nog är de hyresrätter som byggs alldeles för dyra att bo i. Dessutom omvandlas också hyresrätterna till bostadsrätter så snart de byggts, som i Hammarby Sjöstad till exempel. IBLAND FÅR TITTI försvara hyresrätten inför sina vänner och förklara varför hon inte har något behov av att äga sin bostad. Hon är nöjd med sitt, säger hon. Det enda hon saknar är ett gäst- och arbetsrum, men det har varit svårt att hitta en lägenhet som matchar hennes och sambons nuvarande. Vi har tittat runt i ett par år utan att lyckas. De vi har tittat på har haft så höga hyror att det nästan känts motiverat att ändå köpa en lägenhet så då bor vi hellre kvar. Jag är nöjd och det är inte helt likt mig, som är en rätt gnällig typ. Jo en sak: större vindsförråd skulle vi behöva och så gärna det där med ett nytt kök... Hon tycker annars att möjligheterna att bo i en hyresrätt är många fler än begränsningarna. Att bo i en hyresrätt är en Tillsammans med kollegorna Roger och Ola gör Titti Schultz radioprogrammet Rix MorronZoo. vinstlott. Du slipper till exempel oroa dig över oväntade räntehöjningar på bostadslånet. När grå nissar dyker upp i tv-rutan och berättar om kommande chockhöjningar på räntorna, kan jag lugnt luta mig bakåt i soffan och bläddra i tidningar eller fila på naglarna. ATT SLIPPA BEKYMRET med obehagliga ränte rusningar och att kunna glädja sig åt andra saker i livet än att lägga större delen av lönen på boendet, har varit ett medvetet val av Titti Schultz. Vi vill kunna göra en eller ett par resor om året, korta eller långa. Det är inte så att vi inte skulle ha råd med både bostadsrätt och resorna, vi vill hellre lägga pengarna på annat än att bara bo. Många av mina vänner väljer lite dyrare boende. En del har pool, vackra kök och de är toppennöjda, men de kan å andra sidan inte följa med när vi reser. Text: Håkan Årblom Foto: Peter Knutson 6
ANNONS Lägg en lax på grillen Lax är mycket okomplicerad att grilla och blir snabbt färdig. Här är ett enkelt recept på en saftig fisk: Välj färsk laxfilé med skinnsidan kvar. Pensla lite olja på skinnsidan. Pressa lime över hela köttsidan. Ringla över honung och salta efter smak, gärna med grovsalt. Grilla tills laxen är ljusrosa i mitten. Serveras ljummen tillsammans med färskpotatissallad och en sås på lika delar grädd fil och crème fraiche, klippt gräslök, honung, pressad lime och salt. LÄTTODLAT PÅ LITEN YTA Att odla på balkongen kan vara ett sätt att få trädgårdskänsla på få kvadrat. Ätbart såväl som blommor fungerar lika bra. Väderstrecket är avgörande när man väljer växter, eftersom skarpt söderläge, till exempel, kan innebära mycket höga temperaturer på balkongen vid soligt väder och då behöver växterna vattnas ofta. Fråga gärna blomsterhandlaren om råd. För att få gröna väggar kan du låta klematis (finns med olika blomningstid och flera färger) slingra sig upp för en spaljé på balkongräcke eller vägg. kort om Namn: Titti Schultz Jobbar som: Programledare på radiostationen RIX FM, för morgonprogrammet RIX MorronZoo. Bor i: Hyresrätt på Söder i Stockholm. Största fördelarna med hyresrätt: Att få hjälp med all fastighetsvård. Slippa dra på sig höga banklån och undvika oväntade räntehöjningar. Lägga pengarna på annat än boendet. Önskedröm med sin hyreslägenhet: Att hyresvärden överraskar med en köksrenovering före 60-årsdagen. Vill du ha något ätbart, kan du odla såväl tomater och gurka som hallon, jordgubbar och smultron i kruka. Kryddor är enkelt köp en färdig kruka timjan eller basilika och ställ ut! Dofter är också trevligt. Lavendel är både vackert och luktar gott. Skörda blommorna när de har blommat över och torka dem. Lägg sedan i en liten tygpåse i byrålådan, och minns doften av sommaren i november! Vi har försett lundaborna med hyresrätter sedan 1947. Inredarens tips Gör balkongen till en oas! Madeleine Gesar, frilansande inredare (bl a Sköna hem), tipsar om hur balkongen blir ett mysigt extrarum. 1. Tänk efter hur du använder balkongen. Äter du bara frukost där ute, eller använder du den över hela dagen och kanske solar ibland? Då kanske det finns behov av en vilstol och inte bara en matstol. Sedan får man anpassa möblernas storlek efter balkongutrymmet. Möbler, gärna fällbara, med multifunktion kan vara bra. Måttbeställ möbler för att få perfekt anpassade funktioner. 2. Gör balkongen till en liten oas! Låt den bli ett extrarum. Många möblerar med Medelhavsväxter, gärna ätbara, såsom rosmarin och olivträd, som passar för soliga och varma miljöer som balkonger gärna blir. Blanda hellre udda möbler i olika färger än att köpa en enhetlig grupp för mer personlighet. Välj vackra funktionsprylar, som en gammal vattenkanna. Lägg ut mattor för att få bort den hårda känslan. Om det finns tak över balkongen så kan du våga välja mattor som inte riktigt står emot väta, som ett par vackra trasmattor, eller varför inte en kelimmatta? Tänk att få ha vardagsrummet ute! Om man är rädd för väta finns det många nya material som tål vatten. 3. För att mjuka upp en grå betongvägg kan du hänga upp ett tyg med hjälp av t ex krokar eller dubbelhäftande tejp. Samma sak går att göra på balkongräcket. Eller välj en vacker vaxduk och spänn upp; färg och funktion som kan förändra balkongen mycket. www.lkf.se 7
2fulla SL-bussar varje dag. Stockholm kan komma att växa med ett helt Oslo till år 2030, vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar per dag av nya invånare. Enligt beräkningar har Stockholms län ett underskott på 91000 bostäder, vilket är mer än hela bostadsbeståndet i Uppsala. Det skulle behöva byggas närmare 25000 bostäder per år och för att klara ökningen av huvudstadsbor skulle byggtakten behöva fyrdubblas. Källa: Stockholms handelskammare Rekrytering Text: Håkan Årblom, Ulrica Segersten Illustration: David Marklund Bostadsbristen broms Sveriges utveckling FÖRETAG OCH ORGANISATIONER vill rekrytera mer personal men medarbetarna har ingenstans att bo. Bristen på studentbostäder minskar ungas vilja att studera vid universitet i tillväxtregioner. Samtidigt minskar bostadsbyggandet, inte minst av billigare hyresrätter. Här några röster om hur bostadsbristen slår mot samhällsutvecklingen. Med den rådande bostadssituationen riskerar vi att förlora personal STOCKHOLMS LÄNS akuta bostadsbrist utgör inte bara ett hot mot länets ekonomiska utveckling utan mot hela samhällsutvecklingen till exempel att sjukvården ska kunna rekrytera ny personal. I dag har många unga människor svårt att flytta till eller inom regionen för att söka jobb inom sjukvården på grund av svår bostadsbrist eller höga boendekostnader. Lena Freijd, HR-direktör vid Karolinska Univer sitetssjukhuset i Stockholm, berättar att bostadssituationen i sin tur påverkar sjukvårdens rekryteringsmöjligheter. Hon säger att Karolinska har egna bostäder som de hyr ut till sin personal, men de är för få. För att kunna ta emot medarbetare från andra orter har vi 76 egna hyreslägenheter. Men de räcker inte till. Här är bostadsfrågan svår för till exempel unga sjuksköterskor, som har svårt att komma in på bostadsmarknaden och få sitt första boende, säger Lena Freijd. HON BERÄTTAR ATT bostadsfrågan är ett särskilt besvärligt kapitel när Karolinska ska locka ny personal till Stockholm. Efterfrågan på bostäder har ökat något. För oss handlar det om att få personal att komma till Stockholm och arbeta här, och inledningsvis bo i våra lägenheter. Under det första året ska de förhoppningsvis hitta något eget, men med den rådande bostadssituationen blir det svårt och då riskerar vi att förlora personal. Rapport från Uppsala I juni lämnade Peter Egardt, landshövding i Uppsala län, två rapporter till bostadsminister Stefan Attefall om bostadsmarknaden i Uppsala län. Bara i Uppsala län finns 80 000 människor upptagna i olika bostadsköer. Särskilt allvarlig är bristen på små, billiga lägenheter för ungdomar, invandrare och äldre. I rapporterna till bostadsministern konstaterar man också att arbetskraftsinflyttningen till länet ökar. Samtliga kommuner (utom Älvkarleby) i länet redovisar brist på hyresbostäder. Mellan åren 2007 och 2011 har befolkningen i länet ökat med 18 700 invånare. Samtidigt har det bara byggts cirka 7 500 bostäder. Källa: Länsstyrelsen i Uppsala län Bristen på studentbostäder minskar ungas vilja att studera vid universitet i tillväxtregioner Erik Pedersen, vice ordförande i Sveriges förenade studentkårer Att bostadsbristen slår hårt mot storstädernas studenter visar en ny rapport. Bostadsbristen för studenter drabbar hela samhället och påverkar tillväxten negativt. Vi anser att den viktigaste åtgärden för att lösa bostadsbristen är att bygga fler bostäder anpassade för studenter. Vi vill också att fastighetsavgiften, som slår orättvist hårt mot de boenden som studenter efterfrågar, tas bort helt för studentbostäder, säger Erik Pedersen, vice ordf i SFF. 8
ANNONS Visste du att... USA:s president Barack Obama arbetade som hyresgästombud tidigare i sin karriär? ar 2,5 års väntetid Bristen på hyresrätter till rimliga priser är skriande i Malmö, säger Bo Nilsson, Hyresgästföreningen region Södra Skåne. Det tar i genomsnitt 2,5 år att få en etta eller tvåa med en hyra på max 5 000 kronor per månad. I dagens läge skulle det behövas 163 000 bostäder bara för att täcka de ungas behov. Samtidigt står forskningsanläggningarna ESS och Max IV i Lund för dörren som arbetsgivare, vilket ytterligare kommer att öka efterfrågan på bostäder. LKAB:s produktionsorter har skriande behov av bostäder Foto: Fredric Alm DET FINNS REGIONER och branscher som skriker efter arbetskraft, som gruvindustrin till exempel. I Norrbotten gör LKAB, börsnoterade Boliden och Northland Resources stora satsningar. LKAB planerar att öppna tre malm gruvor i Svappavaara, Kiruna och Malmberget. Boliden öppnar två gamla gruvor och Northland öppnar åtminstone två gruvor i Kaunisvaarafältet utanför Pajala. Gruvboomen kan ge så mycket som 5000 jobb de kommande fem åren. Men utvecklingskurvan kan få sig ett rejält hack om inte gruvindustrin löser bostadsfrågan. LKAB:s produktionsorter i Kiruna, Malmberget, Gällivare och Svappavaara har skriande behov av bostäder, och det är klart att det påverkar hela vår utveckling. Vi har en plan att rekrytera 1 200 personer mellan 2011 och 2015. Samtidigt har vi tre stora samhällsomvandlingar, eftersom vi plockar bort bostäder ur det befintliga beståndet när vi måste flytta delar av samhällena, säger Åsa Poromaa, informatör på LKAB. HON BERÄTTAR ATT LKAB har sitt eget bostadsföretag som främst förser den egna personalen med bostäder, men i och med gruvindustrins uppsving räcker inte det beståndet. Samtidigt påverkas även LKAB:s entreprenörer av bostadsbristen. Entreprenörerna har kanske ännu svårare att få boende åt sin personal. Vi är beroende av våra entreprenörer och kan de inte ta jobb här på grund av att det inte finns bostäder, ja, då bromsas vår utveckling. Allmännyttiga samtal Mån-lör, 8.30-9.30, frukost från kl 8 Restaurang Friheten, Donners plats Allmännyttiga samtal en samhällsnyttig start på dagen SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, inbjuder till Allmännyttiga samtal under årets Almedalsvecka. Våra frukostsamtal är en naturlig start på dagen för er som är intresserade av samhällsbyggnadsfrågor i allmänhet och bostadsfrågor i synnerhet. Måndag till och med lördag redogör vi för hur dagens parti i Almedalen ställer sig i viktiga samhällsfrågor och vilken bostadspolitik de för. Under varje samtal medverkar representanter för dagens parti och vi fördjupar oss även i en utmaning som de allmännyttiga bostadsföretagen står inför just nu. 9
Rotavdrag för hyresrätter? I april meddelade regeringen att en kommitté ska tillsättas för att undersöka om hyresrätten missgynnas skattemässigt jämfört med andra boendeformer. På samma gång ska man utreda om det är rimligt att utvidga rotavdraget till att även omfatta hyresrätter. Kommittén ska redovisa sitt arbete senast den 15 oktober 2013. Lokalt engagemang Text: Anna Lindgren Dahlin Foto: Samuel Unéus Vi märkte ganska snabbt att, herregud, det gick ju att kommunicera! Det var inte så svårt! Linda Chebbi Lokalt projekt främjar vi-känslan i bostadsområdet Gruvlyckan. Under den årliga Kulturdagen träffas ung som gammal och deltar i de evenemang som den lokala aktivitetsgruppen ordnar. Lyckan i Gruvlyckan FÖR NÅGRA ÅR SEDAN var det stökigt i Gruvlyckan i Karlstad och många tyckte att barnen var busar. En dag startade några mammor en grupp för att försöka skapa trivsel och mer samhörighet. L INDA CHEBBI älskar sitt hemkvarter Gruvlyckan. Det är ett jättefint ställe. Vi brukar skoja med vaktmästarna och säga att de får begrava oss på den där kullen. Vi stannar här tills vi dör, säger hon och skrattar. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN var det annorlunda. Polisen kom till området med jämna mellanrum och det var tjafsigt på gårdarna. Stämningen var ofta negativt laddad på boendemötena. Många tyckte att barnen och ungdomarna var alldeles för stökiga. Jag och några andra, som också har barn här i området, reagerade på att halva mötena alltid handlade om att barnen har gjort det här, och barnen har gjort det där. Det kändes som att barnen var skurkar, säger Linda Chebbi. EN DAG SA hennes väninna Fatima att det som barnen anklagades för delvis var sant, men att det borde gå att lösa. Linda och Fatima tänkte att de här barnen behövde få komma ut på aktiviteter och de visste att det fanns pengar att söka hos den lokala hyresgästföreningen. Så vi sökte och fick pengar till att starta en aktivitetsgrupp för barn och unga. Deras del av området Gruvlyckan utgörs av tre gårdar omgivna av trevåningshus. Det är på den största gården, i mitten, som alla träffas och barnen leker. Det är tätt befolkat här med många barn och ungdomar. När alla är ute är det en livlig och färgglad gård, med många olika kulturer. AKTIVITETSGRUPPEN FICK snart förstärkning av två arabisktalande kvinnor, Nadia och Sanna. En gång per år ordnar gruppen en resa till en nöjespark för områdets barn och unga. Den första resan, för fyra år sedan, gick till Liseberg. Linda märkte att resan öppnade för kommunikation bland föräldrar och barn. Regelbundet träffas man också för grillmöten. Vi tänkte att om vi grillar och har ett litet möte i samband med det, så kommer det fler, säger Linda, och det visade sig vara en god tanke. Nu får de boende en anledning att träffas öga mot öga, i stället för att kommunicera genom lappar i trappuppgången. Sam tidigt får alla tillfälle att se vilka det är som driver den här aktivitetsgruppen. Vi märkte ganska snabbt att, herregud, det gick ju att kommunicera! Det var inte så svårt! Nu närmast ser de fram emot den årliga Kultur dagen, med rapduon Medina som gästande artister. Linda Chebbi tror att hon alltid kommer att arbeta med ungdomar. När jag hör dem sitta och prata de inspirerar mig så mycket! Och vi kommer att fortsätta kämpa i Gruvlyckan. Vi har kommit en bra bit. Linda Chebbi tog ett initiativ som gynnar alla grannar. I MARKBACKEN HÅLLER UNGDOMARNA KOLL I Örebro hjälper de unga till med ansvaret för trivseln i området där de bor, med hjälp av kamera och FB. Tillsammans med ungdomar i bostadsområdet Markbacken i Örebro har Zeljko Ilic, verksamhetsutvecklare på Hyresgästföreningen i Örebro, startat ett projekt där ungdomarna själva håller koll på området där de bor. Tidigare har här varit mycket problem, men genom de unga ambassadörerna har skadegörelsen i området minskat avsevärt. Vad ligger bakom din idé? Mitt jobb är att inspirera, mobilisera, starta arbetsgrupper och nya, lokala avdelningar. Man ser inte så många ungdomar som är medlemmar i Hyresgästföreningen, men vi kan inte strunta i dem. Jag ville hitta ett sätt att engagera dem. Hur bidrar de till den positiva utvecklingen i området? Jag startade åtta Facebook-konton för alla åtta områden i Örebro där jag arbetar. På knappt två år har vi fått 4 000 medlemmar, varav runt 80 procent är ungdomar. Där brukar jag informera om olika aktiviteter och även lite av Hyresgästföreningens budskap. En sjätteklass i området blev de första ambassadörerna. Nu finns här cirka 40 ungdomar som flera gånger i veckan går ut med kamera och dokumenterar sådant som är förstört eller dåligt, men även saker som är bra. Sedan lägger de ut detta på Facebook och jag kollar vilka som ska åtgärda eventuella problem bostadsbolagen eller kommunen. Vad kan man lära sig av det här? Folk kan klaga på ungdomar, men om man hittar rätt väg att nå dem är de helt enkelt fantastiska! Om tio år kan vi på det här sättet ha 200 individer som bor här och som bryr sig om området! Kanske blir de nya medlemmar också. De kommer definitivt att bli medborgare som tar ansvar på ett sätt som deras föräldrar inte gör i dag. De växer tillsammans med oss och lär sig att ta ansvar. 10
ANNONS Femtusen nya hyreslägenheter av hög kvalitet, med rimliga hyror och med mycket låg miljöpåverkan. Det är bostadsföretagets ByggVestas investeringsplaner de närmaste åren. Vårt mål är att bli en ledande utvecklare av hyresrätter i Sverige, säger koncernchefen Gunnar Nordfeldt. Gunnar Nordfeldt: Vi bygger nya gröna hyresrätter När bostadsföretaget ByggVesta nu storsatsar på att bygga upp till 5000 nya hyresrätter inom 5 till 7 år, gör man det med en grön profil. Vi satsar på lägenheter som håller hög kvalitet och där boendet gör så små kol dioxidavtryck som möjligt. Det åstadkommer vi genom att investera i ener gieffektiva fastigheter enligt vårt eget varumärkesskyddade koncept, som vi kallar Egen värmehus, säger Gunnar Nordfeldt. Påverka sin egen energikostnad De välisolerade lägenheterna värms i huvudsak upp av instrålad värme, lägenheternas belysning, hushållsapparater och av de boendes kroppsvärme. Vid kalla utomhustemperaturer sker ett tillskott av fjärrvärme. Fastigheterna är dessutom förberedda för anslutning till urbana vindkraftverk eller solpaneler i framtiden. För oss är det också viktigt att hyresgästerna har möjlighet att påverka sina energikostnader. Därför gör vi just nu försök med timmätning som möjliggör för de boende att exempelvis starta diskmaskin eller tvättmaskin utifrån det aktuella elpriset, säger Gunnar Nordfeldt. Inom ByggVesta görs den stora investeringen tillsammans med försäkringsbolaget AFA, inom ramen för det samägda bolaget Grön Bostad AB. Hittills har 1 300 lägenheter uppförts på fem orter. Vi satsar på lägenheter som håller en hög kvalitet och där boendet gör så små koldioxidavtryck som möjligt. Och företagets hyresbostäder är ver k- ligen uppskattade. Tre år i rad har Gunnar Nordfeldt ByggVestas lägenheter röstats fram av hyresgäster som Bästa produkt i en under sökning anordnad av fastighetskonsulten Aktiv Bo. Det som uppskattas är bland annat lägenheternas höga kvalitet, planlösningarna och den rikliga utrustningen. Vårt system med kompisboende är också populärt; att två kompisar kan stå på samma hyreskontrakt, säger Gunnar Nordfeldt. ByggVesta lägger stor omsorg vid husens utformning när man investerar i nya hyresfastigheter. En inspirationskälla är boken Bostadens omätbara värden som väckt stor genklang i arkitekturkretsar. Den beskriver hur man genom att tänka nytt kring planlösningar, material och detaljer kan skapa trivsamma bostäder. www.byggvesta.se Rikshem satsar långsiktigt på hyresrätter och samhällsfastigheter www.rikshem.se Rikshem är ett fastighetsbolag som är i stark expansion. Företaget satsar på att bli en långsiktig hyresvärd och samarbetspartner till kommuner. Vad investerar ni i? Vi investerar, med jämn fördelning, dels i hyresrätter, dels i samhällsfastigheter: äldreboenden, sjukhus och trygghetsboenden. Geografiskt fokuserar Rikshem på Mälarregionen och Öresundsregionen. Jag vill gärna investera i tillväxtkommuner med goda utvecklingsmöjligheter. Jag vill gärna investera i tillväxtkommuner med goda utvecklingsmöjligheter. Jan-Erik Höjvall, torne - dalning med lång erfarenhet från fastighetsbranschen, är vd för Rikshem som ägs av Fjärde AP-fonden och AMF. Ni har ett rätt unikt koncept med att både äga samhällsfastigheter och investera i hyresrätter? Exakt. Vi kommer dess utom att investera i nyproduktion av både hyres- och bostadsrätter. Det är många kommuner som kontaktar oss idag därför att kommunerna behöver mångfald och blandade upplåtelseformer. Och framförallt behöver kommunerna nya hyresrätter. Vi vill bidra till att det byggs flera hyresrätter. Det är få bolag idag som orkar med investeringar i hyresrätter, men det klarar vi. En av Rikshems fastigheter i Västerås. Ilija Batljan, nynäshamnare med rötter i Montenegro och Bosnien, vice vd för Rikshem och chef för affärs - ut veckling. Du har ett stort intresse för äldrefrågor? Jag har forskat om äldre och åldrande under många år och doktorerat på temat om framtida behov av vård och omsorg för äldre så frågan är viktig för mig. Rikshem är landets största fastighetsaktör när det gäller äldreboenden och det förpliktigar. Du har sagt att Rikshem vill vara så nära ett allmännyttigt bolag som man kan komma, utan att vara det. Hur kan ett privat bolag vara allmännyttigt? Genom att ta ansvar för helheten, bra förvaltning av fastigheter, bra relation med hyresgäster och att vara en långsiktig aktör som samtidigt är aktiv i kommunens eller stadens liv oavsett om man sponsrar en lokal förening eller bidrar till marknadsföringen av kommunen. Vi engagerar oss i socialt ansvarstagande (CSR) för ett hållbart samhälle, till exempel genom energibesparingar och genom att erbjuda ungdomar sommarjobb. 11
5 000 hyresrätter på fem år i Uppsala. I Uppsala vill den styrande borgerliga alliansen bygga 5 000 hyreslägenheter inom en femårsperiod för att stimulera stadens fortsatta tillväxt. Med hjälp av samarbetsavtal med kommunen hoppas alliansen kunna locka bostadsföretag att bygga dessa lägenheter. Källa: UNT Jämför priser Text: Håkan Årblom Illustration: Lorens Palmgren NILS HOLGERSSONRAPPORTEN: Elpriset rusar uppåt KONSUMENTERNA HAR de fem senaste åren fått sina elnätsavgifter höjda med 32 procent. Men Hannes Carl Borg (C), politiskt sakkunnig hos it- och energiminister Anna-Karin Hatt, menar att konsumenternas ställning ska stärkas. Med en ny förhandsreglering av elnätsavgifterna ska vi garantera kunderna stabila och skäliga tariffer, säger han. FASTIGHETEN NILS Holgerssons underbara resa genom Sverige. Under den parollen har Nils Holgerssongruppen sedan 1996 jämfört kommuners boendekostnader. Årets undersökning av elnätsavgifterna visar att resan kunde vara angenämare. Elavgiften har näm ligen ökat i genomsnitt med 2,7 procent. De senaste fem åren har priserna ökat med 32 procent i hela landet. Priserna fortsätter alltså uppåt, trots att avgiften är reglerad. De kraftiga ökningarna är helt orimliga. Konsumenterna drabbas gång på gång av stora och återkommande prishöjningar. Nätföretagen har gjort en del investeringar för att trygga leveranserna, men så här stora ökningar tycker vi är obefogade, säger Per Holm, ordförande i Nils Holgersson gruppen. PRISHÖJNINGARNA HAR fått regeringen att reagera och därför införs i år en ny förhandsreglering av elnätstarifferna, vilket innebär att elnätsavgifterna beslutas i förväg. Hannes Carl Borg menar att Nils Holgersson-rap porten spelar en viktig roll i debatten om elnätsavgifter och att förhandsregleringen stärker konsumenternas ställning. Rapporten är ett uttryck för en misstro mot elnät- och fjärrvärmeföretagens priser. Det är därför viktigt att vi från den 1 januari har en ny förhandsreglering av elnätstarifferna på plats som kommer garanterna kunderna stabila och skäliga tariffer, säger han. Hans Dahlin, energiexpert på Hyres gästföreningen, konstaterar att vi måste göra något åt de höga elpriserna. De boende drabbas när priserna springer iväg och jag hoppas verkligen att förhandsregleringen kan bidra till skäligare priser framöver, säger han. DET FINNS DOCK fortfarande brister. Under sökningen visar att nätavgiften skiljer sig stort beroende på var i landet man bor. Det kan skilja så mycket som 60 öre per kilowattimme mellan den billigaste och den dyraste leverantören. Hannes Carl Borg framhåller att det är naturligt att det råder prisskillnader mellan företag, eftersom det innebär olika stora kostnader att anlägga elledningar i Stockholm jämfört med till exempel på landsbygden. Att det ibland blir större prishöjningar är naturligt i kapitalintensiva branscher eftersom investeringarna kommer klumpvis, säger Hannes Carl Borg. Därför är det viktigt att priserna ses ur ett längre tidsperspektiv. Samtidigt måste kunderna känna trygghet med den reglering som finns. Därför ska alla åtgärder som regeringen vidtar, oavsett bransch, i slutänden komma kunderna tillgodo genom ökad konsumentnytta, säger Hannes Carl Borg. Nils Holgerssonundersökningen Nils Holgerssonundersökningen genomförs varje år på uppdrag av en rad intresseorganisationer, som Fastighetsägarna Sverige, Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, fastighetsförvaltaren Riksbyggen och HSB:s Riksförbund. Besök gärna www.nilsholgersson.nu och läs om elnätsavgifterna i de olika kommunerna. Fira eller flämta? Nu ska konsumenternas ställning stärkas. Med hjälp av en ny förhandsreglering ska elkunderna garanteras stabila och skäliga tariffer. Almedalen Hyresgästföreningen på plats i Visby Torsdagen den 5 juli kl 12.00 13.30, Wallers terrass, Wallers plats 2 VÄLKOMMEN TILL LUNCHSEMINARIUM: Bostadspolitik en outnyttjad tillväxtkälla i svensk ekonomi? I år ordnar Hyresgästföreningen ett spännande lunchseminarium om bostadspolitikens betydelse för svensk ekonomi och ökad tillväxt. Frågor som ställs: Vad betyder hyresrätten för dynamiken i arbetslivet? Varifrån ska pengarna komma för byggnation av fler hyresrätter och upprustning av dem som redan finns? Vilken roll kommer staten att spela i framtidens bostadspolitik? Vad behöver byggindustrin för att det ska byggas mer? Och hur kommer det sig att somliga kommuner lyckas bättre än andra? Moderator: PM Nilsson, Newsmill. Deltagare: bland andra Jens Henriksson, VD Stockholmsbörsen, Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv, Anders Johansson, kommunalråd Sigtuna, Marcus Svensson, VD för ByggVesta Development AB, Jennie Nilsson, (S)-riksdagsledamot Näringsutskottet, Göran Pettersson (M)-riksdagsledamot Finansutskottet och Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgäst föreningen. 12
ANNONS Jag kan operera ditt hjärta. Men jag kan inte hitta en bostad. Företagen i Stockholm törstar efter fl er duktiga medarbetare. Men boendet i Stockholm hänger inte med. I dagsläget går det knappt att fl ytta hit på grund av bostadsbristen. Det är inte hållbart. Vi behöver ett fl exibelt boende för en fl exibel arbetsmarknad. Vi behöver fl er hyresrätter. Nu. Läs mer på dittlivsboende.se Anders Lago, ordförande i HSB: Med rättvisa subventioner ökar bostadsbyggandet Bostadsbristen i Sverige blir alltmer akut och mest drabbas unga människor. I dag byggs bara en tredjedel så mycket som egentligen skulle behövas. Vi kräver att beskattningen fördelas lika mellan hyresrätter, bostadsrätter och villor. Då får vi också fart på bostadsbyggandet, säger Anders Lago som är förbundsordförande i HSB. I dag betalar staten ut 40 miljarder kronor årligen i form av ränte- och ROT-avdrag. Dessa pengar fungerar i praktiken som bostadssubventioner och går bara till dem som redan äger sitt boende. Inga statliga pengar går till nyproduktion av bostäder. Med en likställdhet mellan hyresrätter, bostadsrätter och villor skulle nybyggnationen kunna komma i gång ordentligt, säger Anders Lago. Beräkningar som HSB gjort visar, att om dessa 40 miljarder kronor fördelades mer rättvist skulle det kunna leda till en genomsnittlig sänkning av månadshyran med 1 500 kronor för en 3-rummare. Det regeringen hittills har gjort för att stimulera bostadsmarknaden har mest varit kosmetika. Det har till exempel handlat om nya regler för att underlätta andrahandsuthyrning. Bättre vore att göra en ordentlig satsning på att stuva om bland subventionerna för att öka likställdheten mellan de olika boendeformerna, säger Anders Lago. Han tycker att även byggbranschen bör dra sitt strå till stacken för att öka bostadsbyggandet, genom att börja bygga på ett effektivare sätt och därmed pressa ner byggkostnaderna. Industrin ökar hela tiden Anders Lago, förbundsordförande på HSB, vill att man stuvar om bland subventionerna för att öka likställdheten mellan de olika boendeformerna. sin produktivitet. En liknande utveckling finns tyvärr inte inom byggsektorn, säger Anders Lago. Lång tradition av ägande Inom HSB finns en lång tradition av ägande och förvaltning av hyresrätter. Organisationen var bland annat med och byggde upp de allmännyttiga bostadsföretagen. I dag innehar HSB cirka 24 000 hyresrätter. Vi har en pragmatisk inställning till upplåtelseformerna och vi provar oss fram med olika boendekoncept. I Stockholm har vi nyligen lanserat kooperativa hyresrätter som förenar det bästa hos hyresrätten och bostadsrätten. De kooperativa hyresrätterna kan vara ett sätt för ungdomar att få tillträde till bostadsmarknaden, säger Anders Lago. HSB Huvudkontor Riks Box 8310 104 20 Stockholm www.hsb.se 13
14
Studentboende Text: Sofia Hillborg Foto: Colourbox ANNONS Ska högre utbildning bli en klassfråga? I HELA LANDET byggdes det bara 125 studentbostäder förra året. Bostadsbristen bland studenter kan göra att det snarare är de som har pengar, och inte de med bäst betyg, som tackar ja till utbildningsplatserna. DET ÄR jätteproblematiskt. Vi har en brist på studentbostäder i hela landet, men särskilt i stor stadsregionerna. Det innebär att en del studenter är tvungna att tacka nej till utbildningsplatser, säger Lina Glans, ordförande för Stockholms studentkårers organisation SSCO. HON SÄGER ATT den svåra bostadsbristen innebär en sållning av studenter som inte har något med betyg att göra. I stället är det kontakter och pengar som avgör om man har möjlighet att studera i exempelvis Stockholm. För att få bostad under studietiden krävs antingen att man har föräldrar som har ekonomisk möjlighet att köpa en lägenhet eller att man redan har förankring i regionen. Det är kopplat till vilket samhällsskikt man tillhör. Personer som har det lite bättre ställt kan få hjälp, medan till exempel internationella studenter och de som kommer från mer studieovana miljöer får det svårare. Vi riskerar att hamna i ett läge där det inte nödvändigtvis är de bästa som går utbildningarna, utan de som hade möjlighet att få en bostad. I förlängningen kan det bli en klassfråga, säger Lina Glans. KÅRE BREMER, REKTOR vid Stock holms universitet, anser att bostadsbristen för studenter är ett samhällsproblem. Studentbostadsbristen har nu nått sådana dimensioner att den blivit ett samhällsproblem i Stockholmsregionen. Det handlar inte bara om ett problem för studenterna, utan om ett hot mot regionens framtida kompetensförsörjning. MÅNGA STUDENTER bor i dag i andra hand under osäkra förhållanden och tvingas flytta ofta. Och hur blir det då med studieron? Det blir svårt att koncentrera sig på studierna om man inte har en trygghet när det Det kan vara svårt att koncentrera sig på studierna om bostadssituationen inte är trygg. gäller bostadssituationen. Men även de studenter som redan bor i Stockholm, borde egentligen ha möjligheten att flytta hemifrån. Många bor trångt och skulle behöva en studentbostad. Det här har blivit ett allvarligt samhällsproblem, poängterar Lina Glans. Hyresrätt i Göteborg Boende med stor valfrihet Många älskar att skapa sitt eget hem. Botanisera bland kakelfärger, golvmaterial, fräscha köksfläktar och spårfrästa köksluckor. För andra är det lika viktigt att avstå dyra moderniseringar. Familjebostäder ger sina hyresgäster valfriheten. För de allra flesta är det viktigt att få vara med och bestämma hur det ska se ut i det egna hemmet. Katrin Amgarth, informationschef Glasmosaiken på pannån i visningslägenheten sprakar i rött, klarblått och turkost. Färgerna kontrasterar effektfullt mot klinkers i olika nyanser av grått. Produktlinjen heter personlig, och är ett av alternativen då Familjebostäders hyresgäster ska renovera sina badrum. Det talas mycket om boendeinflytande, och för de allra flesta är det viktigaste att få vara med och bestämma hur det ska se ut i det egna hemmet. Vi vill att även de som bor i hyresrätter ska kunna påverka utseendet så långt det är möjligt, säger Katrin Amgarth, informationschef på Familjebostäder i Göteborg. Fakta Famil jebostader Familjebostäder i Göteborg AB äger och förvaltar drygt 18 000 hyreslägenheter i Göteborg. Det betyder hem för cirka 33 000 göteborgare. Familjebostäder ingår i Förvaltnings AB Framtiden, helägd av Göteborgs Stad. Valfrihet på flera plan Därför kan de boende bestämma mycket själva när Familjebostäder renoverar. Både över hur mycket som ska göras i lägenheten, och vilka material som ska användas. Ask eller ek, kakel eller mosaik, modernt eller traditionellt. Det gäller såväl när en boende själv tar initiativet till en uppfräschning, som när fastighetsägaren gör det. När vi byter stammar finns det bara en enda tvingande åtgärd, att badrummen renoveras till en standard som håller i många år. För de som sedan vill satsa mer på sitt boende, finns möjlighet att renovera köket, lägga in parkett, byta innerdörrar, sätta in säkerhetsdörr med mera. Samtidigt kan den som prio riterar en lägre hyra, på grund av sin livssituation eller andra intressen, avstå tillvalen. Ändrat synsätt Det innebär i praktiken att hyreskostnaden för två lika stora lägenheter i samma trappuppgång kan skilja sig åt rejält. Hyran avspeglar den standard som finns, till gagn för alla. Men Katrin Amgarth medger att Familjebostäder inte alltid arbetat så här. För drygt tio år sedan rådde i mångt och mycket den traditionella kulturen fastighetsägarna bestämmer och de boende får ta det som erbjuds. Men egentligen är det ju självklart att arbeta så här, när man värnar om hyresrätten och hyresgästen. www.familjebostader.goteborg.se 15
Foto: Lasse Classon/SigtunaHem Visste du att...... medelåldern i Sigtuna kommun bara är 38 år? Därför fokuserar Sigtuna- Hem mycket på barn, ungdomar och unga vuxna. Sigtuna kommun toppar listan över attraktiva boplatser. Förra året ökade befolkningstakten i Sigtuna mest i hela landet. Att folk väljer att bosätta sig här är en god framtidsindikator. Och lika viktigt som en hög takt på nyskapandet av bostäder, är hur de skapas. Det finns en lång tradition av att vara i dialog och arbeta i samverkan, menar Kicki Björklund, vd SigtunaHem. Sigtuna kommun: Växer snabbast i Sverige Min erfarenhet är att det är enkelt att verka i Sig tuna kommun. Och genom vår nära relation till inte minst hyresgästerna och deras representanter, har vi ett bra underlag för att veta vad som efterfrågas och vad vi framgent ska låta uppföra. Sigtuna kommun ligger i topp vad gäller inflyttning, nystartade företag, hotellövernattningar och bostadsbyggande. Sigtuna- Hem, som äger och förvaltar 4200 hyreslägenheter i kommunen, svarar på den kraftiga expansionen genom att satsa på alla fronter: gamla lägenheter byggs om, det byggs nytt ovanpå gamla hus och det byggs helt nya bostäder. Gemensamt för projekten är att planeringen föregås av en marknadsanalys och i dialog med såväl hyresgäster som hyresgästförening så långt det är möjligt. Att hyra lägenhet ger en frihet som är fantastisk. Det är ett flexibelt och bekymmersfritt boende utan risker. Val frihet och delaktighet är lika viktigt oavsett ägandeform. En självklarhet för oss på SigtunaHem. Ett konkret exempel är stamrenoveringen av SigtunaHems 2 500 lägenheter, byggda på 50-, 60- och 70-talen, som nu byggs om för att bättre motsvara nutida krav och förväntningar på funktion och komfort. Valfriheten ligger i möjligheten att välja mellan tre valbara standarder: mini, midi, maxi. Mini betyder att bara det allra nödvändigaste byggs om, maxi innebär en helrenovering och midi något mittemellan. Hyrespåslaget motsvarar omfattningen av ombyggnationen. Delaktig heten består i att hyresgästerna fick vara med och utforma modellen liksom dess innehåll. Jag tycker det är ett omodernt tilltag att tvinga sig in i människors liv och rumstera om. Hyresgästerna kanske är nöjda som det är. Därför känns det väldigt bra att ge valfrihet. Vi ser också att många väljer minialternativet, där vi enbart gör om det nödvändigaste, som badrummet, säger Kicki Björklund. Jag känner mig stolt att arbeta i ett bostadsföretag med en nära dialog med våra boende och mycket gott samarbete med Hyresgästföreningen. Tillsammans kan vi utveckla och värna hyresrätten för alla, säger Kicki Björklund, vd på SigtunaHem. Visningshus skapar dialog Vision Norrbacka är ett stort projekt i samarbete med Rikshem, ägt av Fjärde APfonden och AMF-pension. Det kommer att byggas om, byggas på och byggas nya yteffektiva lägenheter. Men innan första spadtaget tas, ska de boende säga sitt. Vi har haft ett antal gemensamma möten och gjort grundliga enkätundersökningar med syfte att utveckla området. Nu bygger vi visningshus för att få till ytterligare samtal. Vi gör ett mycket bättre arbete om vi har stora öron och lyssnar till våra hyresgäster. Det är ju de som känner sitt bostadsområde bäst, säger Kicki Björklund. Vill stimulera spontansport I Sigtuna kommun är medelåldern låg, bara 38 år. SigtunaHem har jobbat mycket med vad som kallas Trygghet & Trivselfrågor, och fokuserar på barn, ungdomar och unga vuxna. Det är en viktig fråga i mångfaldsarbetet att alla barn ska få lära sig simma, cykla och åka skridskor och skidor. Därför vill vi skapa förutsättningar för det, till exempel genom att alla barn erbjuds gratis simskola och att vi spolar is under vintern. Vi vill göra det enklare för boende att umgås spontant och engagera sig i bostadsområdet, det är en viktig del av delaktigheten, säger Kicki Björklund. Hon menar att en annan viktig utmaning är att få fler som arbetar i kommunen att flytta hit. Efter Solna är nämligen Sigtuna den kommun i Stockholm med störst inpendling. Därför har SigtunaHem skapat Näringslivsförtur. Den innebär att inpendlande personer som börjar arbeta i kommunen får extra poäng i bostadskön under det första året. I praktiken blir det då möjligt att få en lägenhet inom ett år. Vi vill göra allt för att de som jobbar här ska flytta hit och att de som bor här ska bo kvar. Diamanten har antligen borjat slipas ANDERS JOHANSSON är kommunalråd och styrelseordförande för SigtunaHem. Han menar att en av kom munens viktigaste roller i Sigtunas expansion är att göra det möjligt för bostadsbolag att bygga. Sigtuna kommun har prioriterat att ta fram detaljplaner och byggrätter. I genomsnitt har 25 detaljplaner processats per år de senaste åren. Att vara Sveriges snabbast växande kommun är ett riktigt reptrick och den absolut största utmaningen är att undvika att få växtvärk. Det kommer att bli jättetufft, men det ser väldigt bra ut, för vi har redan gjort stora investeringar i egna resurser: en ny huvudidrottsplats, nytt utomhusbad, nya sporthallar, nytt bibliotek i Sigtuna stad, nya skolor och tre nya förskolor. Vår vision bygger på en tro på tillväxt och utveckling. Jag tror att vi äntligen har börjat slipa till den diamant som Sigtuna kommun är. Foto: Linus Hallgren/Sigtuna kommun Fakta SigtunaHem SigtunaHem äger och förvaltar 4 200 hyres lägenheter med 9 000 hyresgäster i Sigtuna kommun, den kommun som bygger mest i landet. www.sigtunahem.se 16