Kostutredningen remissvaren Kostutredningens bedömning efter det remissvaren lämats in: Synpunkterna från remissinstanserna är tämligen olika men på en punkt mycket samstämmiga, ökade kostnader på grund av uppgradering av lokaler och utrustning samt livsmedelsandel i kostpriset kan inte finansieras inom befintlig budgetram inom respektive köpande nämnd. Socialnämnden anser vidare att det är svårt att höja kundens kostpris ytterligare för att kompensera för de ökade kostnaderna för kosten. Viktiga principiella frågor: Bu-nämnden anser att en standardhöjning av skolmaten inte får gå utöver undervisningens kvalité och att tillagningskök successivt kan inrättas vid skolorna, inte heller detta får påverka undervisningens kvalité. Vidare anser Bu-nämnden att bättre råvaror går före förslaget om två rättssystem. Socialnämnden avstyrker kostutredningens förslag, eftersom budgetmässig kompensation inte ges till socialnämnden. Socialnämnden tar inte ställning till hur kosten produceras utan fäster storvikt vid kundens behov vid val av maträtt, matens kvalité och kommunens kostnad. Vidare anser socialnämnden att frågor som rör konkurrensutsättning av framförallt hemsänd mat utredas vidare i det kostpolitiska programmet.. Kostutredningens kommentar: Finansiering av aktuella merkostnader är central för att komma vidare i arbetet. Det synes inte rimligt att hela merkostnaden hamnar på de två nämnderna. Nämnderna avvisar kostutredningens förslag bl a utifrån finansieringslösningen. Kostens betydelse för helheten får inte underskattas utan eleverna och äldre m fl måste ges möjligheter att äta god och näringsriktig mat. I detta sammanhang är kosten lika viktig som undervisningen och övrig omsorg. Båda nämnderna pekar på att det kan vara lämpligt att även se andra utförare än egen regi genom kommunen. Dock är kostutredningens uppfattning att stordriftsfördelarna överväger vad avser ekonomi, miljö, kvalité. Vidare är det betydligt lättare att anpassa verksamheten i ett c-kök vid förändringar i volym, både ökad som minskad. Genom att satsa på kylmatmodell kan man i ett senare skede lämna ut verksamheten på entreprenad. Detta är mycket svårt om man splittrar upp verksamheten i tillagningskök ute på skolorna. I kostutredningen fanns även alternativ C, nämligen Gy-skolan producerar sin egen mat - satsning på utökat restaurangprogram samt skolornas mottagningskök byggs om till tillagningskök. Detta är ett alternativ som i sina delar framförts av Bu-nämnden. I sitt remissvar kommenterar Bu-nämnden inte sina tidigare förslag. Det verkar som om dessa inte längre är aktuella. Att förslag med omfattande investeringsdel på så kort tid blivit inaktuella är inte bra. Vidare är det angeläget att pågående utredning och förslag om att kosten till Linderås skola ska lagas av privat entreprenör prövas av kommunstyrelsen innan genomförandet. Avslutningsvis kan konstateras att aktuellt vägval kommer att vara styrande för verksamheten under lång tid framåt. Valet av vägval påverkar hur olika lokaler kan disponeras. För att komma vidare i andra verksamhetsfrågor måste kostutredningen få ett tydligt avslut. Bakgrund: Kommunstyrelseförvaltningne tfn +46 (0)140-681 00 www.tranas.se tranas.kommun@tranas.se
Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att sända ut kostutredningens förslag på remiss till Socialnämnden, Barn-och utbildningsnämnden och Teknik-och Griftegårdsnämnden. Aktuella förslag framgår av bifogad skrivelse daterad 2011-02-09, Redovisning och förslag från kostutredningen med bilagor 1-5. Nämndens yttrande över förslagen lämnas senast den 1 maj 2011. Den vidare beredningen av ärendet kommer att ske i budgetprocessen som inleds i september månad 2011. Bedömningen är att budgetpåverkan sker i huvudsak fr.o.m. år 2013. Förslagen syftar till: Tranås kommun ska fortsätta att producera kost i egen regi. Kompetent personal ska svara för produktionen i ändamålsenliga lokaler. Produktionen ska baseras på bra råvaror. Resultat: Nöjda kunder Tre olika alternativ till förändringar kan identifieras nämligen: A: Nuvarande produktionssätt bibehålls nytt C-kök byggs befintligt C-kök byggs om till mottagningskök för Junkaremålsskolans elever. Investering 40,2 mkr, utökad drift 5 850 tkr B: Gy-skolan producerar sin egen mat - satsning på utökat restaurangprogram samt i övrigt bibehålla C-kökets produktionssätt. Investering 66 mkr, utökad drift 8 600 tkr C: Gy-skolan producerar sin egen mat - satsning på utökat restaurangprogram samt skolornas mottagningskök byggs om till tillagningskök. Investering 59-64 mkr, utökad drift 8 000-8 600 tkr Alternativet att inget göra eller att fortsätta att lappa och laga finns alltid, men är inte att rekommendera. Denna handlingslinje innebär ingen förändring kan göras exempelvis att erbjuda tvåmaträtter inom skolan. Det alternativ som bäst uppfyller ställda krav är alternativ A. Alternativ nybyggnad har flera fördelar, mer rationell byggnad, medger utökad produktionsvolym, mindre miljöpåverkan, inget behov enhet för att ordna produktionen under byggnadstiden på 6-7 månader. Platsen för det nya C-köket får studeras närmare i nästa steg. Viktigt är att platsen väljs utifrån kravet att undvika tunga transporter med råvaror i de centrala delarna av Tranås tätort. Motiveringen att bibehålla kylmatmodellen, se under rubriken DD, Dining Development. Vidare görs bedömningen att denna förändring ska kunna genomföras inom befintlig personalram gällande C- köket och mottagningsköken. Viss uppgradering av utrustning behöver göras i mottagningsköken. AB Tranåsbostäder har gjort en bedömning av två alternativ daterad 2010-12-03 till utveckling/förändring av C-kök enligt modellen kyld mat. Alternativ: om-och tillbyggnad; Utgift enligt förstudien, 23,3 mkr, årskostnadskalkyl 2 430 tkr. Alternativ; nybyggnad: utgift enligt förstudien 26 655 tkr, årskostnadskalkyl 2 814 tkr. Remissvaren Bu-nämnden, 79/2011 Fempartigruppen i Bu nämnden lägger fram följande förslag tillyttrande över kostutredningen som remissvar: www.tranas.se tranas.kommun@tranas.se 2 av 5
"Det är en omfattande utredning som gjorts över kostavdelningen,trots det så är den inte heltäckande. Till exempel så saknas analys av energiåtgång i de olika alternativen, miljöpåverkan i flera avseenden och kostnadsanalyser. Diskussion har också förts om att genomföra en ny noggrann utredning. Med denna bakgrund är barn-och utbildningsnämnden beredd att lämna synpunkter på den föreliggande utredningen. I utredningen finns två frågor av mer principiell karaktär att ta ställning till. Den första är hur en standardhöjning av skolmaten ska finansieras. Den andra ä rom kommunen ska ha ett centralkök eller tillagningskök ute på skolorna. Standardhöjningen består dels i bättre råvaror,dels i att två rätter ska erbjudas. Som beställare är det mer angeläget med bättre råvaror än att erbjuda två rätter. Med nuvarande centralkök är det inte möjligt att erbjuda två rätter. Ytterligare standardhöjningar kan ske genom förbättringar i lokalerna och höjd utbildningsnivå hos personalen. Med hänvisning till barn-och utbildningsnämndens uppdrag får inte en standardhöjning av skolmaten, som inte beslutats av nämnden, innebära besparingar i undervisningen. I det framlagda förslaget blir konsekvensen dock denna. Detta får inte uppfattas som att barn-och utbildningsnämnden motsätter sig rationaliseringar utan tvärtom är förändringar och effektiviseringar något som vi ständigt måste arbeta med. Den andra frågan berör inte bu-nämnden lika påtagligt. Dock är det så att erfarenheten från barnomsorgen att laga maten ute på förskolorna är mycket bra. Det finns goda skäl för att arbeta på samma sätt i skolorna. Sammanfattningsvis föreslås barn-och utbildningsnämnden meddela kommunstyrelsen att en standardhöjning av skolmaten inte får gå utöver undervisningens kvalité samt att tillagningskök successivt kan inrättas vid skolorna, inte heller detta får påverka undervisningens kvalité." Reservation från S-gruppen: att inte acceptera utökade kostnader för matkvalitet, som innebär mindre pengar till undervisning. I nuläget förordas fortsättning i befintligt centralkök. Socialdemokratiska gruppen tilltror kostutredningens kvalitet, och när inga ekonomiska medel tillskjuts kan inte socialdemokratiska gruppen anta majoritetens förslag, där "tillagningskök kan successivt inrättas vid skolorna", förrän ekonomiska medel är klart finansierade och tillskjutna. Barn-ochutbildningsnämnden beslutar dessutom att avge följande förtydligande: att i både förslaget från fempartigruppen och förslaget från socialdemokratiska gruppen avvisas utredningens förslag om finansiering inom egen befintlig ram. Socialnämnden, 74 2011 Förvaltningens förslag tillyttrande med av arbetsutskottet lämnade synpunkter inarbetade har sänts ut till ledamöterna inför sammanträdet idag. Förvaltningen föreslår att socialnämnden tillstyrker kostutredningens förslag under förutsättning att budgetmässig kompensation ges till socialnämnden. Alliansen yrkar på en tilläggs att-sats till förvaltningsförslaget; att förutsättningarna för kost till de äldre ska utredas i det kost politiska programmet. Socialdemokraterna yrkar bifall till denna att-sats. Alliansen avstyrker kostutredningens förslag, eftersom budgetmässig kompensation inte ges till socialnämnden. Socialdemokraterna yrkar bifall till förvaltningens förslag att tillstyrka kostutredningens förslag underförutsättning att budgetmässig kompensation ges tillsocialnämnden Socialnämnden beslutar med 6 ja-röster mot 5 nej-röster att bifalla alliansens yrkande, www.tranas.se tranas.kommun@tranas.se 3 av 5
att avstyrka kostutredningens förslag, eftersom budgetmässig kompensation ej ges till socialnämnden. Socialnämnden beslutar där jämte att förutsättningarna för kost till de äldre ska utredas i det kostpolitiska programmet Vidare anser alliansen i socialnämnden bl a: Socialnämnden tar inte ställning till hur kosten produceras utan fäster storvikt vid kundens behov vid val av maträtt, matens kvalité och kommunens kostnad. Det är dock viktigt att alternativa utförare kan nyttja befintlig logistik. Leverantören kan då leverera mat till centralköket och sen kan kostavdelningen sköta distributionen till kunderna samtidigt som den egenproducerade kosten levereras. Socialnämnden ser positivt på att ett kostpolitiskt program tas fram och vill vara en aktiv part i det arbetet. Där bör också frågor som rör konkurrensutsättning av framförallt hemsänd mat utredas vidare. I denna del lämnar socialdemokraterna en reservation. Teknik-och Giftegårdsnämnden, 47 2011 Nämnden ställer sig positiv till kostutrednings förslag enligt punkterna 1-3 Enligt uppdrag Anders Rosén www.tranas.se tranas.kommun@tranas.se 4 av 5
www.tranas.se tranas.kommun@tranas.se 5 av 5