JAK Medlemsbank Årsredovisning 2012

JAK Medlemsbank Årsredovisning 2012

Ränta enligt JAK JAK Medlemsbank verkar för ett samhälle utan ränta, främst genom medlemmarna och genom vårt sparlånesystem. Den bankverksamhet vi bedriver omsätter denna strävan i handling, som tillämpning och förebild. Med detta vill vi uppnå gemensam nytta, långsiktig hållbarhet och större rättvisa. I allt väsentligt ansluter vi oss till gängse språkbruk vad gäller ekonomiska termer. Men medan den konventionella användningen av ordet ränta idag avser avkastning på kapital eller den betalning för lån som kan tas ut av en långivare, använder vi i JAK begreppet i en mer specifik betydelse: Som ränta betraktar vi all betalning för lån (in- och utlåning) utöver vad som motsvarar de verkliga och skäliga kostnader som låneverksamheten medför för långivaren. Vi gör alltså som regel skillnad på vad som är ränta och vad som betalas som lånekostnad eller avgift. Utlåning av pengar kan återgäldas med en motsvarande tjänst utan att betraktas som ränta, om den är av samma art och proportionell, d.v.s. innebär utlåning av betalningsmedel i en omfattning som motsvarar den tjänst som återgäldas. I JAK Medlemsbank regleras detta genom att utlåningen alltid balanseras mot den inlåning som låntagaren måste prestera. All annan betalning, oavsett om den sker med någon annan gentjänst, monetära eller materiella värden, utgör ränta. En räntebetalning kan alltså ske med vilket betalningsmedel som helst. Tjänsten att låna ut pengar kan däremot bara återgäldas med samma typ av tjänst för att inte utgöra ränta. När den som lånar ut pengar i sin tur får låna av den som varit låntagare agerar man som jämlikar och vänner, vilket är modellen för ekonomisk samverkan. Ges något däremot som gåva förutsätts frivillighet, utan koppling till betalning eller motprestation, det vill säga utan ränta. JAK Medlemsbank är räntefri, eftersom medlemmarna inte tar ränta av varandra. Likt andra banker finns i JAK administrationskostnader, som inkluderar överskott för att garantera långsiktighet och täckning av kreditförluster. Lånekostnad och avgifter anpassas efter självkostnadsprincipen så att de inte medför omfördelning av ägande och vinst ges inte till ägarna. JAK Medlemsbank följer svensk lag när det gäller att göra sin utlåning jämförbar med andra bankers, genom att ange effektiv ränta för varje lån, enligt Konsumentkreditlagens föreskrifter, där alla kostnader för lånet ingår. JAK Medlemsbank kan samarbeta med eller stödja närbesläktad verksamhet även om den inte är räntefri, eller om den är på gränsen för vad vi anser vara etiskt acceptabelt inom JAK om den utgör bättre alternativ i förhållande till övrig omvärld. Men då utan att verksamheten implementeras i JAK Medlemsbank. (Ur JAK Medlemsbanks reglemente) Foto: Omslag: Jarka Braun s. 4, 14 Hus, 15, 16 Lotta Friberg och Sammy Almedal, 17: Janus Langhorn s. 6, 7, 11, 12 Grupp, 13, 14 Konsulenter, 16 Mary Obanda: Amanda Svensson s. 12 Petra och Joakim: Christer Karlsson Övriga: JAKs arkiv 2

Årsredovisning JAK Medlemsbank 2012 Ränta enligt JAK... 2 Ännu ett spännande år... 4 Redovisning för verksamhetsåret 2012... 5 Förvaltningsberättelse... 5 Fem år i sammandrag... 9 Finansiella rapporter Resultaträkning... 18 Rapport över totalresultat... 18 Balansräkning... 19 Rapport över förändring i eget kapital... 20 Kassaflödesanalys... 21 Noter till de finansiella rapporterna... 22 Not 1 Uppgifter om banken... 22 Not 2 Redovisningsprinciper... 22 Not 3 Riskhantering... 27 Not 4 Räntenetto... 35 Not 5 Provisionsintäkter... 36 Not 6 Provisionskostnader... 36 Not 7 Nettoresultat av finansiella tillgångar... 36 Not 8 Övriga rörelseintäkter... 36 Not 9 Allmänna administrationskostnader... 37 Not 10 Övriga rörelsekostnader... 43 Not 11 Kreditförluster, netto... 43 Not 12 Skatter... 44 Not 13 Belåningsbara statsskuldförbindelser... 44 Not 14 Utlåning till kreditinstitut... 44 Not 15 Utlåning till allmänheten... 45 Not 16 Obligationer och andra räntebärande värdepapper... 45 Not 17 Aktier och andelar... 45 Not 18 Immateriella anläggningstillgångar... 46 Not 19 Materiella tillgångar... 46 Not 20 Övriga tillgångar... 47 Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter... 47 Not 22 Skulder till kreditinstitut... 47 Not 23 Inlåning från allmänheten... 47 Not 24 Övriga skulder... 48 Not 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter... 48 Not 26 Ansvarsförbindelser och åtaganden... 48 Not 27 Finansiella tillgångar och skulder... 49 Not 28 Kapitaltäckning... 51 3

Ännu ett spännande år År 2012. Det var vårt femtonde år som medlemsbank och fyrtiosjunde år som förening. Det är inspirerande att vara en del av en förening och folkrörelse som fortsätter att växa. Visst vill vi gärna bli fler och växa snabbare. Men efter varje årsskifte sedan början av 90-talet har medlemsantalet ökat. Det är stort om vi blickar ut bland andra föreningar och organisationer, som i de flesta fall tappar medlemmar. Medlemmar har vi nästan bara i Sverige, men det internationella intresset för vår bank och vårt sätt att arbeta är mycket stort. Vi får löpande inbjudningar och önskemål om besök och försöker att möta upp intresset så gott det går. I skrivande stund har ett besök till Nigeria fått skjutas upp på grund av en anstormning i antalet anmälda till seminariet om JAK. 2012 var också kooperationens år. Detta firades på olika håll och i JAK uppmärksammade vi det hela vid vårt sommarseminarium i Älvkarleby. Vi är angelägna om att växa utan att tappa de så viktiga kooperativa idealen. Det gör vi genom att vrida och vända på frågor som dyker upp, diskutera vid JAKskolor och seminarier, testa våra idéer med andra JAK-medlemmar och våga ändra ståndpunkt. Genom medlemsundersökningen som vi genomförde under året ser vi att våra medlemmar är mycket nöjda och att ovanligt många rekommenderar JAK till andra. Vi ser också vad vi behöver prioritera framöver där en viktig del är att förbättra möjligheter för medlemmar att ta lån. De senaste åren har inneburit mycket och omfattande utvecklingsarbete internt i JAK. Det har varit mycket strategi- och utvecklingsdiskussioner i styrelsen och systemförändringar på kontoret. Den nya låneberäkningen innebär stora förbättringar för vårt sparlånesystem och vår förmåga att hantera förändringar. Men det har också varit slitsamt för personalen. Vi ser nu att vi är på väg ut ur denna period och in i en utvecklingsfas som du som medlem kommer att märka av mer. Vi lanserar vår nya hemsida under 2013, en ny grafisk profil, Internetbanken har fått fler funktioner och vi hoppas kunna hitta en form för kortlösning. Steg för steg går vi mot att kunna bli våra medlemmars enda bank. Jag ser fram mot 2013, med de satsningar vi har gjort inom kommunikation, IT och med vår nya VD Sammy Almedal, som just har tillträtt. Tillsammans är vi nu 38 000 medlemmar i JAK Medlemsbank. Vi vet att många söker alternativ till storbankerna och här har vi ett viktigt utrymme att fylla! Helsingborg i februari 2013 Lotta Friberg, ordförande i JAK Medlemsbank 4

Redovisning för verksamhetsåret 2012 Styrelsen och verkställande direktör för JAK Medlemsbank (nedan kallad JAK) lämnar härmed årsredovisning för bankens verksamhetsår 2012, det femtonde året som medlemsbank. Föregående års värden presenteras inom parentes om inget annat uppges. Förvaltningsberättelse JAK en räntefri medlemsbank JAK Medlemsbank är en öppen, demokratisk organisation som ägs och styrs av sina medlemmar med föreningsstämman som högsta beslutande organ. Vi bedriver kooperativ bankverksamhet med räntefri in- och utlåning och är genom det ett exempel på väl fungerande finansieringssystem med samarbete som grund i stället för konkurrens. Vi är också ett forum för debatt, utveckling och utbildning inom räntefri, rättvis och uthållig ekonomi. Grunden för JAK Medlemsbanks verksamhet är insikten om att hållbara ekonomiska relationer är möjliga. En hållbar ekonomi präglas av rättvisa och hushållning inte av ocker, övertro på tillväxt eller av att tjäna pengar på pengar. I JAK ser vi pengar som ett instrument för ekonomisk frigörelse för enskilda och för samhället. Verksamheten baseras på idéutveckling med lokal förankring. Genom medlemsverksamheten sprids och utvecklas kunskapen om räntans effekter på människor och miljö. JAK är partipolitiskt och religiöst obunden. Så här fungerar det JAKs sparlånesystem JAK Medlemsbank bedriver ett räntefritt sparlånesystem som finansieras med medlemmarnas egen inlåning. För att få låna krävs att låntagaren förbinder sig att spara samma mängd (pengar * tid) som han eller hon lånar. JAK har i huvudsak två typer av produkter för utlåning; sparlån och stödsparande. Eftersom all utlåning finansieras med medlemmarnas inlåning förutsätter systemet att den totala inlåningen balanserar den totala utlåningen. Vanligast är att låntagarna själva gör en sparprestation innan eller parallellt med amorteringen. Många låntagare har sparat en tid innan de får sitt lån, men det är möjligt att få ett lån även om man inte har sparat något innan. I så fall måste hela sparprestationen göras under amorteringstiden. Balans mellan sparprestation och lån ska vara uppnådd för att sparbeloppet ska bli fritt att disponera. Det är inte ovanligt att någon annan ofta släkt eller vänner står för sparprestationen, helt eller delvis. Produkten Stödspar används ofta för att finansiera ett projekt som är av gemensamt intresse för en större grupp. Om projektet inte klarar av mer än att betala amortering och lånekostnad kan man organisera ett stödsparande hos en grupp intressenter. JAK hanterar denna låneansökan på samma sätt som alla andra medlemmars ansökningar, men kräver att den stödsparande gruppen har en inlåning som inte understiger det aktuella skuldsaldot. De stödsparande intressenterna öppnar sparkonto men behöver inte vara medlemmar i JAK. Om några av dem vill ta ut sitt sparande går det bra, men låntagaren ser till att stödsparandet inte understiger det aktuella lånesaldot. JAKs organisation JAK är en kooperativ verksamhet; en öppen, demokratisk förening där medlemmarna samverkar för sin gemensamma nytta. Antalet medlemmar har under året ökat med 862 (1 095) till 37 785, en ökning med 2,3 procent. Varje medlem är delägare i medlemsbanken och har en röst på föreningsstämman som genomförs en gång per år. De medlemmar som vill engagera sig ideellt har stora möjligheter att göra så, främst i de 23 (22) lokalavdelningar som finns i landet. Lokalavdelningarna bedriver informations- och utbildningsverksamhet och verkar för att stödja JAKs idé och verksamhet lokalt. De fungerar som en mötesplats för medlemmar, men också mellan medlemmar och allmänhet i ekonomiska frågor, både samhällsekonomiska och privatekonomiska. Den ideella kraften växer med hjälp av de riksarrangemang som JAK ordnar, främst JAKskolorna och seminarierna, samt det stöd som ges från anställda i medlemsverksamheten. Alltmer information om JAK och samtal kring våra frågor sker också på webben, via vår hemsida och Facebook-sida, dit både medlemmar och ickemedlemmar söker sig. 5

2012 års utveckling Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning Utlåning Större delen av JAKs utlåning går till privatpersoner och snittlånet är för närvarande 137 000 (150 000) kronor. Bland de medlemmar som är juridiska personer är det vanligt med föreningar av olika slag. VD Johan Oppmark berättar om läget i banken Nyutlåningen slutade på totalt 173,3 (193,2) miljoner kronor, det vill säga 87 procent av budgeten på 200 miljoner kronor. Antalet lån ligger på samma nivå som föregående år, medan storleken på lånen har minskat i jämförelse. Den totala utlåningen till allmänheten efter kreditförluster uppgår till 884,6 (895,0) miljoner kronor, en minskning med 1,2 procent. Banken har hanterat 1 787 (1 761) låneansökningar under 2012, vilket har resulterat i 1 260 (1 284) nya lån. Kapitaltäckningskvoten vid utgången av 2012 var 2,19 (1,98). Ytterligare information om kapitaltäckning finns i not 28. Inlåning Den totala inlåningen uppgick till 1 265,8 (1 188,8) miljoner kronor, en ökning med 6,5 procent. Av inlåningen är 482,0 (469,8) miljoner kronor bundet sparande. Det bundna sparandet ökade med 2,5 procent under året och det fria sparandet ökade med 9,0 procent. Balans och resultat JAKs balansomslutning var 1 361,2 (1 268,0) miljoner kronor vid räkenskapsårets utgång. Internetbanksatsningen pågår löpande och antalet unika användare av Internetbanken har ökat från 13 045 under 2011 till 13 874 stycken 2012. Intäkterna från utlåning till allmänheten uppgick till 23,8 (22,1) miljoner kronor och medlemsavgifterna till 7,1 (6,9) miljoner kronor. JAKs kostnader före kreditförluster uppgick till 29,7 (27,2) miljoner kronor. JAKs egna kapital ökar i form av låneinsatser. I rapporten över förändring i eget kapital finns information om utvecklingen av det egna kapitalet. De redovisningsprinciper som började tillämpas år 2007 påverkar bankens periodisering av intäkter från lån så att bankens intäktsfördelning ändras successivt under de kommande åren, något som gör oss mindre beroende av nyutlåning. Rörelseresultatet uppgick till 4,9 miljoner kronor, att jämföra med 5,1 miljoner kronor föregående år. Årets resultat efter förändring av uppskjuten skattefordran och skatt är 13,1 miljoner kronor. Kommunikation och folkbildning Vid årsskiftet var 757 (683) medlemmar organiserade i lokalavdelningar, informatörer eller på annat sätt ideella resurspersoner i JAK. En ökad satsning på sociala medier har lett till ökande mängd digitala samtal om JAK, främst via Facebook, där antalet som gillar oss har ökat och var i mitten av februari 2013 uppe i drygt 7 500 stycken. En medveten medlemskår är en förutsättning för att den räntefria idén får växande genomslag i samhället. Medlemmarna Annemo Sjödin och Marta Herrlin grupparbetar Likviditet 1 JAKs placeringar består till största delen av utlåning till medlemmar. JAKs likviditetsplaceringar sker till låg risk genom utlåning till privatpersoner och placeringar i statsskuldväxlar. Tillgångar som inte kan placeras i utlåning till medlemmarna placeras normalt i statsskuldväxlar men också i certifikat utgivna av Kommuninvest AB. Likviditet finns också på konto hos Riksgälden och på konto hos andra banker. Placeringarna sker endast i svenska kronor. Kreditförluster Inbetalningar på såväl befarade som konstaterade kreditförluster gör att årets kreditförluster netto ger ett resultat på -1 075 (-1 177) tusen kronor. Antalet krav och förfallna belopp har ökat under året jämfört med föregående år. En försämrad konjunktur i 1 Med likviditet avses i årsredovisningens löptext likviditet och likviditetsreserv. 6

kombination med problem för enskilda medlemmar är förklaringen till detta. Arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering Banken har de senaste åren gjort en stor satsning i arbetet mot penningtvätt och terroristfinansiering. Under 2009 trädde en ny lagstiftning i kraft som ökade ansvaret för bankerna att ha kontroll över medlemmarnas pengar och transaktioner. Detta har gjorts genom att kontakterna med medlemmarna ökat i samband med medlemskapet och när medlemmen nyttjar bankens tjänster. Medlemmar på rundvandring på Skövdekontoret Övriga händelser av väsentlig betydelse under 2012 Konsolidering har även under 2012 pågått efter övergången till den nya låneberäkningen som infördes vid årsskiftet 2010/2011. Den nya strukturen skapar möjligheter för nya produkter samtidigt som effekterna av medlemmars förtidsinlösen av lån minskar. En satsning har också gjorts på intern support för att skapa arbetsro och förbättra arbetsmiljön för JAKs medarbetare. Allt fler medlemmar betalar sina räkningar via Internetbanken och arbetet fortgår med att utöka dess funktioner. Antalet användare av Internetbanken har ökat från 13 045 till 13 874 under året och av dessa har andelen som loggar in med e-legitimation vuxit från 7 261 till 8 398 stycken. Samtidigt har antalet användare av banktelefonen minskat och uttag görs i större utsträckning via Internetbanken. Satsningar har också gjorts i form av informationsinsatser och planering för nya produkter för att öka nyutlåningen. JAKs långsiktiga strategi är att satsa på folkbildning och stöd till lokala aktiviteter för att öka kunskaperna och intresset för räntefri ekonomi. I augusti drabbades banken av ett bedrägeri på 170 000 kr. En medlems mottagarkonto för uttag blev bytt genom förfalskning. Händelsen polisanmäldes och medlemmen har fått sina pengar. Internt ser vi över rutinerna och uppmuntrar medlemmar att använda e-legitimation för byte av mottagarkonto och annan administration av sitt medlemskap. En grundbult i JAK är att främja medlemmars samverkan. När det gäller likviditeten är medlemmarnas sparande i JAK en förutsättning. Genom ett ökat sparande kan föreningen växa och riskerna minska. JAK arbetar efter en försiktig inställning till risker med krav på låntagaren att amortera och det finns i många fall även krav på ett bundet sparande. Uppskjuten skattefordran JAK har ett skattemässigt underskottsavdrag som till största delen kommer från ändrade redovisningsregler år 2007. Underskottsavdraget har inte tidigare redovisats i bokföringen och ingen skatt har tidigare år redovisats i JAKs resultaträkning. Styrelsen har nu gjort bedömningen att hela underskottsavdraget kommer att kunna utnyttjas och det lyfts därför fram i redovisningen. Det finns dels i balansräkningen som en tillgång under uppskjuten skattefordran och dels i resultaträkningen där skatt redovisas. För 2012 blir det en positiv engångseffekt på resultatet. Rörelseresultatet är 4,9 miljoner kronor och den positiva skatteeffekten på resultatet är 8,2 miljoner kronor. Ytterligare beskrivning av skatteeffekten finns i not 12. Förväntad framtida ekonomisk utveckling Arbetet med kapitalplanering har fortsatt under 2012, med syfte att stärka det egna kapitalet och på sikt göra organisationen mer oberoende av ränteintäkter på likvida medel. I detta arbete ingår att arbeta för positiva resultat för att under de närmaste åren arbeta bort den balanserade posten som uppgår till -27,8 miljoner kronor efter årets resultat. I budgeten för 2013 görs ett avsteg från planen med positiva resultat, för att möjliggöra nödvändiga satsningar. Bedömningen är att satsningen på information och kortlösning i kombination med utveckling av våra lånemöjligheter, kommer att öka antalet medlemmar och användare av banken. Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen på ett svagt positivt rörelseresultat för 2013. Sparandet förväntas ligga på en fortsatt hög nivå under året. 7

Information om riskhantering Risktagandet inom JAK ska vara lågt samt begränsas inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart och främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Definitioner Med risk avses här finansiell risk inklusive kreditrisk och operativ risk. Här utöver finns strategisk och koncentrationsrisk. Med strategisk risk avses risken för skada som uppkommer om JAK gör fel vägval i sin strävan efter att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva bankverksamhet på räntefri grund. Strategisk risk hanteras inom ramen för JAKs strategiska planering. Koncentrationsrisk uppkommer om JAKs engagemang koncentreras till ett begränsat antal medlemmar, till en viss bransch eller geografiskt område. Mer om riskhantering finns beskrivet i not 3, Riskhantering. Kreditrisk Med kreditrisk avses risk för förlust på grund av att en kredit inte fullgörs. Bankledningen strävar efter att minimera kreditrisker genom en kontinuerlig prövning och översyn av JAKs kreditbeviljningsrätt. All kreditbeviljningsrätt tillkommer JAKs styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till JAKs kreditutskott samt lånedelegationen på vårt kontor. Övrig finansiell risk Övrig finansiell risk kan indelas i två huvudgrupper: likviditetsrisk och marknadsrisk. Likviditetsrisk syftar på risken att banken får svårigheter att infria sina betalningsåtaganden vid respektive förfallotidpunkt. Marknadsrisk består av ränterisk, valutakursrisk samt aktiekursrisk. Valutakursrisk och aktiekursrisk förekommer inte alls eller i liten utsträckning hos JAK. Enligt styrelsens regelverk för hantering av likviditetsrisk ska JAKs betalningsberedskap (banktillgodohavande, statsskuldväxlar och certifikat utgivna av Kommuninvest AB) motsvara minst 10 procent av det totala fria sparandet. Kortare perioder kan betalningsberedskapen tillåtas sjunka under 10 procent av det fria sparandet. Bankledningen har en process för att hantera likviditetsrisken och behovet löpande. En del av JAKs likvida medel är idag placerade i statsskuldväxlar och resterande del finns på konton hos svenska banker. Denna likviditet används för att hantera medlemmars uttag från sina konton i JAK. JAKs likviditet har under 2012 varierat mellan 44-53 (41-44) procent av det fria sparandet. Ytterligare information om likviditetsrisk finns på JAKs hemsida. Med ränterisk avses räntenettorisk och ränteprisrisk. Räntenettorisk är risken för att en ändring av ränteläget påverkar räntenetto, och för JAKs del innebär det hur stor avkastningen blir på likvida medel. Ränteprisrisk är risken för att en ändring i ränteläget påverkar marknadsvärdet på bankens innehav av räntebärande värdepapper. Operativ risk Med operativ risk avses risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser inklusive legala risker. JAK är en liten organisation med få anställda. Alla funktioner kan inte ersättas inom den befintliga personalen i händelse av att någon faller ifrån. Några av dessa nyckelpersoner kan ersättas utifrån, medan andra besitter specialkunskap om bankens organisation eller system. Banken arbetar aktivt med att minska personberoendet genom att säkra bankens löpande verksamhet med hjälp av dokumentation, att fler medarbetare kan varandras arbetsuppgifter och genom underleverantörer av IT-tjänster. Riskhantering och regelefterlevnad Med riskhantering avses aktiviteter för identifiering, mätning, kontroll och rapportering av risker. Utöver detta innebär riskhantering att ta fram åtgärder som minskar de identifierade riskerna. Åtgärder är av olika art t.ex. handlingsplaner för att hantera risken när den uppstår och/eller beräkna behovet av eget kapital. Arbetet med riskkontroll och regelefterlevnad syftar till att identifiera och reducera de risker som är relaterade till JAKs verksamhet. Riskkontroll- och regelefterlevnadsfunktionerna ska också verka för att gällande interna och externa regler, riktlinjer och rutiner efterlevs och förbättras i den operativa verksamheten. Under året har banken tillsatt en ny person för arbetet med riskkontroll och uppdragit regelefterlevnadsfunktionen åt en extern aktör. Ökade krav ställs på såväl styrelse som ledning att ha kunskap om bankens riskhantering och regelefterlevnad och detta arbete är fortsatt högt prioriterat. För ytterligare information om riskhantering se not 3. 8

Fem år i sammandrag Nyckeltal (tkr) 2012 2011 2010 2009 2008 Utveckling Volym 2 150 360 2 083 875 2 011 873 1 931 746 1 840 149 (in- och utlåning) förändring under året, % 3,19 3,58 4,15 4,98 7,43 Kapital Soliditet 6,60 5,85 5,44 5,60 6,25 (beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen) Kapitaltäckningskvot 2,19 1,98 1,83 1,77 1,76 Resultat Rörelseresultat/volym (rörelseresultat i % av volym) K/I-tal efter kreditförluster (summa kostnader inkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter) Kostnader/medlemsavgift (administrativa kostnader, samt övriga rörelsekostnader, i förhållande till medlemsavgifter) Kreditförluster Kreditförlustnivå (kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten) 0,23 0,24 0,08-0,10 0,00 0,86 0,85 0,94 1,07 1,00 4,17 3,96 3,74 4,12 5,31 0,12 0,13-0,01 0,09 0,13 Övriga uppgifter Medelantal anställda 30 29 31 31 29 9

Resultat- och balansräkningar 2012 2011 2010 2009 2008 Resultaträkning Räntenetto 27 954 26 091 20 041 19 922 21 876 Provisionsnetto -43-94 -7-223 -139 Nettoresultat av finansiella transaktioner -9 0 0-32 104 Övriga intäkter 7 755 7 417 7 256 6 949 5 685 Summa intäkter 35 657 33 414 27 290 26 616 27 526 Allmänna administrationskostnader -24 762-22 528-21 844-23 596-22 716 Övriga rörelsekostnader 2-4 929-4 636-3 829-4 133-3 856 Kreditförluster -1 075-1 177 47-852 -1 044 Summa kostnader -30 766-28 341-25 626-28 581-27 616 Rörelseresultat 4 891 5 073 1 664-1 965-90 Förändring uppskjuten skattefordran 9 521 0 0 0 0 Skatter -1 298 0 0 0 0 Årets resultat 13 114 5 073 1 664-1 965-90 Balansräkning Kassa 11 14 15 10 27 Belåningsbara statsskuldförbindelser 204 580 208 368 195 642 146 955 29 957 Utlåning till kreditinstitut 161 403 112 387 61 055 29 496 35 518 Utlåning till allmänheten 884 600 895 049 888 178 888 280 901 231 Obligationer och andra räntebärande 49 863 0 0 0 0 värdepapper Aktier och andelar 301 401 401 401 1 301 Materiella och immateriella tillgångar 8 920 8 785 9 099 8 703 7 447 Uppskjuten skattefordran 8 216 0 0 0 0 Övriga tillgångar 516 486 620 338 345 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 42 780 42 502 39 440 36 107 32 419 Summa tillgångar 1 361 190 1 267 992 1 194 450 1 110 290 1 008 245 Skulder till kreditinstitut 1 000 1 000 1 132 1 132 2 000 Inlåning från allmänheten 1 265 760 1 188 826 1 123 695 1 043 466 938 918 Övriga skulder 1 402 922 1 662 666 1 570 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 250 3 041 2 994 2 875 2 707 Summa skulder 1 271 412 1 193 789 1 129 483 1 048 139 945 195 Obeskattade reserver 0 0 0 0 0 Eget kapital 89 778 74 203 64 967 62 151 63 050 Summa skulder och eget kapital 1 361 190 1 267 992 1 194 450 1 110 290 1 008 245 2 Inklusive avskrivningar på immateriella och materiella anläggningstillgångar. 10

Icke-finansiell verksamhet Där idéer växer, växer också lösningar JAK Medlemsbank är en del av en folkrörelse som vet att en rättvis och hållbar ekonomi är möjlig. JAK bildades som förening år 1965 och har under hela sin historia präglats av tankefrihet kring ekonomi och att våga tänka i nya banor. Våra hjärtefrågor handlar om rättvisa och en ekologisk grundsyn samt strävan efter ekonomisk frigörelse. Vårt namn kommer från de tre grundstenarna i klassisk nationalekonomi; Jord, Arbete och Kapital. Jord är alla våra naturresurser, förnybara och icke förnybara. Arbete står för det vi människor bidrar med i form av skaparkraft, kunnande och arbetsförmåga. Kapital är produkten av jord och arbete, det vill säga byggnader, redskap med mera. Vi blir fler som inser behovet av en ekonomi som bygger på alla dessa tre grundstenar. I JAK menar vi att ekonomi är någonting för alla. Vi vill prata om ekonomi utifrån vår dagliga tillvaro och är övertygade om att det är utifrån den förståelsen som vi kan vara delaktiga i att skapa någonting nytt. Som medlemsbank är vi ett konkret verktyg för våra medlemmar och visar genom handling att ekonomin kan organiseras på annat sätt än det dominerande. Det är inte alls givet hur en alternativ, räntefri ekonomi skulle kunna se ut i större skala. Sannolikt skulle andra drivkrafter i ekonomin bli dominerande jämfört med idag. Samverkan skulle uppmuntras snarare än girighet, långsiktighet snarare än kortsiktighet och behovstillfredsställelse snarare än snabba klipp. Vi är ett forum för samtal och debatt kring dessa frågor, om ekonomi och värderingar, samtal som det annars är brist på. Aktiviteter för att sprida JAKs idéer bedrivs huvudsakligen av ideellt aktiva medlemmar runtom i landet. Det är de ideella krafterna i JAK Medlemsbank som bär och förvaltar idén om räntefri ekonomi. JAK-skola på Axevalla folkhögskola Det finansiella systemet fortsatt på den politiska agendan Även under 2012 har det finansiella systemet fått stort utrymme på den politiska agendan. Kritiken av ekonomins spelregler är en fråga på politisk nivå och många av våra ställningstaganden är uppe för diskussion. Det är angeläget att fortsätta att trycka på vikten av att amortera och glädjande att diskussion förs kring att minska ränteavdraget. Föreläsning om ränta Kritiken växer vidare mot det orimliga i att medborgare med skattepengar betalar för att rädda enskilda banker. Från JAK Medlemsbanks sida har vi genom bloggar, artiklar och pressmeddelanden lyft vår syn på ekonomi och menar att samhället bör erbjuda ett betalningssystem som styrs och kontrolleras i demokratisk ordning. Vi märker ett ökat intresse för att visa och diskutera alternativ till dagens ekonomiska system som visar sig alltmer instabilt. Det ger oss goda förutsättningar för att nå ut med vår systemkritik. Internationellt intresse för JAK Den internationella satsningen som påbörjades under 2008 är sedan 2010 en del av den ordinarie verksamheten och vi ser ett fortsatt kraftigt ökande internationellt intresse. Det internationella nätverket, som får ett eget nyhetsbrev, har ökat från 711 till 814 personer under året. Av dem är det 85 som vill dela sina kontaktuppgifter på hemsidan för att öppet kunna nätverka med andra. Föreningen JAK Italia, som bildades 2008, har utforskat vilket utrymme den italienska lagen ger dem att bedriva en spar- och låneverksamhet inspirerad av svenska JAK Medlemsbank. Nu har de bestämt sig och de har valt att bli en kooperativ/medlemsägd bank, en typ av bank som i Italien benämns som Banca Popolare. De hade sin första JAK-skola i juni. I maj hade vi besök på vårt kontor i Skövde från Brasiliens centralbank. Som en del i fattigdomsbekämpningen måste bankerna i Brasilien idag avsätta en viss del av sin utlåning till mikrolån, något som har visat sig svårt för flera kommersiella banker att genomföra. Dessa får istället sätta in samma andel på riksbanken och diskussion pågår kring hur dessa medel ska användas. Det finns dock en statlig infrastruktur för betalningar, väl utbyggd med mobila lösningar etc. och en kooperativ kultur. I kombination med att finansieringen är löst genom lagen om att avsätta medel för mikrolån innebär det att de 11

annars vanliga hindren för att bygga upp JAKliknande verksamheter inte tycks finnas. Det blir en spännande utveckling att följa. En JAK-inspirerad förening är startad i Frankrike. En av initiativtagarna besökte JAKs sommarseminarium i Älvkarleby. Två kvinnor som studerar finansiering i Kongo besökte kontoret i Skövde i augusti. JAK har under året varit inbjuden till seminarier i Baskien, Barcelona och Madrid och i april var JAK inbjuden att delta i Hållbarhetsdagar på en folkhögskola i Norge. Diskussion kring det internationella arbetet En organisation i Nigeria har bjudit in JAK för att föreläsa på seminarier i Abuja och Lagos i november. Då intresset för JAK var större än förväntat sköts besöket upp till februari 2013. Februaribesöket har också skjutits upp på grund av det stora intresset. Över 5 600 personer hade då anmält sig enbart till seminariet i Abuja. En särskild kommitté under Nigerias banksenat har nu tagit hand om planeringen och JAK skickar tre personer, som under en vecka i april ska delta vid flera seminarier på olika orter i Nigeria. Aktiva i nätverket Occupy Wall Street, USA, har hört av sig för att få veta mer om JAK Medlemsbank. Under 2013 kommer JAKs internationella kurs vara ett samarbete med J A K Danmark och vara förlagd i Danmark. Planeringen började under 2012. Folkbildningsverksamhet För att bredda och fördjupa diskussionen om räntefri ekonomi samt medverka i den samhälleliga debatten, satsar JAK på folkbildningsarbete. Folkbildningsinsatserna bidrar till att medlemmarna blir bättre insatta i den demokratiska processen i JAK och bättre på att föra en dialog om räntefri ekonomi i de sammanhang de befinner sig. Ökade kunskaper leder till opinionsbildning, inspiration och handlingskraft. JAKs kurs- och seminarieverksamhet är mycket uppskattad. Det vet vi genom de utvärderingar som kontinuerligt görs av de olika aktiviteterna. Vi samarbetar oftast med folkhögskolor och studieförbund i olika aktiviteter. T.ex. så talade bankchef Magnus Frank på ABFs hundraårsjubileum i juni, under rubriken Bankens roll i ett hållbart samhälle. Många av våra lokala grundkurser och arrangemang sker i samarbete med olika studieförbund och riksarrangemang är ofta förlagda på folkhögskolor. Årets diskonteringsseminarium ordnades under Politikerveckan i Almedalen. Flera unga JAKmedlemmar var med och deltog i olika aktiviteter. En del av aktiviteterna var ett samarbete med det tillväxtrealistiska nätverket Steg 3. Intresset för JAKs grundkurser har ökat och det har varit fler deltagare på de kurser som ordnats. Två distanskurser hölls på riksnivå. Till höstens distanskurs var det över 50 anmälda, vilket är mer än vanligt. På årets två JAK-skolor på Axevalla folkhögskola har det varit totalt 131 (112) deltagare och årets två ung-kurser var fulltecknade. I juni genomfördes sommarkursen för tredje året i rad, huvudsakligen med medlemmar från 18 till 30 år. Kursen syftar till att fler unga ska engagera sig, växa och ta plats i organisationen. JAK Medlemsbank deltog för tionde året i rad i Lokalekonomidagarna som arrangeras av Hela Sverige ska Leva i samarbete med JAK och flera andra organisationer. Petra Modée och Joakim Olsson vid JAKs diskonteringsseminarium Sommarseminariet i Älvkarleby drog 68 deltagare. Året höstseminarium ordnades i Ljungskile och hade 12

tema demokrati. Det var en representant från nästan varje lokalavdelning som deltog, förutom de flesta riksförtroendevalda. I oktober publicerades en debattartikel från oss i GP, om Finansiell infrastruktur och i juni berättade vi om JAKs syn på ränta i Kulturradion i P1. Flera artiklar och pressmeddelanden som vi har skrivit har inte publicerats i tidningar, men på andra nätsidor och har delats flitigt på Facebook. Lokalt Det finns 23 lokalavdelningar runtom i landet som ordnar lokala aktiviteter för att uppmärksamma JAK och räntefri ekonomi. Den nyaste lokalavdelningen är JAK Piteå-Älvsbyn. Lokalavdelningen ordnar egna informationsmöten, föreläsningsserier, diskussionskvällar, filmvisningar o.s.v. Tillfällena under året är många och du kan läsa om dem i hemsidans kalender. I februari och mars ordnar lokalavdelningarna det årliga medlemsmötet, ofta med någon inbjuden föreläsare som kan sätta igång samtalet och diskussionerna. Under resten av året är det mera utåtriktade aktiviteter dit även allmänheten bjuds in. Under 65 (58) av årets dagar har medlemmar deltagit i mässor och marknader. En kursledarutbildning ordnades som fortbildning för befintliga kursledare. Frida Samuelsson föreläser om vad ränta är Det har varit 26 (27) grundkurser under året med totalt 266 (230) deltagare. JAKs ungdomskonsulent har tillsammans med ungdomar samarbetat med lokalavdelningar för att synas och informera på Urkult-festivalen. Unga medlemmar deltog också i ett No Borderläger i Stockholm, Politikerveckan i Almedalen samt på en Permakulturfestival i Ängsbacka. JAK deltog också i den stora SUM-konferensen (Sveriges Unga Muslimer) som ägde rum under påskhelgen. Satsning på kommunikation JAK medverkar i den samhälleliga debatten på olika sätt. Under de senaste åren har fokus på vår kommunikation ökat och vi ser resultat av detta i en ökad interaktion med både medlemmar och andra kring våra frågor. En omgörning av hemsidan www.jak.se har påbörjats under året och den kommer att lanseras under våren 2013. Det är en förbättring både vad gäller struktur, grafik och användarvänlighet. En ny grafisk profil har också tagits fram under året och kommer successivt att träda i kraft under början av 2013. Aktiviteten på Facebook har ökat avsevärt under året. Vid årsskiftet var det 4 902 (1 374) personer som gillade vår Facebook-sida och antalet har därefter ökat kraftigt till drygt 7 500 gillare i mitten av februari 2013, tack vare kampanj och annonser efter årsskiftet. Kanalen används för att sprida aktuell information från banken, för att skapa diskussion samt dela intressanta artiklar, bland annat från medlemstidningen Grus & Guld. Grus & Guld har sedan 2011 en blogg och medlemstidningen kan även läsas i sin helhet som pdf. Den populära medlemstidningen levereras till ca 30 000 hushåll fem gånger per år, innehållande artiklar om räntefri, uthållig och rättvis ekonomi. Tidningen används flitigt av medlemmarna för att bilda opinion. Under 2012 har vi sett över infobilagan som följer med tidningen och justerat upplägg och innehåll efter en mindre undersökning bland våra medlemmar om deras önskemål. Bilagan innehåller nu mer av krönikor, framtidsplaner, pågående arbete och aktuella artiklar. JAKs exponering mot allmänheten sker också genom lokalavdelningar som ordnar aktiviteter och samverkar lokalt. I ökande utsträckning agerar vi genom sociala media. Under året har vi utvecklat vår närvaro på nätet i syfte att bli mer effektiva i vår externa kommunikation. Vårt pressrum på Mynewsdesk besöks allt oftare, även om vi har en bit kvar innan vi kan vara nöjda med resultatet av vår kommunikation. För att kunna rikta budskap mot utvalda, interna målgrupper så har vi utvecklat våra nyhetsbrev, vilka nu också är centrala verktyg för lokalavdelningarna i deras informationsspridning. Nyhetsbrevet JAKtuellt går ut till alla medlemmar med känd e-postadress. En särskild version Kraftbrevet går ut till alla ideella resurspersoner och lokalavdelningarna kan också genom samma leverantör skicka ut lokala digitala nyhetsbrev. 13

Spara och låna ett samarbete för ekonomisk frigörelse JAK Medlemsbank ger möjlighet till ett samarbete medlemmar emellan genom att spara och låna av varandra utan ränta. Idag är det 84 (83) procent av medlemmarna som sparar och 16 (16) procent som lånar. JAK ger medlemmar möjlighet att få lån som de inte hade fått i andra banker i och med att JAK bedömer varje medlems förutsättningar för sig och använder få schabloner. 12 810 (9 557) låntagare har under 2012 totalt amorterat 175 (153) miljoner kronor och därmed blivit mindre skuldsatta och mer ekonomiskt oberoende. Många av dem äger mer av sin bostad nu och behöver inte vara rädda för att värdet på bostaden ska sjunka under bostadens belåning vid finanskriser. 1 758 (1 420) medlemmar har slutbetalt sina lån under året och därmed kunnat minska sina månadsutgifter. Det är 1 309 (1 330) medlemmar vars bundna sparande har omvandlats till fritt i samband med att de slutbetalt sina lån. De har kommit i en bättre ekonomisk situation i sina liv. Sakta men säkert blir fler och fler skuldfria och handlingsutrymmet för dessa ökar. Detta är ekonomisk frigörelse i praktiken. Medlemmars sparande har gett möjlighet till att 173 (193) miljoner kronor har lånats ut till medlemmar. Medlemmar som så småningom kommer att bli skuldfria och därmed komma i ett bättre läge i sina liv. Nyheter Under sommaren infördes digital låneavisering, något som många medlemmar har efterfrågat. Den 30 juni skickade vi för sista gången ut papperskopior till alla låntagare som har automatisk dragning på sitt lån. De som ville behålla papperskopiorna fick meddela oss detta. Ett antal medlemmar har gjort så och får även fortsättningsvis pappersutskick. Åtgärden innebär en stor besparing, både i pengar och för miljön. Den förbättrade hemsidan kommer att göra det enklare och tydligare att navigera och förstå hur våra JAK-lån fungerar. Redan nu finns en kalkylator som i och med lanseringen av den nya hemsidan under våren 2013 kommer att vara ännu enklare och lättare tillgänglig. Vi arbetar också för att göra det möjligt att bli medlem direkt via hemsidan. Även detta kommer att fungera från våren 2013. Stödspar ett verktyg för lokal ekonomi Produkten Stödspar innebär att en medlem eller icke-medlem kan spara pengar på ett stödsparkonto hos JAK där alla sparpoäng överlåts till det stödsparprojekt som personen har valt. Sparandet ger möjlighet till räntefritt lånekapital för det valda projektet. Den som sparar får ingen ränta på pengarna, som istället gör nytta för bygdens eller det valda projektets utveckling. Sedan några år tillbaka har kommuner börjat intressera sig för Stödspar. Det är idag tre kommuner som har ett aktivt stödsparande och flera nya har hört av sig under 2012. Kommunalt Stödspar är ett sätt för kommunerna att göra det möjligt för organisationer, företag eller projekt lokalt att kunna ta förmånliga lån, utan att kommunen själv lånar ut eller står för säkerheten. Arbete pågår för att förenkla hanteringen av stödsparande på hemsidan, så att det ska bli enklare att sätta igång stödsparande och att skänka sparpoäng. Medlemsundersökning Under våren 2012 genomfördes en medlemsundersökning där sammanlagt 702 medlemmar intervjuades via enkät och telefonintervjuer. Ett stratifierat urval av medlemmar togs fram, med fyra strata; lånare, sparare, unga och aktiva (ideella resurspersoner). Svaren samlades in via webbenkät och telefonintervjuer. Resultatet visade att JAK Medlemsbanks medlemmar över lag är mycket nöjda. T.ex. har en mycket stor andel av medlemmarna rekommenderat JAK för en eller flera vänner eller bekanta. Resultatet är mycket högt i jämförelse med andra företag och organisationer. Resultatet av medlemsundersökningen har följts upp under året och varit underlag för styrelsens prioriteringar i budgeten 2013. Ungdomskonsulenterna Sofia Hamrin och Hampus Nilsson 14

Jämställdhet och mångfald I JAK Medlemsbank verkar vi i en folkbildningstradition där människors olika erfarenheter och perspektiv värderas som en resurs för verksamheten. Människors olikheter kan härledas till olika erfarenheter på grund av kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning, religion och sexuell läggning, men också av livsstil, utbildning, värderingar, familjesituation m.m. Vi verkar för jämställdhet och ökad mångfald samt motverkar diskriminering i alla former. Detta ska avspeglas i såväl administrationen som medlemsverksamheten. Under året har vi till exempel ändrat rutiner för jämställdhet och mångfald vid annonsering av lediga tjänster och vid våra arrangemang försöker vi aktivt att fördela uppdrag med hänsyn till jämställdhet och mångfald. Vi strävar efter att alla medlemmar ska känna sig hemma och välkomna i vår organisation. Vi arbetar också aktivt med demokratiska former som uppmuntrar delaktighet och har särskilda pass om härskar- och främjartekniker för att öka medvetenheten bland våra medlemmar. Miljö I JAK anser vi att den ekonomiska verkligheten ska anpassas efter kraven på ekologisk uthållighet. Vi försöker i alla delar av föreningen minimera eventuella skadliga miljöeffekter från vår verksamhet. Resor sker till allra största delen med tåg. I miljöredovisningen från SJ framgår skillnaden mellan koldioxidutsläpp vid tågresor jämfört med om samma resa hade gjorts med bil, eller när flyg är ett alternativt färdsätt med flyg. Vi använder oss i stor utsträckning av möten via telefon och webb för att på så sätt spara både tid, pengar och minska miljöpåverkan. I det dagliga arbetet skapar vi rutiner för att minska behovet av utskrifter och vi arbetar med att utveckla en digitaliserad dokumentarkivering. Under året har vi fortsatt dragit ned på mängden pappersutskick, ett arbete som fortsätter även under 2013 när alltmer kan skötas via telefon och Internetbanken. Material som köps in ska vara miljömärkt enligt etablerade märkningar. Vid arrangemang och möten av olika slag används krav- och rättvisemärkta varor så långt det är möjligt och helst närproducerat. På våra kontor källsorteras avfallet och vi bidrar därmed till återvinning och återanvändning. JAKs kontorsfastighet är ansluten till fjärrvärmenätet och elen kommer från ett vindkraftkooperativ, där JAK innehar vindkraftandelar. All el är ursprungsmärkt samt miljömärkt och 2012 kom 26 procent från vindkraft och 74 procent från vattenkraft. Miljöredovisning från SJ I JAK har vi under 2012 rest 340 961 (324 459) kilometer med tåg. Det är med den siffran som jämförelsen nedan har gjorts för att visa besparingarna i koldioxidutsläpp. Antal kilometer som vi rest med annat färdmedel har inte mätts. Jämförelse med bil Jämförelse med flyg* Tåg Bil Tåg Flyg Totalt antal resta kilometer 340 961 340 961 150 876 121 685 Koldioxid (CO2), växthuseffekt (kg) 0,72 65 124 0,32 18 861 0,72 kilo koldioxid motsvarar förbränning av 0,303 liter bensin *Siffrorna avser endast sträcka där flyg är ett alternativt färdsätt. 15

Etik, demokrati och utveckling Aktuellt i styrelsen Den stora frågan i styrelsen under året har varit rekryteringen av ny VD, Sammy Almedal, som började arbeta hos JAK strax efter årsskiftet 2012/2013. Ordförande Lotta Friberg och VD Sammy Almedal Rekryteringsprocessen påbörjades under våren och blev klar strax innan jul. Tidigare VD, Johan Oppmark, återgår i och med detta till sin tjänst som IT-chef. JAKs organisation är direktdemokratisk. I takt med att föreningen växer och tekniken utvecklas blir organisationsfrågorna allt mer aktuella. Föreningsstämman 2011 gav styrelsen i uppdrag att arbeta vidare med förslaget på ett nytt demokratiskt system för JAK utifrån ett antal fastslagna inriktningar. Systemet ska ta fasta på de olika fördelar som finns i ett direktdemokratiskt system och i ett fullmäktigesystem, med ambitionen att skapa bättre förutsättningar för alla som vill delta i den demokratiska utvecklingen av banken. En styrelsekommitté har arbetat med frågan och styrelsen har tillsammans med VD börjat titta på möjliga tekniska lösningar. Vid höstseminariet 2012 skedde omröstning kring ämne för höstseminariet genom inloggning via VoteIT, en funktion som är tänkt att kunna bli en del i det utvecklade demokratiska systemet. Styrelsen kommer att lämna en ny proposition till stämman 2013. Föreningsstämman 2011 gav också styrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram ett förslag på räntedefinition att inkludera i det Reglemente för JAK som stämman fastställer. Det framtagna förslaget fastställdes vid stämman 2012 och är nu inkluderat i reglementet. (Definitionen finner du på baksidan av årsredovisningens försättsblad, samt på vår hemsida.) Arbetet har också fortgått med att ta fram en föreningsstrategi som visar vad vi som medlemsbank vill uppnå och åstadkomma på lite längre sikt. Även detta arbete har till stor del skett i en intern kommitté i styrelsen, med diskussioner vid JAK-skolor och seminarier. Vidare arbetar styrelsen med att diskutera vilka produkter och tjänster JAK Medlemsbank ska prioritera på kort och lång sikt. Detta arbete ska resultera i en uppdatering av vår bankstrategi. Bland annat är produkten Mikrolån på gång, för att kunna erbjuda medlemmar som behöver små och korta lån med snabb hantering. Mycket fokus på organisationens styrande dokument under de senaste åren och bra kvalitet på underlagen gör att det är god ordning och reda och att styrelsens beslut är väl beredda. Etikråd och lekmannarevisor JAK har ett Etikråd vars uppdrag är att identifiera de etiska frågeställningar som är aktuella bland föreningens medlemmar och initiera diskussions- och utbildningstillfällen kring dessa utifrån JAKs värdegrund och riktlinjerna för etik. Rådet ägnar sig åt principfrågor där man kan komma i konflikt med god etik. Lekmannarevisorsuppleant Mary Obanda Lekmannarevisorn granskar huruvida JAKs verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och ur medlemmarnas synvinkel tillfredsställande sätt, samt om JAK följer de av stämman beslutade styrande dokumenten. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Lekmannarevisorn ska efter 16

varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till stämman. Hälsa och arbetsmiljö En hörnsten i god service till kunderna i ett företag är att personalen tycker att företagets produkter har kvalitet och är etiska. I JAK har detta inte varit ett problem. En annan hörnsten är personalens arbetsmiljö i dess många betydelser. I kontorsmiljö är det alltför vanligt med kroppsliga besvär i samband med kombinationen stress, ensidiga arbetsställningar och -rörelser. På senare år har bland annat ny teknik, en mer erfaren organisation och ökat hälsomedvetande i såväl JAK som samhället i övrigt bidragit till att vända utvecklingen till det bättre. JAKs interna arbetsmiljöarbete stäms av vart tredje år av JAKs företagshälsovård och däremellan internt med årliga, identiskt lika avstämningar. Dessa visar att JAK arbetar rätt och att personalens arbetsmiljö och hälsa är stabilt god. Den senaste tidens arbete med övergången till ett nytt banksystem har dock fortsatt inneburit påfrestningar för personalen. Principer för ersättningar till anställda, ledning och förtroendevalda JAK Medlemsbanks principer och processer för ersättningar till anställda, ledning och förtroendevalda framgår av not 2 och not 9. Förväntad framtida utveckling JAK kommer under det kommande året att fortsätta fokusera på medlemsnyttan. Utvecklingen av Internetbanken och banksystemet fortsätter, liksom konsolidering av den nya låneberäkningen. Den nya låneberäkningen ger större möjligheter till flexibla lösningar och olika typer av lån, vilket kommer att utvecklas under 2013. Det kommer också att bli möjligt med mer förskjuten och successiv utbetalning av eftersparande. Styrelsediskussion I budgetarbetet för 2013 görs fortsatta satsningar för att öka nyutlåningen samt att hålla en något ökad nivå på antalet aktiviteter i medlemsverksamheten. Året innebär en extra satsning på IT samt kommunikation. Detta med syftet att lyfta vårt informationsarbete och skapa förutsättningar för produktutveckling utan att sänka nivån på den interna supporten. I budgeten för 2013 ligger också att skapa en kortlösning, ett viktigt steg för att våra medlemmar ska kunna ha JAK Medlemsbank som enda bank. Folkbildningen och medlemsverksamheten kommer även fortsättningsvis att vara den viktigaste strategin för ett starkt och livskraftigt JAK. JAK är och ska fortsätta att vara en organisation där alla ska känna att de har något att lära och där alla har något att ge. Insatsbelopp Låneinsatser avseende lån lösta mellan 1 december år 2011 och 30 november år 2012, 9,8 (9,1) miljoner kronor, kommer att betalas ut under 2013 efter Finansinspektionens godkännande. Under 2013 kommer låneinsatserna i enlighet med tidigare stämmobeslut att betalas ut vid två tillfällen under året, i januari och i juli. Förslag till behandling av årets resultat Styrelsen föreslår stämman att årets resultat i sin helhet överförs i ny räkning enligt nedan. (kr) Balanserat resultat -40 888 484 Fond för verkligt värde 23 815 Årets resultat 13 113 910 Balanseras i ny räkning -27 750 759 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att JAK vid varje tidpunkt ska ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med JAKs interna kapitalutvärdering. JAKs kapitaltäckningskvot efter årets vinst uppgår till 2,19 (1,98). Kapitalbasen uppgår efter årets resultat till 78,2 (70,8) miljoner kronor och minimikapitalkravet uppgår till 35,7 (35,7) miljoner kronor. JAKs ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att JAK förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att JAKs egna kapital så som det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning. Beträffande JAKs resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 17